Orättvist och ogenomtänkt regeringsbesked om studielån till körkort
2018-02-12
Jag anser som bekant att vi borde införa en möjlighet till studielån för körkort, och jag har både motionerat om det i riksdagen och drivit frågan på andra sätt, senast i en riksdagsmotion i höstas. Politiska beslut har gjort det allt dyrare att ta körkort, och vi vet att körkort är ett krav för många yrken. Att underlätta för fler att ta körkort är därmed ett sätt att minska arbetslösheten och att öka tillgången på kompetent arbetskraft.
Socialdemokraterna hade detta som vallöfte 2014, men hittills har inget alls hänt i frågan. Men i höstens budgettexter fanns det med lite vaga löften om att införa detta - 2019. Varför det ska ta sådan tid kan jag inte förstå, kostnaden är minimal eftersom det endast handlar om lån och inte bidrag. Jag förstår inte heller varför man lägger ett så dåligt och ogenomtänkt förslag.
Så här skriver man i Utbildningsutskottets budgetbetänkande om studiemedel:
"För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden och stimulera till högre genomströmning i gymnasieskolan avser regeringen att införa en möjlighet till lån för utbildning för B-körkort. Lånet är avsett att finansiera körkortsutbildning vid godkända trafikskolor och avses i ett första steg riktas till vissa arbetslösa personer mellan 18 och 47 år. Under 2019 avser regeringen att utvidga möjligheten även till unga i åldern 19–20 år som avslutat en gymnasieutbildning. Den närmare utformningen av villkoren för lånet kommer att presenteras senare."
Även i Arbetsmarknadsutskottets budgetbetänkande finns en liknande text:
"För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden och stimulera till högre genomströmning i gymnasieskolan avser regeringen att införa en möjlighet till lån för utbildning för B-körkort."
Det visar sig dock att man redan 2018 gör en liten halvmesyr och inför en möjlighet till studielång för körkort för endast vissa personer, och då de som är arbetslösa. Ett förslag om detta har bland annat gått på remiss till lagrådet:
"Lån till körkort: Förslag om nyinrättat anslag som ska få användas för utgifter för lån till körkort för vissa personer. Av propositionen framgår att förslaget innebär möjligheter till lån för utbildning för B-körkort för vissa personer. Lånet är avsett att finansiera körkortsutbildning vid godkända trafikskolor och avses i ett första steg, som införs 2018, riktas till vissa arbetslösa i åldern 18–47 år för att de ska kunna ta lån för körkortsutbildning. I ett andra steg utvidgas målgruppen till unga i åldern 19–20 år som avslutat en gymnasieutbildning. Regeringen föreslår att anslaget för 2018 bestäms till 151 466 000 kronor."
Jag anser att förslaget är både orättvist och otillräckligt. För det första borde alla behandlas lika, och inte endast de som är arbetslösa bör såklart få denna möjlighet. För det andra är den långsiktiga idén om lån till dem som gått ut gymnasiet feltänkt i grunden. Det är väl bättre att ha körkortet klart när man tar sin gymnasieexamen, så man direkt är redo att ta ett jobb? Lånen borde såklart gälla redan från 16 års ålder när man har rätt att börja övningsköra, och det borde gälla alla typer av körkort (alltså även buss och lastbil) i takt med att man uppnår åldersgränsen för att ta körkort för tunga fordon. Regeringen borde tänka om.
Dagens Citat i Borås Tidning
2018-01-02
I dag står jag för dagens citat på debattsidan i Borås Tidning. Det kommer från mitt blogginlägg den 26/12 där jag kritiserar att regeringen vill dra ned på de nationella proven i gymnasiet. Det är nu andra gången BT uppmärksammar detta blogginlägg med ett citat i tidningen.
Borås Tidning tipsar om mitt blogginlägg om "flumskolan"
2017-12-30
Borås Tidning tipsade igår om mitt blogginlägg den 26/12 om att regeringen tyvärr tar ett steg tillbaka mot "flumskolan" i och med sitt förslag om att minska mängden nationella prov på gymnasiets högskoleförberedande program.
I dagens BT ägnas även ledaren åt detta, och man instämmer i min kritik mot regeringen. Man påpekar också en intressant sak - att regeringen och riksdagen så sent som i höstas var överens om att de nationella proven måste väga tyngre för betygssättningen för att garantera rättvisa betyg över landet och olika skolor. "Jag vill att man ska lagstifta om att man särskilt ska beakta resultatet på nationella prov när man sätter betyg" sa gymnasieminister Anna Ekström (S) i höstas, och den 15 november i år tog riksdagen beslut om just detta. Nu gör man plötsligt helt om och vill minska mängden nationella prov. Det skapar ingen trovärdighet.
Stolleri att slopa nationella prov "för att inte stressa eleverna"
2017-12-26
Alliansen gjorde ett stort antal viktiga skolreformer under våra regeringsår, och de flesta större reformerna trädde ikraft 2010-2011. Effekten dröjer av naturliga skäl, dagens elever går oftast 12 år i skolan, men efterhand syns en del ljuspunkter. Exempelvis var fler elever behöriga till gymnasiet i år än tidigare.
En sak vi gjorde för att tydligare kunna följa upp kvalitetsskillnader mellan skolorna och skapa rättvisare underlag för betyg var att utöka de nationella proven. Dessa har i lägre åldrar också en funktion för att fånga upp elever som har särskilda behov eller luckor i vissa ämnen. Nationella prov är helt enkelt ett sätt att kontrollera att alla elever i landet, oavsett skola, får den kunskap de ska ha.
Nu meddelar regeringen att man minskar de nationella proven, främst i gymnasiet. Huvudskälet sägs vara att "man vill minska stressen hos eleverna". Men också att avlasta lärarna arbete.
När lärare klagar över att för mycket tid läggs på att förbereda sig för de nationella proven säger det ju närmast att eleverna annars inte får de kunskaper de borde ha? Det är verkligen inget skäl att minska eller avskaffa de nationella proven, snarare tvärtom. De nationella proven ska testa kunskaper i det som läroplanen föreskriver, och detta ska ju lärarna lära ut oavsett. Däremot vill moderaterna digitalisera alla nationella prov där det är möjligt, och sedan rätta dem centralt. På det viset blir det inget merarbete för lärarna, och rättningen blir säker och objektiv.
När eleverna på de högskoleförberedande programmen i gymnasiet klagar över att de "blir stressade" av nationella prov blir man allvarligt bekymrad. Om dessa prov stressar, hur i allsindar ska man då klara av en högskoleutbildning? Och hur ska man klara ett krävande arbetsliv? Att curla sönder våra barn både hemma och i skolan kommer aldrig att lyfta dem.
Det är sorgligt att säga, men regeringen tar nu ett steg tillbaka mot den gamla flumskolan. Jag kommenterade saken på Twitter ikväll enligt nedan. Gensvaret är starkt och tydligt - inte en enda röst har försvarat regeringens beslut!
(Uppdaterad 28/12)
Seminarium om medicinsk forskning utan djurförsök
2017-12-07
I dag deltog jag vid ett seminarium om medicinsk forskning utan djurförsök. Bakgrunden är att man idag använder försöksdjur som modeller inom medicinsk forskning, läkemedelsutveckling och riskbedömning av kemikalier. Studier visar dock att det är svårt att överföra resultat från djurstudier till människan. Inte sällan blir resultaten missvisande, och exempelvis kasseras idag 9 av 10 nya läkemedel då de vid test på människor visar sig inte ha någon medicinsk effekt, trots goda resultat i drjustudierna. Orsaken är att människor och djur är väldigt olika och fungerara väldigt olika - djurstudierna missar helt enkelt mycket som krävs för att ett läkemedel ska fungera väl på människor. Att ta fram läkemedel genom forskning på försöksdjur tar dessutom väldigt lång tid och kostar väldigt mycket. Förutom då det stora etiska problemet med användning av försöksdjur.
Seminariet beskrev hur nya vetenskapliga och tekniska landvinningar gör det möjligt att skapa bättre och mer tillförlitliga modeller och ändamålsenliga testmetoder utan försöksdjur. Det gör dessutom att det blir både billigare och säkrare samt går snabbare att utveckla nya läkemedel.
Jag skrev själv en riksdagsmotion i höstas tillsammans med några riksdagskolleger: Strategi för att fasa ut djurförsök. Staten måste stödja framväxten av nya forskningsmetoder, så att Sverige håller sig i framkant i denna forskning. Detta var även något som deltagarna från såväl universitetsvärlden som företagsvärlden efterlyste. Både genom lagstiftning och fördelning av forskningsanslag kan man främja denna nya forskning, och det är utan tvekan en framtidsbransch inom Life Science.
Högskolan i Borås 40 år
2017-10-05
I kväll var jag inbjuden att fira att Högskolan i Borås fyller 40 år i år. Detta firades med en middag i Konstsilkes gamla personalmatsal i Textile Fashion Center i Simonsland. Den gamla matsalen är i sig värd ett besök, den har stått helt orörd sedan 1964 och allt är i originalskick. Vi fick intressanta berättelser från tidigare rektorer om Högskolans historia, och nuvarande rektor Björn Brorström berättade om framtidsplanerna där det bland annat ingår en ny polisskola samt att Högskolan ska få status som universitet.
Jag var ensam riksdagsledamot på plats, men flera av Borås ledande politiker deltog, bland annat Annette Carlsson (M), vice ordförande i kommunstyrelsen. Dessutom ett stort antal personer med koppling till högskolan och näringslivet.
Allt fler niondeklassare obehöriga till gymnasiet
2017-09-28
Före valet 2014 lovade Gustav Fridolin att "fixa skolan" på 100 dagar. Det har ju gått sådär...
I dag kommer statistik över andelen gymnasiebehöriga niondeklassare. Siffrorna fortsätter försämras för tredje året i rad. De försämrade resultaten förvånar Skolverkets experter. "Vi har vridit och vänt på siffrorna men hittar ingen förklaring till resultaten", säger enhetschefen Jesper Brohede till TT. Det stora asylmottagandet kan inte heller förklara försämringen från förra året. Försämringen märks nämligen både bland dem som är födda i Sverige och bland utlandsfödda.
Att 19.000 elever lämnade grundskolan i våras utan gymnasiebehörighet är ytterst allvarligt. Vi vet att det är dessa unga som löper störst risk att hamna i utanförskap. Och även om årets försämring i sig alltså inte kan förklaras av ökat asylmottagande så vet vi sedan tidigare att en stor del av de underkända eleverna har utländsk bakgrund och att många finns på skolor i våra utanförskapsområden. Det är inget litet problem våra kommunerna kommer att ha att försöka hjälpa dessa 19.000 elever att läsa upp de ämnen som saknas och bli gymnasiebehöriga, eller att komma i egen försörjning.
Heldag i Västsverige med Riksdagens rymdnätverk
2017-09-18
I dag har jag tillbringat dagen på hemmaplan med ett antal medlemmar i Riksdagens rymdnätverk. Först besökte vi Onsala Rymdobservatorium i Råö utanför Kungsbacka, och därefter RUAG Space i Kallebäck i Göteborg.
Västsverige är Sveriges rymdcentrum. Hälften av alla anställda inom rymdindustrin finns här, och de står för två tredjedelar av omsättningen. Viktiga praktiska kommersiella tillämpningar är GPS-teknik, telekommunikation, meteorologi, klimatforskning och övervakningstjänster via satellit.
Onsala rymdobservatorium (eng. Onsala Space Observatory, OSO), drivs av Chalmers Tekniska Högskola och är den svenska nationella anläggningen för radioastronomi och förser forskare med utrustning för att studera jorden och resten av universum. Man har ett antal olika antenner och radioteleskop, och deltar i internationella projekt. Vi fick bland annat lära oss mer om hur man sammanlänkar ett stort antal teleskop över hela världen till ett nätverk för att kunne se maximalt ut i rymden. Och att man registrerat oförklarliga pulsljud från avlägsna galaxer.
Ovan tv de två nya radioteleskopen som är av samma typ som de som finns i Ny Ålesund på Svalbard som jag besökte 2008.
Här är vi allihop under det stora radioteleskopet.
RUAG Space (Fd Saab Ericsson Space) är Sveriges största företag i rymdbranschen, och har sitt huvudkontor i Kallebäck i Göteborg. Man bygger bland annat antenner, mikrovågsutrustning och datorsystem till satelliter och raketer. Omsättningen hos RUAG växer stadigt och stora delar av detta är rent kommersiell verksamhet. Resten är i huvudsak uppdrag för Europeiska rymdorganisationen ESA. Nedan th exempel på datorenheter till en satellit. Försäljningspriset för en enhet kan ligga runt en miljon kronor.
Efter rundvandring på RUAG fick vi föredragningar av såväl ett par underleverantörer till RUAG som från en professor på Chalmers som berättade mer om Chalmers roll i det västsvenska rymdklustret.
I övrigt kan man konstatera att Sveriges andel av den internationella rymdverksamheten är betydligt större än vad som skulle motsvara vår storlek, och svenska forskare och svenska rymdprodukter har gott rykte i omvärlden. Och eftersom rymdverksamhet är en snabbväxande kommersiell framtidsbransch finns det goda framtida affärsmöjligheter för svenska företag. Samtidigt arbetar Esrange utanför Kiruna med planer för att i framtiden kanske kunna genomföra satellituppskjutningar även i Sverige. Idag sker de flesta europeiska raket- och satellituppskjutningar i Franska Guayana i Sydamerika.
Sverige i ett nötskal
2017-05-13
I går kväll lade jag ut detta på Twitter, en nyhet från SVT TextTV. Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag om att det är den bästa illustrationen på länge om tillståndet i landet. Och inte minst tillståndet inom svensk skola.
Hade det varit den 1 april hade man tagit det för ett skämt. Men det är ju tyvärr inte den 1 april.
Barn- och Elevombudet ligger för övrigt under Skolinspektionen och detta trams är alltså sanktionerat av en av våra skolmyndigheter. Man avser alltså att kräva ut detta skadestånd. Bara att hoppas att kommunen vägrar betala. Då måste ärendet i sista hand avgöras i domstol och det finns chans att få ett prejudikat mot denna märkliga tolkning av begreppet "kränkning". Å andra sidan har rimligen våra domstolar viktigare saker att hantera...
För övrigt - är det fortfarande någon som undrar varför så få vill bli lärare och varför det är dålig ordning i många klassrum och svaga skolresultat? Och varför många unga är respektlösa inför myndigheter och samhället i stort?
Kasta "Välfärdsutredningen" i papperskorgen
2017-05-09
Välfärdsutredningen som regeringen tillsatt presenteras idag. Allt fokus ligger på att begränsa välfärdsföretagens vinster. Samtidigt saknas förslag om det viktiga - att se till att kvalitén är god i alternativt drivna välfärdsverksamheter. Utredningen borde förpassas till papperskorgen.
Moderaterna kommer att stå upp för mångfald och valfrihet i välfärden samtidigt som kvalitetskraven behöver öka. Vi kommer att göra vad vi kan för att stoppa förslag från regeringen som hotar familjers, patienters eller elevers möjligheter att välja de verksamheter som passar dem bäst.
Om vi vill behålla valfriheten och säkra bra kvalitet i välfärden, så måste vi ställa tuffa kvalitetskrav på både privata och offentliga verksamheter. Annars finns risk att man i offentlig sektor slösar bort skattepengar och i privat sektor tjänar pengar på dålig kvalitet.
Välfärdsutredaren, Ilmar Reepalu, har inte utrett hur kvaliteten i välfärden ska kunna bli bättre, utan varit helt inriktad på hur man ska bli kvitt privata aktörer. Han underkänner hela idén om att det går att mäta kvaliteten i välfärden, vilket är befängt. Kan man mäta kvalitet på så mycket annat viktigt i vårt samhälle, varför skulle man inte kunna göra det i välfärden?
Lägger regeringen ett lagförslag baserat på Reepalus usla utredning, så kommer vi göra vad vi kan för att stoppa den. Regeringen borde ta sitt förnuft tillfånga och istället försöka komma överens med Alliansen om hur vi tar fram tuffa och relevanta kvalitetskrav. Vi är redo för sådana diskussioner.
SM i Ung Företagsamhet
2017-05-09
I dag besökte jag Stockholmsmässan i Älvsjö där årets SM-final i Ung Företagsamhet avgörs. Jag har ju gjort det till tradition att besöka ungdomarna från Sjuhärad som lyckats ta sig till riksfinalen. I år blev det ett antal montrar att besöka där ungdomar från Borås, Tranemo och Ulricehamn hade lyckats kvalificera sig till finalen genom att segra i regionfinalen på Åhaga i Borås.
Jag önskar alla Sjuhärads finalister lycka till i finalen!
Culina UF säljer en produkt, Boily, som gör att man kan ställa upp ett grytlock så det blir en lagom stor öppning mellan lock och gryta när man lagar mat. The Pillow Company UF tillverkar kuddar av resttyger från en mattfabrikant i Borås.
Dare to Wear UF syr upp spetsbehåar, vid behov på beställning för att få rätt passform. Textra UF har utvecklat en kombinerad kökshandduk/grytlapp/grytunderlägg.
Se Mig UF utvecklar reflexer i roliga och praktiska utföranden för att fler ska vilja bära reflex. Man har redan vunnit tävlingen om bästa affärsplan. MiljöSam UF har tagit fram en pysselbok för att på ett lättsamt sätt lära barn mer om hur man tar ansvar för miljön.
E Productions erbjuder en särskild facebooksida där bland annat företag som söker personal kan presentera sig med en film om företaget. Man vill på olika sätt förbättra möjligheten att förmedla kontakter mellan företag som behöver personal och unga som söker jobb. Kim UF har tagit fram ett memoryspel som syftar till att bekämpa fördomar och som redan sålts till ett antal förskolor i Borås.
Nya professorer och doktorer vid Högskolan i Borås
2017-05-05
I dag deltog jag som inbjuden gäst vid professorsinstallation och doktorspromovering vid Högskolan i Borås. Det var fyra nya professorer och fem doktorer som fick sin titel, samt en hedersdoktor, högskolans första. Det känns högtidligt att närvara vid dessa akademiska högtider, och det har blivit en tradition nu.
Här ser man den symboliska trappan som doktorerna vandrar över efter att ha fått sin olivkrans/hatt (beroende på disciplin) samt sin ring och sitt diplom. Nedan rektor Björn Brorström i sin stiliga röda mantel, och till höger om honom resten av högskolans ledning. På högra bilden nedan syns de nyutnämnda doktorerna och professorerna.
Rektor Brorström berättade att Högskolan i Borås fyller 40 år i år. Det var 1977 högskolan grundades, alltså under en av de borgerliga regeringarna på 1970-talet. Och högskolan fick även sina examensrättigheter på forskarnivå under borgerlig regering, nämligen 2010 under Alliansen.
De stora framtida frågorna för Högskolan i Borås är en önskan om att kunna få universitetsstatus. Dessutom hoppas vi att en ny polishögskola ska kunna bli verklighet i Borås inom några år.
Regeringen och utbildningsministern har tydligen gett upp
2017-04-04
Utbildningsminister Fridolin och S-MP-regeringen meddelar idag att man vill göra det möjligt för kommuner att kvotera in nyanlända elever på populära skolor. Detta för att man tycker det är orättvist att bara vissa barn med engagerade föräldrar ska kunna gå på de bästa skolorna. Syftet är att minska segregationen.
Personligen tror jag att ett sådant utspel endast får en effekt - det stärker motståndet mot invandring och stärker de främlingsfientliga krafterna. Att barn som redan bor i Sverige ska kvoteras bort för att nyanlända ska få platserna på populära skolor lär knappast gynna integrationen. I stället borde man såklart lyfta de dåliga skolorna så att alla håller en hög kvalitet.
De kommuner som vill kan redan själva "blanda" eleverna genom att helt enkelt lägga ned dåligt fungerande skolor och flytta över alla elever till bättre skolor. Detta har man gjort i exempelvis Borås och Malmö, med goda resultat. Kvotering till platser på enskilda skolor är därför ett onödigt förslag.
Utspelet är det slutgiltiga beviset på att S-MP-regeringen totalt gett upp när det gäller att lyfta de dåliga förortsskolorna och erbjuda alla elever en bra skola. För ett parti som Miljöpartiet, som egentligen vill ha en närmast fri invandring är det minsta man begära att de också har en plan för hur man samtidigt ska kunna hålla en hög kvalitet i skolan trots ett stort antal nyanlända elever. Men en sådan plan saknar Miljöpartiet. I stället menar man att den allvarliga skolsegregationen är ett stort problem. Samtidigt som man vill luckra upp de skärpta migrationsreglerna. Logiken haltar på ett skrämmande sätt.
Utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) sa före valet 2014 att han skulle "fixa till skolan på 100 dagar". Nu har han varit utbildningsminister i snart 1.000 dagar, och har i praktiken inte uträttat någonting alls.
I stället för att diskutera vilka elever som ska få gå på de bra och populära skolorna borde Fridolin se till att få bort de dåliga skolorna.
CSN tar krafttag mot utlandsboende låntagare som inte betalar
2016-12-16
Den 12/5 bloggade jag om Riksrevisionens granskning av statens kreditförluster på studielån och hur man hanterar dessa. I Riksrevisionens rapport framgick att den samlade stocken av studielån uppgick till hela 207 miljarder (!) år 2015. Av dessa fordringar betraktade CSN nästan 28 miljarder som osäkra "till följd av lånevillkorens utformning och bristande betalningsvilja". Två tredjedelar hänförs till lånevillkorens utformning och en tredjedel till bristande betalningsvilja. Andelen osäkra fordringar uppgår till hela 14%.
Låntagare i utlandet svarar bara för 8% av den totala lånestocken, men står för hälften av de 8 miljarder som CSN betraktar som osäkra på grund av misskötsel. Befarande kreditförluster på tiotals miljarder kronor är en alltför viktig post i statsbudgeten för att inte uppmärksammas ordentligt. Alliansregeringen gav därför på sin tid ett särskilt uppdrag till CSN att öka sina ansträngningar att få tillbaka pengar från låntagare utomlands. Hittills har det dock gett ett ganska magert resultat och de obetalda skulderna har snarare ökat de senaste åren.
Men idag kommer en positivt nyhet. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har kartlagt 9.200 personer som är "dåliga betalare" och som tillsammans är skyldiga staten drygt två miljarder kronor. Nu ska deras eventuella fastigheter i Sverige mätas ut av Kronofogden. I en pilotstudie identifierade CSN 150 personer som inte betalat sina studielån och som har fastigheter i Sverige. Med hot om utmätning har nu 18 personer betalat 733.000 kronor till statskassan på bara några månader. Metoden att hota med utmätning ska nu bli en del av ordinarie arbete.
Detta är verkligen på tiden. Studiemedlen i Sverige är bland de mest generösa i världen, troligen de mest generösa. Under åren 2010-2014 var jag moderaternas ansvarige för studiemedelsfrågor i utbildningsutskottet. Det fanns en bred samsyn politiskt om studielånens betydelse för att fler ska kunna genomgå högre utbildning. Men ska vi kunna ha ett generöst studiemedelssystem bygger det på att den som lånar också betalar tillbaka sin skuld. Det är också en rättvisefråga att ingen tillåts smita undan.
Gustav Fridolin (MP) har knappast lärarerfarenhet från grundskolan
2016-12-07
I morse såg jag återigen, vet inte vilken gång i ordningen, utbildningsminister Gustav Fridolin sitta i en TV-soffa och tala om att "vi lärare vet minsann" hur saker fungerar i grundskolan och vad som behövs. Diskussionen gällde Pisa-resultaten och de skolreformer som genomförts och behöver genomföras framöver. När Gustav Fridolin i en debatt om utbildning i grundskolan lite försåtligt skryter om sin egen gedigna lärarerfarenhet finns det anledning att ställa ett antal frågor. Hans CV (från riksdagens hemsida ser ut så här:
Man kunde exempelvis fråga Fridolin om han verkligen har erfarenhet av undervisning av barn? Det har han uppenbarligen inte, han har uppenbarligen bara undervisat vuxna på folkhögskola. Det är mycket stor skillnad på att undervisa barn och vuxna, det går inte att jämföra överhuvudtaget. Man kunde också fråga honom om hans långa gedigna lärarerfarenhet. Av hans CV framkommer att han tog sin yrkesexamen som folkhögskolelärare 2010. I hans CV anges att han arbetat som folkhögskollärare 2007-2014. I så fall var han obehörig lärare halva denna tid. Och under dessa sju år studerade han samtidigt och tog två olika examina, arbetade som journalist på TV4 och satt fyra år i riksdagen. Rent logiskt måste tiden som medgav arbete som lärare ha varit ytterst begränsad. I denna artikel sägs fö att han arbetat fyra år på folkhögskola, och inte sju som det står i hans CV. Uppgiften om fyra år förekommer även i andra intervjuer och artiklar om Fridolin.
Hur man än vänder och vrider på saken så lär Gustav Fridolins personliga lärarerfarenhet om grundskolans problem och utmaningar vara närmast obefintliga. Det ska man komma ihåg när man hör honom i intervjuer upprepa sitt mantra om att "vi lärare vet" när han diskuterar grundskolans problem.
Allt mer tyder på att Alliansens skolreformer vände skolresultaten
2016-12-06
En vecka efter de glädjande skolresultaten i Timss presenterades idag de den omtalade Pisamätningen. Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har nu svenska 15-åringars kunskaper förbättrats. Läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. I den förra PISA-undersökningen presterade svenska elever under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre kunskapsområden. Nu placerar sig Sverige på genomsnittet (matematik och naturvetenskap) eller över genomsnittet (läsförståelse).
"Det är ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen. Förra veckan presenterade vi förbättrade resultat i en annan internationell undersökning, TIMSS. Sammantaget stärker det våra slutsatser att eleverna har mer kunskaper i dag", säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.
Resultaten i de två mätningarna styrker bilden av att Alliansens många skolreformer nu börjar ge utdelning i bättre skolresultat. Pisa-mätningen gjorde (i likhet med Timss) i mars/april 2015. Det var alltså endast några månader efter att de nya regeringen tillträdde. Således kan den inte ta åt sig någon ära alls för förbättringen. De elever som deltog i Pisa var elever i årskurs nio. Denna årskurs är den första som gått hela sin skoltid i Alliansens skola. Dock genomfördes de större skolreformerna först efter några år av Alliansens regeringstid, så förhoppningsvis kommer effekterna att bli ännu bättre kommande mätningar.
Det negativa i Pisa-mätningen är att man ser att skillnaderna mellan skolor och mellan låg- och högpresterande elever ökar. I PISA mäts likvärdighet med sju likvärdighetsindikatorer. Jämfört med PISA 2006 har fem av dessa försämrats och ingen förbättrats. Till exempel har elevens familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. När PISA-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Uppenbarligen är skolorna inte särskilt framgångsrika i att kompensera för elevens sociala bakgrund. Tyvärr tror jag vi bara sett början på detta. Med det stora tillskott av nyanlända elever vi har idag lär skillnaderna växa ytterligare.
Jag kommer att återkomma till analyser av hur gruppen invandrade elever påverkar resultatet i Pisa, det finns med skrivningar om detta i rapporten. Kunskap om dessa fakta är viktigt i den fortsatta diskussionen om hur vi får fler invandrade elever att klara skolan med godkända betyg. Jag tror dock många underskattar svårigheten för våra skolor att klara av att kompensera fullt ut för de nyanlända elevernas varierande förkunskaper. Som jag sagt många gånger under åren tror jag tyvärr att ett ökat antal elever med svaga skolresultat är ett pris vi får betala för ett omfattande asylmottagande.
Alliansens skolpolitik börjar äntligen visa resultat
2016-11-29
Den senaste internationella "Timss"-mätningen av elevernas kunskapsresultat i matematik och fysik visar att svenska elever presterar bättre i matematik i årskurs 4 och 8, och bättre i fysik i årskurs 8. Undersökningen genomförs i mars 2015 av IEA, International Association for the Evaluation of Educational Achievement, och presenteras idag.
Att regeringen skulle försöka ta åt sig äran, eller i vart fall inte vill ge Alliansen äran, är väntat. Men med tanke på att undersökningen alltså gjordes i mars 2015, bara några månader efter S-MP-regeringens tillträde, och innan de ens hade lagt fram några skolreformer, och dessutom styrde med Alliansens budget under hela 2015, så är det givetvis helt omöjligt att de skulle ha kunnat påverka resultatet. Resultatet är snarare en efterlängtad effekt av Alliansens målmedvetna politik under åtta år för att försöka vända skolresultaten. Alliansens stora skolreformer började gälla på allvar efter 2010, och de elever i årskurs 4 som i den aktuella undersökningen 2015 presterat bättre började i skolan 2011. Eleverna i årskurs åtta hade gått 4-5 år med Alliansens skolpolitik.
Min bild bekräftas också av Björn Åstrand, chef för lärarutbildningen vid Karlstads universitet och ledamot i regeringens skolkommission. Han säger till TT att den nuvarande regeringens politik inte har påverkat resultatet i den färska internationella skolmätningen. Däremot kan alliansregeringens satsningar ha haft viss effekt. De senaste åren har en lång rad skolreformer genomförts. Bland dem finns satsningar på lärarnas undervisningskompetens, till exempel matematiklyftet som infördes 2012. "et kan man ju tänka sig kan ha effekt" säger han till TT.
Om en vecka kommer den nya PISA-mätningen. Det ska bli spännande att se om den pekar i samma riktning.
Infekterad debatt i Norrköping om slöjförbud i skolorna
2016-09-30
I går avslutades debatten i Norrköpings kommunfullmäktige om den moderata motionen om att utreda möjligheten att införa förbud mot slöja/huvudduk för elever under 15 år i Norrköpings skolor. Motivet till motionen är att en del elever på grund av huvudduken (slöjan) inte kan delta i all ordinarie undervisning utan särlösningar och att det strider mot tanken med en skola lika för alla. Den moderata motionen fick bara stöd av M och SD och röstades därför ned. Vad jag kan förstå från media var debatten i kommunfullmäktige mycket hetsig vilket visar hur infekterad frågan är.
För egen del tycker jag frågan om att reglera elevernas klädsel är väldigt svår. Å ena sidan anser jag att det innebär ett allvarligt förtryck att tvinga barn att bära slöja/huvudduk. Å andra sidan kan man ju inte utesluta att vissa gör det helt frivilligt. Var gränsen för "frivillighet" går för barn är dock inte alldeles enkelt att säga. Argumentet att skolan ska vara en frizon från denna typ av tvång är egentligen ganska starkt och argumentet att det hindrar deltagande i undervisningen är mycket starkt och borde egentligen medföra i vart fall förbud att bära slöjan under dessa moment av undervisningen. Frågan har ju dessutom inget alls med religionsfrihet att göra - det föreskrivs vad jag vet ingenstans i någon religion att barn ska tvingas bära slöja, det är en rent kulturell fråga. Och den borde kanske stå tillbaka för skollagens principer om en skola som ger alla barn samma chans?
För egen del tycker jag det är viktigast att lärarna och övriga anställda i skolan föregår med gott exempel. Religionsfrihet (inklusive frihet från religion) är den del av den svenska grundlagen. Samtidigt finns det behov av att vissa institutioner och situationer är neutrala, inte minst när det gäller offentlig myndighetsutövning, vård och undervisning där man representerar samhället i stort och inte sig själv. Jag har därför motionerat i riksdagen i år om att offentligt anställda i tjänsten bör uppträda neutralt och utan överdrivet religiösa attribut och kläder, och att detta bör regleras i lag. Var gränserna exakt ska gå får givetvis utredas, en sjal är givetvis något helt annat än en burka eller niqab som täcker ansiktet.
Samhället har ett särskilt ansvar för omyndiga barn, särskilt när de befinner sig i skolan, och har även ett ansvar för hur offentlig verksamhet ser ut och för personalen i denna verksamhet. Vad vuxna människor däremot gör på sin fritid, inklusive vilka klädesplagg man bär har inte politiken med att göra. Inte heller hur man är klädd hos en privat arbetsgivare - det är något varje arbetsplats måste hantera. Politiken måste inse sin begränsning, men samtidigt våga ta ansvar för det som faktiskt ligger inom politikens ansvarsområde. Det är svåra frågor, men jag tycker man måste våga diskutera dem.
Dagens interpellationsdebatt om studielån till körkort
2016-09-08
I dag har jag haft en interpellationsdebatt med statsrådet Helene Hellmark Knutsson om införandet av möjlighet till studielån för att bekosta körkort, en fråga jag agerat i tidigare genom såväl riksdagsmotion som blogginlägg. Politiska beslut har gjort det allt dyrare att ta körkort, och vi vet att körkort är ett krav för många yrken. Att underlätta för fler att ta körkort är därmed ett sätt att minska arbetslösheten och att öka tillgången på kompetent arbetskraft. Här är mitt anförande i korthet.
I debatten förde jag fram en del synpunkter på regeringens tidigare förslag i frågan. Jag kunde samtidigt meddela att Moderaterna är positiva till grundtanken att erbjuda studielån till körkort. Om regeringen presenterar ett väl genomtänkt förslag finns god chans till brett stöd i riksdagen för detta.
Kvalitet i välfärden är viktigare att diskutera än eventuella vinster
2016-08-30
SVT Nyheter hävdar idag att regeringens utredare Ilmar Reepalu kommer att föreslå att skattefinansierade välfärdsföretag ska få ta ut maximalt 8% avkastning på satsat kapital. Det är i så fall ett så dumt förslag att det aldrig borde läggas fram.
Den första invändningen är att man självklart inte på ett fungerande sätt kan reglera vinstuttag i privata företag genom begränsning i lag. Som jurist ser jag så många sätt att gå runt begränsningen att en sådan lag skulle bli ett fullständigt slag i luften för alla som har råd att anlita skattekonsulter. Man kan exempelvis låna pengar av andra bolag i en koncern mot hög ränta eller internt mellan bolag i en koncern köpa varor för överpriser eller sälja till underpriser att "flytta" vinster mellan bolag. Man kan driva verksamheten i flera olika bolag och fördelar kostnader och intäkter som man önskar mellan dessa. Man kan se till att ledande befattningshavare får ut vinsten som höjd lön eller bonus för att på det sättet ta ut vinst utan att det syns på "sista raden". Med kreativ bokföring kan man även flytta överskott mellan år eller dölja överskott genom olika avskrivningar eller nedskrivningar. En lag om begränsning av vinst kommer definitivt att göda skattekonsulter och jurister men kommer att vara ett fullständigt slag i luften när det gäller vinstrika företag som har råd att anlita experter. Däremot kan det säkert slå undan benen på små egenföretagare som behöver en stabil avkastning för att finansiera stora investeringar.
Den viktigaste invändningen är såklart att kvalitetsmåttet kommer i skymundan. Ett välfärdsföretag som håller bristfällig kvalitet men redovisar 7% avkastning är enligt vänsterretoriken okej. Men ett företag som redovisar högre kvalitet än landstinget eller kommunen och redovisar en vinst på 9% är plötsligt ett dåligt företag. Jag tvivlar på att kunden eller patienten som anlitar företaget håller med politikerna i deras bedömning.
I dag kommer chockerande siffror över Stockholms Läns Landsting som genom vad som verkar otroligt amatörmässig upphandling betalar upp till 6.000 kronor paret för strumpor (!). Min övertygelse är att detta sällan händer i mindre organisationer eller i små privatägda företag. Man har helt enkelt inte råd att slarva så när man hanterar sina egna pengar. Och slarvar man inte med pengarna kan det också bli en liten vinst till ägaren. Småföretag kan ofta leverera mer samhällsservice per skattekrona än vad kommuner eller landsting klarar av. Man har lägre overheadkostnader och mindre administration och får därmed mer pengar över till verksamhet. Det är ytterligare ett skäl därför det är så viktigt att värna de små välfärdsföretagen och inte offra dem för att tillfredsställa högljudda röster på vänsterkanten i svensk politik.
Vi måste förklara för människor att vinster i välfärden är betydligt bättre än förluster. Men det i särklass viktigaste är kvaliteten som ständigt måste utvärderas både i offentligt driven och privat driven skattefinansierad välfärd. Dessutom måste myndigheter, kommuner och landsting bli mycket bättre på att upphandla och skriva avtal med privata företag. Det finns extremt stora brister idag som möjliggör oerhört guldkantade avtal som finansieras av skattebetalarna. Det är mycket viktigare att ta tag i än att begränsa "vinsten". Dagens fåniga vinstdebatt kommer vare sig att spara skattepengar eller öka välfärdens kvalitet.
Interpellation till statsrådet Hellmark Knutsson (S)
2016-08-15
I dag skulle jag ställt en interpellation till statsrådet Aida Hadzialic om vallöftet om studiemedel för körkortskostnader (se blogginlägg föregående vecka). Nu blev det ju så att hon avgick från sin post just idag, och därför ställer jag i stället interpellationen till hennes (tillfällige?) ersättare, Helene Hellmark Knutsson (S).
Interpellation till statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S):
I valrörelsens slutspurt 2014 lovade socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén att införa möjlighet att erhålla studielån till körkort om han fick regeringsmakten efter valet. Rättigheten skulle tillfalla alla elever som gått ut gymnasiet med godkända betyg.
Man kan ha många invändningar mot förslagets utformning, men den utlovande reformen är inte särskilt komplicerad att utreda och kostnaderna lär bli minimala om man endast erbjuder studielån. Att ett så klart och tydlig vallöfte i en okomplicerad fråga dragits i långbänk i två år är anmärkningsvärt.
Jag vill därför fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson om orsaken till att frågan dragit ut på tiden, samt när hon uppskattar att ett konkret förslag om studiemedel för körkort kan presenteras för riksdagen? Kan hon garantera att vallöftet kommer att infrias under mandatperioden?
Jan Ericson (M)
Debatten mellan mig och statsrådet blir någon gång under hösten.
Regeringen sviker vallöftet om studielån till körkort
2016-08-06
I dag uppmärksammar media återigen att Socialdemokraterna verkar låta vallöftet om "studielån för körkort" rinna ut i sanden. Denna gång är det SVT som konstaterar att regeringen fortfarande "bereder ärendet" - sedan två år tillbaka - och i övrigt inte vill kommentera frågan alls.
Jag har tidigare kommenterat förslaget som Socialdemokraterna presenterade i slutet av valrörelsen 2014 - bara någon dag efter att jag själv gått ut med ett sådant förslag. S-förslaget var ytterst illa genomtänkt. Bland annat skulle endast ungdomar som gått ut gymnasiet med godkända betyg få rätt till studiemedel för körkort. Detta är i grunden helt feltänkt - de flesta som tar körkort gör det när de fyller 18, och det gör man innan man gått ut gymnasiet. Det är betydligt bättre ur arbetsmarknadssynpunkt om man har sitt körkort klart redan när man gått ut gymnasiet, och då är redo direkt söka sådana jobb som kräver körkort.
Rykten säger att det är Miljöpartiet som stoppar förslaget för att man av "klimatskäl" vill att så få som möjligt ska ta körkort. Man vill helt enkelt motverka privatbilism. Det är totalt feltänkt på många sätt. Dels behöver man ju körkort även för miljöbilar, dels kräver många jobb körkort, och dessutom måste man ha bil om man ska kunna leva på landsbygden. Vill Miljöpartiet att landsbygden ska avfolkas? Alldeles oavsett vad Miljöpartiet tycker om saken behövs det transporter i Sverige och fordonen måste framföras av personer med körkort. Miljöpartiet kan inte tillåtas förstöra även denna fråga på grund av sin missriktade, ogenomtänkta och fanatiska "klimatpolitik". Den skadar oss i Sverige oerhört mycket utan att göra ens mätbar nytta för det globala klimatet.
Jag har i enlighet med mina personliga vallöften 2014 motionerat i riksdagen om studielån för körkort både 2014 och 2015. Så här är min motion formulerad. Jag skulle ju gärna se att regeringen ändrar sitt förslag mer i riktning mot mitt eftersom det skulle vara bättre för alla inblandade, men i vart fall borde man göra något i en fråga där till och med blivande statsminister Löfvén gick ut med storstilade löften i valrörelsen. Jag kommer att återkomma i frågan framöver, och det lutar åt att det får bli en interpellation till ansvarig minister, Aida Hadžialić (S), för att pressa henne lite om vad regeringen egentligen vill i frågan.
Stora förluster på CSN:s studielån
2016-05-12
Riksrevisionen har granskat statens kreditförluster på studielån och hur man hanterar dessa.
I rapporten framgår att den samlade stocken av studielån uppgick till hela 207 miljarder (!) år 2015. Av dessa fordringar betraktar CSN nästan 28 miljarder som osäkra "till följd av lånevillkorens utformning och bristande betalningsvilja". Två tredjedelar hänförs till lånevillkorens utformning och en tredjedel till bristande betalningsvilja. Andelen osäkra fordringar uppgår till hela 14%.
Låntagare i utlandet svarar bara för 8% av den totala lånestocken, men står för hälften av de 8 miljarder som CSN betraktar som osäkra på grund av misskötsel. Det uppdrag CSN fick av Alliansregeringen att öka sina ansträngningar att få tillbaka pengar från låntagare utomlands har hittills gett väldigt litet resultat. Riksrevisionen anser att regeringen måste verka för att få till stånd internationella avtal som gör det möjligt att driva in studielån i andra länder med stöd av beslut eller dom från Sverige. Man anser också att regeringen bör förtydliga den förväntade kreditrisken till följd av generösa lånevillkor (som exempelvis gör att vissa slipper återbetalning eller kan skjuta upp denna).
Befarande kreditförluster på tiotals miljarder kronor är en alltför viktig post i statsbudgeten för att inte uppmärksammas ordentligt.
Riksdagen körde över regeringen i fem viktiga skolfrågor
2016-05-12
I dag körde riksdagen över regeringen i fem viktiga skolfrågor. Det var Alliansförslag som röstades igenom av M, C, FP, KD och SD:
* Sverige bör införa tioårig grundskola
* Skolavslutningar och traditionella högtider som firas i skolan ska få innehålla konfessionella inslag, exempelvis psalmsång
* Regeringen bör utreda frågan om ett nationellt digitalt lärarlyft för att förbättra lärarnas möjligheter till fortbildning kring moderna digitala verktyg och arbetssätt
* De nationella proven bör digitaliseras och rättas centralt för att öka likvärdigheten i bedömningen och avlasta lärarna
* Undervisningstiden i idrott och hälsa bör öka
Samtliga förslag är sådana som finns i moderaternas skolpolitiska program och dagens beslut bygger delvis på gemensamma Alliansmotioner. Det känns bra att riksdagens majoritet nu ställer sig bakom dessa. Återstår att se bevaka att regeringen nu följer riksdagens beslut, vilket man kan känna viss oro inför. S, V och MP reserverade sig mot samtliga förslag.
Aftonbladet berättar det vi redan visste om krisen i skolan
2016-04-11
I dag lyfter Aftonbladet frågan om den växande krisen i svensk skola i spåren av det ökade asylmottagandet. Man konstaterar att " Nu slår kommunerna larm – läget inom skolan är akut efter flyktingkrisen förra året. Och det är lärarbristen som är största problemet, visar Aftonbladets enkät med 133 kommuner. Men också avsaknaden av skollokaler och språkkunniga ställer kommunerna inför stora utmaningar."
Det är lite förvånande att media uppmärksammar detta först nu. Detta är ju den stora fråga jag oftast möter när jag träffar lärare, rektorer, skolpolitiker, föräldrar och elever. Man konstaterar ofta att det ökande antalet nyanlända elever, som ofta kommer med mycket kort varsel, skapar stor oro i klassrummen och tar oerhört stora resurser. Redan tidigare var det på många håll brist på behöriga lärare, speciallärare, specialpedagoger, hemspråkslärare, flerspråkiga lärare, kuratorer, skolsköterskor, psykologer mm. Och nu växer krisen för varje dag. Klasserna som på en del håll redan tidigare var i största laget blir ännu större, samtidigt som lärarresurserna per elev minskar. Många skolor tar nu in obehöriga lärare i allt större utsträckning, och pensionerade lärare får återigen anställning. På kort sikt kan det säkert fungera för att lösa akuta behov, men i längden är det naturligtvis inte hållbart.
Samtidigt har vi under många år sett ett alltför klent söktryck till lärarutbildningarna, särskilt i vissa ämnen. Om bilden av skolan är fortsatt fallande skolresultat och en allt mer ansträngd arbetsmiljö lär det knappast öka söktrycket. Mer pengar till kommunerna trollar inte fram fler lärare, eftersom dessa helt enkelt inte finns.
Svensk skola har under många år tappat i resultat i Pisa-mätningarna. Och vi vet att minst en tredjedel av tappet kan hänföras direkt till en ökad andel nyanlända elever. Resten kan härledas till andra saker, exempelvis sämre ordning och reda i skolan, otillräckliga lärarresurser och en bristande förmåga att tidigt ta tag i elever med behov av särskilt stöd. Allt detta lär självklart försvåras ytterligare i takt med att andelen nyanlända elever i svensk skola ökar. Framtida Pisa-mätningar lär inte bli någon rolig läsning.
Rent akut tror jag en åtgärd är viktigare än något annat i dagens situation. Det handlar om att låta Migrationsverket ta över såväl kostnaden som ansvaret för skola åt asylsökande elever, och anordna detta i egna lokaler, gärna i anslutning till asylboenden. Det skulle medföra en stor avlastning och skapa större arbetsro i den kommunala skolan. Asylsökande elever bor ju bara tillfälligt i asylboendet och först efter beslut om uppehållstillstånd placeras man ut i lämplig mottagningskommun. Då är det rimligen dags att börja i den kommunala skolan och skapa tätare kontakter med andra barn på den blivande hemorten. En sådan lösning skulle ge kommunerna bättre möjlighet till framförhållning och skapa större lugn i klassrummen. Under tiden i asylboende borde man kunna skapa klasser med elever från samma språkområde, och kanske också anställa lärare som själva är nyanlända, kombinerat med en lärare i svenska som besöker asylboendet regelbundet. Detta skulle göra det möjligt att hushålla med de språkkunniga lärarresurser som finns, det minskar behovet av tolkhjälp åt elever utspridda på olika skolor om alla barn i en klass talar samma språk, och dessutom slipper man kanske ordna skolskjuts åt de asylsökande barnen. I dagens närmast katastrofala läge i skolan måste vi tänka nytt!
Skolverket: Andelen nyanlända har stor betydelse skolresultaten
2016-03-14
Förra mandatperioden när det katastrofala Pisa-resultatet redovisades ställde jag en fråga till utbildningsdepartementets statssekreterare, till utbildningsminister Jan Björklund (FP) samt till Skolverkets representanter, inklusive generaldirektören Anna Ekström. Jag frågade helt kort." Hur stor betydelse har det ökande antalet nyanlända elever på Pisa-försämringen?" Svaret var kort och gott att det hade minimal betydelse. Och så var den frågan avförd från diskussionen.
Jag trodde som jag tidigare berättat inte på det, det framstod som orealistiskt. Och jag har i flera tidigare blogginlägg visat att det finns en mycket tydlig koppling mellan en högre andel nyanlända barn i svensk skola och de försämrade skolresultaten. Och konstigt vore det väl annars? Om man kommer till Sverige i högre ålder, utan att kunna svenska, kanske med en mycket oregelbunden skolgång bakom sig (eller i många fall ingen alls) och samtidigt kastas in i en svensk skola mitt under grundskoletiden - hur ska man då kunna klara av Pisa-testerna lika bra som de elever som gått i svensk skola hela tiden från sju års ålder?
I dag visar ännu en utvärdering att de försämrade skolresultatetn har tydligt samband med den ökande andelen utrikesfödda elever i svensk skola. Denna gång är det Skolverket själva (!) som i en rapport skriver att: ”Uppemot 85 procent av ökningen av andelen obehöriga sedan 2006 beror på elever som invandrat efter ordinarie skolstart, framförallt på grund av att de ökat som andel av alla elever men också genom att de försämrat sina resultat jämfört med övriga elevgrupper”. Man konstaterar också att "Sammantaget för matematik och läsförståelse mellan åren 2006 och 2012 så beror 22 procent av elevernas försämrade Pisa-resultat på att eleverna har utländsk bakgrund".
Skolverket ger också en dyster bild av framtiden: ”Vi kan konstatera att på det stora hela så är resultatutvecklingen lika negativ för elever med och utan utländsk bakgrund. I jämförelse med analysen av gymnasiebehörigheten så fångar dock PISA 2012 och TIMSS 2011 bara in början av de senaste årens ökande andel elever med utländsk bakgrund”, skriver Skolverket i rapporten och fortsätter: ”Den stora nyinvandringen hösten 2015 gör att elever med utländsk bakgrund sannolikt kommer att vara en mer betydelsefull faktor när vi framöver ska försöka förstå vad som ligger bakom skolans resultatutveckling.”
Samtidigt måste såklart Skolverket försöka tona ned siffrorna. Det gör man genom att säga att "det mesta trots allt beror på andra faktorer". Frågan är då hur mycket av dessa "andra faktorer" som också har koppling till den totala inlärningssituationen i skolan? Hur påverkas övriga elevers resultat av att antalet nyanlända elever blir allt större? Klasserna blir större, antalet elever med behov av extra stöd ökar och tillgången till specialpedagoger och stödresurser blir allt mer ansträngd. Dessutom är det inte optimalt att med ett par dagars varsel tvingas ta emot asylsökande elever som inte ens vet om de kommer att få stanna i Sverige. Min övertygelse, efter samtal med många lärare och rektorer, är att är att den ökande andelen nyanlända elever har mycket större betydelse för de samlade skolresultaten än vad Skolverket vill tillstå i sin rapport.
Vi pratar mycket om vikten av att nyanlända kommer i egen försörjning. Men minst lika viktigt är att nyanlända barn klarar av sin skolgång. Det kommer att kräva oerhört stora resurser och nya sätt att arbeta. Jag är inte övertygad om att vi kommer att klara det, men vi måste göra allt vi kan.
En intressant tanke är att alla asylsökande kanske borde gå i egna klasser i Migrationsverkets lokaler under asyltiden i stället för att placeras ut i de lokala skolorna i kommunen? Det gör det lättare att bedriva undervisning för de nyanlända och skapar större studiero för övriga elever på orten. Det blir också lättare att använda de tolkresurser som finns, och kanske kan man också använda nyanlända lärare som hjälp? En syrisk lärare borde kunna undervisa syriska barn, och så tar man in en svensk lärare för att undervisa i svenska och samhällskunskap. De elever som sedan beviljas uppehållstillstånd och därefter placeras ut i någon mottagningskommun börjar först då i den kommunala skolan på den ort där man kommer att bo. Det är en väg jag tycker man borde pröva.
Finansutskottet driver på om kvalitet och valfrihet i välfärden
2016-03-12
För drygt ett år sedan tillsatte S-MP-regeringen och Vänsterpartiet en utredning om vinstbegränsning i välfärden. Trots att den kallades för Välfärdsutredningen hade utredningsdirektiven inte på något satt fokus på en bättre välfärd. Utredningen handlade nämligen inte om hur Sverige bättre ska kunna säkra kvalitet, tillgänglighet och prisvärdhet i välfärden. Fokus var i stället att genomföra breda inskränkningar av valfriheten i välfärden och begränsa möjligheten för fristående verksamheter att verka inom offentlig sektor.
Det var med anledning av de djupt problematiska utredningsdirektiv, som låg till grund för den så kallade Välfärdsutredningen, som Alliansen för mindre än ett år sedan tog initiativ till ett tillkännagivande från riksdagen med ett förslag på en alternativ inriktning. Vår mening är att regeringen måste fokusera på att utreda hur vi på bästa sätt säkrar kvalitet och valfrihet i välfärden. Annars riskerar flera år att gå utan att det centrala i välfärdsutmaningarna hanteras – hur skapar vi förutsättningar för en välfärd i världsklass med kvalitet, tillgänglighet och valfrihet.
Sedan Alliansens utskottsinitiativ röstades igenom i riksdagen har regeringen kommit med tilläggsdirektiv till den ursprungliga utredningen. De nya direktiven innehåller flera viktiga anpassningar till riksdagens beslut. Särskilt viktigt är att regeringen i och med de nya direktiven beslutat stryka den del som innebar att lagen om valfrihetssystem (LOV) inom primärvården skulle avskaffas. I de nya direktiven återfinns också skarpare skrivningar om kvalitets- och tillståndskontroll som tidigare saknades och som var del av riksdagens tillkännagivande.
Dessvärre finns dock kärnan i det ursprungliga direktivet kvar och därmed även en lång rad förslag som tydligt hotar såväl valfriheten för den enskilde som möjligheterna för högt uppskattade fristående verksamheter att leva vidare. Rent konkret handlar det om mycket långtgående krav på vinstbegränsning som kraftigt skulle försvåra för många företag att driva och utveckla sin verksamhet genom nyinvesteringar och innovation. Osäkerheten kring många välfungerande välfärdsverksamheters framtid består.
Med anledning av att vi fortfarande ser stora problem med utredningsdirektivet har vi valt att ännu en gång lyfta den här frågan i ett tillkännagivande som finansutskottet beslutade om i tisdags, den 8 mars. Med detta tillkännagivande som alltså stöds av en majoritet av utskottets ledamöter (M, SD, C, L och KD) vill vi från riksdagens sida förtydliga för regeringen att vi inte bara vill se en utredning, utan också skarpa åtgärdsförslag i riksdagen som fokuserar på att stärka kvaliteten i välfärden och värna och utveckla valfrihet och mångfald.
Bland de viktigaste punkterna finns att det införs en generell tillståndsplikt för alla utförare i välfärden oavsett driftsform, där det ställs tydliga krav på samtliga ägare och ledning. Vi tycker att det är självklart att varje aktör som vill bedriva verksamhet inom skola, vård och omsorg ska kunna visa att den har ekonomiska förutsättningar och uppfyller vissa kunskaps- och kompetenskrav, men att detta ska ske på ett sätt som värnar mindre aktörers möjligheter, såsom föräldrakooperativ. Vi anser också att tydliga sanktionsmöjligheter ska vara kopplade till tillståndsplikten.
Vårt budskap är tydligt: Vi ställer oss positiva till förslag som leder till en genuin förbättring av kvalitet inom den offentligt finansierade välfärden och som utvecklar valfriheten. Lika tydligt kommer vi att fortsätta att i riksdagen avvisa alla förslag som förhindrar eller försvårar valfrihet och mångfald.
Jag tar riksdagsdebatten för moderaternas räkning nästa onsdag, och det kommer säkert att bli en politiskt uppskruvad debatt om jag känner de rödgröna partierna rätt. Riksdagen röstar i frågan onsdag eller torsdag kommande vecka.
"Invandring säker faktor bakom PISA-tappet i svensk skola"
2016-02-24
I senaste numret av Dagens Samhälle finns en mycket viktig debattartikel om en forskningsrapport som jag har kommenterat tidigare. Rapporten är gjord av Gabriel Heller Sahlgren, Nationalekonom och doktorand vid London School of Economics, och knuten till Institutet för Näringslivsforskning. I debattartikeln konstateras att invandringen är den enda tydliga och bevisbara faktorn bakom försämringarna i Pisa-mätningarna av svensk skola. Några citat från debattartikeln:
"Möjliga orsaker bakom skolkrisen har debatterats häftigt de senaste åren. Vissa är mer troliga än andra, men få har kunnat ledas i bevis. Förra året fann jag dock att 29 procent av fallet i Pisa kan härledas till invandringen, som hittills är den enda säkra faktorn bakom kollapsen.
Att även den höga andelen lågpresterande delvis beror på invandringen är därför en lågoddsare. Mycket riktigt är andelen lågpresterande bland ungdomar med helsvensk bakgrund runt 30 procent lägre än i elevpopulationen i genomsnitt.
Samtidigt är det osäkert hur invandringen har påverkat Sveriges relativa prestationer – andra länder har förstås också haft invandring. Frågan är alltså hur resultatskillnaderna mellan Sverige och andra länder påverkas av att man begränsar urvalet till elever med helt inhemsk bakgrund.
Svaret är anmärkningsvärt. Till exempel kan 57 procent av det genomsnittliga prestationsgapet mellan Sverige och Norge, och hälften av gapet mellan Sverige och Danmark, i den senaste Pisaundersökningen härledas till effekten av invandring.
Sverige går också från att prestera tre poäng sämre än Island till att prestera åtta poäng bättre, när man jämför inhemska elevers resultat i stället för ländernas genomsnitt.
Av gapet mellan Sverige och Polen, vars skola numera ses som ett framgångsexempel, försvinner 41 procent. Skillnaden mellan svenska och sydkoreanska elever, som når toppresultat i Pisa, minskar med 26 procent.
Men den kanske mest intressanta jämförelsen är med Svenskfinland, givet dess kulturella likheter med Sverige i kombination med att eleverna där utbildas i ett skolsystem som har hyllats världen över. Hela 47 procent, 16 av 34 poäng, av gapet mellan Sverige och Svenskfinland går upp i rök när man endast jämför elever med svensk och finlandssvensk bakgrund.
Detta är endast några exempel, men generellt är bilden densamma. Sveriges relativa Pisaresultat är mer fördelaktiga om urvalet begränsas till elever med inhemsk härkomst. Invandringen har alltså inte bara haft negativa effekter på resultaten absolut sett – utan även på våra relativa prestationer. Mot bakgrund av Sveriges höga asylinvandring är detta inte konstigt. De flesta andra länder har haft lägre – och ett annat slags – invandring, vilket troligen gör att denna faktor påverkar resultaten i mindre utsträckning."
Min egen fundering är hur PISA-resultaten kommer att se ut om några år, med tanke på det stora antalet barn och ungdomar som kommit till Sverige som asylsökande på senare tid? Det är nog dags för oss att inse vilket betydelse detta har för de samlade skolresultaten, och inse att det helt enkelt är ett pris vi får betala om vi ska ha en generös asylpolitik. Men man får också tolka siffrorna rätt - totalt sett sämre resultat i Pisa innebär inte att alla elever blivit sämre, utan att vi fått fler lågpresterande elever. Det är faktiskt två olika saker.
Samtidigt måste vi försöka hitta nya vägar att få fler av dessa nyanlända elever att lyckas i skolan. Hur det ska ske vet jag inte, men bevisligen finns redan idag ett betydande antal utrikes födda, främst flickor, som blir mycket framgångsrika i skolan så uppenbarligen går det bra för en del. Varför lyckas vissa och inte andra? Det är en fråga vi borde analysera noga.
Dessa ensamkommande ungdomar ska snart in i den svenska skolan
2016-01-28
I natt inträffade nya allvarliga fall av våld och hot på flera boenden för ensamkommande ungdomar. I Emmaboda tvingades personalen låsa in sig när 18-20 ungdomar beväpnade med tillhyggen hotade dem. Även i Skara inträffade oroligheter på ett boende.
Många menar att det krävs mer och bättre utbildad personal på boendena, och kanske även vakter. Det är möjligen sant. Frågan är bara var man ska hitta all denna välutbildade personal i en sådan extremt ansträngd situation som idag?
Att Sverige under förra hösten - till följd av extremt naiva regelverk - tog emot så mycket som 35.000 ensamkommande ungdomar, främst unga män (vilket var en stor del av det totala antalet som sökte sig till Europa), har ett högst pris. Inte bara för personalen på dessa boenden, utan för hela samhället.
En fråga jag själv tänker på är hur dessa 35.000 ungdomar ska kunna fungera i den svenska skolan, hur det kommer att påverka tryggheten för de övriga eleverna, och inte minst hur de svenska skolresultaten kommer att utvecklas på sikt? Var hittar vi alla dessa tolkar, specialpedagoger, hemspråkslärare, SFI-lärare och övriga som behövs som förstärkning i skolan, i ett läge där det redan råder stor lärarbrist?
Situationen är extremt allvarlig.
Skolans primära mål är inte minskat antal brinnande papperskorgar
2015-12-16
Göteborgs-Posten har idag en artikel om Gårdstensskolan i Göteborg, en av stadens många problemskolor i utanförskapsområden. I artikeln framkommer att man inte tycker att betyg visar elevernas och skolans utveckling utan man vill hitta "nya mätmetoder".
I artikeln berättar skolans rektor Anna Kern att när hon tillträdde brann papperskorgarna och brandkåren kom till skolan fyra gånger i veckan. Sen dess har läget förändrats. "Gårdstensskolan har på några år blivit en mer trivsam plats, men det syns inte i betygen som i dag är mått på utvecklingen. Nu vill staden hitta nya sätt att utvärdera skolans kvalitet" skriver Göteborgs-Posten. Och nu startar kommunen ett forskningsprojekt för att hitta olika utvecklingsmått för skol-, stadsdel- eller kommunnivå tillsammans med Göteborgs universitet. "Just nu är vi inne i en slags kreativ fas. Det här är en stor, svår och angelägen fråga. Andel elever med godkänt i alla ämnen är inget bra mått, vi vill lyfta fram andra framgångar", säger planeringsledaren Rickard Callenmyr i artikeln.
Visst är det bra att även uppmärksamma elevernas utveckling i den mån det inte slår igenom i betygen (och det klarar en skicklig lärare av att förmedla till såväl elever som föräldrar). Det ligger i farans riktning att projektet blir ett sätt för politiker och tjänstemän att försöka frisera bilden av skolor i utanförskapsområden, och förringa betydelsen av elevernas kunskapsbrister, även om det dementeras i artikeln. Skolans resultat handlar faktiskt om en central uppgift - att se till att eleverna får den kunskap man behöver i livet. Att hjälpa eleverna till godkända betyg i skolämnena, såväl praktiska som teoretiska - är faktiskt skolans primära mål. Det kan aldrig ersättas med att mäta något annat. Exempelvis antalet papperskorgar som brinner.
Regeringen plundrar statliga bolag för att klara utgiftsökningar
2015-12-01
Regeringen behöver pengar! Och vad gör man då? Jo man plundrar flera statliga bolag maximalt.
Statliga SJ har tvingats göra en extra utdelning till staten på 1,7 miljarder kronor, utöver den "ordinarie" utdelningen på 230 miljoner kronor. Den extra utdelningen tas in samtidigt som SJ hotar att lägga ned stora delar av nattågstrafiken till norra Sverige, och har stora investeringsbehov.
Även Statliga Akademiska Hus har tvingats göra en extra utdelning av 6,5 miljarder kronor till ägaren, staten. Det är dock inte koncernens löpande verksamhet som möjliggör den kommande rekordutdelningen. Nej utdelningen möjliggörs i stället genom att regeringen beordrat (!) en uppskrivning på 5 miljarder kronor av fastigheternas värde. Allt enligt denna artikel i DN. Den extra utdelningen tas samtidigt som många högskolor och universitet beklagar sig över redan alltför höga hyror som tar resurser från forskning och undervisning.
Så samtidigt som regeringen skryter över satsningar på järnväg och högskola så plundrar man alltså SJ och Akademiska Hus på stora summor som annars kunde gått just till tågtrafik eller högskoleplatser.
Besök på NoPlanB i Skellefteå
2015-11-16
Idag besökte jag, tillsammans med Skellefteås oppositionsledare, Andreas Löwenhöök (M), entreprenörsskolan No Plan B i Skellefteå. Det är en helt privatfinansierad utbildning i entreprenörskap. Just nu går sex handplockade elever denna spetsutbildning, och de finansierar sina studier själva utan studiemedel. Man kombinerar arbete och utbildning på drygt heltid, ofta tolv timmar om dagen. Utbildningen pågår i ett år och efter slutförd utbildning erbjuds de bästa eleverna att bli delägare i ett företag och efterhand med egen arbetsinsats bli majoritetsägare. Anordnare av utbildningen är några entreprenörer, bland annat Petter Mikaelsson (längst till höger), som driver ett antal företag, och som ser en affärsmöjlighet i att utveckla unga entreprenörer som sedan kan driva och utveckla något av koncernens nyförvärvade företag.
Fler platser på Yrkeshögskolan är bra men löser inte problemen
2015-08-16
Under Alliansens regeringstid ökade antalet platser på Yrkeshögskolan markant. Det är en bra utbildningsform i speciella bristyrken, och det är bra att regeringen vill fortsätta utbyggnaden med 2.500 ytterligare platser (från dagens ca 25.000 platser).
Men när statsminister Löfvén låtsas som om att detta "ska hjälpa de 400.000 arbetslösa att få jobb" och samtidigt påpekar att "80.000 lediga jobb finns där det inte går att hitta rätt kompetens" så försöker han luras. För det första lär givetvis inte 2.500 utbildningsplatser fixa jobb åt 400.000 arbetslösa. För det andra är det så att de största bristerna på kompetent personal främst avser universitetsutbildade, som exempelvis läkare, sjuksköterskor, lärare, psykologer och civilingenjörer. Dessa brister löser man inte med fler platser på yrkeshögskolan som ju avser kortare utbildningar.
Så - fler platser på yrkeshögskolan är bra. Men det löser inte de problem som statsministern pekar på. Sanningen är att han saknar lösningar på dessa problem.
Ny rapport: En tredjedel av Pisa-raset beror på flyktinginvandringen
2015-08-06
Förra veckan presenterades en mycket intressant forskarrapport på DN Debatt. Slutsatsen av rapporten är att om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012. Stor flyktinginvandring är inte hela förklaringen till det svenska raset men den enda säkra faktorn. Allt enligt forskaren bakom rapporten, Gabriel Heller Sahlgren, som är forskare knuten till Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Hans ord i slutet av debattartikeln utmanar säkert en och annan: "Vi har länge blundat för flyktinginvandringens konsekvenser för Sveriges resultat i Pisa och i förlängningen för landets framtid som en kunskapsekonomi med hög jämlikhet. Att man behöver anpassa skolpolitiken till invandringspolitiken verkar ha ignorerats helt."
För den som följer min blogg kan dock inte resultaten i denna forskarrapport vara en total överraskning. Jag varnade för detta redan 2013.
När Pisarapporterna presenterades för riksdagens utbildningsutskott (där jag var ledamot 2010-2014) ställde jag frågor kring den eventuella effekten av allt fler nyanlända elever. För mig var det ytterst rimligt att anta att en mycket stor tillströmning av lågutbildade elever påverkar de totala skolresultaten i svensk skola. Men såväl Skolverkets representanter som utbildningsdepartementets statssekreterare dementerade att det skulle finnas mer än en minimal effekt av detta. Jag tyckte det var mycket märkligt med tanke på att regeringen tidigare själv på sin hemsida redovisat helt andra siffror (se nedan).
När jag började gräva i frågan och läsa forskarrapporter och ta del av Skolverkets statistik blev det uppenbart att den ökande andelen nyanlända elever tvärtom hade en mycket stor betydelse för de försämrade siffrorna i Pisa. Jag kände mig ärligt talat en smula lurad. Detta ledde fram till flera blogginlägg. Nedan mitt senaste blogginlägg i ämnet från den 18/1 i år, där jag även hänvisar till ett tidigare blogginlägg från den 24/10 2013.
Frågan är då om svensk skola klarar denna utmaning? I debattartikeln i DN finns en del tänkvärda förslag till hur skolan bör förändras för att möta de nyanländas behov. Samtidigt kräver en ökad andel nyanlända elever stora extra resurser, eftersom såväl lågpresterande svenskfödda elever som nyanlända behöver extra stöd. Till detta kommer att kommunerna (orimligt nog) ska erbjuda skola även till gömda barn som lever illegalt i landet, samt numera eventuellt också till tiggande EU-migranters barn. Allt detta kräver tolkar, extra resurspersoner och många fler utbildade lärare med kunskaper i olika språk. Kostnaderna för kommunerna blir givetvis enorma om man lägger ihop allt detta. Som om detta inte skulle räcka har antalet ensamkommande "barn" ökat lavinartat det senaste året. När jag besökt skolor de senaste åren har jag ofta fått tunga suckar från både rektorer och lärare i invandringstäta områden. Man tycker helt enkelt inte att man räcker till hur man än försöker. Min egen slutsats är att Sverige tagit på sig en mycket stor uppgift som jag personligen tvivlar på att vi har någon större möjlighet att ro iland.
Det första och helt självklara vore att åtminstone omedelbart avskaffa rätten till skola för barn som vistas illegalt i Sverige (vilket jag hävdat såväl offentligt som i interna diskussioner ända sedan första dagen som Alliansen gjorde den omtalade överenskommelsen med Miljöpartiet 2010), liksom för tiggande EU-migranters barn, och koncentrera resurserna till de barn som har uppehållstillstånd i landet. Men dessa åtgärder lär trots allt bara ha effekt på marginalen.
Självklart påverkas skolresultaten av andelen utrikes födda elever
2015-01-18 (blogginlägg i repris)
SVT Nyheter har idag en intressant nyhet som väl egentligen knappast är någon nyhet för den som är hyfsat insatt i skolfrågor. Rubriken är nämligen "Många flyktingbarn utmaning för skolor" SVT konstaterar bland annat att i takt med den ökande flyktingströmmen så ökar också antalet utrikes födda elever snabbt. Cirka 25 procent av flyktingarna är barn mellan 7 och 16 år och i många skolor kan det plötsligt dyka upp betydligt fler elever än man räknat med. 2005 kom enligt SVT knappt 5.000 skolpliktiga barn till Sverige. Förra året kom nästan 22.000. Den kraftigt ökande flyktingströmmen "ställer nu helt nya krav på skolorna" skriver SVT.
För mig som arbetat i riksdagens utbildningsutskott i fyra år (2010-2014) och dessutom varit moderaternas ansvarige för frågor som rör SFI och vuxenutbildning är detta som sagt ingen nyhet. Jag har besökt ett stort antal grundskolor, gymnasieskolor och SFI-utbildningar, läst mängder av rapporter och pratat med många lärare och rektorer. För mig har det hela tiden varit uppenbart att en del av de fallande skolresultaten, liksom den upplevda resursbristen på många skolor, har en tydlig koppling till att andelen utrikesfödda elever ökat så kraftigt. Men detta är något som ansvariga myndigheter och politiker - oavsett färg - inte så gärna vill prata om.
Andelen nyanlända utrikesfödda elever i den svenska skolan har ökat stadigt ända sedan 1990-talet. Märkligt nog sammanfaller det med att PISA-resultaten försämrats under just samma tid, nämligen de senaste 20 åren. Det finns flera undersökningar som tydligt visar att de sjunkande skolresultaten har i vart fall en viss koppling till just detta. Regeringen har presenterat tydliga fakta (se nedan), och ett av lärarfacken har gjort detsamma. Man hittar också liknande fakta i Skolverkets siffror. På denna sida visas Skolverkets egna siffror i tabellform. Man ser tydligt att inrikes födda elever förbättrat sina resultat över tid, medan utrikes födda försämrat sina resultat. Med tanke på att andelen elever med utländsk bakgrund i klassrummen samtidigt har ökat med 40 % mellan läsåret 2006/07 och 2011/12 är det därför kanske inte så konstigt om detta bidrar till vissa resultatförsämringar i skolan totalt sett? Jag tycker snarare att det är ganska förväntat.
På individnivå ska man däremot vara mycket försiktig med att generalisera. Det finns många nyanlända elever som lyckas mycket bra i skolan, precis som det finns många svenskfödda elever som misslyckas. Förutsättningarna för utrikesfödda barn varierar naturligtvis också kraftigt beroende på i vilken ålder de kommer hit (se figur nedan) och vilken utbildningsbakgrund de har. Men om man ser helheten är det tydligt att utmaningarna för många nyanlända utomeuropeiskt födda elever är särskilt stora. Och det kräver sannolikt ytterligare extra resurser och nya sätt att arbeta. Det är enligt min åsikt en del av kostnaderna och utmaningarna för den svenska migrationspolitiken som det talas alldeles för lite om.
Alliansregeringens eget utbildningsdepartement uppmärksammade som sagt denna fråga på en pressträff 21 februari 2013. Den gången var genomslaget i media mycket litet, trots att frågan är så intressant och viktig. Här en repris på mina kommentarer om pressträffen på bloggen den 24 oktober 2013:
Hur lyckas invandrarbarnen i skolan?
2013-10-24 (blogginlägg i repris)
Efter gårdagens Uppdrag Granskning är frågan befogad. Rosengårdsskolan (som jag besökte i juni) är bara ett exempel där det visar sig att det inte är så klokt att samla endast invandrarungdomar på samma skola. I Borås har man gjort samma erfarenhet. Genom att sprida ut eleverna på flera skolor förbättras både integrationen och kunskaperna i svenska språket.
Hur lyckas då invandrarbarn i den svenska skolan? Dessa siffror redovisades av regeringen vid en pressträff den 21 feburari i år. Man ser att skillnaden mellan barn födda i Sverige och barn som invandrat från länder utanför Europa före skolåldern är ganska liten, de flesta blir behöriga till gymnasiet. Men när det gäller barn som invandrat efter sju års ålder var det endast drygt 40% som var behöriga till gymnasiet 2010.
Orsakerna till de allt sämre resultaten för den sistnämnda gruppen är att de kommer till Sverige i allt högre åldrar och i genomsnitt endast har varit 4-5 år i landet innan det är dags att gå ut grundskolan. Det säger sig själv att det är svårt att läsa in hela grundskolan på 4-5 år, särskilt om man inte kan svenska språket och dessutom endast umgås med andra barn som inte heller talar svenska.
I en rapport 2012 skriver Skolverket dessutom att ”andra faktorer som kan spela in är vilka länder eleverna kommer ifrån – något som varierar ganska kraftigt över tid. Många saker kan påverka, sociala och kulturella förhållanden i det land man kommer ifrån, hur utbildningsväsendet fungerat osv. Det kan också vara olika svårt att lära sig svenska beroende på vilket modersmål man har.”
Min egen slutsats är att man uppenbarligen inte kan klumpa ihop alla invandrarbarn. Många har problem med skolan, men definitivt inte alla. En del lyckas riktigt bra och med rätt stöd och kanske stängning av fler dåliga skolor kan fler nå målen. Men det är en enorm utmaning för skolsystemet och våra kommuner. Större än de flesta kanske inser.
Ogenomtänkt satsning på högre lön för 40% av lärarna
2015-06-29
Socialdemokraterna presenterade idag en i sig välkommen satsning för att göra läraryrket mer attraktivt. I grunden är det givetvis både bra och nödvändigt, och det är bra att man nu köper Alliansens inställning om vikten av högre lärarlöner. Tyvärr väljer man nu en metod som leder till en konstig och godtycklig statlig inblandning i lönebildningen för alla lärare, vilket knappast är det normala på svensk arbetsmarknad. Vilken blir nästa viktiga yrkesgrupp som staten ska gå in och stötta generellt vid sidan av den vanliga avtalsrörelsen? Om lönerna för lärare är för låga är det rimligen arbetsgivarna som har bollen och som måste höja lönerna. Jag fick en hälsning från en Allianspolitiker i Stockholm som berättade att lärarlönerna i genomsnitt ökade med 7.500 kronor per månad under perioden 2006-2014. Och det var kommunens eget beslut.
Dagens utspel ska alltså omfatta "60.000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger" och ska kunna ge upp till 3.000 kronor mer per månad i lön. I media sägs att ungefär hälften av lärarna ska omfattas. Min uppskattning är att det blir betydligt färre.
Målgrupperna är för det första omfattande och gäller inte bara legitimerade lärare:
•Legitimerade lärare i grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, förskoleklass specialskola, sameskola och gymnasiesärskola.
•Legitimerade förskollärare i förskoleklass.
•Legitimerade lärare och förskollärare i förskolan och fritidshem.
•Ej legitimerade yrkeslärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och modersmålslärare som enligt skollagen jämställs med legitimerade lärare.
•Fritidspedagoger eller motsvarande som är behöriga att bedriva undervisning i fritidshemmet.
Enligt Skolverket fanns det drygt 267.000 lärare och skolpersonal 2014:
• 98 853 anställda i förskola som arbetar med barn (varav 43% med högskoleexamen, 80% i förskoleklass).
• 3 056 anställda i pedagogisk omsorg.
• 33 943 anställda i fritidshem som arbetar med elever (varav 51% med högskoleexamen).
• 91 100 lärare i tjänst på grundskolorna.
• 32 600 lärare i tjänst på gymnasieskolorna.
• 4 900 lärare i tjänst i komvux.
• 3 000 lärare i tjänst på sfi.
Det finns alltså 131.600 lärare. Av dessa sägs ungefär 80% idag ha lärarlegitimation och omfattas av satsningen. Till detta kommer ett antal tusen ej legitimerade yrkeslärare på gymnasiet mfl. Dessutom tillkommer en del av de totalt 135.800 som arbetar inom förskola, förskoleklass och fritidshem. Om man lite försiktigt antar antar att de som har högskoleutbildning också formellt är förskollärare eller fritidspedagoger, och att även 80% av dessa sökt legitimation handlar det i så fall om ytterligare runt 48.000 personer som omfattas av satsningen. Totalt kan man då uppskatta att i vart fall minst 155.000 lärare ska slåss om lönesatsningen till 60.000 personer. I så fall blir det bara knappt 40% av lärarna som kommer att omfattas. Pengarna ska gå till "särskilt skickliga lärare" enligt dagens presskonferens. Frågan är hur man ska utse dessa? Det är bäddat för godtycke när den nya lönesatsningen ska fördelas, och stor risk för missnöje från de 60% av lärarna som blir utan lönehöjning och därmed indirekt får beskedet att de inte tillhör gruppen "särskilt skickliga lärare". Hur påverkar det arbetsmoralen och engagemanget?
Alliansens Karriärtjänster är mycket tydligare. Det är ju nya tjänster som man söker på vanligt sätt, och som ställer extra stora krav som motiverar löneökningen på 5.000 kronor extra per månad. Nu minskar tyvärr regeringen antalet Karriärtjänster med 5.000 (från av riksdagen tidigare beslutade 22.000 till endast 17.000), vilket känns konstigt om man på allvar vill göra läraryrket mer attraktivt.
Största svikaren idag är skolminister Gustav Fridolin (MP) som under valrörelsen utlovade att alla lärare skulle få höjd lön. Ibland talade han tvärsäkert om 10.000 i månaden till alla. Nu verkar det bara bli knappt 40% av lärarna som får i genomsnitt 3.000 kronor mer i månaden.
Varje lärare som får höjd lön är väl värd detta. Men det hade funnits bättre sätt att hantera denna fråga. Förslaget känns ogenomtänkt och kan få oväntade och oönskade konsekvenser i form av besvikelse och missnöje i lärarkollektivet. Jag är inte övertygad om att denna lösning är den bästa långsiktigt för skolan och eleverna.
Flera bra moderata förslag om förskolan - och ett riktigt dåligt
2015-06-08
Alliansen lyfte under sin regeringstid förskolan på ett sätt som ingen annan regering tidigare åstadkommit. Vi införde en allmän (men frivillig) förskola för alla barn från tre års ålder, där 15 timmar i veckan blev avgiftsfria. Vi förtydligade och skärpte samtidigt det pedagogiska uppdraget i form av en ny läroplan, och gjore förskolan till en egen skolform. Vi lyfte också förskollärarens viktiga roll, exempelvis avsattes 200 miljoner årligen under 2009-2011 till Förskolelyftet. Lyftet innebar att förskollärare och barnskötare fick möjlighet till fortbildning och runt 7 000 anställda deltog i satsningen.
I sitt valmanifest föreslog Alliansen ytterligare satsningar på förskolan, satsningar som delvis också blir verklighet i och med att Alliansens budget för 2015 röstades igenom av riksdagen. Det betyder bland annat att Kommunerna får 375 miljoner för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, exempelvis mindre barngrupper eller ökad personaltäthet. Samtidigt bygger vi ut förskollärarutbildningen med 25%, satsar på fortsatt vidareutbildning av förskolelärare (förskolelyftet). Vi ger också Skolinspektionen utökade möjligheter att göra stickprovskontroller av förskolorna ute i verksamheterna.
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra presenterade flera nya förslag kring förskolan i sitt sommartal i lördags. Bland annat att vi vill satsa ännu mera än regeringen - en hel miljard per år - på mindre grupper i förskolan och för att premiera förskolor som arbetar aktivt med språkinlärning. I grunden är detta bra förslag, på många ställen är barngrupperna alltför stora. Minskning av barngrupperna måste dock gå hand i hand med att nya förskollärare utbildas. Det är också viktigt att tänka på att för stora barngrupper inte är ett problem på alla ställen i landet, på en del orter är det snarare brist på barn. Där behöver kommunerna snarare extra resurser för att kunna värna hotade skolor och förskolor.
Mindre lyckat känns förslaget om att den allmänna förskolan ska utökas till att gälla från två års ålder i stället för dagens tre. Det skulle innebära att Sveriges familjer får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan redan från det att barnet är två år gammalt.
I ett läge med brist på både förskollärare och vanliga lärare, för låga lärarlöner, för stora barngrupper, befintliga problem med ryckighet i verksamheten redan på grund av dagens 15-timmarsbarn och allmän brist på resurser i skolan så vill alltså moderaterna prioritera 15 avgiftsfria förskoletimmar för 2-åringar. För mig som tidigare ledamot i utbildningsutskottet är det närmast obegripligt. Det känns mycket viktigare att satsa på kvalitén och lärartätheten i förskolan för barn från 3 år och uppåt än att ytterligare sänka avgifterna för 2-åringar. Den pedagogiska forskningen är dessutom ganska tydlig med att det pedagogiska innehållet i förskolan är absolut viktigast från 3 år och uppåt, och avsevärt mindre betydelsefullt för en tvååring.
De allra flesta tvååringar går för övrigt redan i förskolan, och jag vet ingen undersökning som visar att de föräldrar som inte har sina barn i förskola håller barnen hemma av ekonomiska skäl. Vi har ju redan en extremt generös maxtaxa (som legat på samma nivå i elva år utan uppjustering) och det finns knappast någon anledning att slopa avgiften helt för 15 timmar i veckan av familjeekonomiska skäl. Det finns för övrigt inget som är gratis – det betalas bara på annat sätt, genom höjda skatter. Vill man stärka barnfamiljernas ekonomi ytterligare är det bättre med utökade skattesänkningar eller höjda grundavdrag.
I ett läge där det redan råder personalbrist och stora barngrupper underlättas givetvis inte situationen om ännu fler av de allra minsta barnen ska gå fler timmar i förskolan. Kostsamt blir det också, det är dessa allra minsta barn som kräver allra störst personaltäthet på förskolan. Vilket lär dra resurser från de lite större barnens betydligt mer omfattande pedagogiska behov samtidigt som det förvärrar bristen på förskollärare. Och som sagt, redan idag klagar personalen över att det blir en ryckig verksamhet när allt fler barn till föräldralediga, arbetslösa eller sjukskrivna väljer att ha sina barn kostnadsfritt i förskolan 15 timmar per vecka. Om denna rätt till 15 kostnadsfria timmar utökas även till tvååringar blir situationen ännu värre.
Jag tycker mitt eget parti tänker fel i denna del, det känns på något märkligt sätt som om Alva Myrdals ande svävar över moderaterna. Att förskola rent generellt är bra är en sak, att ytterligare sänka avgiften är en helt annan. Det känns som att moderaterna kopierar gammal S-politik som redan passerat bäst-före-datum. Förskolan är såpass bra och viktig att den är värd att betala för.
Regeringens skolpolitik är en trippelstöt mot eleverna
2015-05-10
Debattartikel i Borås Tidning idag tillsammans med min moderate riksdagskollega Cecilie Tenfjord-Toftby.
(Klicka för läsbar storlek):
Professorsinstallation och Doktorspromotion på Högskolan i Borås
2015-05-08
I dag var jag inbjuden gäst till professorsinstallation och doktorspromovering på Högskolan i Borås. En klassisk akademisk högtid, där delar av ritualerna är på latin. Trevligt och intressant, och dessutom många tillfällen till samtal under det efterföljande minglet.
OECD-rapport om skolan stärker Moderaternas linje i skolfrågan
2015-05-05
Igår kom den av alliansregeringen beställda rapporten ”Improving schools in Sweden: An OECD Perspective”. Den visar inga stora nyheter utan bekräftar saker vi tidigare sett; likvärdigheten minskar och elevers utbildningsbakgrund får allt större betydelse. Det är dessutom oroande att man också konstaterar att Sverige är det land i OECD där andelen högpresterande elever sjunker mest.
Moderaterna är naturligtvis mycket oroade över det rapporten visar och tar innehållet på stort allvar. Alla elever i den svenska skolan skall ha stöd att nå målen och andelen högpresterande måste åter öka. Fokus på kunskap måste åter bli viktigt i svensk skola och de reformer alliansregeringen införde syftade till att återinföra kunskapslinjen. Exempel på detta är de nya kurs- och läroplanerna, det nya betygssystemet, den nya skollagen, kompetenssatsningarna på de svenska lärarna, osv. Stort fokus ligger på de svenska lärarna och den brist på karriärsutveckling och kompetensutveckling dessa har. Här är alliansens karriärstjänster något OECD lyfter upp och pekar på som viktiga. Man pekar också på att Sverige är ett land där man inte använder de skickligaste lärarna där de största utmaningarna finns.
Dagens regering minskar alliansens utökade satsning på förstelärare. Det blir nu 17.000 mot 22.000 som det skulle blivit med Alliansens politik. Regeringen tar också bort den särskilda satsningen på extra lärare i utanförskapsområden, trots att OECD mycket tydligt säger att Sverige måste satsa på att använda de skickligaste lärarna i de tuffaste klassrummen. Jag har tidigare berättat att andelen utomeuropeiskt födda elever har ökat kraftigt i den svenska skolan, och att det påverkar PISA-resultaten negativt. Att då regeringen väljer att prioritera bort Alliansens särskilda satsning just på utanförskapsområdena känns mycket märkligt.
I internationella mätningar ligger Sverige också lågt i undervisningstid i matematik och vi ligger nu under OECD-snittet i mattekunskaper. Regeringen tar trots detta bort Alliansens satsning på matematik i år 7-9 trots att en majoritet i riksdagen röstade igenom detta för några veckor sedan. Regeringen tar också bort viktiga kompetensutvecklingssatsningar som Läslyftet.
Det är nog ingen vild gissning att det kommer att bli strid kring delar av skolpolitiken framöver, och att regeringen riskerar ytterligare nederlag på detta område.
Vi ska självklart inte erbjuda skola åt tiggande EU-migranters barn
2015-04-26
Dagens Nyheter har idag en artikel om frågorna kring EU-migranternas barns eventuella rätt till skolgång i Sverige. Man beskriver rättsläget enligt följande, och vad jag kan bedöma är det korrekt, eftersom riksdagen - tyvärr enligt min åsikt - för några år sedan beslutade om rätt till skolgång för "papperslösa". Ett beslut jag förgäves försökte argumentera emot, eftersom jag tycker det var helt fel på alla sätt. Personer som vistas illegalt i Sverige ska självklart inte erbjudas skola till sina barn. Det gör bara att vi uppmuntrar människor att hålla sig gömda och skapar ett slags "andra klassens medborgare". Det går främst ut över barnen.
Reglerna kring EU-medborgares rätt till skolgång är idag kopplade till på vilken grund personen har rätt att vistas i landet. Alla EU-medborgare har uppehållsrätt i tre månader, men saknar rätt till skolgång under den perioden. Kommunerna har dock möjlighet att erbjuda undervisning om de vill.
EU-medborgare som vistas i Sverige i över tre månader utan uppehållsrätt – och som därmed är papperslösa – har däremot tydlig rätt till skolgång. I praktiken betyder det att barn till tiggare har rätt att gå i skolan om de stannar kvar längre än ett kvartal. Men det förutsätter att kommunen gör bedömningen att de verkligen är papperslösa.
Vid mitt besök i Rumänien och vid samtal med personer med insyn i romernas situation så är det ingen tvekan om att många åtgärder som görs för att lyfta den romska (och andra fattiga folkgruppers) situation inte alltid fungerar särskilt bra. Dessutom har Rumänien svårt att ha råd med den medfinansiering som krävs för att få ta del av EU-medel.
Men i stort sett alla jag talade med vid vårt besök var överens om att just satsningen på skola till barnen faktiskt var det som fungerade bäst. Skolorna finansieras till en del med EU-medel, och den rumänska regeringen menar att just satsningen på skola för barnen är den bästa långsiktiga åtgärden för att lyfta människor ur fattigdom och ge dem en chans till egen försörjning.
Bilden är från Calarasi i sydöstra Rumänien som jag besökte 2012, och visar ett EU-medfinansierat skolhus i den romska bosättningen.
Om Sverige nu ger tiggande EU-migranter rätt att sätta barnen i svensk skola efter tre månader i landet uppmuntrar vi dels tiggarna att stanna kvar längre än de tre månader som lagen medger, dels lockar vi tiggarna att ta med sig sina barn till Sverige i stället för att gå i skolan hemma i Rumänien. Därmed slår vi effektivt undan benen på alla rumänska ansträngningar att ge barnen utbildning.
Dessutom kan man ju fråga sig hur mycket ett barn med rumänsk modersmål kan lära sig på några månader i svensk skola? Och hur våra redan svårt ansträngda skolor ska hantera detta, med tolkar och extra resurser som lär behövas? Och hur påverkar det andra utrikes födda barn och andra barn med särskilda behov som är bofasta i Sverige? Hur ska våra skolor prioritera användingen av sina begränsade resurser?
Slutsatsen för min del är solklar - svenska kommuner ska självklart inte erbjuda skola åt tiggande EU-migranters barn. Glädjande nog ser jag att även Folkpartiet tänker i liknande banor. Det är bra. Nu måste sansade röster ta ton i debatten. Den svenska missriktade välviljan slår ständigt nya rekord och medför tyvärr ofta att vi förvärrar probem i stället för att lösa dem.
Borås Tidning talar klarspråk om rödgrönt skolfiasko
2015-04-20
Sällan har väl någon så fullständigt sågat Socialdemokratisk skolpolitik och brutna vallöften som denna ledare i Borås Tidning i fredags: "De river ner, de stör och de fördärvar. Värstingarna - de rödgröna i Borås och i regeringen - gör vad de kan för att göra livet surt för både lärare och elever". Kritiken är synnerligen välförtjänt. Klicka för mer läsvänlig storlek!
Riksdagen stoppade feltänkta förändringar av gymnasieskolan
2015-04-09
I dag stoppade riksdagen två tänkta förändringar av gymnasieskolan. Regeringen vill ju göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever fram till 18 års ålder, och dessutomt vinga alla elever, även på yrkesprogrammen, att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Men riksdagen gjorde idag ett tillkännagivande till regeringen att man ska stoppa arbetet med dessa förändringar. Beslutet grundas på Alliansens gemensamma motion som även fick stöd av Sverigedemokraterna.
Andelen elever som avbryter sina studier eller inte lyckas nå godkända betyg är som störst i gymnasieskolans årskurs 3. Att införa ett obligatorium till 18 års ålder skulle i praktiken inte innebära någon förändring. De flesta elever går årskurs 1 och 2 i gymnasieskolan och i den mån de gör studieavbrott så sker det oftast i årskurs 3. Eftersom de flesta elever fyller 18 år i årkurs 3 skulle de därför fortfarande ha möjligheten att hoppa av gymnasieskolan med ett obligatorium till 18 års ålder. Ett införande av en obligatorisk gymnasieskola för elever upp till 18 år är därför en felriktad reform. Gymnasieskolans utmaning är inte att det saknas ett obligatorium. Det handlar i stället om hur elevernas studiemotivation ska höjas så att fler elever slutför gymnasieskolan. Målet är att alla elever ska få slutbetyg från gymnasieskolan. Det bästa sättet att nå dit är att ge varje elev en bra grund att stå på, och det arbetet måste börja redan i grundskolan med tidigare stöd, fler skickliga lärare och mer undervisningstid. Men också hög kvalitet på gymnasieprogrammen och lärmiljöer som uppmuntrar till inlärning och studiemotivation. Dessutom bör det fortsatt vara en möjlighet, inte en skyldighet, att läsa in högskolebehörighet. Man kan inte lagstifta fram studiemotivation.
Genom gymnasiereformen 2011 blev det en tydligare indelning av gymnasieskolans program i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Obligatoriet för yrkeselever att läsa de kurser som krävdes för grundläggande behörighet till högskoleutbildning togs bort. För att inget program skulle bli en återvändsgränd garanterades eleverna på yrkesprogrammen en möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för högskolestudier. Omfattningen av vissa av de gymnasiegemensamma ämnena på yrkesprogrammen minskades för att ge ett utökat utrymme för yrkesfördjupning. Från och med höstterminen 2013 finns dessutom möjlighet för alla gymnasieskolor med nationella yrkesprogram att ge grundläggande högskolebehörighet inom programmets ordinarie poäng.
IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) har granskat effekterna av förändringen i början av 1990-talet då de tidigare tvååriga yrkeslinjerna på gymnasiet gjordes om till treåriga program med fler allmänna teoretiska ämnen. Man visar att denna reform medförde en ökad sannolikhet för avhopp från gymnasieskolan för elever med låga slutbetyg från grundskolan och från icke-akademiska hem och dessutom att längre och mer generella yrkesprogram medförde en ökad risk för arbetslöshet. Mot denna bakgrund är det märkligt att föreslå att alla yrkeselever ska tvingas läsa in grundläggande högskolebehörighet. Riksdagen säger nu att den nuvarande ordningen är bra och att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasiets yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.
Med riksdagens beslut ligger Alliansens gymnasiereform fast och gymnasieskolans lärare och elever kan få arbetsro och slipper nya omfattande förändringar. En bra dag för svensk gymnasieskola.
Alliansen kommer att ta strid för friskolorna
2015-04-02
I går presenterade S-MP-regeringen ett tilläggsdirektiv till en utredning med syftet att ändra lagen så att kommuner kan förbjuda etablering av friskolor. Vi vet alltså nu hur man tänkt sig att införa det "kommunala veto" man tidigare diskuterat. Effekten av ett sådant veto lär bli att vänsterstyrda kommuner av slentrian säger nej till friskolor av rent ideologiska skäl.
Att över 200.000 svenska elever går i fristående grundskolor och gymnasieskolor struntar man i. Att svenska folket vill ha valfrihet att välja skola struntar man i. Att friskolor ofta tar hand om elever som den kommunala skolan inte klarat av bryr man sig inte om. Att det idag finns 68 friskolor som bara tar emot elever med särskilda behov verkar man ha missat. Andelen elever i friskolorna som har åtgärdsprogram på grund av särskilda behov är lika hög som i den kommunala skolan. Det är också större andel av eleverna i friskolor som får modersmålsundervisning på annat språk än svenska. Läsåret 2013/14 hade 22 procent av eleverna i fristående grundskolor utländsk bakgrund, i kommunala grundskolor var motsvarande siffra 19 procent. Man verkar också bortse från att de kommuner som har friskolor också har bättre resultat i de kommunala skolorna. Att friskolorna hjälper till att utveckla nya inlärningsmetoder och pedagogik verkar inte heller vara viktigt. Inte heller att friskolor ofta får ut mer av skolpengen än de kommunala skolorna. Att friskolor kan motverka segregation genom att elever från socialt utsatta förorter kan välja en skola på annat ställe verkar man inte heller bry sig om.
Nej, det viktiga för politiker i S, V, MP och SD är att politikerna får bestämma och att föräldrar och elever lyder. I vänsterns samhälle är valfrihet något fult. Men lita på att vi kommer att ta strid kring friskolorna, de gör en viktig samhällsinsats och är här för att stanna!
Moderaterna står bakom det fria skolvalet och friskolesystemet. Men det innebär också att vi ställer hårda krav. Skolhuvudmännen ska ha en långsiktighet i verksamheten och kvaliteten på undervisningen ska vara hög. En hög kvalitet är viktigt för att ge alla elever likvärdiga möjligheter. Nyligen lanserade Moderaterna flera förslag för att säkra en likvärdig kvalitet för alla elever. Bland annat ska Skolverket kunna erbjuda ett kunskapskontrakt med ett paket av åtgärder för att stärka svaga skolor. Vi vill också att Skolinspektionen ska kunna ta över ansvaret för skolor som inte håller den kvalitet som krävs. Det ska gälla såväl friskolor som kommunala skolor.
Dagens stora skolbluff
2015-03-29
Folkpartiets partiledare, tidigare utbildningsministern Jan Björklund avslöjar på twitter sanningen om S-MP-regeringens skolutspel idag. När Alliansens budget vann över regeringens i december så innebar det att skolan tillfördes ett antal extra miljarder i år. Faktiskt mer pengar än S-MP-regeringen föreslog i sin budget!
När Alliansens budget röstades igenom möjliggjordes extra satsningar på över 4 miljarder kronor för mer kunskap i skolan 2015. Alliansens satsningar innebar bland annat dubblerade anslag jämfört med S-MP-regeringen till mindre barngrupper i grundskolan eller andra kvalitetshöjande åtgärder. Även förskolorna med störst behov fick pengar till mindre barngrupper. Vi bygger även ut platserna på högskolan vilket möjliggör drygt 3000 nya utbildningsplatser 2015 för att möta behovet av fler lärare och mer vårdpersonal.
Så när S-MP-regeringen nu går ut och skryter som sina skolsatsningar så är det alltså faktiskt tack vare Alliansens budgetprioriteringar som alla dessa pengar finns tillgängliga. S-MP-regeringen ville lägga en del av pengarna på annat i stället.
Utbildningsutskottet kör över regeringen om gymnasieskolan
2015-03-26
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning där det bland annat ingår att se över möjligheten att göra det obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan. En majoritet i riksdagens utbildningsutskott (M, C, FP, KD och SD) kör nu därför över regeringen i två viktiga och centrala frågor som rör gymnasieskolan.
Dels anser man att regeringen inte bör verka för obligatorisk gymnasieskola. Utbildningsutskottet menar att införa obligatorisk gymnasieskola för elever upp till 18 år är en felriktad åtgärd. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga. Detta eftersom att de flesta som hoppar av gymnasiet gör det i årskurs 3, då eleven ändå fyller 18 år. Det innebär att åtgärden inte förändrar någonting. Enligt utskottet bör istället elevernas studiemotivation höjas genom bland annat tidigare stöd i grundskolan, fler skickliga lärare och mer undervisningstid.
Dels anser utskottet att grundläggande behörighet till högskolan ska vara fortsatt valfritt för eleverna på yrkesprogrammen. 2011 infördes en gymnasiereform som innebar att elever på yrkesprogram inte längre var skyldiga att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. Utbildningsutskottet anser att det ska vara en fortsatt rättighet men inte en skyldighet för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan, och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Utskottet vill nu att riksdagen gör två tillkännagivanden till regeringen om detta. Förslaget innebär att utskottet säger ja till motionsförslag som lagts av M, FP, C och KD. Regeringspartierna S och MP samt V reserverar sig medan SD stödjer Alliansens linje.
Två mycket viktiga och välkomna beslut!
Moderaterna vill underlätta ytterligare för det livslånga lärandet
2015-03-08
På moderaternas Sverigedag presenterade partiledaren Anna Kinberg Batra flera förslag för att möta utmaningarna på arbetsmarknaden som behövs för att skapa ännu bättre förutsättningar för omställning och ett livslångt lärande. Det handlar om att öka möjligheterna för de som vill byta spår mitt i livet, de som vill pröva ett nytt jobb eller de som vill gå från anställning till företagande. Moderaterna vill därför förbättra studiemedlen på flera sätt:
• Fribeloppet höjs, från dagens dryga 170 000 kronor till över 200 000 kronor per kalenderår.
• Möjligheterna till extra studieveckor med studiemedel utökas för den som fyllt 40 år.
• Åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år.
Förslagen ligger helt i linje med den förda politiken under Alliansregeringen (där jag var ansvarig för studiemedelsfrågorna och vuxenutbildningsfrågorna för moderaterna 2010-2014). Vi både förbättrade studiemedlen kraftigt och höjde åldergränserna. De nya förslagen bidrar till att det ska bli ännu mer attraktivt för fler att studera mitt i livet och underlättar samtidigt omställning på arbetsmarknaden. Om man kan byta yrke mitt i livet blir det också lättare att arbeta längre tid innan man går i pension. Det är bra både för den enskildes pension och för samhällsekonomin.
Utan vinster - inga företag och inga investeringar
2015-03-06
Det viktigaste i välfärden är kvalitén och oavsett vem som driver en vårdcentral, ett äldreboende eller en skola så ska kraven vara höga. Därför inrättade alliansregeringen myndigheten Inspektion för vård och omsorg för att öka insynen i välfärdsverksamheter och säkerställa att hög kvalitet uppnås. Alliansen tog också initiativet till ägarprövningsutredningen för att säkerställa att framtidens välfärdsverksamheter drivs av seriösa och långsiktiga utövare. Denna utr4dning överlämnade sitt slutbetänkande till ansvarig minister i januari i år.
Trots att frågan just utretts tillsätts nu en ny utredning av regeringen, där Vänsterpartiet tillåtits diktera villkoren. Nu handlar det om att gå betydligt längre - att förbjuda allt uttag av vinst från företag inom vård, omsorg och skola. Man vill dessutom utvidga vinstförbudet till att också gälla företag som driver HVB-hem, personlig assistans och asylboenden. Dessutom ska även privata företag som driver Komvux och SFI-utbildningar omfattas av vinstförbudet.
Att förbjuda företag att ta ut vinst kommer att göra det helt ointressant att investera privat kapital inom välfärden. Det kommer också att göra det i princip omöjligt att låna pengar för att starta upp sådan verksamhet. Det är allvarligt att Vänsterpartiet ska vara med och diktera villkoren för svensk välfärd. Det kommer att påverka människors vardag med mindre möjlighet att välja vilken skola eller vårdcentral man själv önskar, och inte minst att kunna välja bort det man inte är nöjd med. Mindre konkurrens kommer också i längden att påverka utvecklingen av svensk vård och utbildning. Samtidigt motverkar ett vinstförbud att svenska välfärdsföretag kan växa och expandera utomlands, vilket kan skapa nya jobb även i Sverige.
Moderaterna har en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram förslag på hur t.ex. vård, skola och äldreomsorg kan bli bättre. Vi vill ha både bra kvalité, hög tillgänglighet och valfrihet för den enskilde eleven/vårdtagaren. Vi är rädda att Vänsterpartiet kommer tvinga regeringen till inriktningar som minskar valfriheten, och då blir det svårt att nå breda överenskommelser om framtidens välfärd. Socialism, vinstförbud och offentliga monopol leder inte utvecklingen framåt.
En liten reflektion till. Regeringen säger sig vara bekymrade över att för få kvinnor finns i företagsledande ställning. Samtidigt förbereder man alltså ett dråpslag mot företagen i välfärdssektorn, där kvinnliga företagsledare är i stor majoritet.
Viktig skolöverenskommelse mellan regeringen och Alliansen
2015-02-11
Riksdagen ska under våren 2015 behandla ett antal förslag som rör målstyrning och utvärdering i grundskolan. Allianspartierna har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu enats på tre områden som omfattar betyg, nationella prov och tidigt stöd:
• Försöksverksamhet för betyg från årskurs fyra
Den i skollagen reglerade betygsåldern kvarstår som i dag, det vill säga fr o m årskurs 6. En försöksverksamhet genomförs där skolor ges möjlighet att ge betyg från årskurs 4. Hela det nya betygssystemet utvärderas grundligt och redovisas i en kontrollstation inför riksdagen år 2020.
• Nationella prov
De nationella proven genomförs, liksom i dag, i årskurs 3 (svenska och matematik), årskurs 6 (svenska, matematik och engelska) och årskurs 9 (svenska, matematik, engelska, no och so). De hittillsvarande obligatoriska nationella proven i åk 6 i no- och so-ämnena görs frivilliga.
• Tidigt stöd
Kunskapsmål i läsning och obligatoriska bedömningsstöd i svenska och matematik införs i årskurs 1. När grundskoleutredningen slutbetänkande avlämnats kommer partierna föra samtal om den fortsatta processen i de frågor som avhandlas i utredningen rörande förstärkt tidigt stöd.
Dagens överenskommelse är bra för skolan, som behöver arbetsro. Det är viktigt att reformer kring betyg och liknande hanteras på ett sätt som gör att det finns en långsiktighet även vid kommande eventuella regeringsskiften. Det känns samtidigt bra att det nu blir en fortsättning på den reformering av den svenska skolan som Moderaterna och övriga Alliansen genofört de senaste åtta åren. Dagens förslag ligger i huvudsak i linje med Moderaternas och Alliansens förslag.
Är vissa föräldrar största hotet mot skolans arbetsmiljö?
2015-01-31
Frågan i rubriken är befogad efter att jag läst artiklarna i Borås Tidning igår och idag om hur Engelbrektsskolans rektor varit i "blåsväder" i en mycket märklig fråga. Det handlar om elever i årskurs åtta som skulle åka på dagsutflykt. Skolan hade via mail meddelat föräldrarna att hemmet antingen kunde skicka med pengar eller matsäck, eller be om ett matpaket från skolan. En förälder anmälde då skolan för att man på detta sätt "pekar ut fattiga elever" och påpekade att skolan är skyldig att erbjuda kostnadsfri lunch.
Rektorn avfärdade först anmälan och menade att skolan gjort rätt, men idag gör han i stället konstigt nog en "pudel" och ber om ursäkt om någon "upplevt sig diskriminerad". Han säger att "skolan ska inte ens ställa frågan, det här ska inte ske igen". Jag tycker det var en onödig "pudel" och anser för egen del att det knappast går att klandra skolan överhuvudtaget om händelsen är korrekt återgiven i artiklarna.
Skolinspektionens jurist är också tydlig i gårdagens BT där hon påpekar att skolan kan be elever ta med en matsäck, men att de ska ske "så att inte någon utestängs eller pekas ut". Att erbjuda eleverna möjligheten att antingen hämta ett matpaket på skolan eller göra ett själv kan knappast vara att peka ut någon. Det handlar väl mer om valfrihet för eleverna. Den som inte anser sig ha råd, lust eller tid att göra ett eget matpaket slipper, samtidigt som den som vill välja själv vad man vill ta med sig att äta har möjligheten. Att kalla detta att "peka ut fattiga elever" känns helt orimligt.
Det är dags att rektorer och lärare börjar våga stå upp för sunt förnuft mot föräldrar med mer extrema åsikter, i stället för att alltid huka i debatten. Det kan handla om matpaket ena dagen eller skolavslutningar i kyrkan den andra dagen. Enstaka föräldrar som är rena rättshaverister eller som av politiska eller andra skäl ställer helt orimliga krav eller riktar obefogad kritik mot enskilda lärare eller mot skolan ska inte tillåtas stå oemotsagda. Det är en fråga om likvärdighet, hänsyn och demokrati. Och inte minst en fråga om arbetsmiljö för personal och elever
För att skolans personal ska kunna stå emot orimlig kritik från föräldrar måste de också känna ett starkt stöd både i lagstiftningen och från lokala politiker. Att anmäla skolor för rena tramsfrågor kommer knappast att utveckla den svenska skolan, utan tar bara en massa tid och resurser från annat.
Självklart påverkas skolresultaten av andelen utrikes födda elever
2015-01-18
SVT Nyheter har idag en intressant nyhet som väl egentligen knappast är någon nyhet för den som är hyfsat insatt i skolfrågor. Rubriken är nämligen "Många flyktingbarn utmaning för skolor" SVT konstaterar bland annat att i takt med den ökande flyktingströmmen så ökar också antalet utrikes födda elever snabbt. Cirka 25 procent av flyktingarna är barn mellan 7 och 16 år och i många skolor kan det plötsligt dyka upp betydligt fler elever än man räknat med. 2005 kom enligt SVT knappt 5.000 skolpliktiga barn till Sverige. Förra året kom nästan 22.000. Den kraftigt ökande flyktingströmmen "ställer nu helt nya krav på skolorna" skriver SVT.
För mig som arbetat i riksdagens utbildningsutskott i fyra år (2010-2014) och dessutom varit moderaternas ansvarige för frågor som rör SFI och vuxenutbildning är detta som sagt ingen nyhet. Jag har besökt ett stort antal grundskolor, gymnasieskolor och SFI-utbildningar, läst mängder av rapporter och pratat med många lärare och rektorer. För mig har det hela tiden varit uppenbart att en del av de fallande skolresultaten, liksom den upplevda resursbristen på många skolor, har en tydlig koppling till att andelen utrikesfödda elever ökat så kraftigt. Men detta är något som ansvariga myndigheter och politiker - oavsett färg - inte så gärna vill prata om.
Andelen nyanlända utrikesfödda elever i den svenska skolan har ökat stadigt ända sedan 1990-talet. Märkligt nog sammanfaller det med att PISA-resultaten försämrats under just samma tid, nämligen de senaste 20 åren. Det finns flera undersökningar som tydligt visar att de sjunkande skolresultaten har i vart fall en viss koppling till just detta. Regeringen har presenterat tydliga fakta (se nedan), och ett av lärarfacken har gjort detsamma. Man hittar också liknande fakta i Skolverkets siffror. På denna sida visas Skolverkets egna siffror i tabellform. Man ser tydligt att inrikes födda elever förbättrat sina resultat över tid, medan utrikes födda försämrat sina resultat. Med tanke på att andelen elever med utländsk bakgrund i klassrummen samtidigt har ökat med 40 % mellan läsåret 2006/07 och 2011/12 är det därför kanske inte så konstigt om detta bidrar till vissa resultatförsämringar i skolan totalt sett? Jag tycker snarare att det är ganska förväntat.
På individnivå ska man däremot vara mycket försiktig med att generalisera. Det finns många nyanlända elever som lyckas mycket bra i skolan, precis som det finns många svenskfödda elever som misslyckas. Förutsättningarna för utrikesfödda barn varierar naturligtvis också kraftigt beroende på i vilken ålder de kommer hit (se figur nedan) och vilken utbildningsbakgrund de har. Men om man ser helheten är det tydligt att utmaningarna för många nyanlända utomeuropeiskt födda elever är särskilt stora. Och det kräver sannolikt ytterligare extra resurser och nya sätt att arbeta. Det är enligt min åsikt en del av kostnaderna och utmaningarna för den svenska migrationspolitiken som det talas alldeles för lite om.
Alliansregeringens eget utbildningsdepartement uppmärksammade som sagt denna fråga på en pressträff 21 februari 2013. Den gången var genomslaget i media mycket litet, trots att frågan är så intressant och viktig. Här en repris på mina kommentarer om pressträffen på bloggen den 14 oktober 2013:
Hur lyckas då invandrarbarn i den svenska skolan? Dessa siffror redovisades av regeringen vid en pressträff den 21 februari i år. Man ser att skillnaden mellan barn födda i Sverige och barn som invandrat från länder utanför Europa före skolåldern är ganska liten, de flesta blir behöriga till gymnasiet. Men när det gäller barn som invandrat efter sju års ålder var det endast drygt 40% som var behöriga till gymnasiet 2010.
Orsakerna till de allt sämre resultaten för den sistnämnda gruppen är att de kommer till Sverige i allt högre åldrar och i genomsnitt endast har varit 4-5 år i landet innan det är dags att gå ut grundskolan. Det säger sig själv att det är svårt att läsa in hela grundskolan på 4-5 år, särskilt om man inte kan svenska språket och dessutom endast umgås med andra barn som inte heller talar svenska.
I en rapport 2012 skriver Skolverket dessutom att ”andra faktorer som kan spela in är vilka länder eleverna kommer ifrån – något som varierar ganska kraftigt över tid. Många saker kan påverka, sociala och kulturella förhållanden i det land man kommer ifrån, hur utbildningsväsendet fungerat osv. Det kan också vara olika svårt att lära sig svenska beroende på vilket modersmål man har.”
Alliansen tar strid om skolpolitiken
2014-11-06
I går presenterade Alliansen de delar av den gemensamma budgetmotionen som rör utbildningssatsningar. Förslagen är desamma som vi presenterade i valmanifestet. vi satsar dessutom mer pengar på skolan i vår alternativa budget än vad S-MP-regeringen gör, 4 miljarder mot 3,5 miljarder.
De viktigaste förslagen:
• Satsningar på fler utbildade lärare.
• Satsningar på fler karriärtjänster i skolan.
• Särskilda satsningar i utanförskapsområden.
• Satsningar på fler speciallärare.
• Minskad klasstorlek i lågstadiet.
• Satsningar på ett fortsatt mattelyft.
• Satsningar på ett fortsatt läslyft.
• Införande av en tioårig grundskola så att också de yngsta eleverna får rätt till stöd och stimulans för att lära sig skriva, läsa och räkna.
• Införande av fler matematiklektioner i högstadiet.
• En utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar, vilket motsvarar en ökning av idrottsämnet med 20 procent.
• Att betyg införs från årskurs 4.
Samtidigt tar vi strid mot regeringen när det gäller flera skolförslag. Vi kommer bland annat att lägga gemensamma Alliansmotioner i riksdagen om betyg från årskurs fyra, införandet av tioårig grundskola, att högskolebehörighet på de yrkesinriktade gymnasielinjerna ska fortsätta att vara frivilligt, möjlighet för skolor att införa ordningsomdömen på högstadiet och gymnasiet, mer idrott i skolan och att skolorna ska ha fortsatt möjlighet att fira skolavslutningar i kyrkan. Flera av dessa förslag verkar kunna få stöd av Sverigedemokraterna och det gör att regeringen blir tvungen att genomföra förslagen.
Privata välfärdsföretag avbryter sina investeringar
2014-10-20
Knappt har den nya vänsterregeringen hunnit meddela att man avser att stoppa vinster i privata välfärdsföretag innan effekterna börjar synas. Tidningen Dagens Samhälle har en stor artikel om hur välfärdsföretag nu stoppar eller avbryter investeringar i nya äldreboenden och skolor.
Tidningen skriver bland annat att nästa år planeras 2.500 nya bostäder för äldre i 58 kommuner. I var tredje kommun är det ett privat bolag som bygger. Av artikeln framgår att ett antal stora aktörer nu fryser eller avbryter planerade investeringar och byggprojekt.
Detta sätter fingret på det verkliga problemet. Det handlar faktiskt inte om att mängder av företagskoncerner gör enorma vinster och gömmer dessa i skatteparadis. Det är ytterst ovanligt. Den viktiga frågan är i stället varför man ska stoppa seriösa privata företag från att investera i viktiga välfärdssektorer genom att förbjuda vinster? Vem vill investera och ta risker då? Välfärden behöver nytänkande för att utvecklas och ett idiotstopp för detta är inte till fördel för någon.
68 friskolor tar bara emot elever med särskilda behov
2014-10-20
I dag fick jag en rapport från Skolverket i mitt postfack i Riksdagen. Man har kartlagt de friskolor i Sverige som endast tar emot elever i behov av särskilt stöd. Bara det faktum att det finns sådana friskolor överraskar säkert många. Men för oss som är insatta i frågan är det ingen nyhet.
Skolverket konstaterar att det finns 68 (!) fristående skolor som endast tar emot elever i behov av särkilt stöd. Hälften av dem har startat 2006 eller senare, alltså under Alliansens regeringstid. De finns i 35 av landets 290 kommuner, framförallt i Stockholmsregionen.
Skolverkert konstaterar att man fått en övervägande positiv bild av skolpersonal, föräldrar och elever på dessa skolor. Eleverna upplever att de har större chans att få stöd och hjälp än i andra skolor och att lärarna är bra på att ge stöd. Personaltätheten är dessutom hög, personalen har specifik kompetens och utbildningen anpassas efetr elevernas behov enligt Skolverket. Eleverna känner också en trygghet och slipper bli utpekade och särbehandlade som de riskerar att bli på "vanliga skolor". Kunskapsresultaten varierar, beroende på att elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen varierar efter graden av funktionshinder och hur sent eleven börjat på den aktuella skolan. Många elever har bytt skola många gånger under sin uppväxt, och många elever söker sig till dessa speciella skolor för att det inte fungerat i den tidigare skolan. Skolorna lyckas överlag bra med de sociala målen, som ibland kan vara att få eleverna att komma till skolan överhuvudtaget och att fungera socialt med andra människor.
Trots den genomgående positiva rapporten drar Skolverket slutsatsen att man bör se över systemet med skolor som kan begränsa sitt mottagande till denna grupp elever, eftersom det inte är "likvärdigt" då inte alla elever kan söka till dessa skolor. "Möjligheten för elever att själva söka till dessa skolor avviker från Skollagens övergripande ambition om inkludering" skriver Skolverket.
Jag håller inte alls med Skolverket. Jag har väldigt svårt att se det vettiga i att begränsa möjligheten för de allra mest utsatta eleverna att välja den skola som passar dem bäst. Friskolorna är en viktig resurs, inte en belastning.
Ogenomtänkt S+MP-förslag om gymnasieskolan ökar utslagningen
2014-09-29
Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever upp till 18 års ålder. Det är ett slag i luften eftersom ungefär 99% av alla elever redan idag börjar gymnasiet, alldeles frivilligt. Det stora problemet är inte att för få elever börjar gymnasiet utan att man inte känner sig motiverad att fullfölja sin utbildning. Detta löser man inte genom att tvinga eleverna att gå i gymnasiet fram tills de fyller 18 år. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill även tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet, trots att det bevisligen leder till fler avhopp. Detta i kombination med förslaget om obligatorium kommer att få alltför många elever att tappa motivationen.
Visst kan man kanske tvinga eleverna att komma till skolan de första ett eller två gymnasieåren, men om de bara sitter av tiden eller tycker skolan är omöjlig att klara av lär det inte leda till examen. Förslaget leder alltså knappast till att fler slutför sin gymnasieutbildning utan till att man i stället hoppar av när man fyllt 18 och skolplikten upphör.
Alliansen står fast vid att eleverna på yrkesprogrammen ska kunna välja om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Men möjligheten ska alltid finnas inom ramen för programmet. Samtidigt ska yrkesprogrammen vara intressanta och ha en hög grad av relevant yrkesutbildning på schemat. Vi ser ingen mening med obligatorisk gymnasieskola och tror att snart myndiga elever själva klarar av att besluta om sin egen utbildning utan att man inför skolplikt.
Trendbrott - läsandet bland pojkar ökar
2014-09-10
Debattartikel i Borås Tidning idag:
Trendbrott - läsandet bland pojkar har ökat kraftigt
Efter flera år av minskat läsande hos svenska pojkar har trenden vänt. När elever i årskurs 4-6 fick frågan av SCB om de läser böcker minst en gång i veckan svarade 64 procent av pojkarna ja. Det är en ökning jämfört med 2008-2009, då 55 procent svarade ja. Siffran för flickor är högre, drygt 76 procent.
Alliansen har gjort stora ansträngningar för att öka läsandet och läsförståelsen hos svenska elever. År 2008 började vi med nationella prov i läsning och skrivning i årskurs 3. Vi har också gjort en stor läsa-skriva-räkna-satsning med syftet är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel. Vi har också tillfört mer pengar genom kulturpolitiken för att stödja ökad läsning bland barn och ungdomar.
Att läsandet ökat bland just mellanstadieeleverna är glädjande, och ett kvitto på att Alliansens lässatsningar på lågstadiet börjar ge effekt.
Nu går vi vidare från Alliansens sida med löften om fler åtgärder för att öka läskunnigheten om vi får fortsätta att regera. Bland annat vill vi införa ett läskunnighetsmål i första klass för att säkerställa att ingen elev halkar efter. Vi föreslår också en fördubbling av medlen för "läslyftet" för vidareutbildning av lärare kring elevernas läsförståelse. Vi utbildar också fler speciallärare och specialpedagoger, satsar mer på pedagogiken i förskolan och vill erbjuda läxhjälp i skolan till alla barn.
Läsförståelse är av avgörande betydelse för att våra skolelever ska klara av övriga skolämnen. Alliansens renovering av den svenska skolan har bara börjat!
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet
"Skuldbelägger" man om man berättar sanningen?
2014-09-08
I går kom nya siffror över andelen elever som lämnar grundskolan efter vårterminen i nian utan gymnasiebehörighet. SVT visade att andelen godkända har minskat stadigt ända sedan 1990-talet, och att den minskade i samma takt under tidigare s-regeringar som den minskat under Alliansens åtta år. Samtidigt skiljer sig resultaten kraftigt mellan olika skolor och olika kommuner. Jag har berättat på bloggen om skolor i exempelvis Bollebygd, Borås och Mark som har 100% behöriga till gymnasiet. Samtidigt finns skolor i utanförskapsområden där runt hälften av eleverna inte är behöriga. Skolverket påpekar i sitt pressmeddelande att det är barn till lågutbildade föräldrar som halkar efter mest.
En förklaring är att andelen nyanlända elever i den svenska skolan har ökat stadigt sedan 1990-talet. Det finns flera undersökningar som tydligt visar att de sjunkande skolresultaten har en koppling till just detta. Regeringen har presenterat tydliga fakta på sin hemsida (se nedan), och ett av lärarfacken har gjort detsamma. Man hittar också liknande fakta i Skolverkets siffror. På denna sida visas Skolverkets egna siffror i tabellform. Man ser tydligt att inrikes födda elever förbättrat sina resultat över tid, medan utrikes födda försämrat sina resultat. Och med tanke på att andelen elever med utländsk bakgrund i klassrummen har ökat med 40 % mellan läsåret 2006/07 och 2011/12 är det inte så konstigt att det syns vissa resultatförsämringar i skolan, även om man självklart inte ska generalisera - det finns många nyanlända ungdomar som lyckas bra i skolan, medan andra misslyckas, precis som det finns svenskfödda barn som lyckas eller misslyckas. Men utmaningarna för många nyanlända elever är givetvis särskilt stora. Så här skrev jag på bloggen 2013-10-24:
Hur lyckas då invandrarbarn i den svenska skolan? Dessa siffror redovisades av regeringen vid en pressträff den 21 februari i år. Man ser att skillnaden mellan barn födda i Sverige och barn som invandrat från länder utanför Europa före skolåldern är ganska liten, de flesta blir behöriga till gymnasiet. Men när det gäller barn som invandrat efter sju års ålder var det endast drygt 40% som var behöriga till gymnasiet 2010.
Orsakerna till de allt sämre resultaten för den sistnämnda gruppen är att de kommer till Sverige i allt högre åldrar och i genomsnitt endast har varit 4-5 år i landet innan det är dags att gå ut grundskolan. Det säger sig själv att det är svårt att läsa in hela grundskolan på 4-5 år, särskilt om man inte kan svenska språket och dessutom endast umgås med andra barn som inte heller talar svenska.
I en rapport 2012 skriver Skolverket dessutom att ”andra faktorer som kan spela in är vilka länder eleverna kommer ifrån – något som varierar ganska kraftigt över tid. Många saker kan påverka, sociala och kulturella förhållanden i det land man kommer ifrån, hur utbildningsväsendet fungerat osv. Det kan också vara olika svårt att lära sig svenska beroende på vilket modersmål man har.”
Vi får nog helt enkelt acceptera att sjunkande skolresultat är svåra att undvika när vi de senaste åren tagit emot ett växande antal lågutbildade flyktingar. Det är självklart i sig inget argument för att minska flyktingmottagandet, men det är ett argument för att inte politikerna ska slå varandra i huvudet med andra påstådda orsaker till sjunkande skolresultat. Det är vare sig "giriga riskkapitalbolag" eller skattesänkningar som är orsaken, och det är inte heller rättvist att skylla sjunkande andel gymnasiebehöriga på skola, lärare eller pedagogik. En stor del av orsaken ligger i elevkullarnas sammansättning och föräldrarnas bakgrund. Att konstatera detta innebär inte att man "skuldbelägger invandrare" som det ofta sägs, utan att man ser verkligheten. Det är först om man ser verkligheten som man kan göra något åt den.
Alliansen tar utmaningarna med nyanlända elever på allvar. Ett exempel är att för en del elever har sommarskola stor betydelse. För första gången ser vi nu uppgifter på hur många elever som uppnått behörighet efter sommaren. Räknas dessa in minskar andelen obehöriga till 12,5% i stället för 13,1%. Sommarskola gör nytta! Alliansregeringen vill under nästa mandatperiod bygga ut satsningen på sommarskolan så att den blir obligatorisk att erbjuda till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå behörighet.
Andra reformer som kan hjälpa såväl nyanlända elever som andra att nå gymnasiebehörighet är att vi utökar svenskundervisningen för nyanlända elever, vi gör grundskolan tioårig, vi förlänger skoltiden med ett ytterligare år för elever som inte når gymnasiebehörighet, vi inför obligatorisk skyldighet för kommunerna att erbjuda läxhjälp för alla barn, vi har åter startat upp speciallärarutbildningarna som Socialdemokraterna avskaffade och vi ger extra lönepåslag till skickliga lärare som söker sig till skolor i utanförskapsområden. Förhoppningsvis kommer dessa reformer att leda till förbättrade resultat, inte minst för elever på skolor i socialt utsatta områden.
S-förslag om studielån till körkort är ett ogenomtänkt hafsverk
2014-08-29
I morse blev jag uppringd av Radio Sjuhärad och intervjuad om min kritik mot Socialdemokraternas förslag om CSN-lån för körkort. Jag menar att förslaget är illa genomtänkt. Min kritik mot s-förslaget gäller främst tre punkter:
* Endast de som tagit gymnasieexamen ska omfattas av s-förslaget. Det gör att man diskriminerar alla unga som inte gått i gymnasiet, alla de som kommer att lämna gymnasiet när s inför obligatorisk inläsning av högskolebehörighet, liksom alla vuxna som behöver ta körkort. Socialdemokraterna väljer en lösning som inte behandlar alla lika. Jag tycker det är en cynisk politik. Mitt förslag gäller såväl unga som vuxna och utan krav på gymnasieexamen. * Med s-förslaget måste alla unga vänta tills efter gymnasieexamen med att ta körkort om man ska kunna få studielån till detta. De flesta vill börja övningsköra redan när de är 17 år, och då oftast går i tvåan på gymnasiet. Med mitt förslag kan man ha körkortet klart den dag man tar sin gymnasieexamen, och direkt söka jobb där det krävs körkort eller där man behöver körkort för att pendla. Med s-förslaget måste man vänta med att söka jobb till körkortet är klart. * S-förslaget gäller endast B-körkort, alltså för personbil. Tanken med mitt förslag är att det ska gälla alla typer av körkort, inte minst viktigt är det att erbjuda arbetsgivarna arbetskraft med lastbilskort och busskort. Då kan man inte heller låsa sig till en beloppsgräns på 25.000 som Socialdemokraterna gör.
Mikael Damberg (S) säger i intervjun att Socialdemokraternas förslag ska ses som en "morot" för att slutföra gymnasiestudierna. Jag tycker knappast att en möjlighet att ta lån är någon direkt morot. Jag ser det mer som en tänkbar lösning för de föräldrar/ungdomar som av något skäl inte har råd att bekosta körkortet själv.
Min kritik mot förslaget delas också av representanter för Trafikskolor som jag talat med. De förstår inte varför vissa ungdomar ska diskrimineras, och förstår inte heller varför man ska vara tvungen att vänta tills man fyller 19 för att få studielån till körkortet.
Som framgår av artikeln har mitt förslag stöd från moderaterna i Riksdagens utbildningsutskott och jag hyser visst hopp om att det också i någon form ska kunna bli Alliansens politik.
Skolsatsningarna i Alliansens valmanifest
2014-08-28
I tisdags presenterade Alliansens partiledare de delar av det gemensamma valmanifestet som rör skolsatsningar. Våra tidigare satsningar på skolan innebär att staten i år satsar cirka sju miljarder kronor mer på utbildningsväsendet än 2006 – från förskola till vuxenutbildning.
Det är tack vare vår ansvarsfulla ekonomiska politik som vi har kunnat satsa på skolan. Det har också lagt grund för att vi nu kan föreslå ytterligare reformer.
Bland skolreformerna i valmanifestet kan nämnas:
* Satsningar på högre lön för särskilt skickliga lärare. Bland annat utökning av antalet förstelärare till totalt 22.000, vilket innebär att ungefär var femte lärare kan få en löneökning på 5.000 kronor per månad. För skickliga lärare i särskilda utanförskapsområden höjs lönen med ytterligare 5.000 kronor till runt 40.000 per månad. Bland de utanförskapsområden som omfattas finns Hässleholmen i Borås. Vi inför också premier för elever som tar examen i matematik, biologi, kemi, fyseik och teknik, samt de som tar speciallärar- och specialpedagogexamen. * Kvalitetshöjningar och tidiga insatser. Omfattar satsningar på mindre klasser i låstadiet och/eller fler lärare, fler speciallärare och specialpedagoger, nytt kunskapsmål i läsning i årskurs ett och betyg från årskurs 4. * Tioårig grundskola. Förskoleklassen görs om till årskurs ett i en ny tionårig grundskola. * Mer tid för eleverna. Bland annat genom minskad administration för lärarna. Vi inför central digital rättning av de flesta nationella prov samt avskaffande av individuella utvecklingsplaner i årskurs 4 och 5 när betyg införs i dessa årskurser. Dessutom blir det fler matematiklektioner i högstadiet, utökad undervisningstid i Idrott och hälsa i grundskolan, utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever och andra elever med särskilda behov, förlängd skolplikt med ett år för elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs nio, obligatorisk läxhjälp till alla elever samt skyldighet för alla kommuner att erbjuda sommarskola.
Totalt innebär detta satsningar på drygt tre miljarder kronor redan under 2015 och en permanent satsning på drygt 6 miljarder per år från 2017.
Så vill moderaterna fortsätta att stärka svensk skola
2014-08-26
Debattartikel i Ulricehamns Tidning idag.
Invigning av testbanan AstaZero utanför Borås
2014-08-21
I dag deltog jag vid invigningen av den stora testanläggningen AstaZero utanför Sandhult, norr om Borås. (Jag skrev på bloggen den 3 februari om mitt besök på banan under byggtiden). Lite otur med vädret, men ändå en spännande upplevelse att få se lite av det som händer på säkerhetsområdet när det gäller fordon. Till höger ovan den stora ytan mitt på anläggningen där man kan utföra olika höghastighetstester.
Förutom fordon som stannar automatiskt framför hinder fick vi se stabiliseringsutrustning för att förebygga att tunga fordon välter, vi fick se självkörande volvobilar utan chaufför och till och med en hjullastare utan chaufför som utförde en mängd inprogrammerade uppgifter. Det är ingen tvekan om att den nya testbanan kommer att lyfta fordonsforskningen och samtidigt vara en stor tillgång för Borås och Västsverige. Alla de stora fordonsföretagen liksom Autoliv och SP är medfinansiärer, liksom EU och Borås Stad, Vinnova, Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Redan nu är bokningarna många från olika företag som vill använda banan.
Moderaterna och Alliansen satsar på skolan
2014-08-20
Debattartikel i Markbladet idag:
Moderaterna satsar på skolan
När Alliansen fick väljarnas förtroende att leda landet 2006 befann sig svensk skola i kris. Sedan dess har vi ägnat åtta år åt att återupprätta kunskapsskolan. Utmaningarna är fortfarande stora men med ansvarsfulla reformer som finansieras krona för krona kan vi vända utvecklingen.
Svenska elevers kunskapsresultat har fallit de senaste 20 åren. Det dåliga resultatet i PISA 2012 var kvittot på den misslyckade socialdemokratiska skolpolitiken som vi nu lämnar bakom oss. Eleverna som deltog i mätningen hade gått hela sin skolgång i den gamla skolan. Sedan 2006 har vi fått en ny lärarutbildning på plats, återinrättat speciallärarutbildningen och skolan har fått en ny skollag och nya läroplaner. Trots det ser vi nu att det inte räcker. I vårpropositionen gick vi därför fram med förslag om fler lärare i grundskolans tidigare år, utökade satsningar på fler karriärvägar för lärare och en tioårig grundskola.
För att ytterligare stärka svensk skola vill Moderaterna att;
Varje elev ska få rätt stöd i tid. I dag ges mest särskilt stöd i årskurs 9 vilket är för sent och därför vill vi se att det särskilda stödet byggs ut i grundskolans lägre årskurser. Tidiga insatser är avgörande om man ska förebygga att elever halkar efter och för att skapa mer lugn och ro i klassrummet.
Varje elev ska få mer lärarledd undervisningstid. Det finns för många håltimmar i svensk skola. Detta är tid som i stället kan fyllas med undervisning. Jämfört med andra länder har svenska elever färre skoltimmar per dag. Det innebär att de måste hinna med att lära sig samma saker som andra barn, men med mindre undervisningstid. Detta går inte ihop och därför sjunker svenska elevers resultat.
Varje elev ska ha en skicklig lärare. Vi vill stärka läraryrkets status. Det innebär högre lön, men minst lika viktigt är attityden till och uppfattning om yrket. I dag råder det en allmän mening om att vem som helst kan bli lärare. Det vill vi ändra på. Kraven för att bli antagen till lärarutbildningen måste skärpas.
Ska vi kunna möta skolans kunskapsutmaning är det viktigt att varje elev har en skicklig lärare och får det stöd de behöver. Med flera viktiga reformer för skolan satsar nu Alliansen och Moderaterna för att vända utvecklingen i skolan.
Tomas Tobé (m)
Utbildningspolitisk talesperson
Jan Ericson (m)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet
Skolbesök i Bollebygds kommun
2014-08-20
I dag har jag besökt Töllsjöskolan och Örelundsskolan i Bollebygds kommun tillsammans med vår ledande lokala moderata skolpolitiker Margaretha Almqvist-Malmsjö.
Det blev värdefulla samtal med båda rektorerna, lärare och dessutom flera klassrumsbesök där jag svarade på elevernas frågor.
Bollebygds kommun har mycket goda skolresultat och klarar sig väl i Skolinspektionens granskningar. Faktum är att Töllsjöskolan klarade sig helt utan anmärkningar senast och nu är en av landets referensskolor. Och båda de skolor jag besökte idag har goda resultat bland eleverna. Men så är också Bollebygd en stark moderatkommun där man prioriterar skolan.
Bilden: I regnet framför de vackra gamla byggnaderna på Örelundsskolan i Olsfors.
Välkommen förändring av SFI och övrig utbildning för nyanlända
2014-08-12
I dag lämnar regeringen en lagrådsremiss om stora förändringar av SFI (svenskundervisning för invandrare). SFI upphör som egen skolform och inordnas i stället under den kommunala vuixenutbildningen. Samtidigt ska utbildningen bli mer individanpassad och samordnas med övrig vuxenutbildning.
Redan idag läser många på komvux efter sina sfi studier vilket leder till onödiga väntetider, avhopp eller överlappningar. När vi flyttar över sfi till komvux blir det också lättare att kombinera studier i svenska med studier i andra ämnen. Idag ställer många kommuner krav på genomgången sfi för att få påbörja exempelvis yrkeskurser på komvux. Genom att alla elever ska få studievägledning och det ska finnas en sammanhållen studieplan för varje elev underlättas ytterligare möjligheten att kombinera olika studier.
Som moderaternas ansvarige för SFI-frågor i utbildningsutskottet välkomnar jag reformen. Den ligger helt i linje med förslagen i den rapport jag presenterade i augusti 2012 efter mina besök i SFI-utbildningar runt om i landet.
Nya öppningar för möjlighet till studielån för körkortkostnader
2014-08-12
Jag berättade ju häromdagen om att Socialdemokraterna verkar ha "stulit" mitt förslag om möjlighet till studielån för körkort, även om deras variant är en synnerligen uttunnad version (läs mer om min kritik på bloggen igår).
Det verkar nu också som om självaste statsministern börjar fundera på om det kanske kan vara en bra idé, i vart fall om man ska tro denna artikel. Kanske har mitt interna arbete inom partiet för förslaget börjat ge resultat. Men jag hoppas i så fall att vi kan leverera en betydligt mer genomtänkt lösning än den Socialdemokraterna presenterade.
Nej, Stefan Löfvén (S), högskoleplatserna har blivit 20.000 fler
2014-08-11
Jag brukar inte använda ordet "lögn" om mina politiska motståndare, men idag gör jag det. För när Socialdemokraterna påstår att det "försvunnit 20.000 högskoleplatser" under Alliansen så är det faktiskt en lögn. Jag skrev om detta på bloggen den 24 juni i år.
För ett drygt år sedan presenterade jag en utredning som Riksdagens Utredningstjänst (RUT) gjort på min begäran. Den visade att andelen befolkningen som fanns i eftergymnasiala utbildningar och vuxenutbildning var större 2011 än 2006. Jag lät i våras RUT göra en uppföljande analys för 2012 (det senaste år som man kan få fram all statistik från) för att få färskare siffror. Det visar sig då att det ser likadant ut idag.
Oavsett om man räknar 16-64 år eller 18-64 år så är det en större andel av befolkningen som studerar på komvux (inkl. yrkesvux/lärlingsvux), högskola/universitet, utländska universitet med svenska studiemedel, yrkeshögskola, folkhögskola eller i arbetsmarknads- utbildningar som upphandlats av Arbetsförmedlingen.
Ur rapporten från RUT kan man också utläsa specifikt hur utvecklingen varit för högskola och universitet.
Man ser då att antalet studenter har ökat kraftigt sedan 2006, från ca 283.000 då till ca 305.000 2012 (se figuren, baserad på siffror från Universitetskanslerämbetet). Under 2013 var antalet nästan exakt 300.000, alltså en ökning med 17.000 sedan 2006. För kommande år har regeringen satt av pengar till 10.000 nya platser, varav ökningen blir ca 3.000 i år. Totalt har alltså antalet platser ökat underfär 20.000 under Alliansens åtta regeringsår. Att antalet minskat något sedan toppnivån 2010 beror på att regeringen då gjorde en tillfällig extrasatsning som krisåtgärd under den djupa finanskrisen. Men bortsett från att dessa extraplatser efterhand klingat av har antalet studenter i övrigt ökat stadigt under Alliansen.
Om man i stället tittar på andelen av befolkningen 18-64 år som studerar på högskola/universitet har denna också ökat, från 5,35% till 5,56% mellan 2006 och 2012. Eftersom ungdomskullarna minskar kommer andelen som studerar på högskola att fortsätta öka kommande år.
Oppositionens påståenden att Alliansen rustat ned högskolan och övrig vuxentubildning klingar falskt. Vi har tvärtom skjutit till mer pengar, det finns fler platser, större andel av befolkningen studerar och vi har tillskapat fler utbildningsvägar och förbättrat studiemedlen ordentligt. Jag tror att Socialdemokraternas förvanskning av sanningen kommer att slå tillbaka mot dem själva.
(S)-förslag: Blek kopia av mitt förslag om studielån för körkort
2014-08-11
I går presenterade Socialdemokraterna ett förslag om studielån till körkort. Förslaget kom alltså bara fem dagar efter att jag presenterade förslaget på min blogg och på twitter och även fick en del media på det. Det är nog ingen alldeles vild gissning att Socialdemokraterna helt enkelt snodde mitt förslag, även om de tyvärr förvanskade det en del på vägen...
Min kritik mot s-förslaget gäller främst tre punkter:
* Endast de som tagit gymnasieexamen ska omfattas av s-förslaget. Det gör att man diskriminerar alla unga som inte gått i gymnasiet, alla de som kommer att lämna gymnasiet när s inför obligatorisk inläsning av högskolebehörighet, liksom alla vuxna som behöver ta körkort. Mitt förslag gäller såväl unga som vuxna och utan krav på gymnasieexamen. * Med s-förslaget måste alla unga vänta tills efter gymnasieexamen med att ta körkort om man ska kunna få studielån till detta. De flesta vill börja övningsköra redan när de är 17 år, och då oftast går i tvåan på gymnasiet. Med mitt förslag kan man ha körkortet klart den dag man tar sin gymnasieexamen, och direkt söka jobb där det krävs körkort eller där man behöver körkort för att pendla. Med s-förslaget måste man vänta med att söka jobb till körkortet är klart. * S-förslaget gäller endast B-körkort, alltså för personbil. Tanken med mitt förslag är att det ska gälla alla typer av körkort, inte minst viktigt är det att erbjuda arbetsgivarna arbetskraft med lastbilskort och busskort. Då kan man inte heller låsa sig till en beloppsgräns på 25.000 som Socialdemokraterna gör.
En pikant detalj är att Miljöpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom, mycket upprört sågar s-förslaget. MP ogillar ju att människor kör bil så det var väl inte helt oväntat. Ännu en spricka i den rödgröna röran med andra ord.
Borås Tidning uppmärksammar mitt förslag om studielån för körkort
2014-08-07
Jag vill införa möjlighet till studielån för körkortsutbildning
2014-08-05
Sedan jag kom in i riksdagen har jag envist arbetat för att förenkla regelverket kring körkortstagning och försöka sänka kostnaderna. Några mindre framgångar har jag haft, men på det stora hela väger alltid "trafiksäkerheten" tyngre när man för dessa diskussioner. Jag tvivlar på att alla nya moment i körkortsutbildningen verkligen går att motivera av trafiksäkerhetsskäl, men får leva med att majoriteten verkar tro det.
Faktum kvarstår - många unga avstår från att ta körkort, samtidigt som allt fler yrken kräver körkort. Det är dessutom brist på allt från truckförare till lastbilschaufförer och busschaufförer. Många vittnar om att kostnaderna för körkortstagning är en avgörande orsak till att en del avstår.
Jag är moderaternas ansvarige för studiemedelsfrågor i riksdagens utbildningsutskott. Jag har därför med som ett av mina personliga vallöften att vi borde pröva möjligheten att finansiera körkort med studielån via CSN för den som så önskar. Studielånet skulle gälla alla typer av körkort, och skulle göra att ingen behöver avstå av ekonomiska skäl. Studielån för körkort skulle inte påverka möjligheten att ta studiemedel för andra utbildningar.
Fler körkort skulle göra det möjligt för fler att få jobb och samtidigt tillgodose arbetsgivarnas behov av personal med lämpligt körkort. Kostnaderna för staten skulle bli minimala, eftersom vi endast talar om lån, som i normalfallet betalas tillbaka, och där man betalar ränta under lånetiden.
Jag kommenterar s-förslaget om obligatorisk simskola
2014-07-16
I dag blev jag kontaktad av P4 Radio Malmöhus för att ge min kommentar till förslaget från Ibrahim Baylan (S) om omligatorisk simskola på sommaren för alla högstadiebarn som inte kan simma.
Att just Radio Malmöhus uppmärksammade saken berör väl främst på att simkunnigheten bland eleverna i Malmö ligger mycket långt under genomsnittet i landet. Faktum är att i s-styrda Malmö kan var sjätte (!) niondeklassare inte simma, alltså drygt 16%. I moderatstyrda Stockholm är det bara 0,4% av eleverna i årskurs nio som inte är simkunniga. Eftersom simkunnighet är så viktigt är den stora skillnaden mellan kommunerna mycket allvarlig.
Jag påpekade i intervjun att Alliansens nya kursplaner för ämnet Idrott och Hälsa innebär att alla elever i slutet av årskurs fem bland annat ska kunna simma 200 meter samt kunna hantera nödsituationer vid vatten. Det är skolans ansvar, precis som i alla andra ämnen, att erbjuda de elever som behöver extra stöd för att nå kursmålen. En titt på hemsidan för Malmö Stad visar också att flera simhallar i staden är uppbokade för skolsimning på förmiddagar under terminerna, så uppenbarligen finns det möjlighet till träning för de elever som behöver.
I Malmö uppges problemet enligt radioinslaget främst vara att barn från andra länder och kulturer är ovana vid att simma, och ofta har intyg med sig hemifrån att de ska slippa detta moment. Man kan ju tycka att det vore bättre att vara tydlig från skolorna att alla elever ska delta i all undervisning än att i efterhand förorda obligatorisk simskola på sommaren? Varför skulle dessa elever delta i simskola på sommaren om de inte gjort det under terminen? Och hur tänker sig Baylan att obligatoriet ska se ut? Vad händer om eleverna inte frivilligt kommer till simskolan? Förslaget andas sedvanlig populism och är lika ogenomtänkt som en del andra av Socialdemokraternas skolförslag.
För egen del förespråkar jag den frivilliga vägen med kommunal simskola som finns i de flesta kommuner. Samt givetvis extra skolsimning i anslutning till idrottsämnet för de elever som så behöver.
I intervjun påpekade jag också att det är uppseendeväckande att s-styrda Malmö är sämre även när det gäller simkunnighet, jämfört med m-styda Stockholm. Vi har tidigare sett statistik från bland annat lärarfacken som visar att s-styrda kommuner betalar sämre lärarlöner och har lägre lärartäthet än borgerligt styrda kommuner. Kanske borde Ibrahim Baylan ta ett allvarligt samtal med sina partivänner som styr Malmö i stället för att föreskriva obligatorisk simskola. Fast denna kritiska del av min kommentar kom konstigt nog (?) inte med i radion...
Ny undersökning: Svenskarna är nöjda med välfärdstjänsterna
2014-07-16
I en unik "vitbok" från Sveriges Kommuner och Landsting framkommer att den absoluta merparten av svenskarna är nöjda med servicen från kommuner, landsting och regioner. Vitboken ”Ren fakta – om kommuner, landsting och regioner” bygger på en sammanställning av utvärderingar och brukarundersökningar som görs löpande inom verksamheterna i kommuner, landsting och regioner.
Här framgår bland annat att:
•De medicinska resultaten är bland de bästa i världen samtidigt som kostnaderna är relativt låga jämfört med andra utvecklade länder.
•Tillgången till vård är god, 8 av 10 anser att de har tillgång till den vård de behöver. Vårdgarantin följs i 9 fall av 10.
•Sverige har många sjuksköterskor per patient jämfört med andra länder, 11,1 på 1 000 patienter, att jämföra med OECD-snittet på 8,7.
•Sverige satsar näst mest resurser i OECD på äldreomsorgen.
•9 av 10 är nöjda med sin hemtjänst, 8 av 10 med sina särskilda boenden. 9 av 10 anhöriga är också nöjda med hemtjänst och särskilda boenden.
•9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan.
•7 av 10 föräldrar är nöjda med sina barns skola, 8 av 10 elever får den hjälp de behöver, 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan, och trivs med sina lärare och sina kompisar.
•8 av 10 elever, och lika stor andel lärare, upplever att de har arbetsro.
•8 av 10 är nöjda med den senaste kollektivtrafikresan.
I sammanställningen framgår det också att det aldrig har satsats så mycket resurser på välfärden som i dag. Och skattepengarna går dit medborgarna vill – vården, skolan och omsorgen får 80 procent av skattemedlen. Dessutom är intresset för att jobba i välfärdsbranschen stort. Ungdomar tycker jobben verkar roliga och spännande, 6 av 10 kan tänka sig ett jobb i kommun, landsting eller region. Hälften kan tänka sig en karriär som lärare.
"Vi har alltför länge levt med myterna om tillståndet i den svenska välfärden, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. "Här kan vi tydligt visa att svensk välfärd är bland de bästa i världen; vi satsar mer resurser än någonsin, vi använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare."
Min personliga kommentar är dock att kvalitén varierar alldeles för mycket över landet, både när det gäller skola, äldreomsorg och sjukvård. I Västra Götaland tex har vi både sämre sjukvård och kollektivtrafik än i moderatstyrda Region Skåne och Stockholmsregionen, och skolorna i s-styrda Göteborg och Malmö ligger långt efter skolorna i moderatstyrda Stockholm. Så vem som styr en kommun eller ett landsting spelar roll. Mycket större roll än vad många väljare verkar inse.
Trendbrott - läsandet bland pojkar har ökat kraftigt
2014-07-12
Efter flera år av minskat läsande hos svenska pojkar har trenden vänt, uppger Dagens Nyheter. Läsandet har ökat hos elever i årskurs fyra till sex, från att ha varit nedåtgående under flera år, och det stora trendbrottet finns bland pojkarna. När elever i årskurs 4-6 fick frågan av SCB om de läser böcker minst en gång i veckan svarade 64 procent av pojkarna ja. Det är en ökning jämfört med 2008-2009, då 55 procent svarade ja. Siffran för flickor är fortsatt högre, drygt 76 procent, och ligger kvar ungefär oförändrad.
"Är det en utveckling som håller i sig är det väldigt glädjande. Det är viktigt att läsning i den åldern ligger stabilt eftersom det lägger grunden för en läskultur senare i livet", säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, till tidningen.
Även utbildningsminister Jan Björklund är glad över trendbrottet. "Vi har lagt ett ökat fokus på läsning och kunskapskrav i skolan och det kommer att vända utvecklingen. Detta är vad vi har önskat och eftersträvat men det räcker inte", säger Jan Björklund om SCB:s nya siffror.
Enligt Jan Björklund beror den positiva utvecklingen både på regeringens satsningar i skolan, och skolornas ökade fokus på baskunskaperna läsning, skrivning och räkning. År 2008 började vi med nationella prov i läsning och skrivning i årskurs 3 och siffrorna från SCB fångar upp mellanstadieelever som sammanfaller med just den elevgruppen. En satsning på läsa-skriva-räkna har också införts av Alliansen. Syftet är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel. Vi har också tillfört mer pengar genom kulturpolitiken för att stödja ökad läsning bland barn och ungdomar.
Den omskrivna Pisaundersökningen har gett en bild av att läsförståelsen blir allt sämre i de svenska skolorna. Där mäter man dock kunskaperna hos elever i årskurs 9. Dagens siffror från SCB tyder på att yngre elevers Pisaresultat kommer att bli ett bättre. "Min bild är att skolans resultat har nått botten och att det kommer gå uppåt framöver i olika resultat, men det kommer dröja innan det syns i årskurs nio, säger utbildningsminister Björklund.
Nu går vi vidare från Alliansens sida med löften om fler åtgärder för att öka läskunnigheten om vi får fortsätta att regera. Bland annat vill vi införa ett läskunnighetsmål i första klass för att säkerställa att ingen elev halkar efter. Vi föreslår också en fördubbling av medlen för "läslyftet" för vidareutbildning av lärare kring elevernas läsförståelse.
Ökning av antagningarna till Högskolan i Borås
2014-07-12
I går fick 4234 studenter ett besked där de kan tacka ja till sin studieplats på Högskolan i Borås. Antalet antagningar är något högre - 4672 stycken - eftersom en person i den här delen av antagningsprocessen kan bli antagen till flera program och kurser.
Förra året låg antagningarna på strax över 4 400. Att antalet antagningar ökat med några hundra beror framförallt på att Borås fått extra tilldelning av platser för olika lärarutbildningar. Borås håller hög kvalitet på lärarutbildningarna och det är därför man fått förtroendet att utbilda fler studenter.
Moderaterna vill öka takten i byggandet av nya studentbostäder
2014-07-03
I dag har studenter som flyttar till de stora studentstäderna alltför ofta svårt att hitta bostad. 25 av landets 43 högskolekommuner uppger att det finns behov av fler studentbostäder. Runt om i landet saknas det ungefär 20 000 studentbostäder. Det behöver göras mer för att öka byggandet. Fler bostäder för unga och studenter ökar tillgången på högutbildad arbetskraft, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft och ökar tillväxten.
Moderaterna vill möjliggöra för minst 20 000 nya studentbostäder till 2020. Det innebär närmare 3 000 nya bostäder per år, att jämföra med cirka 1 500 studentbostäder per år de senaste tio åren. Under nästa mandatperiod vill vi att 15 000 nya studentbostäder byggs. För detta krävs ökad tillgång på mark och att det blir billigare och enklare att bygga studentlägenheter.
12.000 nya studentbostäder via Statliga bolaget Akademiska hus. Vi vill att Statliga Akademiska hus (som äger universitetens och högskolornas fastigheter) ska få ett utökat uppdrag. De ska öka byggandet av studentbostäder, antingen genom eget byggande och ägande eller tillsammans med andra. Bolaget bör tillsammans med andra kunna bidra med 12 000 nya studentbostäder fram till 2020.
8.000 nya studentbostäder på statligt ägd mark. Vi vill utse en studentbostadsförhandlare för att möjliggöra att ett stort antal studentbostäder byggs snabbt. Vi vill att minst 8 000 nya studentbostäder byggs till 2020 på mark som förvaltas av statliga myndigheter. Det handlar i första hand om Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) mark i Uppsala och utanför Lund, samt Fortifikationsverkets mark på ett flertal orter i Sverige. Förhandlaren ska samråda med myndigheterna om deras marktillgångar och möjligheten att sälja eller hyra ut mark för bostadsbyggande för unga och studenter på lång eller kort sikt. Dessutom ska förhandlaren samråda med byggföretag som har intresse av att bygga på den aktuella marken. Studentbostadsförhandlaren ska agera på orter med permanent brist på bostäder för unga och studenter, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala.
Fortsatta regelförenklingar för studentbostäder. Regeringen genomför just nu en rad regelförenklingar för att möjliggöra fler studentbostäder till rimliga hyror. Det handlar bland annat om förenklingar i byggreglerna för små bostäder, samt möjligheter för att minska ytan för studentlägenheter. Boverkets förenkling av byggreglerna gör det möjligt att minska ytan per studentlägenhet med 11 kvadratmeter, från 27 till 16. Detta innebär att kostnaderna för byggandet av en studentlägenhet bli uppskattningsvis 300 000 kr lägre än en normal studentlägenhet idag vilket kan motsvara en minskning av kostnaden på 25 procent. Regelförenklingarna trädde i kraft 1 juli i år och förbättrar förutsättningarna att bygga nya studentbostäder och möjliggör lägre hyror. Moderaterna vill nu gå vidare och titta på ytterligare regelförenklingar för att möjliggöra byggandet av fler och billigare studentlägenheter framöver.
Aftonbladet avslöjar hur s-styrda kommuner sköter förskolan....
2014-06-30
I dag finns en oväntat kritisk artikel i Aftonbladet. Man påpekar att Stefan Löfvén (S) i går "utlovade" minskade barngrupper i förskolan till maximalt 15 barn (om än med synnerligen tveksam finansiering och andra frågetecken, se föregående blogginlägg).
Aftonbladet avslöjar nu det vi redan visste, nämligen att S-styrda kommuner är sämre än borgerliga när det gäller barngrupperna i förskolan. I s-styrda Göteborg och Malmö exempelvis är barngrupperna betydligt större än 15 barn, medan moderatledda Stockholms Stad redan ligger under 15 barn i barngrupperna. Återigen visar det sig att Socialdemokraternas mantra om välfärden mest är tomma ord - i verkligheten har borgerliga kommuner och landsting ofta bättre förskola, skola, äldreomsorg och sjukvård än s-styrda kommuner och landsting. Något för väljarna att tänka på kommande val.
För en tid sedan visade Lärarförbundet att s-kommuner betalar sämre löner än moderatledda kommuner. Även där är det stor skillnad mellan Socialdemokraternas retorik och deras faktiska politik.
Hade det inte varit bättre att Stefan Löfvén tog sina egna kommunpolitiker i örat?
Ogenomtänkt detaljstyrning av förskolorna med s-förslag
2014-06-29
Socialdemokraterna gör idag ett utspel om ett tak för barngrupperna i förskolan (1-3 års ålder) på 15 barn, samt minst tre pedagoger per barn. Förslaget är det synnerligen ogenomtänkt och visar att man inte har koll på hur verkligheten ser ut i de svenska landsortskommunerna.
På många mindre orter på landet finns bara en förskola. Anta att man har 16 barn i åldern 1-3 år. Menar då Socialdemokraterna att man måste bygga till förskolan med nya lokaler, och dela gruppen i två med åtta barn i varje? Bara på grund av ett barn för mycket under några års tid? Om man tvingas lägga stora pengar på detta måste de tas från något annat, och det lär bli övrig skolverksamhet som får stå för kalaset. Alltså mindre pengar till grundskolan bara för att Socialdemokraterna satt upp ett fyrkantigt mål som inte fungerar i verkligheten.
Jag undrar också var Socialdemokraterna ska hitta alla nya pedagoger som behövs för att kunna genomföra sitt tvingande förslag? Det tar flera år att utbilda en förskolelärare.
Alliansen har valt en annan linje. Vi föreslår att Kommunerna får 375 miljoner för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, exempelvis mindre barngrupper eller ökad personaltäthet. Samtidigt bygger vi ut förskollärarutbildningen med 25%, satsar på vidareutbildning av förskolelärare (förskolelyftet). Vi ger också Skolinspektionen utökade möjligheter att göra stickprovskontroller av förskolorna ute i verksamheterna. Vårt förslag är finansierat till sista kronan, och ger ett bra ekonimiskt tillskott till kommunerna, samtidigt som vi lämnar till kommunpolitikerna att avgöra om det är mindre grupper, större lokaler eller fler pedagoger som är bästa sättet att öka kvaliteten i förskolan.
Eftertanke
2014-06-26
I dag har riksdagen sin sista votering före sommaren och riksdagen går sedan ner på sparlåga, medan alla ledamöterna i stället kastar sig in i valrörelsen. Min sommarhälsning till mina kolleger (politiker och tjänstemän) i den moderata utbildningskommittén blev nedanstående dikt, skriven av min mamma Marit, och utgiven i en av hennes diktsamlingar. Hon var småskollärare och dikten beskriver hennes undran om vad det blev av alla de elever som passerade förbi under alla hennes yrkesår. Mamma gick bort 2009, men hennes dikter lever kvar!
EFTERTANKE
Jag räknar mitt liv i läsår.
Så många, så många de är.
De glider förbi i mitt minne,
skolsalar i fjärran och när.
Jag ser för mitt inre öga
en barnskara tillitsfull.
Visst hände att bannor de kunde få,
men jag älskade dem ändå.
Ett barn är en underlig gåta.
Så lätt kommer själen i kläm.
De barn jag sett skratta och gråta,
vad gjorde väl livet med dem?
Jag gav efter fattig förmåga.
Säg, höll det att bygga på?
vad fick de för glädje av allt det där,
som jag ville de skulle förstå?
Kommentar till OECD:s studie om lärarnas arbetssituation
2014-06-25
Idag publiceras TALIS. Detta är en studie som organiseras av OECD och Skolverket. Den har analyserat de svenska resultaten i en rapport med fokus på svenska lärares och rektorers arbetssituation. I rapporten görs också jämförelser med de andra 33 länderna/regionerna som deltar i studien. Drygt 3300 svenska lärare som undervisar i årskurs 7-9 har deltagit i den internationella enkätundersökningen. Det är första gången som Sverige deltar i den här undersökningen. Därför finns det inga tidigare studier att jämföra med.
Positiva resultat:
• Nio av tio svenska lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola. Svenska rektorer och lärare är nöjda med sina insatser.
• Svenska lärare upplever att de har goda relationer med eleverna och att de kan få eleverna att känna att de kan göra bra ifrån sig i skolarbetet.
• Svenska rektorer har en stark ledarskapsutbildning.
Negativa resultat:
• Fem procent av de svenska lärarna upplever att deras yrke har hög status i samhället. I Finland är motsvarande siffra 59 procent. Genomsnittet i TALIS är 31 procent.
• Bara drygt varannan svensk lärare uppger att de skulle välja att bli lärare igen och det är den lägsta siffran bland alla länder i undersökningen.
• Svenska lärare får mindre kompetensutveckling och deltar sällan i introduktions- och mentorskapsverksamheter.
• Ogiltig frånvaro, sen ankomst och hot och glåpord bland elever är vanligare i Sverige. När det gäller ogiltig frånvaro ligger Sverige i topp tätt följt av Finland.
• I jämförelse med andra lärare i undersökningen uppger svenska lärare att de arbetar fler timmar i veckan och att de ägnar sig åt undervisning i mindre grad och administration i högre grad.
• Svenska rektorer har lite tid att vara pedagogiska ledare. Svenska rektorer hör till dem som använder mest tid till administration.
Alliansen har genomfört stora reformer för att stärka läraryrkets status:
• Lärarlegitimation infördes 2011 för att garantera att enbart behöriga lärare undervisar.
• En ny lärarutbildning infördes 2012 för att stärka kvaliteten på utbildningen.
• Karriärtjänster för lärare infördes hösten 2013 och innebär att 4000 lärare får en löneförhöjning med mellan 5000 – 10 000 kr per månad. Reformen utvidgas i år för att omfatta 15 000 lärare och under nästa mandatperiod ska var sjätte lärare ha möjlighet att få en karriärtjänst.
• Regeringens egna utredare Per Thullberg konstaterade i en utredning 2013 att regeringens stora skolreformer kommer ta tid för att få full effekt. Förändringarna av lärarutbildning kommer ge effekt tidigast om 5-10 år.
• Redan nu kan vi dock se att söktrycket på lärarutbildningen har ökat stort tre år i rad.
Vi har även presenterat flera förslag för att ytterligare stärka läraryrket under nästa mandatperiod:
• Mindre administration – Vi vill att de nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt.
• Examenspremier – Vi föreslår examenspremier för de som väljer att utbilda sig till lärare inom matematik, teknik och NO-ämnena. Total kan premien uppgå till 75 000 kronor. För de som utbildar sig till speciallärare föreslår vi en examenspremie om 50 000 kronor.
• Fler platser på lärarutbildning – Vi vill utöka lärarprogrammen på Sveriges högskolor med 9000 platser.
• Löner för lärare är högre i alliansledda kommuner än i kommuner ledda av något eller en kombination av de rödgröna partierna enligt Lärarförbundet
Personligen tycker jag det är ganska problematiskt att svenska politiker och media så länge pratat ned både skolan och läraryrket. Min bild när jag träffar lärare och rektorer är att man ofta är ganska stolta över sitt yrke och sin skola och att man inte tycker att vare sig elevernas resultat eller situationen i övrigt i skolan är i närheten av den katastrofala bild som målas upp. Men det finns bekymmer, och förhoppningsvis kommer alla våra stora skolreformer att ge resultat efterhand.
Större andel av den vuxna befolkningen studerar idag än 2006
2014-06-24
För ett år sedan presenterade jag en utredning som Riksdagens Utredningstjänst (RUT) gjort på min begäran. Den visade att andelen befolkningen som fanns i eftergymnasiala utbildningar och vuxenutbildning av större 2011 än 2006.
Jag har nu låtet RUT göra en uppföljande analys för 2012 (det senaste år som man kan få fram all statistik från). Det visar sig då att det ser likadant ut idag.
Oavsett om man räknar 16-64 år eller 18-64 år så är det en större andel av befolkningen som studerar på komvux (inklusive yrkesvux och lärlingsvux), högskola/universitet, utländska universitet med svenska studiemedel, yrkeshögskola, folkhögskola eller i arbetsmarknadsutbildningar som upphandlats av Arbetsförmedlingen.
Inom högskolan finns flest studenter. Antalet har ökat kraftigt, och andelen av befolkningen 18-64 år som studerar på högskola/universitet har ökat från 5,35% till 5,56% mellan 2006 och 2012.
För 2013 och 2014 har regeringen gjort ytterligare satsningar och antalet platser har ökat inom flera utbildningsformer, bland annat inom högskolan och yrkeshögskolan.
Oppositionens påståenden att Alliansen rustat ned vuxenutbildningen och högskolan klingar ed andra ord falskt. Vi har tvärtom tillskjutit mer pengar, det finns fler platser, större andel av befolkningen studerar och vi har tillskapat fler utbildningsvägar och förbättrat studiemedlen ordentligt. För Alliansen är det livslånga lärandet en viktig del av arbetslinjen.
Studentexamen Marks Gymnasieskola
2014-06-12
I dag tog min son Niklas studentexamen vid el och energiprogrammet på Marks Gymnasieskola. Och som vanligt var det massor av folk på plats och tog emot årets studenter, innan de fortsatte upp på lastbilsflaken för sedvanlig åktur genom Skene och Kinna. Jag har följt sonens utbildning relativt noga, med tanke på att han tillhör den första årskullen elever som tar studenten på ett av de nya yrkesprogrammen på gymnasieskolan. Och min bild är att det är mycket hög kvalité på utbildningen. Och de som vill (bara ett fåtal, inklusive min son) har kunnat läsa in högskolebehörighet också. Fast de flesta har avstått från detta.
Här den nyblivne studenten tillsammans med storasyter Anna. Högra bilden får representera den framtidstro som finns bland studenterna i Mark. Och de har rätt - med en studentexamen i handen brukar faktiskt de flesta få jobb relativt snabbt.
Varför underpresterar svenska elever i Pisa-testerna?
2014-06-05
Det slog ned som en bomb igår när Dagens Nyheter hade en stor granskning av de svenska elevernas resultat i Pisa-testerna. Man ifrågasate varför elever med toppbetyg och goda resultat på de nationella proven underpresterade kraftigt i Pisa-testerna. DN:s slutsats efter att ha intervjuat över 100 elever som gjort Pisa-testerna är att eftersom Pisa-testerna inte hade någon betydelse för betygen så prioriterade eleverna de nationella proven i stället.
För oss som arbetar med utbildningsfrågor är inte DN-artikeln särskilt uppseendeväckande. Även Skolverket påpekade i höstas att det finns risk att eleverna inte tagit Pisa på allvar, eftersom Pisa-testerna ligger mitt i den period då eleverna gör sina nationella prov. Och redan den 12 december förra året citerade jag den utbildningsansvarige på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som ifrågasatte varför elevernas resultat förbättras i de nationella proven samtidigt som resultaten försämras i Pisa.
Och frågan är befogad - i denna figur från gårdagens DN ser man hur elevernas resultat förbättrats sedan 2006. Samtidigt har resultatet i Pisa fallit dramatiskt under samma tid:
Det är bra att DN granskar denna fråga och sprider kunskap om att det finns motstridiga signaler om svenska elevers kunskaper och färdigheter. Jag är nämligen efter mina många skolbesök övertygad om att den svenska skolan är betydligt bättre än sitt rykte.
Samtidigt finns det utan tvekan en hel del brister som behöver rättas till, samtidigt som konkurrensen från omvärlden om att utbilda den bästa arbetskraften hela tiden ökar. Det är därför viktigt att fortsätta med de viktiga utbildningsreformer som Alliansen aviserat om vi ska kunna skapa världens bästa skola.
160.000 elevers skolor står på spel i höstens val
2014-06-03
Mikaela Valtersson, tidigare ekonomiskpolitisk talesperson för Miljöpartiet i riksdagen, och numera ordförande för friskolornas Riksförbund, skrev den 29 maj en mycket tankeväckande debattartikel i Göteborgs-Posten om de effekter som väntar om Miljöpartiets nya friskolefientliga politik blir verklighet. Att angreppet kommer från en tidigare tung Miljöpartistisk riksdagsledamot gör debattinlägget extra viktigt att läsa.
I dagens Studie Ett i P1 debatterade Valtersson också mot en företrädare för Miljöpartiets partistyrelse, och det var inga nådiga ord Valtersson hade att säga om sitt gamla parti. Bland annat konstaterade hon att Miljöpartiet övergivit tankarna på mångfald och valfrihet och lagt sig mycket nära Vänsterpartiets politik.
Här följer artikeln från Göteborgs-Posten:
Tusentals elever kan förlora sina skolor med MP:s politik
Om miljöpartiets förslag att inga aktörer med vinstsyfte ska få driva skola genomförs kommer valfriheten att minska drastiskt och många elever tvingas byta skola mot sin vilja, skriver Mikaela Valtersson, Friskolornas riksförbund.
När friskolereformen och det fria skolvalet infördes för drygt tjugo år sedan var det tack vare ett starkt engagemang för mångfald, fritänkande och medborgarens rätt att själv bestämma över ett av de viktigaste skeendena i sitt liv. En stark kraft i den rörelsen var Miljöpartiet.
På kort tid har Miljöpartiet nu helt vänt om – från att ha varit bland friskolornas främsta försvarare har de lämnat idealen och kampen om eleven i centrum, valfrihet och mångfald bakom sig. Och man nöjer sig inte med det, partiet har dessutom offentligt bett om ursäkt för att man någonsin fört den kampen. Miljöpartiets nya linje skapar oro bland de knappt 600 föreningar, kooperativ, stiftelser och aktiebolag som utgör våra medlemmar. Och oron är lika stor hos de föräldrar som har sina barn i deras 1 200 verksamheter.
I helgen håller Miljöpartiet kongress i Göteborg. Till den har partistyrelsen föreslagit en radikalisering av friskolepolitiken som ligger mycket nära Vänsterpartiets. I valmanifestet föreslås att inga aktörer med vinstsyfte ska få driva skola. Det kan inte förstås på annat sätt än att aktiebolagsformen inte ska tillåtas.
När man frågar vilka konsekvenser förslagen kommer att få för elever, föräldrar och de, som i dag med själ och hjärta driver bra skolverksamheter, väljer ledande miljöpartister att svara svävande. Vad betyder det i realiteten att varje krona alltid ska återinvesteras för den som har satsat egna privata pengar för att förverkliga sin dröm om en bättre skola? Vad händer med existerande skolor som drivs som aktiebolag? Miljöpartiet hävdar att de är för valfrihet, men det är att medvetet lura väljarna. Sanningen är att med Miljöpartiets förslag kommer valfriheten att minska drastiskt och många elever tvingas byta skola mot sin vilja.
Valfriheten är mycket uppskattad och har blivit en självklarhet för många. Över 300 000 barn och elever går i fristående förskolor och skolor varje dag, och drygt 55 000 människor arbetar där. Olika inriktningar, pedagogiska metoder och sätt att arbeta har vuxit fram och kompletterar varandra. De flesta friskolor är fortfarande små. 94 procent av de fristående huvudmännen har bara en eller två enheter. Några större företag har, tack vare att de har inriktningar och upplägg som många uppskattar, kunnat sprida sig över landet och därmed gett fler elever ett alternativ till den kommunala skolan.
Fristående förskolor och skolor lyckas i allmänhet väl med sitt uppdrag. Elever och föräldrar trivs och är nöjda, kunskapsresultaten är generellt bättre än i kommunala skolor, de anställda är mer nöjda, mår bättre och upplever att de har mer inflytande än sina kommunanställda kollegor. Samtidigt är friskolorna duktiga på att ta emot elever som har ett stort behov av särskilda insatser eller som inte riktigt passar in i den kommunala skolan. Det är för dessa barn som friskolor och det fria skolvalet verkligen spelar roll. Alla barn och ungdomar är olika och alla förtjänar och ska ha rätt till en skola som passar just dem.
Vi har en viktig uppgift i Sverige att gemensamt höja skolresultaten. Dåliga skolor skall uppmärksammas – oavsett huvudman. Det är helt oacceptabelt att skolor drivs med låg kvalitet och sådana huvudmän ska inte få fortsätta, men den stora majoriteten av friskolor håller hög kvalitet och i det instämmer lärare, elever och föräldrar.
I dag drivs sjuttio procent av alla fristående grund- och gymnasieskolor som aktiebolag och trettio procent drivs på ideell grund. Det är naturligt att det finns mångfald bland friskolor och alla typer av friskolor behövs. Om Miljöpartiets förslag om ett förbud för företag att driva skola skulle förverkligas riskerar sju av tio friskoleelever att förlora den skola de har valt. Likaså skulle skolledare, lärare och andra anställda få betydligt färre arbetsgivare att välja mellan. Risken är stor att svensk skola då går miste om många starka och skickliga pedagoger, som hellre söker sig till en annan bransch, där deras idéer och engagemang bättre kan komma till sin rätt.
Varje elevs möjlighet att gå i den skola som passar just den själv bäst är allvarligt hotad med Miljöpartiets politik. Kombinationen av Miljöpartiets och Vänsterpartiets förbudsiver och Socialdemokraternas krav på ett kommunalt veto skulle minska valfriheten drastiskt. Miljöpartiets förslag bidrar till en återgång till ett samhälle som cementerar boendesegregation och minskar människors makt över sina liv.
Om Miljöpartiets förslag blir verklighet kommer 160 000 elever i aktiebolagsdrivna skolor stå inför en osäker framtid. Väljarna och landets alla elever har rätt att få ett svar långt före valet i höst. Kommer deras skolor stängas ner med Miljöpartiets politik?
Mikaela Valtersson
ordförande för Friskolornas riksförbund
Besök på Kunskapsskolan i Borås
2014-06-02
Några bilder från dagens besök på Kunskapsskolan i Borås, en skola som har nära 500 elever i årskurs 4-9. Skolan håller till i en av det gamla regementet I15:s kaserner, som byggts om till en mycket fin skola med fräscha lokaler. Kunskapsskolan är Sveriges tredje största friskolekoncern, efter Academedia och Engelska Skolan, och startade sina första skolor år 2000. I dag har man 29 grundskolor och sju gymnasier, 900 medarbetare och över 10 000 elever. Huvudägare är grundaren Peje Emilsson med familj och börsnoterade investmentbolaget Investor.
Jag fick en utförlig presentation av rektor Björn Nyman, som berättade om hur skolan arbetar målinriktat med varje elev och hur man arbetar på ett annat sätt än det traditionella när det gäller undervisningen. Resultaten är goda och betygen bättre än de kommunala skolornas, trots att man har stor andel elever med särskilda behov och över 10% utrikesfödda elever.
Jag gjorde också en rundvandring i skolan, och pratade med en del elever och lärare. På högra bilden försöker rektorn hjälpa en tjej i årskurs nio som är så bra i matematik att hon även hunnit räkna ut matteboken för årskurs ett i gymnasiet!
Min slutsats är att om jag själv hade bott nära Borås och haft barn i den aktuella skolåldern så hade jag mycket gärna valt denna skola. Det är sorgligt att så väl fungerande skolor med så fina resultat ska nedvärderas så i den politiska debatten. Tvärtom borde alla skolpolitiker välkomna deras bidrag till utvecklingen av svensk skola.
Om de rödgröna vinner valet kan Kunskapsskolans 10.000 elever och ytterligare 150.000 andra elever plötsligt stå utan sin skola. Detta måste vi prata om i valrörelsen, ofta och mycket!
Jag bemöter S-angrepp mot det fria skolvalet i Ny Tid
2014-06-02
I dag finns en nyhetsartikel i den Socialdemokratiska Tidningen Ny Tid i Göteborg. Socialdemokraterna i Göteborg hävdar att under de fem senaste åren har den fria etableringsrätten för gymnasieskolor kostat Göteborgs stad 158 miljoner kronor i omställningskostnader i samband med neddragningar eller nedläggning av kommunala gymnasieskolor.
Jag har fått tillfälle att bemöta detta i artikeln och konstaterar att den som ogillar friskolor och det fria skolvalet kan lägga in hur mycket som helst i dessa "omställningskostnader" av rent politiska skäl. Frågan är bara hur mycket som beror på friskolorna och det fria skolvalet, och hur mycket som beror på att elevkullarna minskat så kraftigt? Många gymnasieskolor - både kommunala och friskolor - har tvingats stänga de senaste åren på grund av färre elever i gymnasieåldrarna.
Dessutom anser jag att eleverna har rätt att få välja den absolut bästa skolor med den insriktning som passar dem bäst. Det ska inte klåfingriga vänsterpolitiker få stoppa av partipolitiska skäl.
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
I morgon besöker jag Kunskapsskolan i Borås - en skola vars verksamhet hotas vid ett regeringsskifte
Stor politisk osäkerhet råder om vad som skulle hända med friskolorna i Sverige som drivs av aktiebolag om vi skulle få ett regeringsskifte efter höstens riksdagsval. Vänsterpartiet och delar av Socialdemokraterna är bland annat emot rätten att välja skola och flera av de rödgröna partierna går fram med förslag som syftar till att göra det svårare att driva skola i form av aktiebolag.
Nya Moderaterna står bakom det fria skolvalet. Det innebär att vi ställer hårda krav på skolhuvudmännens långsiktighet i verksamheten och undervisningens kvalitet. Alla skolor ska hålla en hög kvalitet för att ge elever likvärdiga möjligheter.
Moderaterna i utbildningsutskottet kommer den 2-4 juni att besöka 20 hotade friskolor runt om i landet för att lyssna på hur man ser på framtiden.
Själv besöker jag Kunskapsskolan i Borås i morgon den 2 juni klockan 10. Kunskapsskolan startade sina första skolor år 2000 och har idag 29 grundskolor och sju gymnasier, 900 medarbetare och över 10 000 elever. Huvudägare är grundaren Peje Emilsson med familj och börsnoterade investmentbolaget Investor.
Media är välkomna att närvara vid mitt besök. Anmälan sker i så fall till undertecknad på telefon enligt ovan.
Besök hos framtidens entreprenörer på UF-mässan i Älvsjö
2014-05-27
I dag har jag besökt UF-mässan i Älvsjö, "SM 2014 i UF-företagande". 700 unga entreprenörer från hela landet samlas under några dagar för att visa upp sina företag och sedan utses årets UF-företag och vinnare i ett antal olika katergorier.
På årets finalutställning finns inte mindre än fem UF-företag från Sjuhärad. Tre från Mark, ett från Borås och ett från Tranemo. En imponerande prestation av eleverna från Sjuhärad. Det var mycket kul att som lokal riksdagsledamot kunna besöka eleverna hemifrån på finalmässan i Stockholm. Innan dess åt jag lunch med företrädare för arrangörerna och för Marks Gymnasieskola och VD Agnes Richardsson i Def Heat UF. Till vänster en bild där jag besöker deras monter där de visar upp sin produkt. "Defheat erbjuder dig som är fysiskt aktiv ett armband som hjälper till att bibehålla en behaglig kroppstemperatur." skriver man på sin hemsida. Armbandet innehåller en kylplatta som sänker kroppstemperaturen.
Gottfrids Bakverk UF från Borås lanserar bakmixer baserat på främst ekologiska råvaror från Sjuhärad, paketerade i påsar som man även kan ge bort i present. Bon Voyage UF från Tranemo tillverkar exklusive resefodral och adresshållare i skinn, materialet är delvis restprodukter från Elmo i Svenljunga.
Cool Case UF från Mark tillverkar datorväskor och iphonefodral. Det finns även möjlighet att köpa till en kylplatta som passar i datorväskan för att kyla ned datorn och därmed öka användningstiden på batterierna. UF Stage UF, också de från Mark, består av 18 elever, med 14 musiker och 4 fotografer/konstnärer. Det gör dem till Sveriges största UF-företag. De erbjuder musikunderhållning för företag, event och fester, samt professionella fototjänster.
Högtidlig invigning av Textile Fashion Center i Borås
2014-05-23
I går var jag en av 400 inbjudna gäster till invigningen av Textile Fashion Center i Borås. God middag och trevlig underhållning. På vänstra bilden berättar Kjell Berggren och Hanna Lassing från fastighetsbolaget Kanico om bygget.
Vi bjöds också på en fascinerande modevisning, och dessutom en underhållande tidsresa genom textilindustrins historia i Sjuhärad av Erik Haag och Lotta Lundgren, kända från Historieätarna.
Under dagen avtäcktes också det nya och i mitt tycke mycket vackra konstverket "House of Knowledge" framför Textile Fashion Center. Konstverket blev extra effektfullt i belysning mot den mörka himlen. Högra bilden tog jag på väg hem från invigningen, strax före midnatt i tropisk värme, hela 21 grader varmt mitt i natten!
"Miljardvinster från skolan förs över till skatteparadis" - en lögn!
2014-05-15
Vänsterpartiets retorik är ju att skolan dräneras på pengar genom att hemska riskkapitalbolag tar ut "miljardvinster" från friskolor och flyttar dem till skatteparadis. Men är det verkligen så det ser ut?
I dag kom en nyhet från SVT:s TextTV som meddelar att skolföretagen åter gick med vinst 2013 efter förluståret 2012:
"De stora friskoleföretagen växer sig större. Under 2013 hade de åtta största företagen intäkter på 9 miljarder kronor, en ökning med tio procent jämfört med 2012. Vinsterna ökade till sammanlagda 330 miljoner kronor före skatt, jämfört med en förlust på 50 miljoner kronor ett år tidigare."
En vinst på 330 miljoner i skolsektorn i förhållande till en total omsättning på 9 miljarder motsvarar en vinstmarginal på 3,7%. En rimlig nivå om man ska klara en långsiktigt stabil verksamhet och de investeringar som behöver göras. Som jämförelse kan nämnas att kommunerna oftast har ett mål om ett överskott på 2% per år i den kommunala verksamheten för att kunna garantera en långsiktigt stabil ekonomi.
Och några "miljarvinster" i skolsektorn syns definitivt inte till. Vänsterpartiets överord om "vinster i välfärden" förtjänar en ganska ordentlig granskning. Fast det vet vi ju redan att media knappast kommer att ägna sig åt.
Riksdagsbesök av styrelsen för Vuxenutbildning i Samverkan
2014-05-15
I dag hade jag nöjet att ta emot styrelsen för Vuxenutbildning i Samverkan, ViS, i riksdagen. ViS är en organisation för olika skolhuvudmän och aktörer inom vuxenutbildningen, både kommunala och privata.
Jag tog först med mig styrelsen på en rundvandring i riksdagen och sedan hade vi en dryg timmes intressanta samtal om vuxenutbildningspolitik, där jag tog del av styresens funderingar och berättade lite om moderaternas syn på detta viktiga utbildningsområde.
Ett mycket trevligt och intressant möte!
I dag hyllar vi den svenska förskolan
2014-05-15
Förskolans dag
Den 15 maj firas förskolans dag i Sverige. En god och kvalitativ förskola är en av samhällets viktigaste investeringar för framtiden, eftersom den grundar barns inlärande för att oka möjligheten till en god skolgång. Den svenska förskolan har också gjort att vi har högst andel förvärvsarbetande kvinnor, vilket i sin tur ger en ökad jämställdhet och därmed ett nationellt välstånd.
Alliansen har lyft förskolan på ett sätt som ingen annan regering tidigare åstadkommit. Vi har förtydligat och skärpt det pedagogiska uppdraget samt lyft förskollärarens viktiga roll. Regeringen avsatte 200 miljoner årligen under 2009-2011 till Förskolelyftet. Lyftet innebar att förskollärare och barnskötare fick möjlighet till fortbildning. Cirka 7 000 anställda deltog i satsningen. Det finns ett stort behov av fler förskollärare och att säkerställa en kvalitetshöjning på samtliga förskolor idag. Därför har regeringen aviserat en utbyggnad av förskollärarutbildningen med 800 platser i vårpropositionen samt anslag för minskade barngrupper och förbättrad kvalitet och tillsyn från skolinspektionen. Totalt en summa på 650 miljoner kronor.
Sedan 1984 har Förskolans dag firats i Sverige. Det är en dag då förskolebarn och personal visar upp sig och sin verksamhet eller manifesterar. Tack all personal på både kommunala och fristående förskolor i Mark som gör ett fantastiskt arbete!
Nya moderaterna och Alliansen är stolta över förskolan och tänker satsa på fortsatta förbättringar.
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet
Camilla Waltersson Grönvall (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet, ansvarig för förskolefrågor
(Markbladet mfl tidningar idag)
Professorsinstallation och doktorspromotion vid Högskolan i Borås
2014-05-09
I dag var jag inbjuden gäst vid professorsinstallation och doktorspromovering vid Högskolan i Borås. Två nya professorer och tre nya doktorer firades i sedvanlig traditionell stil, inklusive installationsceremoni på latin (!). Eftersom detta var den första högtidliga ceremoniella professorsinstallationen vid Högskolan i Borås hade man dagen till ära ritat och sytt upp de traditionella dräkterna på Textilhögskolan. På bilden ovan högskolans rektor Björn Brorström och i bakgrunden de fem huvudpersonerna. På högre bilden håller professor Katriina Byström sitt professorstal. Professorerna vid Högskolan i Borås är för övrigt mer jämnt könsfördelade än genomsnittet i landet, dryga tredjedelen är idag kvinnor, vilket hon framhöll i sitt tal.
Nedan en bild strax före uttåget till det efterföljande minglet, och till höger undertecknad tillsammans med rektor Björn Brorström. Om någon har synpunkter på fotots kvalitet får jag skylla på riksdagskollega Ulrik Nilsson (M) som höll i kameran...
Moderaternas fem förslag för lugn och studiero i skolan
2014-05-07
Detta är de fem förslag som Moderaterna och Lärarnas Riksförbund presenterade tillsammans idag:
Seminarie om bättre studiero i skolan
2014-05-07
I dag hade Moderaterna och Lärarnas Riksförbund (LR) ett gemensamt seminarie i riksdagen om Studiero i skolan. I samband med seminariet presenterade LR en rapport om lärarnas egna uoofattningar och erfarenheter om studieron i svenska klassrum. Den visar att mer än hälften av lärarna i låg- och mellanstadiet uppger att en stor del av deras arbetstid går åt till att upprätthålla studiero. I högstadiet och gymnasiet är den stora utmaningen sen ankomst och att eleverna inte har med sig sina skolböcker och annat studiemateriel till lektionerna. Resultatet blir att viktig undervisningstid slösas bort och att lärare inte får vara lärare. En stor andel av lärarna upplever också att de saknar stöd från skolledning och föräldrar för att skapa studiero i skolan.
I ett debattinlägg på SvD Brännpunkt idag föreslår LR:s ordförande Bo Jansson och Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Tomas Tobé fem förslag för hur mer lugn och ro skapas i svenska klassrum:
1. Efterlevnaden av skollagen ska skärpas genom att Skolinspektionen fokuserar mer på trygghet och studiero.
2. Sveriges rektorer måste ta ett större ansvar för att skolan har gemensamma ordningsregler. Det måste också bli tydligt hur avsteg från reglerna följs upp och att de upplevs vara legitima.
3. Sanktionsmöjligheterna i skollagen ska vara ett tydligare verktyg för lärarna. Skolor ska inte kunna upprätta egna regler som begränsar lärares befogenheter.
4. Stärk lärarnas ledarskap i klassrummet och utöka inslaget av ledarskap i lärarutbildningen.
5. Förenkla och minska administrationen för lärare särskilt vad avser möjligheterna att använda sanktioner. Varje lärare ska inte behöva uppfinna ett eget system för detta.
Det är uppenbart att det behövs ett större gemensamt vuxenansvar för lugn och ro i skolan. Lärare, övrig skolpersonal, skolledning, elever och föräldrar behöver samlas för mer studiero som höjer kunskapsresultaten.
Aldrig har så många svenskar studerat med studiestöd
2014-04-30
CSN:s färska rapport om fjolårets studiestöd visar att rekordmånga studerande förra året fick studiemedel för eftergymnasiala utbildningar och utbildningar i utlandet.
Anledningarna är flera. Stora ungdomskullar har lämnat gymnasieskolan och fortsatt till universitet/högskola och den svaga konjunkturen har gjort att fler valt att studera. Fler studerar också vid Yrkeshögskolan, en uppskattad utbildningsform som byggs ut efterhand.
Förra året hade totalt 471 950 personer studiemedel, en ökning med 4 794 studerande jämfört med 2012. På eftergymnasial nivå återfanns 337 300 studiemedelsmottagare - det högsta antalet någonsin. En viktig orsak är att allt fler studerar vid yrkeshögskolan.
Antalet studerande i utlandet når också rekordnivå efter en ökning med 3 procent till 33 600 personer. USA och Storbritannien är populärast. Det är femte året i rad som antalet utlandsstuderande ökar.
Man kan konstatera en sak - oppositionens påståenden att vi försämrat möjligheterna att studera klingar väldigt falskt. Sanningen är att rekordmånga har studiestöd för studier på eftergymnasiala utbildningar.
Möte med Dyslexiförbundet
2014-04-26
I dag var jag inbjuden som talare på en informationsträff i Stockholm med Dyslexiförbundet. Från början var det planerat en debatt mellan mig och någon Socialdemokrat, men (S) kunde inte ordna fram någon debattör så i stälelt fick jag utrymme att själv i lugn och ro berätta om Moderaternas och Alliansens politik för personer med dyslexi och andra funktionshinder.
Det blev givetvis mycket fokus på skolfrågor med tanke på mitt arbete i utbildningsutskottet, men det blev också tillfälle att prata om en del andra saker som tillgången till kultur och media för personer med dyslexi.
När det gäller skolan nämnde jag särskilt den nya skollagen som garanterar alla elever stöd efter behov, den nya lärarutbildningen som ska ge lärare bättre kunskaper om elever med särskilda behov, den återöppnade spciallärarutbildningen, våra satsningar på fler speciallärare, vidareutbildning av lärare ("läslyftet"), satsningarna på mindre klasser och/eller fler lärare ("lågstadielyftet"), läskunnighetsmål i årskurs ett, tidigare betyg, mer undervisningstid i svenska, mer undervisningstid i matematik (viktigt för elever med dyskalkyli), våra särskilda satningar på läsa-skriva-räkna, sommarskola och obligatorisk läxhjälp, våra satsningar på förskolan och den nya tioåriga grundskolan. Mycket av detta är av central betydelse för elever med dyslexi eller dyskalkyli, men är också bra för andra elever utan diagnoser, men med behov av extra stöd.
Många av Alliansens skolreformer är sådant som Dyslexiförbundet efterfrågat, så det jag berättade blev väl mottaget. Men det blev också en del diskussioner om hur vi garanterar och följer upp effekterna av de reformer som vi sjösätter. En viktig fråga!
Socialdemokraterna tänker helt fel om gymnasieskolan
2014-04-25
Jag har flera gånger ifrågasatt Socialdemokraternas politiska linje när det gäller gymnasieskolan. I dag har jag en debattreplik i Svenljunga Tranemo Tidning till Phia Andersson (S) som sammanfattar min kritik.
Varför vill socialdemokraterna förstöra för de unga?
Det är ganska få saker som skiljer Alliansens och Socialdemokraternas skolpolitik idag. De flesta skolreformer som Alliansen genomfört har Socialdemokraterna i efterhand ställt sig bakom. Och många av de nya reformer för skolan som Alliansen presenterat på senare tid är sådant som flera partier diskuterat i spåren av Pisa-mätningarna. Det är utmärkt om det kan få ett brett politiskt stöd.
Däremot skiljer vi oss åt i synen på gymnasieskolan. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever. Juridiskt svårt eftersom man knappast kan tvinga myndiga elever att gå i skolan. Dessutom ett slag i luften eftersom ungefär 99% av alla elever redan idag börjar gymnasiet, alldeles frivilligt. Det stora problemet är att så många elever inte fullföljer sin utbildning. Socialdemokraterna vill även tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet, trots att det leder till fler avhopp. Visst kan man kanske tvinga eleverna att komma till skolan de första två gymnasieåren, men om de bara sitter av tiden eller tycker skolan är omöjlig att klara av lär det inte leda till examen.
Alliansen står fast vid att eleverna på yrkesprogrammen ska kunna välja om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Men möjligheten ska alltid finnas inom ramen för programmet. Samtidigt ska yrkesprogrammen vara intressanta och ha en hög grad av relevant yrkesutbildning på schemat. Vi ser ingen mening med obligatorisk gymnasieskola och tror att snart myndiga elever själva klarar av att besluta om sin egen utbildning utan att man inför skolplikt.
Efter skolan är det viktigt att eleverna får in en fot på arbetsmarknaden. Vi ser nu att ungdomsarbetslösheten faller snabbt. Det är svårt att bortse från att sänkta arbetsgivareavgifter för den som anställer unga bidrar till den positiva utvecklingen. Tyvärr vill Socialdemokraterna förstöra detta. Man vill fördubbla arbetsgivareavgifterna vilket gör det dyrare att anställa unga. Som om det inte var nog vill man dessutom försämra för hotell- och restaurangsektorn och besöksnäringen genom att fördubbla momsen för dessa företag. Detta i branscher där många unga får sitt första jobb.
Socialdemokraternas politik kommer att leda till att färre unga slutför sin gymnasieutbildning och att färre unga får jobb. Hur kan det leda till en bättre framtid för de unga, Phia Andersson (S)?
Jan Ericson
riksdagsledamot (M)
Söktrycket till lärarutbildningarna fortsätter att öka
2014-04-23
Antalet personer som sökt lärare och förskoleutbildningar har ökat med 12 procent i jämförelse med 2013. Antalet förstahandssökande till lärarutbildningen är över 22 000. Det är tredje året i rad antalet sökande ökar kraftigt. Bottenåret för ansökningar till lärarutbildningen var 2008. Sedan 2008 har antalet förstahandssökande ökat med 67 %.
Ökningen är stor när det gäller alla lärarkategorier, men störst är ökningen för grundskolelärare, speciallärare och specialpedagog. De lärarutbildningar där antalet förstahandssökande i år ökar i särklass mest är de inriktningar där regeringen i mars aviserade en examenspremie; ämneslärare i matematik/no/teknik där ökningen är 30 % samt speciallärare/specialpedagog som ökar 37 %.
"Om den här ökningstakten som vi har haft de senaste åren fortsätter ett antal år till då har vi ett mycket bra söktryck till svensk lärarutbildning" säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Det finns självklart all anledning att anta att det ökande intresset för läraryrket till stor del beror på medvetna satsningar för att öka yrkets status såsom ökande lärarlöner, förstelärarreformen, lärarlegitimation, samt en ny lärarutbildning med examenspremier på vissa inriktningar. Alliansens politik för att stärka läraryrket har redan fått effekt.
För egen del gläds jag särskilt åt att fler söker lärarutbildningar i naturvetenskapliga ämnen. Det är där vi ser de största framtida bristerna och behöver utbilda många fler.
Moderat utbildningskväll i Nässjö
2014-04-15
I går kväll besökte jag moderaterna i Nässjö för att prata skolpolitik. Härligt engagemang, många frågor och tankar, och taggade politiker som vill vinna val. Kan det bli bättre?
Sammanfattning: Alliansens viktigaste skolförslag för kommande år
2014-04-14
Följande skolförslag från Alliansen är en utveckling och komplettering av vårs tidigare genomförda omfattande skolreformer. Detta är de viktigaste förslagen för de närmaste åren:
1. Satsningar på fler lärare:
* Nära 10.000 nya högskoleplatser för utbildning av förskollärare, lågstadielärare, ämneslärare och speciallärare.
* Examenspremier på 25.000 kronor per ämne för lärarstudenter som tar examen som ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen.
* Vidareutbildning av 700 förskollärare till lågstadielärare i samband med att förskoleklassen görs om till första året i en tioårig grundskola
* Utredning om förändrad ämneslärarutbildning så att alla som utbildas ska kunna arbeta i såväl högstadiet som gymnasiet
2. Satsningar för att göra läraryrket mer attraktivt:
* Satsningar på "läslyftet" och "mattelyftet" för vidareutbildning av lärare i läsförståelse och matematikundervisning
* Satsningar på ett nytt "förskolelyft" för vidareutbildning av förskollärare
* satsningar på nytt "förskolechefslyft" för utveckling av förskolechefernas pedagogiska ledarskap
* Mindre administration genom att kraven på skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner för årskurs fyra och fem avskaffas och de nationella proven digitaliseras och rättas centralt.
* Utbyggnad av förstelärartjänsterna som ger 5.000 kronor i höjd lön.
* Ny utredning om rektorernas situation inom skolväsendet
3. Satsningar på högre kvalitet i förskolan:
* Förskollärarutbildningen byggs ut med 25%
* Kommunerna får 375 miljoner för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, exempelvis mindre barngrupper eller ökad personaltäthet
* Ny satsning på vidareutbildning av förskollärare (förskolelyftet)
* Skolinspektionen får utökade möjligheter att göra stickprovskontroller av förskolorna ute i verksamheterna
4. Satsningar på mer kunskap i grundskolan:
* 2 miljarder satsas på "lågstadielyftet" som innebär ett extra permanent statsbidrag till kommunerna. Pengarna kan användas till mindre klasser, fler lärare i klassrummet, fler halvklasstimmar eller anställning av fler speciallärare.
* Ett läskunnighetsmål införs i första klass för att säkerställa att ingen elev halkar efter.
* Fördubbling av medlen för "läslyftet" för vidareutbildning av lärare kring eleverns läsförståelse.
* Från 2017 införs betyg från fjärde klass. I årskurs 4 och 5 ges betyg en gång per år, och samtidigt avskaffas kraven på utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.
* Nationella prov görs digitala och rättas centralt för ökad likvärdighet och mindre administration för lärarna.
* 400 miljoner per år satsas på att erbjuda alla elever läxhjälp i skolan, både i kommunala och fristående skolor.
* 180 miljoner per år satsas på att erbjuda sommarskola till alla elever i årskurs 6-9 som behöver hjälp för att nå målen.
* Utökad undervisningstid i matematik med en timme i veckan i samtliga årskurser i grundskolan, kombinerat med "mattelyftet" för vidareutbildning av lärarna i matematik.
* 1,4 miljarder satsas på att grundskolan ska byggas ut till 10 år, och förskoleklassen blir det första året i grundskolan.
* Satsningar på utbildning av nära 10.000 nya förskollärare, lågstadielärare, ämneslärare och speciallärare.
* Särskilda satsningar på att få fler lärarstudenter att ta lärarexamen i naturvetenskapliga ämnen genom införande av examenspremier.
5. Satsningar på gymnasieskolan:
* Fjärde året på gymnasiets tekniska program permanentas till en ny gymnasieingenjörsutbildning
* Särskilda satsningar på att få fler lärarstudenter att ta lärarexamen i naturvetenskapliga ämnen genom införande av examenspremier
6. Fler högskoleplatser
* Över 10.000 nya högskoleplatser, varav huvuddelen avser olika lärarutbildningar, men även barnmorskor och spcialistsjuksköterskor
7. Förbättrade studiemedel
Studiemedlen höjs med 1.000 kronor per månad från 2015, och blir nu 10.777 kronor per månad, varav studiebidraget utgör 3.000 kronor. Nivån på studiemedlen överstiger därmed den summa som studentorganisationerna anser ska täcka studenternas kostnader.
Sammanfattning: Alliansens viktigaste skolreformer sedan 2006
2014-04-14
Med tanke på alla skolförslag som diskuteras och debatteras följer här en sammanfattning av Alliansens omfattande skolreformer sedan regeringsskiftet 2006. Vi talar om de största skolreformerna sedan folkskolereformen 1842. I nästa blogginlägg följer en sammanfattning av våra tillkommande skolförslag för de kommande åren.
1. En ny skollag
Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Några viktiga förändringar i den nya skollagen är att lärarnas disciplinära befogenheter ökas och förtydligas, att fristående skolors rättssäkerhet stärks, samt att behörighetsregler för läraryrket stramas upp. Förändringar har även gjorts kring tillsyn av skolor.
2. En ny läroplan och nya kursplaner
Syftet med den nya läroplanen är att många fler elever ska nå skolans kunskapsmål genom att kraven görs tydligare, att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, att resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Tydliga kursplaner ger vidare ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper. Tydliga kursplaner som är väl kända av skolledare, lärare och andra verksamma i skolan samt av elever och föräldrar stärker också skolors uppföljning och utvärdering och ger därmed bättre underlag för individanpassade insatser.
3. Ett nytt betygssystem
Från och med 2011 införs fler och tidigare betyg. Alla elever får skriftliga omdömen från årskurs 1 och betyg med början i årskurs 6. Betygen består av en sexgradig betygsskala med fem steg, A-E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt.
4. En ny lärarutbildning
Istället för tidigare sammanhållen lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Dessa fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar och en starkare yrkesidentitet. Inom ett par examina finns även olika inriktningar.
5. Återöppnande av speciallärarutbildningen
Speciallärarutbildningen lades ned av tidigare s-regering, men har återöppnats av Alliansen.
6. Lärarlegitimation
Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd under introduktionsperioden. Legitimationerna utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. Vissa övergångsregler har införts för att göra det enklare för lärare som arbetat länge och har gamla examina att få behörighet.
7. Lärarlyftet
Det så kallade lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen av lärare någonsin. Satsningen har utvecklats positivt och uppföljningar visar att lärarlyftet både har bidragit till lärarnas kunskapsutveckling och förbättrat undervisningen. Satsningen används även för att ge lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för möjlighet att komplettera sin utbildning och få legitimation.
8. Karriärtjänster för lärare
Nya karriärtjänster för lärare har införts. Förstelärartjänster som ger 5.000 kronor mer i månaden och lektorstjänster som ger 10.000 kronor mer i månaden. Kostnaden för dessa karriärtjänster betalas av staten.
9. Ny rektorsutbildning och rektorslyft
Ett nytt rektorslyft för vidareutbildning av rektorer, samt en ny rektorsutbildning för rektorer har införts.
10. Tidigare nationella prov
I årskurs 3 ges numera nationella prov för att testa basfärdigheterna i läsning, skrivning och räkning. Dessutom blir de tidigare frivilliga proven i årskurs 5 obligatoriska. Med tydliga kontrollstationer blir informationen bättre och fler kommer att få det stöd de har rätt till.
11. Läsa-skriva-räkna-satsning
En satsning på läsa-skriva-räkna har införs. Syftet är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel.
12. Satsning på matematik, teknik och NO
Mer pengar till undervisning på matematik, teknik och NO. Den garanterade undervisningstiden i matte har utökats med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan. Dessutom påbörjades en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan, ett försök som kommer att permanentas.
13. Högre kvalité i förskolan
Allmän (men frivillig) förskola införd från tre års ålder. Förskollärarutbildningen har stärkts och får har fått ett ökat pedagogiskt uppdrag och en förtydligad läroplan. Vidare är nu förskolan en egen skolform samtidigt som ett förskollärarlyft införts.
14. En ny gymnasieskola Höstterminen 2011 infördes två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Eleverna på de praktiska utbildningarna kan välja om de vill läsa en utbildning som ger högskolebehörighet eller inte, men alla har möjlighet att läsa in högskolebehörighet inom ordinarie skoltid om de vill. Den som efter sin gymnasieexamen kommer på att man vill läsa in högskolebehörighet har då förtud till komvux och gör detta på mindre än en termin. Samtidigt förändras programstrukturen. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstod. Vidare ingår numera medieprogrammet i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet. På yrkesprogrammen har undervisningstiden för yrkesämnen ökat.
15. Yrkesvux, lärlingsvux och Komvux
Anslagen till kommunal vuxenutbildning har ökats kraftigt. Samtidigt utvecklas nya former av vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå genom yrkesvux och lärlingsvux.
16. Yrkeshögskola
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att eftergymnasiala påbyggnadsutbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar numera finns under samma regelverk.
17. Fler högskoleplatser
Satsning på nya högskoleplatser för bland annat läkarutbildningar och ingenjörsutbildningar.
18. Förbättrad studentekonomi
Studiemedlen har förbättrats kraftigt och tilläggslån för studerande med barn har höjts, liksom möjligheten till bostadsbidrag för studenter. Fribeloppet har också höjts för rätten att arbeta utan att studiemedlen reduceras. Jobbskatteavdraget har samtidigt gjort att studenterna får behålla betydligt mer av sina extrainkomster.
Resultatskillnaden inom skolor större än mellan skolor
2014-04-12
I Ekots lördagsintervju idag försökte intervjuaren pressa Fredrik Reinfeldt när det gäller det fria skolvalet, och hävdade att det är detta som försämrat de svenska elevernas skolresultat. Men statsministern var som vanligt väl påläst och påpekade att Pisa visar att skillnaden mellan skolor är mindre än skillnaden inom skolor. Och därmed kan man inte alls dra den felaktiga slutsatsen som Skolverket och oppositionen gjort och lägga skulden på det fria skolvalet.
Denna tabell från OECD visar Pisas redovisning av skillnaderna inom skolor respektive mellan skolor i olika länder när det gäller matematik. Högra delen avser resultatskillnader mellan skolor i landet, den vänstra delen visar skillnaden inom skolor. Endast fyra länder har mindre skillnader mellan skolor än Sverige, och vi ligger långt under OECD-snittet. Däremot har vi mycket stora skillnader inom skolorna. Det löser man självklart inte genom att avskaffa det fria skolvalet.
Alliansen satsar ytterligare 500 miljoner på "Läslyftet" för lärare
2013-04-08
Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen att medlen för Läslyftet mer än fördubblas. Totalt handlar det om en halv miljard kronor mer under 2015-2018 och det betyder att ytterligare omkring 40 000 lärare bör kunna delta i fortbildningen.
I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen att sammanlagt ca 300 miljoner kronor skulle avsättas under perioden 2014-2018. I första hand skulle då lärare som undervisar i svenska i grundskolan och i gymnasieskolans första år kunna delta i fortbildningen, som är tänkt att starta i större skala under 2015. För att förbättra elevernas läsförståelse räcker det inte att undervisningen i ämnet svenska förbättras. Även lärare som undervisar i andra ämnen, t.ex. SO- och NO-lärare, behöver arbeta med elevernas läsförståelse inom respektive ämne. Detta blir möjligt genom de nya pengarna.
Läslyftet syftar till att ge lärare kunskap om vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt för att bättre kunna stödja elevernas läs- och skrivutveckling och individanpassa undervisningen. Det ska utformas som för Mattelyftet, dvs. kollegialt lärande med stöd av särskilt utbildade handledare.
Paneldebatt om vuxenutbildning
2013-04-07
I dag deltog jag i en paneldebatt om vuxenutbildning på den årliga konferensen med organisationen Vuxenutbildning i Samverkan. Drygt 500 deltagare fanns i salongen i Folkets Hus i Stockholm. Vi var fem deltagare i debatten där jag representerade Moderaterna och beskrev vår syn på framtidens vuxenutbildning.
I takt med ökande medellivslängd och ökande krav i arbetslivet är det livslånga lärandet allt viktigare. Ska vi orka jobba längre och klara samhällets omställningar och förändringar måste vi sannolikt byta arbete flera gånger under livet, eller vidareutbilda oss i de yrken vi redan har. Vuxenutbildningen och den högre utbildningen därför en hörnsten i Moderaternas och Alliansens arbetslinje.
Vi moderater tror att det är viktigt med en mångfald av utbildningar för att möta olika behov, men också stabila villkor så man kan få en kontinuitet i de utbildningar som erbjuds. Det krävs också ekonomiska förutsättningar att studera, och det är därför vi förbättrat både de van,oiga studiemedlen och det speciella vuxenstudiestödet för mer grundläggande utbildning för vuxna. Det blir också allt viktigare med nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivarna även inom vuxenutbildningen.
Alliansen har prioriterat upp vuxenutbildningen ordentligt under sin regeringstid. Vi har höjt anslagen till komvux med två miljarder sedan 2006, vilket betyder en ökning med hela 34%. Samtidigt har folkbildningen tillförts ytterligare en miljard.
Antalet vuxna (18-64 år) som studerar i vuxenutbildning, eftergymnasiala utbildningar eller på universitet/högskola har ökat jämfört med 2006, och även andelen vuxna i studier är högre idag än 2006.
228 nya utbildningsplatser till Högskolan i Borås
2013-04-03
Regeringen har tidigare meddelat att högskolan ska byggas ut med 10 000 nya utbildningsplatser. Huvudelen av utbyggnaden sker inom lärar- och förskollärarutbildningarna men satsningar görs även på vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utbyggnaden sker mot bakgrund av en framtida brist inom dessa yrken och att det finns ett ökat söktryck till lärar- och förskollärarutbildning. Sedan 2008 har antalet behöriga förstahandssökande till lärar- och förskollärarutbildning ökat med 40 procent.
Eftersom de flesta utbildningar är fleråriga sker utbyggnaden successivt från 2015 så att det 2018 motsvarar över 10 000 nya utbildningsplatser. Bland annat 2.800 platser för förskollärare, 2.800 lågstadielärare, 1.760 ämneslärare, 900 speciallärare och 1.675 andra lärarutbildningar. Dessutom 225 barnmorskor och 400 specialistsjuksköterskor.
Fördelningen av platserna har gjorts utifrån söktrycket till respektive lärosäte, arbetsmarknadens behov och efter lärosätenas möjligheter att bygga ut utbildningarna. För Högskolan i Borås kommer utbyggnaden, när den är slutförd 2018, att innebära 228 nya utbildningsplatser, fördelat enligt följande:
* 80 nya platser för utbildning av lågstadielärare
* 88 nya platser för utbildning av förskollärare
* 22 nya platser för vidareutbildning av förskollärare
* 13 nya platser för kompletterande pedagogisk utbildning
* 20 nya platser för utbildning av ämneslärare
* 5 nya platser för utbildning av specialistsjuksköterskor
En satsning på 10.000 nya högskoleplatser ger ett ganska betydande tillskott och Borås får sin beskärda del. Satsningen är bra för Borås och Sjuhärad och bra för Sverige!
M och FP tillsammans starkare i skolfrågorna än S
2013-04-02
I dag presenteras ev Sifoundersökning i Svenska Dagbladet. Man har frågat vilket parti väljarna har störst förtroende för i skolfrågorna. Osäkerheten är stor. 34% vet inte eller vägrar svara, 10% säger "inget parti". Men för dem som svarar gäller att 21% har ströst förtroende för Socialdemokraterna, 11% för Moderaterna och 11% för Folkpartiet. Övriga partier får mellan 1% och 4% vardera.
Med tanke på att nästan hälften av de tillfrågade inte svarar så kan man naturligtvis inte dra någon annan slutsats än att osäkerheten är stor. Men man kan ändå konstatera att Moderaterna och Folkpartiet tillsammans får ett starkare stöd än Socialdemokraterna, och att övriga partier har ett så svagt stöd att det knappt är mätbart. Den moderata tydligheten i skolfrågorna de senaste månaderna har säkert bidragit till att stödet för moderat skolpolitik har ökat. Och vi fortsätter ha fokus på skolan!
Pisa visar att problemlösningsförmåga och kunskap hänger ihop
2013-04-01
I dag presenteras ännu en Pisa-rapport, denna gång om elevernas problemlösningsförmåga. Jag vet inte varför denna rapport presenteras så långt efter de andra rapporterna, som ju presenterades i början av december förra året. Men detta Pisa-test om problemslösningsförmågan gjordes vid samma tillfälle som de övriga testen, alltså för snart två år sedan, vårterminen 2012. Det var elever i dåvarande årskurs nio som gjorde testet.
Som jag tidigare berättat var den årskullen, som då gick ur nian, den sista i Sverige som gick igenom hela grundskolan, alla nio åren med de gamla läroplanerna, de gamla otydliga kursplanerna med otydliga mål och utan ämnesinnehåll, det gamla betygssystemet med ett fåtal otydliga betygssteg och ett fåtal nationella prov. Det hade närmast varit en sensation om det delprov som presenterades idag skulle varit markant bättre än de övriga delar av samma Pisa-mätning.
Lite intressant är det dock att många på vänsterkanten hävdat att även om de svenska eleverna ligger efter i kunskapsresultat så skulle de i vart fall vara mer kreativa och bättre problemlösare än elever i andra länder. Nu får vi beviset på att den gamla dåliga skolpolitiken inte heller skapar elever med god problemlösningsförmåga. Pisamätningen visar tvärtom att problemlösningsförmåga hänger samman med hur eleverna presterar i olika skolämnen.
Sverige genomgår just nu ett utbildningspolitiskt systemskifte som inleddes 2011/12. Dagens Pisa-mätning visar återigen att det var rätt att överge den tidigare skolpolitik Sverige haft under Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna tänker fel om gymnasieskolan
2013-03-31
Idag upprepade Stefan Löfven Socialdemokraternas tidigare förslag om obligatorisk gymnasieskola. Jag tycker man tänker helt fel. Dessutom lär det bli mycket svårt rent juridiskt att tvinga myndiga elever att gå i gymnasieskolan. De flesta är 18 år när de går tredje året i gymnasieskolan. En myndig människa kan självklart inte åläggas skolplikt. S-förslaget är redan av detta skäl undermåligt.
Men det finns fler skäl. Enligt siffror från Skolverket börjar idag 99 % av Sveriges ungdomar i gymnasieålder gymnasiet. Däremot är det en betydligt lägre andel som avslutar gymnasiet med godkända betyg. Problemet är alltså inte att för få börjar gymnasiet utan att för många hoppar av. Ett obligatorium är knappast lösningen på detta. Att bara gå kvar för att man är tvungen lär inte ge någon examen, en elev i gymnasieåldern måste självklart känna motivation för att slutföra sin utbildning!
Alliansens nya gymnasieskola har högre kunskapskrav och är bättre anpassad efter varje individ. Alla elever på yrkesprogrammen tvingas inte läsa in högskolebehörighet, men alla som vill kan göra det inom ordinarie skoltid. Socialdemokraternas tanke att tvinga alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet kommer att slå ut många elever i onödan, i stället för att de känner motivation att slutföra sin yrkesutbildning som kan ge ett bra arbete med en bra lön.
Alliansens nya gymnasieskola erbjuder även en lärlingsutbildning för de som läser ett yrkesförberedande program. Detta innebär större möjligheter att lära sig jobbet på jobbet. Alliansen går nu även fram med en ny gymnasiallärlingsanställning som ger elever på gymnasiets yrkesprogram möjlighet att jobba som en del av sina studier.
Gymnasieskolan är det område inom skolpolitiken där regeringen och oppositionen skiljer sig mest åt. Socialdemokraternas linje kommer att göra stod skada om den blir verklighet. Det måste vi berätta för säljarna.
Alliansen vill öka undervisningstiden i matematik i högstadiet
2013-03-30
Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. I ett internationellt perspektiv är samtidigt undervisningstiden i matematik låg i Sverige. Eleverna behöver mer lärarledd undervisningstid för matematikinlärningen. Vi vill därför öka undervisningstiden i matematik med en timme i veckan för alla elever i högstadiet från höstterminen 2016. Duktiga lärare kombinerat med utökad undervisningstid gör att fler elever får större möjligheter att klara kunskapskraven i matematik. Satsningen är fullt finansierad och kostar årligen 490 miljoner kronor.
Tillsammans med de tidigare satsningarna på fler matematiklektioner i låg- och mellanstadiet kommer satsningen på fler matematiklektioner i högstadiet att innebära att undervisningstiden ökar med en timme i veckan för samtliga årskurser i grundskolan. Den utökade undervisningstiden kombineras med det pågående Mattelyftet som ger matematiklärare möjlighet att förbättra och utveckla sitt sätt att undervisa i ämnet. Allt för att förbättra studieresultaten i matematik och därmed bidra till att fler elever blir behöriga till gymnasieskolans nationella program.
Socialdemokraterna kritiserar satsningen och säger att det aldrig kommer att fungera för att det saknas matematiklärare. Men det är ju just för att förebygga detta som Alliansen också föreslår en särskild utbildningspremie till den som tar examen som matematiklärare. Detta gör vi för att också få fram fler lärare. Vår politik hänger ihop!
Svenska folket stödjer det fria skolvalet
2014-03-27
Friskolornas Riksförbund har låtet Demoskop undersöka stödet för det fria skolvalet, dvs rätten att välja skola för sina barn. Och stödet är starkt. 65 procent av svenskarna vill att föräldrar ska ha rätt att välja skola till sina barn. Bland föräldrar till barn i skolåldern är det ännu fler, 3 av 4 av dessa vill kunna välja.
Det finns stöd för möjligheten att välja skola bland alla riksdagspartiernas väljare förutom Vänsterpartiets. Men även bland dem vill drygt 4 av 10 att föräldrar ska kunna välja skola. Bland alliansväljarna stödjer 79 procent ett fritt skolval och bland Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets väljare tillsammans är det 54 procent.
Det starka stödet för det fria skolvalet stärker alla oss som politiskt vill försvara denna reform.
Sverige delat om tidigare betyg
2014-03-25
Alliansens förslag om betyg från årskurs fyra väcker reaktioner. Vissa är positiva och andra negativa. Både forskare, pedagoger, föräldrar och politiker är delade i sin syn på saken.
Men faktum är att bland annat Storbritannien, Frankrike, Italien, USA, Spanien, Japan, Nya Zeeland och Chile ger betyg redan i första klass. I Gekland och Ryssland ges oftast betyg i årskurs två. Belgien, Tyskland och Nederländerna senast i årskurs tre. Liksom Finland som gärna framhålls som exempel, de börjar också ofta ge betyg i årskurs tre. Norge och Danmark ger däremot betyg först i årskurs åtta.
De som kritiserar tidigare betyg menar att eleverna blir "stressade" av betyg. Samtidigt säger den internationella expertisen (PISA mfl) att höga förväntningar på eleverna är viktigt för att lyfta skolresultaten. Den överdrivna omsorgen om eleverna att de inte får känna sig stressade kan kanske vara en del av förklaringen till att svensk skola utvecklas fel i över 20 år? Med skickliga pedagoger blir inte höga krav en stressfaktor utan något positivt som lockar fram lusten att lära!
I Borås Tidning idag intervjuas en lärare som är lite kluven till tidigare betyg: "Det kan vara en morot för en del elever, och det är oftast elever som rä högpresterande från början. De som missgynnas av betygen är de elever som inte har knäckt skolkoderna än. De som inte riktigt har sett vitsen med att gå i skolan". Min raka fråga är då om det inte är hög tid att ha börjat inse betydelsen av att gå i skolan när man börjat årskurs fyra?
Betyg medför tydliga mål och kriterier för vad man ska lära sig. Tydliga mål ökar förväntningarna på eleverna, och höga förväntningar höjer skolresultaten. Därför tycker jag det är klokt att införa betyg från fjärde klass.
Fler skolförslag från Alliansen
2014-03-24
Det behövs tidig, tydlig och regelbunden uppföljning av elevernas kunskaper för att lyfta skolresultaten. På så sätt synliggörs elevers olika behov av stöd och stimulans för att nå kunskapsmålen. Tidiga insatser är nödvändiga för att snabbt kunna rätta till brister. Därför presenterar idag Alliansens partiledare ett antal ytterligare skolförslag:
* Från 2017 vill vi att betyg ges redan från fjärde klass. Utgångspunkten är att betyg i årskurs fyra och fem bara ska ges en gång per år. Betygen för elever i årskurs 4 och 5 ska ges direkt till vårdnadshavarna istället för till eleverna.
* Samtidigt tas kraven på utvecklingsplaner med skriftliga omdömen bort även för årskurs fyra och fem. Detta minskar läraradministrationen.
* Nationella prov ska göras digitalt och rättas externt i så stor utsträckning som möjligt. Detta minskar lärarnas administrativa börda och skapar samtidigt större likvärdighet i bedömningen.
* Ett läskunnighetsmål införs i första klass som innebär att alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter. Genom detta nya mål säkerställer vi att de elever som behöver ska kunna få tidigare hjälp.
Ganska starkt stöd för att det är okej att göra vinster i välfärden
2014-03-22
I går hade Borås Tidning en omröstning om vinster i välfärden. Trots den senaste tidens svartmålning av alla företag som arbetar i välfärdssektorn så tyder i vart fall denna mätning på att det trots allt finns ganska många som genomskådar svartmålningen. De tycker inte vinster är det stora problemet i välfärden. Kanske delar de vår moderata syn att det är kvalitén som är det viktiga i såväl privat som offentlig verksamhet? För övrigt är troligen kommunala underskott och besparingskrav i enskilda förvaltningar ett större hot mot verksamheternas kvalitet än om något enstaka företag skulle lyckas göra en vinst.
Rapport från Kommunal: Fristående förskolor har högre kvalitet
2014-03-19
I kväll ska tydligen Uppdrag Granskning berätta om en fristående förskola som uppenbarligen inte hållit måttet. Och häromdagen redovisade Kommunalarbetareförbundet en rapport som innehöll en hel del kritik mot fristående förskolor - trots att fakta i rapporten egentligen säger något annat.
Faktum är att när man granskar Kommunals rapport lite noggrannare ser man att rapporten faktiskt visar att de fristående förskolorna har högre kvalitet än de kommunala! Fristående förskolor har högre personaltäthet, mindre barngrupper, nöjdare personal och nöjdare föräldrar. Kommunal skriver också att "Risken att vinst leder till verksamhet av låg kvalitet verkar inte vara ett stort problem inom förskolan". Man skriver också att "Barnskötare som arbetar på ideella förskolor är betydligt mer nöjda med bemanning, arbetsvillkor och verksamhetens kvalitet än de som arbetar i kommunala eller bolagsförskolor. Det är mindre skillnader mellan kommunala förskolor och bolagsdrivna förskolor, oftast till de bolagsdrivna förskolornas fördel."
Alla dessa positiva omdömen om fristående förskolor får inte slarvas bort i debatten bara för att det finns enstaka exempel på fristående förskolor som eventuellt inte håller måttet. Man ska inte heller glömma att det även finns riktigt dåliga exempel bland de kommunala förskolorna. Mångfald är alltid bättre än enfald, både för föräldrar och barn, och konkurrens driver kvalitetsutvecklingen framåt. Utmaningen måste vara att lyfta alla kommunala förskolor till samma nivå som de fristående, i stället för att hela tiden slå på friskolorna.
För mig, som varit med i styrelsen och drivit en föräldrakooperativ förskola i 5-6 år känns den mediala och politiska jakten på fristående förskolor och skolor väldigt orättvis. Jag vet att vi erbjöd både bättre service, lägre avgifter, bättre personalförmåner, bättre mat, fler aktiviteter och högre personaltäthet på vår förskola jämfört med kommunens. Detta trots att vi missgynnades av att vår verksamhet fick mindre pengar per barn än kommunens. Det säger en del!
Några av deltagarna på moderaternas skolutvecklingsdag
2014-03-17
Dagens skolseminarium hade inte mindre än 13 föredragshåpllare, de flesta från skolor vi besökt, men också med annan koppling till skolområdet. Inledningstalare var arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M), som sedan följdes av Matz Nilsson, ordförande i Skolledarnas Riksförbund.
Högskolan Borås var också representerad, här genom Bengt och Elisabeth Persson, som arbetar med skolforskning.
Nya Moderaternas riksdagsledamöter i utbildningsutskottet inledde hösten 2013 en turné där 30 grundskolor besöktes. Detta är inte vilka skolor som helst, utan är de 30 grundskolor i landet som höjt andelen behöriga till gymnasiet mest, mellan år 2008 och 2012 enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst. Själv besökte jag Örbyskolan i Mark och Borås Kristna Skola i slutet av november förra året.
I dag följer moderaterna upp dessa besök genom att anordna en heldag i riksdagen där vi bjudit in intressanta föreläsare och företrädare för de 30 skolor som vi besökt. 18 av dessa skolor har skickat representanter somfinns på plats under dagen. Rektorn på Borås Kristna Skola, Nils-Håkan Sjölin, var en av deltagarna
Dagens inleddes med ett inledningsanförande av arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) och sedan följde ett anförande av Skolledarnas Rksförbund, Matz Nilsson. Därefter hölls ett antal intressanta föredrag om bland annat skolutveckling och pedagogik. Det är slående hur många av deltagarna som har en positiv syn på skolan. Fjärran från den nattsvarta bilden i media.
I dag släpper också moderaterna sin rapport från våra besök. Detta PM tar upp vad skolorna anser har varit avgörande och viktiga faktorer för att nå framgång. Klicka på bilden tv för att läsa hela rapporten.
Sjuhäradsskolor inbjudna till skolutvecklingsdag i Riksdagen
2014-03-14
Alliansen höjer studiemedlen - men utan att minska bidragsdelen
2014-03-13
I kväll kom ett glädjande besked för Sveriges studenter. Alliansen höjer studiemedlen med 1.000 kronor nästa år som planerat - men utan att minska bidragsdelen som man först hade planerat!
Jag hade även fortsättningsvis kunnat försvara förslaget att minska bidragsdelen lite för att bland annat finansiera den kraftfulla ökningen av det totala studiemedlet. Men självklart är det ännu bättre som det nu blir att vi höjer lånedelen med oförändrad bidragsdel. Inte nog med att allt större del av studenterna enligt CSN:s rapport idag upplever att deras ekonomi är bra, nästa år förbättrar vi studiemedlen ännu mera!
Alliansen vill erbjuda sommarskola till alla elever i årskurs 6-9
2014-03-13
Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Med en utbildning av hög kvalitet kan fler elever nå målen och få en god grund att stå på inför kommande studier och arbete. Det handlar om investeringar för elevernas skull, men också för jobbens skull.
I dag presenterar Alliansen satsningar på sommarskola. Undervisning under en del av sommaren kan hjälpa fler elever att nå kunskapsmålen. Vi vill tillföra 100 miljoner kronor permanent för att finansiera en skyldighet att erbjuda sommarskola. Det kan hjälpa fler elever att nå målen i årskurs 9.
En elev som efter årskurs 9 saknar godkänt betyg i ett, eller ett par enskilda ämnen t.ex. matematik, för att bli behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan kan få möjlighet att ägna några veckor av sommarlovet till koncentrerade studier i ämnet. På så sätt kan eleven nå gymnasiebehörighet och börja på ett nationellt program direkt efter sommarlovet.
För elever som slutar årskurs 6, 7 eller 8 kan sommarskolan vara ett utmärkt tillfälle att komma ikapp i studierna i något eller några ämnen. Det ger bättre förutsättningar att hänga med när höstterminen börjar och sedan också att nå målen.
Redan i höstas, i budgetpropositionen för 2014, presenterade vi en satsning på statsbidrag för sommarskola för elever i årskurs 6–9 för de kommuner som själva vill anordna sommarskola. Alliansregeringen anser dock att alla elever bör ha samma möjligheter att delta i sommarskola, oavsett i vilken kommun man bor. Därför presenterade vi tidigare i år ett förslag om att alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda sommarskola. Skyldigheten för kommunerna gäller elever som efter årskurs 9 inte nått behörighet till gymnasieskolan och elever som efter årskurs 8 löper risk att inte nå behörighet. Skyldigheten är tänkt att träda i kraft 2017. Med de förslag som kommer att aviseras i 2014 års ekonomiska vårproposition avsätts cirka 180 miljoner kronor per år för sommarskola 2015–2018.
10.000 nya platser på universitet och högskolor
2014-03-13
I dag meddelade utbildningsminister Jan Björklund att regeringen satsar på 10.000 nya högskoleplatser de kommande åren. Det mesta av platserna går till olika lärarutbildningar. Bakgrunden är att det finns ett ökat antal sökande till lärarutbildningarna och samtidigt ett stort behov på arbetsmarknaden. Antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen är över 40 procent högre än 2008.
Hur platserna kommer att fördelas mellan landets högskolor är inte beslutat än, men jag tror och hoppas givetvis att Högskolan i Borås som har en bra lärar och förskollärarutbildning ska få en betydande del av tillskottet.
S-styrda Göteborg satsar mindre på skolan än Stockholm
2014-03-13
Den 26 januari berättade jag om att Socialdemokratiskt styrda Göteborg satsar betydligt mindre på både skola och äldreomsorg än Moderatledda Stockholm:
Skola:
Göteborg: 96.028 kronor per elev. 7.611 kronor per invånare.
Stockholm: 103.017 kronor per elev. 9.663 kronor per invånare.
Äldreomsorg:
Göteborg: 60.746 kronor per invånare över 65 år
Stockholm: 65.747 kronor per invånare över 65 år
Faktum är att de flesta jämförelser av skolornas kvalitet och resultat mellan Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg, utfaller till Stockholms fördel. Socialdemokratiskt ledda Göteborg är sämre på det mesta. Exempelvis när det gäller andelen behöriga elever till gymnasieskolan, där 89% av eleverna i gymnasieskolorna i Stockholm är behöriga mot endast 86% av de elever som gått på gymnasieskolorna i Göteborg. Genomsnittet i riket är 87%. Och lärartätheten i gymnasieskolorna i Göteborg är 14,4 lärare per 100 elever. I Stockholm är den 15,3.
Ofta försvarar sig s-politikerna i Göteborg med att Stockholm har större resurser på grund av högre skattekraft. Men detta är missvisande vilket visas i denna debattartikel i Göteborgs-Posten den 6 mars. Det är den tidigare stadsdirektören i Göteborgs Stad, Ulf Källström, som visar hur det i stället är Göteborg som har mer resurser per invånare. Om man lägger ihop kommunalskatt, statsbidrag och kommunal utjämning hade Göteborg 45.482 kronor per invånare att spendera år 2012 mot 39.604 kronor per invånare i Stockholm. Trots detta satsar s-politikerna i Göteborg mindre på skolan än Stockholm!
Frågan man måste ställa sig är hur man i Socialdemokraternas politiska skyltfönster - Göteborg - kan prioritera så illa?
Ny rapport från CSN - studenterna allt mer nöjda med ekonomin
2014-03-13
I dag presenterade CSN (Centrala Studiestödsnämnden) en ny rapport om studenternas ekonomiska och sociala situation. Man gör en sådan rapport vartannat år. Sedan rapporterna 2009 och 2011 är det allt större andel av studenterna som upplever att studiemedlen räcker, och de flesta tycker också att deras sociala situation är ganska eller mycket bra. CSN säger i ett pressmeddelande att de bedömer att det i första hand är höjningarna av studiemedlen som bidragit till att de studerande upplever att ekonomin har förbättrats. Man ser i rapporten att trots höjda fribelopp så är det inte fler studenter som arbetar vid sidan av studierna. Studiemedlen räcker uppenbarligen för de flesta. Detta är ett kvitto på att Alliansens målmedvetna satsning på höjda studiemedel, bättre tilläggslån för studerande med barn och möjlighet till bostadsbidrag för studenter haft effekt. Studenterna har aldrig haft så bra köpkraft som de senaste 2-3 åren.
På ett seminarium idag anordnat av CSN framförde studentorganisationer (SFS och Saco Studentråd) i huvudsak positiva reaktioner, men framförallt SFS menade att studenterna trots allt går ca 850 kronor back varje månad och ville se ytterligare höjning av studiemedlen. Det känns då bra att kunna konstatera att vi nästa år höjer studiemedlen med ytterligare 1.000 kronor. Det betyder att SFS-kravet överträffas. Att vi sedan har olika syn på hur stor andelen bidrag ska vara i studiemedlen är en annan sak. För egen del ser jag inget större problem i att man lånar för att investera i en utbildning som oftast ger roligare jobb och bättre lön. Att räntan på studielånen är rekordlåg är en extra fördel.
Alla elever ska få rätt till läxhjälp i skolan
2014-03-12
Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med höga förväntningar på alla elever. Vi presenterar i dag ett nytt förslag för att alla elever ska få bättre möjligheter att nå kunskapsmålen. Vi ställer krav på att alla huvudmän, både för kommunala och fristående skolor, ska bli skyldiga att erbjuda elever läxhjälp.
I den ekonomiska vårpropositionen kommer Alliansregeringen att föreslå att 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2015 ska användas för obligatorisk läxhjälp i skolorna. Framför allt handlar det om att hjälpa de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för utbildningen. Fokus bör vara på årskurs 4–9 i grundskolan.
Läxhjälp i skolan är ett viktigt sätt att se till så att alla elever, oavsett bakgrund, får en chans att nå kunskapsmålen. Läxhjälp i skolan innebär extra undervisning under organiserade pedagogiska former utanför ordinarie undervisningstid, t.ex. efter den ordinarie skoldagens slut.
Regeringen kommer se över hur skyldigheten ska utformas, så att skolan exempelvis inte får minskade incitament att sätta in särskilt stöd inom ordinarie undervisning.
Med obligatorisk läxhjälp kan fler elever nå kunskapsmålen och likvärdigheten i skolan kan öka. Det är ytterligare ett steg i Alliansregeringens arbete för att återupprätta kunskapsskolan.
Så fortsätter vi att stärka studenternas ekonomi
2014-03-12
Debattartikel i Borås Tidning idag, tillsammans med ordföranden för MUF i Södra Älvsborg, Oliver Öberg:
Så fortsätter Alliansen att stärka studenternas ekonomi
När Alliansen tillträdde 2006 låg studiemedlen efter 12 år med Socialdemokratisk regering långt under vad som krävdes för att studenternas ekonomi skulle gå ihop. Samtidigt bestraffades studenter som arbetade extra genom att få studiemedlen reducerade. Moderaterna menar att studenter måste kunna ska klara sin ekonomi när de studerar, även om de inte har möjlighet att arbeta vid sidan av studierna. Sedan Alliansen tillträdde 2006 har därför studenternas ekonomi stärkts kraftigt.
2006 hade en student totalt 7.860 kronor per månad att röra sig med. Idag har beloppet ökat till 9.776 kronor. De senaste åren har studiemedlen äntligen legat i nivå med det som behövs för att studenternas ekonomi ska gå ihop. Samtidigt har regeringen höjt bostadsbidraget för studenter, och vi har höjt tilläggsdelen för studiemedel som lämnas till studerande med barn. Sverige har idag ett av världens mest generösa studiefinansieringssystem.
Nästa år föreslås studiemedlet öka med ytterligare 1.000 kronor per månad för att anpassas till studenternas ökande kostnader. För att bland annat finansiera denna ökning ersätts samtidigt 300 kronor av studiebidraget med lån på samma summa. Totalt blir studiemedlet 10.777 kronor per månad nästa år, varav studiebidraget utgör 2.756 kronor per månad. Därmed överträffas de nationella studentorganisationernas genomsnittsbudget för en student med god marginal.
Räntan på studielån har också sjunkit. År 2007 var den årliga räntekostnaden 2,1%. I dag är räntan nere på rekordlåga 1,2% tack vare att regeringen har tagit ansvar för Sveriges ekonomi och hållit ordning och reda i de offentliga finanserna. Det har aldrig varit billigare att finansiera sina studier med studielån, och för de flesta är det en god investering i bättre jobb och högre lön.
Regeringen har också höjt fribeloppet i flera omgångar. I år höjs det med ytterligare 30 000 kronor från 142 400 kronor till cirka 172 400 kronor per kalenderår. Så mycket kan en student tjäna extra vid sidan av studierna utan att få studiemedlet reducerat. Bestraffningen av studenter som arbetar extra är nu historia. Tack vare jobbskatteavdraget beskattas dessutom studenternas extrainkomster inte heller lika hårt som tidigare, och en student som får sitt första arbete efter studierna kommer att få behålla betydligt mer av sin lön tack vare Alliansens skattesänkningar.
Det kommer alltid att vara bättre att vara student i Sverige med en Alliansledd regering.
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet
Oliver Öberg
Ordförande Moderata Ungdomsförbundet, Södra Älvsborg
Alliansen storsatsar på grundskolan
2014-03-11
Alliansen har sedan 2007 genomfört de största skolreformerna i modern tid, troligen de största sedan Folkskolereformen 1842. Många av reformerna har legat i linje med det som forskare och internationella experter framhåller som viktigast för att lyfta skolresultaten.
Nu lägger Alliansen fram sina förslag för kommande år, med syftet att ytterligare fokusera på mer kunskap i skolan. Här följer en sammanfattning av de viktigaste förslagen, varav några presenterats tidigare:
* En satsning på 2 miljarder kronor, kallat "lågstadielyftet", som innebär ett extra permanent statsbidrag till kommunerna som ska användas för att höja kvaliteten på undervisningen i lågstadiet (förskoleklassen upp till årskurs tre). Det kan handla om mindre klasser, fler lärare i klassrummet, fler halvklasstimmar eller anställning av fler speciallärare
* 1,4 miljarder per år i permanent finansiering av en tioårig grundskola med förlängd skolplikt.
* 1,9 miljarder kronor under fyra år för vidareutbildning av förskolelärare till behöriga grundskolelärare samt utökning av antalet platser på lärarutbildningen med 700 nybörjarplatser, vilket innebär en ökning med nära 40%. Allt för att möta ökade behov av lärare när förskoleklassen görs om till första året i grundskolan.
* Sedan tidigare föreslås ungefär 1,5 miljarder på fyra år för utbildning av fler matematik och NO-lärare samt speciallärare. Det handlar både om fler utbildningsplatser och examenspremier till studenterna efter slutförd utbildning
Alliansen storsatsar på förskolan
2014-03-11
Alliansen har sedan 2007 genomfört de största skolreformerna i modern tid, troligen de största sedan Folkskolereformen 1842. Reformerna har bland annat omfattat förskolan. Samtidigt har förskolan byggts ut i mycket snabb takt vilket på sina håll medfört stora grupper och brist på personal. Häromdagen presenterade Alliansen sina fortsatta satsningar på förskolan kommande år:
* Förskollärarutbildningen byggs ut med 800 extra nybörjarplatser från nästa år. Det motsvarar en ökning med 25%
* 375 miljoner kronor tillförs kommunerna som extra stimulansbidrag till kvalitetsförbättrande åtgärder i förskolan, exempelvis mindre grupper och ökad personaltäthet
* Fortsatt satsning på vidareutbildning av förskollärare (förskolellyftet)
* Ny satsning på vidareutveckling av förskolechefernas pedagogiska ledarskap (förskolechefslyftet)
* Skolinspektionens granskningar utvidgas så att man framöver kommer att göra stickprovskontroller av förskolor direkt ute i verksamheterna
Intressant besök på Yrkeshögskolan i Mölnlycke
2014-03-10
Dagens besök på Yrkeshögskolan i Mölnlycke var mycket givande, och vi fick träffa både skolledningen (övre bilden), representanter för studenter och näringsliv. Ett mycket välordnat och trevligt besök!
I dag besöker jag Yrkeshögskolan i Mölnlycke
2014-03-10
Förslag om examenspremie för vissa lärarutbildningar
2014-03-03
Söktrycket till lärarutbildningarna har ökat markant de senaste 3-4 åren. Men tyvärr gäller inte detta naturvetenskapliga ämnen. Problemet är sannolikt konkurrensen från näringslivet som erbjuder betydligt högre löner. Alliansens satsningar på förstelärare och lektorer för att kunna höja lönerna för skickliga lärare kan förhoppningsvis göra läraryrket mer lockande även för naturvetare. Men rimligen lär även lönerna behöva justeras uppåt för vissa lärargrupper.
I går föreslog skolminister Jan Björklund fler åtgärder för att locka till ämneslärarstudier i naturvetenskapliga ämnen. Studenter som tar examen som ämneslärare i matematik, fysik, kemi, biologi och teknik ska belönas med en premie på 25.000 kronor per ämne. Detta föreslår utbildningsminister Jan Björklund i en debattartikel idag. Premien ska vara skattefri och ha ett tak på 75.000 kronor (om man läser fler än ett ämne) och föreslås gälla även de ämneslärarstudenter som nu befinner sig i den nya lärarutbildningen. Skolministern vill även utöka antalet utbildningsplatser för matematik- och NO-lärare, samt bilda ett snabbspår för forskare som vill vidareutbilda sig till lektorer.
I det läge vi befinner oss måste alla vägar prövas för att trygga tillgången på fler ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen i framtiden. Jag tycker därför förslaget är värt att pröva.
Hur ska eleverna kunna lära sig något om de sover på lektionerna?
2014-02-26
Gårdagens moderata utspel om att föräldrarna måste ta bättre kontroll över barnens dataspelande har väckt stor uppståndelse. De flesta reaktioner jag fått har varit oerhört positiva, både från föräldrar och lärare, men vissa tycker att vi lägger oss i saker som vi inte har med att göra, och andra tror att vi är negativ till dataspelande som sådant.
Det är viktigt att konstatera att det självklart inte handlar om att försöka lagreglera något, utan att det handlar om att lyfta en viktig diskussion om föräldrarnas roll och ansvarstagande för att deras barn ska klara av skolan. Många lärare och föräldrar som vi möter pekar på problemet med ungdomar som sitter uppe halva nätterna mitt i veckan och spelar dataspel i stället för att sova. Och alltför ofta går spelandet också ut över läxorna. Bristen på sömn leder till koncentrationssvårigheter i skolan, en del elever försover sig och kommer för sent till skolan, och andra är så trötta att de somnar på lektionerna. Även Pisa-rapporten pekar på att låga förväntningar på eleverna, bristande engagemang från föräldrarna och alltför mycket sena ankomster i skolan har negativ påverkan på skolresultaten, inte minst för pojkarna. Och det säger sig själv - det spelar ingen roll hur duktiga lärare vi har om eleverna inte är vakna på lektionerna.
Vi moderater är pådrivande för att använda mer IT i skolan, och vi anser också att dataspelande på många sätt är positivt för inlärning och kreativitet, och att det dessutom kan ge goda kunskaper i engelska. Vi är alltså inte negativa till dataspelande som sådant, men vi tycker att det ska hanteras med förnuft så att det inte går ut över sömnen, läxorna och skolarbetet. Jag är övertygad om att de flesta svenska föräldrar och lärare delar vår åsikt. Vi hoppas på att starta en viktig diskussion med gårdagens utspel. Ska vi vända skolresultaten i den svenska skolan måste alla hjälpas åt, och då har även föräldrarna en viktig roll!
Besök på Bollebygdskolan
2014-02-24
I dag besökte jag Bollebygdskolan tillsammans med Margareta Almqvist-Malmsjö som är moderat skolpolitiker i Bollebygds kommun. Vi hade med en tårta till personalen, eftersom Bollebygdskolan inte bara visar goda resultat (de senaste två åren har endast tre elever i årskurs nio varit obehöriga till gymnasieskolan) utan dessutom klarade Skolinspektionens senaste granskning på ett utmärkt sätt. Bollebygdskolan sticker också ut genom att ge alla elever från årskurs sju en egen dator.
Två företrädare för elevrådet visade oss sedan runt på skolan, och bland annat fick vi lyssna på en musiklektion med ensamblespel och besöka skolans ovanligt välfyllda skolbiliotek. Sedan åt vi lunch med rektorerna i skolans matsal. Biträdande rektorn visade sig för övrigt själv ha gått i lågstadiet på Rävlandskolan och då haft min mamma som lärare!
Det blev också lite samtal med lärare under dagen, och återigen slogs jag av hur stolta lärarna är över sitt arbete och den undervisning de ger eleverna. Ryktet om den dåliga svenska skolan är enligt min egen åsikt betydligt överdrivet.
Studiemedelsfakta
2014-02-22
Med tanke på diskussionen om förändringar av studiemedlet, kraftig höjning av totalbeloppet, samtidigt som andelen bidrag minskas, kan denna historiska bild vara av intresse. Här har man omvandlat CSN:s siffror fram till 2010 till en graf. Man ser hur studiemedlen under Alliansen (röd markering) nått rekordnivå, både i fast summa och i förhållande till prisbasbeloppet. Efter 2010 har studiemedlen förbättrats ytterligare, och nästa år planeras alltså en kraftig höjning. Den som anser att Alliansen inte stärkt studenternas ekonomi har missat något.
Inser för övrigt att min egen studenttid 1982-86 sammanföll med den absolut sämsta perioden vad gäller andelen bidrag i studiemedlet. Dessutom fick man knappast lov att jobba alls, för då drogs studiemedlen tillbaka. Fribeloppet var väldigt strikt. Det var inte lätt att få slantarna att räcka till, särskilt inte när man hade så dyr kurslitteratur som det redan då var på juristutbildningen. Dagens studenter har det glädjande nog betydligt bättre.
De flesta är nöjda med sin skola men tror att andras skola är sämre
2014-02-22
Häromdagen kom en intressant opinionsundersökning från Novus. Man hade frågat ett tusental föräldrar om deras syn på skolan. 70% av dem var ganska eller mycket nöjda med den kunskap de egna barnen får i sin egen skola. Men samtidigt trodde 72% inte att de elever som idag går i skolan lär sig det de behöver.
Att 70% tycker den skola man själv kommer i kontakt med är bra samtidigt som 72% tror samtidigt att de flesta andra barn har en sämre skola är en omöjlig ekvation. Enda förklaringen är att den svartmålning som media och den politiska oppositionen ägnar sig åt tyvärr slagit rot hos delar av svenska folket.
Möten med rektorer och förstelärare
2014-02-21
I dag har jag besökt Tranängsskolan i Tranemo, Mogaskolan i Svenljunga och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn. Avsikten med mina besök var att uppmärksamma förstelärarreformen som Alliansen infört, och som alla kommuner i Sjuhärad utnyttjar.
Jag träffade både rektorer och förstelärare på mina besök och fick en mycket positiv bild av reformen. Alla tre kommunerna har en tydlig strategi för hur förstelärarna ska lyfta pedagogiken och intresset för de ämnen de undervisar i, och på alla skolorna får förstelärarna använda en del av sin arbetstid för detta. Att sedan förstelärarna själva tycker reformen är positiv och ger en ny karriärmöjlighet och 5.000 kronor mer i lön varje månad är ju inte så konstigt.
Vid mina besök framkom också att de tre kommunerna tänker fortsätta bygga ut antalet förstelärartjänster när nu regeringen sätter av pengar för ännu fler tjänster kommande läsår.
Jag fick samtidigt en tydlig bild av att även övriga lärare samt rektorerna behöver få höjda löner om vi ska kunna uppgradera läraryrket på allvar. Utöver samtal kring lön och karriärtjänster för lärare blev det också en del allmänna skolfrågor. Fokus på speciallärare och specialpedagoger, tidigt stöd till elever med särskilda behov, önskemål om bättre möjligheter till vidareutbildning i arbetet och en synnerligen begränsad entusiasm för ett förstatligande av skolan var andra synpunkter jag fick med mig från besöken.
Till vänster står jag bakom två av förstelärarna i Svenljunga. Nedan tillsammans med rektorer och förstelärare på Tingsholmsgymnasiet, samt på andra fotot även två av mina moderata partikolleger, Catharina Örtendahl, lärare och kommunpolitiker, och Birgitta Molander, kommunpolitiker i Ulricehamn.
Skolturné i Sjuhärad för att uppmärksamma lärarnas viktiga roll
2014-02-20
Pressmeddelande 2014-02-20
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
Jag åker på skolturné i Sjuhärad för att uppmärksamma lärarnas viktiga roll
I morgon fredag är jag på skolturné i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamns kommuner. Jag kommer att besöka Tranängsskolan, Mogaskolan och Tingsholmsgymnasiet. Syftet med besöken är bland annat att uppmärksamma att dessa tre kommuner på ett utmärkt sätt tagit vara på möjligheten att inrätta karriärtjänster för lärare. Alla kommuner i Sverige har tyvärr inte insett att satsningar på lärare är en av de viktigaste metoderna för att lyfta skolresultaten bland svenska elever, men dessa tre kommuner har tagit denna fråga på allvar.
Lärarna är en av Sveriges viktigaste yrkesgrupper. Moderaterna vill fortsätta att utöka antalet karriärtjänster för lärarna och vi vill också minska lärarnas pappersarbete, bland annat genom att införa digitala nationella prov med central rättning.
I samband med mina skolbesök kommer media att ha möjlighet att delta, och jag är också beredd att svara på frågor om moderat skolpolitik och även lämna mina egna reflektioner kring den stora utfrågning som hölls i riksdagen i tisdags med anledning av Pisa-rapporten. En utfrågning som skedde efter moderat initiativ och som fick stöd från hela utbildningsutskottet, vilket visar hur central skolfrågan blivit i svensk politik just nu.
Vill ni ansluta i samband med något av besöken, eller kanske följa med under hela dagen? Kontakta mig enligt nedan. Jag har även möjlighet att träffa media i Borås efter besöket i Ulricehamn och lämna sammanfattande reflektioner kring dagens besök.
Studenternas ekonomiska utrymme förstärks ytterligare
2014-02-20
Sedan Alliansen tillträdde 2006 har studenternas ekonomi stärkts kraftigt. 2006 hade en student totalt 7.860 kronor per månad att röra sig med. Idag har beloppet ökat till 9.776 kronor och nästa år föreslås summan öka med 1.000 kronor ytterligare. För att finansiera en del av denna ökning ersätts 300 kronor av studiebidraget med lån på samma summa. Studiebidragsdelen blir då 2.756 kronor per månad. Totalt får en student 10.776 kronor per månad 2015, vilket beräknas ligga väl i linje med vad man behöver enligt de kalkyler som görs av studentorganisationerna. Att bidragsdelen blir aningen mindre tror jag de flesta kan acceptera. Högskoleutbildning i Sverige är avgiftsfri, och Sverige har redan idag ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Nu blir det alltså ännu generösare.
I och med Alliansens höjning av fribeloppet för hur mycket man får arbeta utan att få reducerade studiemedel och införandet av jobbskatteavdraget har det blivit allt mer lönsamt för studenter att arbeta extra. Att arbeta lite vid sidan av studierna är också ett bra sätt att få erfarenheter från arbetsmarknaden.
Konflikt eller politisk samsyn i skolfrågan?
2014-02-20
Från Expressen idag, där moderaternas skolpolitiske talesperson Tomas Tobé beskriver den politiska konflikten i skolfrågan. Det är knappast kring själva skolpolitiken som den politiska oenigheten finns mellan Moderaterna/Alliansen och Socialdemokraterna, där är vi ganska överens. Konflikten gäller i stället hur man ska klara politiskt att genomföra reformer och hur man ska finansiera det. Under Alliansen har utbildningsområdet stärkts med ca 7 miljarder kronor, varav grundskola och gymnasieskola fått ca 5 miljarder och vuxenutbildning och högskola resten. Det har vi klarat tack vare att fler kommit i arbete. Socialdemokraternas politik med kraftiga skattehöjningar på företagande och arbete slår direkt mot jobben. Om jobben blir färre och man samtidigt prioriterar utbyggnad av sociala ersättnings- och bidragssystem så blir det mindre pengar till skolan. Där finns den politiska konflikten.
Är svenskarna överutbildade?
2014-02-18
Det finns en stor grundläggande samsyn i svensk politik om värdet av utbildning. Både en bra förskola/grundskola för våra barn, en bra gymnasieskola och högskola, och en vuxenutbildning av hög kvalitet. Men när det gäller mål och volymer på utbildningar är vi inte alltid överens. Visserligen har Alliansen kraftigt utökat vuxenutbildningen och och de eftergymnasiala utbildningarma, inklusive antalet högskoleplatser, men oppositionen ropar alltid efter mycket mer.
Socialdemokraterna vill tex att 50% av alla ska studera på högskola. Det är inget självklart mål. Frågan är om det verkligen finns ett sådant behov på arbetsmarknaden? Är inte risken i stället överhängande att ungdomar luras till långa studier och stora studieskulder i onödan? Samma sak med Socialdemokraternas krav på att alla gymnasieelever måste läsa in högskolebehörighet. Risken är stor att de i så fall blir ännu fler avhopp från gymnasiet än idag, och att färre därmed slutför sin gymnasieutbildning och därmed får svårare att få jobb.
I dag kom en liten diskret nyhet från TT som fångade mitt intresse. Det var Michael Tåhlin, professor i sociologi vid Stockholms Universitet, som menade att Sverige redan har ett överutbildat folk. Detta är också hans forskningsområde.
Sverige har fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år. Men ökningen av de kvalificerade jobben har inte alls skett i samma takt, ökningen har stannat av. Och i brist på jobb som motsvarar utbildningen tar de högutbildade i stället jobben från de lågutbildade där arbetslösheten ökar. "När politikerna satsar på mer utbildning blir det snarast kontraproduktivt" säger Thålin. "Det är inte så lätt för politiken att skapa jobb, däremot att skapa utbildningsplatser. Men det gör att man förstärker den här obalansen", avslutar han.
Detta är något att tänka på när oppositionen ständigt bjuder över varandra med fler utbildningsplatser. Om det leder till att studenter med stora studieskulder tvingas ta jobb där de är överkvalificerade, och i sin tur gör de lågutbildade arbetslösa så är ju inget vunnet för någon. Och samhällets utbildningskostnader kanske i stället kunde använts för att sänka skatter eller minska företagens kostnader så de fick möjlighet att växa och anställa fler? Jag tycker detta är en diskussion som man måste våga föra om man ska vara ärlig som utbildningspolitiker. Kraftig ökning av antalet utbildningsplatser döljer arbetslöshet för ett tag. Men det är inte säkert att det är en långsiktigt vettig lösning.
Slutsatser från dagens Pisa-hearing i riksdagen
2014-02-18
Dagens Pisa-hearing var ursprungligen ett moderat initiativ som fick stöd av hela utbildningsutskottet. Huvudtalare var Andreas Schleiser, högst ansvarig hos OECD för utbildningsområdet, och därmed den högst ansvarige för Pisa-undersökningen som görs av OECD.
Schleiser var mycket tydlig på ett antal punkter:
* Problemet för svensk skola är knappast resursbrist, Sverige är ett av de länder som lägger mest pengar per elev på skolan. Utmaningen är att använda pengarna på bästa sätt.
* Det finns ingen tydlig koppling mellan resurser per elev och Pisa-resultat i olika länder.
* Det finns ingen tydlig koppling mellan klassernas storlek och resultaten i Pisa för olika länder.
* Sverige har tappat mest bland de lågpresterande och mest högpresterande eleverna.
* Skillnaderna i likvärdighet och förutsättningar är större inom skolor och mellan eleverna i samma klassrum än mellan olika skolor.
* Elever med invandrarbakgrund presterar sämre än inrikes födda i de flesta länder, även i Sverige.
* Högre lärarlöner är viktigare än mindre klasser.
* Det finns inget samband mellan graden av friskolor/privata skolor och skolresultaten.
* Både föräldrars och skolans förväntningar och attityder är viktiga för att höja elevers kunskapsresultat.
* Tidigt stöd är viktigt för att lyfta elever med inlärningssvårigheter.
* De länder som lyckas bra i Pisa har mer lärarledd undervisningstid än andra länder.
* En annam viktig framgåpngsfaktor för att vända skolresultaten är höjd yrkesskicklighet bland lärarna.
* Det går att vända ett lands skolutveckling på 5-6 år.
Éfter Schleisers föredragning fick vi fördjupande analyser från Skolverket och från Astrid Pettersson, professor på Stockholms Universitet. Bland annat famkom att två av de faktorer som kraftigt drar ned Sveriges totalplacering i Pisa är skolk och sen ankomst. Detta äår givetvis oacceptabelt. Ordning och reda i klassrummet och bättre disciplin bland eleverna är definitivt en nyckel till framgång om man vill höja elevernas skolresultat.
Vad drar vi då för slutsatser av detta? Jo att Alliansens skolreformer i allt väsentligt verkar vara väl avvägda och nästan exakt det som internationella skolexperter pekar på. Den aktuella Pisa-mätningen gjordes ju våren 2012 och då på elever som undantagits från de stora skolreformerna eftersom de bara hade ett år kvar i grundskolan. Om det stämmer att man kan vända en negativ skolutveckling på 5-6 år borde det innebära att Alliansens största och viktigaste skolreformer 2010-2011 bör ge resultat redan om 2-3 år, och förhoppningsvis synas i Pisa-mätningar som görs därefter. Alliansen måste hålla kvar vid sin kunskapslinje, det är rätt väg framåt.
Moderat skolpolitik för framtiden
2014-02-12
Just nu pågår moderaternas stora landsomfattande skolkampanj, och en del i denna är att beskriva moderaternas skolpolitik i media. I går hade vi denna debattartikel i Ulricehamns Tidning, undertecknad av mig och Tomas Tobé, tillsammans med Lars Holmin och Birgitta Molander (skolpolitiskt ansvarig) i Ulricehamns kommun.
I dag startar moderaternas stora nationella skolkampanj
2014-02-03
I dag startar moderaternas tre veckor långa skolkampanj över hela landet. Syftet är att sprida den nya moderata skolpolitiken som antogs vid vår arbetsstämma i höstas. Läs mer om kampanjen på denna länk! Vårt skolpolitiska budskap kan kort sammanfattas så här:
Skulle verkligen skolan bli bättre med oppositionen vid makten?
2014-01-30
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hr en väldigt splittrad syn på skolan. Men de hävdar envist att de är bättre än Alliansen på att forma framtidens skola och lyfta resultaten. När man tittar på tidningen Dagens Samhälles granskning förra året får man en något annorlunda bild. Så här ser det ut i de svenska kommunerna. Det känns ju inte direkt som om oppositionspartierna är helt överlägsna Alliansen när det gäller skolfrågorna.
Moderat skolpolitisk samling i Stockholm
2014-01-27
I dag samlades moderata skolpolitiker från hela landet i riksdagens förstakammarsal som ett avstamp för moderaternas stora nationella skolkampanj. Det var vi moderater i utbildningsutskottet som var värdar för arrangemanget, och efter ett inledande tal av statsministern gick vår moderate utskottsordförande Tomas Tobé igenom den moderata skolpolitiken som beslutades på vår arbetsstämma i höstas.
Från moderat sida är vi tydliga med att det som händer i klassrummet är viktigare än att lägga en massa kraft på att diskutera hur skolan ska organiseras. Vårt fokus ligger på elevernas inlärning. Alla elever ska få rätt stöd i tid. I detta ligger att betyg och nationella prov är viktiga för att stämma av inlärningen, men också att det måste finnas fler speciallärare. Vi är beredda att skjuta till statliga pengar för att utbilda fler sådana. Vi uppmanar också alla moderata kommunpolitiker att se över klasstorlekarna för de mindre barnen, eftersom vi vet från forskning att mindre klasser underlättar inlärningen, särskilt för de mindre barnen. Vi vill också utöka den lärarledda lektionstiden, och se till att fler skickliga lärare får mer betalt.
Göteborg satsar mindre än Stockholm på skola och äldreomsorg
2014-01-26
Jag läste en intressant liten insändare i Göteborgs-Posten i veckan, och blev nyfiken. Så jag kollade upp siffrorna (som avser 2012), och de verkar faktiskt stämma. S-styrda Göteborg satsar betydligt mindre pengar på skola och äldreomsorg än Moderatstyrda Stockholm!
Skola:
Göteborg: 96.028 kronor per elev. 7.611 kronor per invånare.
Stockholm: 103.017 kronor per elev. 9.663 kronor per invånare.
Äldreomsorg:
Göteborg: 60.746 kronor per invånare över 65 år
Stockholm: 65.747 kronor per invånare över 65 år
Nu är jag den förste att påpeka att mer pengar inte med automatik betyder vare sig bättre skola eller bättre äldreomsorg. Att bara ösa in mer pengar i dålig verksamhet är en dålig idé. Och kostnadsläget är något högre i Stockholm än Göteborg vilket troligen förklarar en del av skillnaden. Men siffrorna visar ändå att Moderaterna i Stockholm satsar mer på dessa viktiga verksamheter än Socialdemokraterna i Göteborg. Det kan vara värt att komma ihåg när oppositionen under den kommande valrörelsen kommer att försöka framstå som välfärdens främsta beskyddare.
Yrkeshögskolan är inte en arbetsmarknadsåtgärd!
2014-01-26
Den politiska oppositionen, och då främst Socialdemokraterna, hävdar ofta i debatten att Alliansen borde avskaffa fas 3 och i stället erbjuda deltagarna utbildning på Yrkeshögskolan. Detta är inte seriöst. Yrkeshögskolan är inte en arbetsmarknadsåtgärd utan en eftergymnasial spetsutbildning som kräver goda förkunskaper. Jag beskriver detta i ett debattsvar i Bors Tidning idag. Inlägget följer nedan i en något längre version. Tyvärr blev stycket om undersköterskor och tandhygienister lite konstigt när jag kortade ned artikeln till BT. Det ena är en gymnasieutbildning och det andra en befintlig högskoleutbildning. Yrkeshögskolan är en eftergymnasial spetsutbildning med fokus på smala utbildningar som inte går att läsa på annat håll. Den korrekta texten följer nedan.
Yrkeshögskolan kan inte ersätta Fas 3
Svar till Gert-Inge Andersson (S) och Krister Andersson (LO) 20 januari
Skribenterna menar att Alliansen satsar för lite på vuxenutbildning och menar att man borde satsa på Yrkeshögskola i stället för Fas 3-platser. Ett märkligt utspel.
Allliansen satsar för det första betydligt mer på högskola och vuxenutbildning än vad den gamla s-regeringen gjorde. Totalt fanns 551.421 personer i dessa utbildningar år 2006, vilket var 9,4% av befolkningen 16-64 år. År 2011 var det 602.981 personer i motsvarande utbildningar vilket utgjorde hela 10% av befolkningen 16-64 år.
Yrkeshögskolan utgör en viktig del av vuxenutbildningen. Under Alliansens regeringstid har de gamla KY-utbildningarna utvecklats till en modern yrkeshögskola, som utvecklas och byggs ut i en takt som tryggar den höga kvalitén på utbildningarna. Vid den senaste antagningen nyligen fördelades pengar till 20.552 utbildningsplatser, en ökning med 4.000 jämfört med föregående år.
När man skriver att deltagarna i Fas 3 i stället borde utbildas till undersköterskor eller tandhygienister glömmer man att undersköterskeutbildning är en utbildning på gymnasienivå, medan tandhygienistutbildning är en befintlig högskoleutbildning. Yrkeshögskolan är en eftergymnasial spetsutbildning i yrken där det ofta saknas andra utbildningalternativ, och kräver goda förkunskaper. Många elever har redan ett jobb och studerar på Yrkeshögskola för att skaffa sig en spetskompetens. Det finns även arbetslösa som studerar på Yrkeshögskola, men det är då elever med goda förkunskaper. Yrkeshögskolan är definitivt inte en arbetsmarknadsåtgärd eller ett sätt att hjälpa personer med låg utbildning ut på arbetsmarknaden.
Fas 3 är till för att hjälpa personer med långvarig arbetslöshet lite närmare arbetsmarknaden. De som finns i fas 3 har i genomsnitt varit arbetslösa i åtta år. Under dessa år har man kunnat ta del av Arbetsförmedlingens utbud av praktik och utbildningar, men utan resultat. Många har inte slutfört vare sig grundskola eller gymnasieskola eller har dåliga kunskaper i svenska. Om man inbillar sig att deltagarna i Fas 3 generellt skulle kunna gå en yrkeshögskoleutbildning i stället landar man fel. Yrkeshögskolan och Fas 3 vänder sig till helt olika målgrupper.
I den mån långtidsarbetslösa med låg utbildningsnivå ska studera är det andra utbildningar som är aktuella. Inom Komvux kan vuxna läsa in både grundskola och gymnasium, och Alliansen har satsat på särskilda motivationsutbildningar inom Folkhögskolorna för att förmå ungdomar att gå tillbaka till skolan och slutföra sin avbrutna utbildning. För ungdomar utan yrkeserfarenhet satsar regeringen pengar för att tillsammans med arbetsmarknadens parter erbjuda en kvalificerad yrkesintroduktion ute på arbetsplatserna.
Yrkeshögskolan är en utmärkt utbildningsform, men den kan inte ersätta Fas 3 som arbetsmarknadsåtgärd!
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet och moderaternas ansvarige för vuxenutbildningsfrågor
4.000 fler platser på Yrkeshögskolan
2014-01-21
Myndigheten för Yrkeshögskolan meddelar på sin webplats att man i sin senaste antagningsomgång beviljat 377 yrkeshögskoleutbildningar för totalt 20 552 yrkeshögskolestuderande. Det är en ökning från förra året med 4 000 platser. Sakta men säkert växer Yrkeshögskolan, men inte snabbare än att den höga kvalitén på utbildningarna kan garanteras.
Jag är också intervjuad i senaste numret av Socialdemokraternas tidning Ny Tid angående Yrkeshögskolan. Föga förvånande tycker s-tidningen och s-politikern som intervjuas att regeringen borde satt av medel för ännu fler platser. Fast det hade man nog tyckt alldeles oavsett hur många platser regeringen lämnat medel till...
I artikeln talar Ny Tid om en ökning till 10.300 platser från fjolårets 8.300. Men man syftar då enbart på höstens intagning. Myndigheten för Yrkeshögskolan fattade samtidigt beslut om vårterminen 2015, vilket förklarar att siffrorna från Myndigheten för Yrkeshögskolan är dubbelt så stora som siffrorna i artikeln i Ny Tid.
Ny Skolkommission och Utbildningsvetenskapligt råd
2014-01-14
Den senaste tiden har mycket av diskussionen kring skolpolitiken handlat om hur man på bästa sätt tar in aktuell forskning i skolpolitiken, något som inte minst vi moderater särskilt framhållit värdet av. Idag presenterar regeringen två nyheter på skolområdet för att lyfta in mer av forskning och internationell kunskap i svensk skolpolitik.
1. En Skolkommission inrättas bestående av forskare och experter för att analysera svenska skolväsendet. Kommissionen tillsätts i samarbete med OECD. Med anledning av PISA 2012 kommer regeringen att be OECD att utarbeta en så kallad landrapport för Sverige. Rapporten ska innehålla en närmare analys av de svenska PISA-resultaten och det svenska skolväsendet. I arbetet ska internationella forskare och experter på utbildningsområdet medverka och arbetsgruppen blir en internationell skolkommission. En rapport från arbetet ska presenteras under 2015.
2. Ett utbildningsvetenskapligt råd till regeringen inrättas. Regeringen kommer att inrätta ett utbildningsvetenskapligt råd. Rådet ska bestå av forskare från olika discipliner med anknytning till skolan och syftet är att regeringen ska kunna samråda med rådet i skolfrågor. Detta råd kommer att tillsättas under våren 2014.
Dessa två åtgärder ska komplettera andra åtgärder regeringen gör för att stärka den vetenskapliga basen kring svensk skola och skolpolitik. Redan tidigare har beslutats att ett skolforskningsinstitut, under ledning av professor Per Thullberg, kommer att inrättas. Dess uppdrag blir att sammanställa och föra ut kunskaper om effektiva metoder och arbetssätt till lärare och förskollärare. Thullberg ska också pröva om institutet, där det finns kunskapsluckor, även bör kunna initiera forskning.
Mest positiva reaktioner på förslaget om tioårig grundskola
2014-01-10
Gårdagens förslag från regeringspartierna om en tioårig grundskola fick i huvudsak positiva reaktioner. Och båda de stora lärarfacken stödjer förslaget.
Det kom dock lite kritiska röster från förskollärarhåll. Man oroar sig bland annat för att barnen inte är mogna för skolstart redan vid sex års ålder. Fast det är en överdriven oro tycker jag. Skolstart vid sex års ålder finns i många länder, och i vissa länder ännu tidigare. Allt handlar ju om vilken pedagogik man använder. Förskollärare har också uttryckt oro för att bli av med sina jobb om förskoleklassen ("nollan") görs om till grundskoleklass. Men det kom mycket tydliga besked från utbildningsministern i går om att alla förskollärare kommer att erbjudas möjlighet till vidareutbildning till behöriga grundskollelärare i samband med reformen. Detta lär behövas, med tanke på bristen på lärare. Det är också en anledning till att en reform med tioårig grundskola inte är något som går att genomföra snabbt.
Från oppositionen kom sura kommentarer. Dels hävdade man att Alliansen "stulit" deras förslag om tioårig grundskola. Då kan de ju vara värt att påpeka att första gången förslaget om att göra om förskoleklassen till grundskoleklass lyftes politiskt på allvar var i en debattartikel sommaren 2012 av moderaternas utbildningspolitiske talesperson Tomas Tobé och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. (Jag bloggade om det 2012-10-18). Något halvår senare började även Socialdemokraterna tala om "tioårig skola", fast då lite mer vagt där man mer talade om att lägga till ett tionde skolår i slutet av grundskolan. Så man kan verkligen inte säga att Alliansen stulit Socialdemokraternas förslag.
En märklig kommentar kom också från Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, Magdalena Andersson igår. Hon sa att ”Alliansens förslag handlar i praktiken om att byta möbler, om sexåringarna ska sitta på golvet eller i skolbänkar”. Det visar på en häpnadsväckande okunnighet om hur dagens skola ser ut. Tanken med Alliansens förslag är ju att dagens förskoleklass ska bli mer strukturerad, innehålla mer pedagogik, ha en egen läroplan och att barnen ska ha utbildade grundskollärare. Vi vill ta bättre vara på sexåringarnas nyfikenhet och lust att läsa. Förskolebarnen sitter för övrigt inte alltid på golvet och skolbänkarna i skolan är borta för länge sedan. Magdalena Andersson får nog ta och göra några besök i den svenska skolan.
I går hade förresten Borås Tidning en nätomröstning om tioårig skolplikt. Resultatet var blandat, men de positiva rösterna var i klar majoritet:
Även när det gäller att göra det obligatoriskt för kommunerna att erbjuda sommarskola till barn som behöver läsa upp något ämne för att få godkända betyg hävdar Socialdemokraterna att det är deras förslag som vi "stulit". Även detta är fel. Jag bloggade även om detta 2012, den 13/6, och berättade då att Alliansen förberedde ett sådant förslag. Och nu blir det alltså verklighet om vi får behålla regeringsmakten.
Alla mina gamla blogginlägg om utbildningsfrågor finns i bloggarkivet (se länk ovan). Eller klicka här!
Hur mycket tramspedagogik ska våra barn utsättas för?
2014-01-09
På förskolan Paviljongen i Stockholm har man drivit genuspedagogiken ett steg längre och arbetar aktivit med att "bryta maktnormer". En del i detta är att man inte längre firar barnens födelsedagar (!). Det är enligt skolan ett sätt att utmana "åldersmaktsordningen". Personalen säger i en artikel i Expressen igår (sidan 23) att man "inte vill signalera att kompetens går att koppla till ålder".
Aisha Lundgren (bilden) är genuspedagog på Stureby förskolor, och hon försvarar detta sätt att "bryta matknormer", se klippet till vänster ur samma artikel.
Renita Sörensdotter, forskare och lärare i genusvetenskap vid Stockholms Universitet "tycker att det är viktigt att förskolor och skolor försöker bryta normer som finns". "Skolorna ska jobba utifrån diskrimineringslagen och vi har ett förtryck som pågår" säger hon till Expressen, som försvar till att man slutat fira förskolebarnens födelsedagar. Att uppmärksamma en födelsedag är alltså numera att betrakta som ett pågående förtryck och ett brott mot diskrimineringslagen?
Själv tycker jag att detta nog är ytterligare en milstolpe för de grova avarterna av "genuspedagogik och normkritiskt tänkande". Kanske det allra larvigaste jag någonsin hört talas om. Och det säger en del.
Självklart ska man uppmärksamma förskolebarnens födelsedagar och ta vara på alla andra tillfällen att uppmärksamma alla barn, för barn behöver uppmärksamhet för att växa. Och självklart ska man lära barn att erfarenhet och kunskap kommer med åldern, att man ska ha respekt för vuxna och att det är något positivt att bli äldre. Att sprida den motsatta åsikten, att barn har samma kompetens och kunskap som vuxna skickar totalt fel signaler. Hur ska dessa barn klara att börja skolan om de inte ens har respekt för sina lärare? Det finns en anledning till att vi har en myndighetsålder och att barn är barn och vuxna är vuxna.
Är det förresten fel på alla normer i ett samhälle? Är det inte snarare normlösheten som är ett hot mot vår demokrati?
Jag hoppas skolpolitikerna i Stockholm tar tag i detta för det som händer på flera av Stockholms förskolor är skrämmande. Fram tills dess är det ju tur att det fria skolvalet fortfarande finns, och att de föräldrar som betackar sig för denna extrema form av manipulation av barn kan välja en annan förskola eller skola.
Alliansen presenterar tre nya skolreformer
2014-01-08
Alliansens partiledare Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund presenterade idag förslag för att ytterligare stärka grundskolan. Det handlar om tre förslag, som nu ska utredas, för att ännu bättre rusta eleverna inför framtiden och nå högre kunskapsresultat i svensk skola:
Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder
Alliansregeringen vill utreda hur skolstarten skulle kunna ske vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Därmed förlängs skolplikten till tio år, och förskoleklassen skulle bli den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.
Förlängd skolplikt för den som saknar behörighet till gymnasieskolan
För att bli behörig att börja på nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan krävs i dag minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska samt ytterligare minst fem ämnen. Andelen elever som inte når detta efter årskurs 9 är i dag cirka 12 procent. Dessa elever, som inte är behöriga till gymnasieskolan, kan behöva mer tid för att nå de av grundskolans kunskapskrav som krävs för behörighet. Alliansregeringen vill införa en förlängd skolplikt med upp till ett år för dessa elever, dvs. upp till elva års skolplikt när tioårig grundskola har införts.
Obligatorisk sommarskola
Den elev som bara saknar godkänt betyg i något ämne för att bli behörig till ett nationellt program kanske inte behöver mer än några veckors koncentrerade studier för att klara även det ämnet. Alliansregeringen vill ge dessa elever möjlighet till sommarskola. Grundskoleutredningen ska föreslå hur en skyldighet för huvudmän att erbjuda sommarskola kan utformas och genomföras. Utredningen ska också överväga om det ska vara obligatoriskt för eleverna att delta. Sommarskolan ska vara till för de elever som efter nuvarande årskurs 9 inte har nått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna ska ha rätt att pröva för betyg efter genomförd sommarskola. Även efter nuvarande årskurs 8 kan sommarskola göra stor nytta för elever som löper risk att inte nå behörighet till ett nationellt program. Därför ska utredningen föreslå hur man kan genomföra en skyldighet att erbjuda sommarskola också för dessa elever. Förslagen måste utformas så att de inte minskar huvudmännens incitament att sätta in särskilt stöd i ordinarie undervisning.
Det finns viktigare frågor att diskutera än att förstatliga skolan
2014-01-04
På DN Debatt idag beskriver Tomas Tobe (M), utskottsordförande i utbildningsutskottet varför det viktigaste just nu inte är att diskutera om den svenska skolan ska vara kommunal eller statlig. Vi moderater riktar i stället vårt fokus på det som händer i klassrummet i mötet mellan lärare och elev.
Vår analys handlar om att det inte bara behövs mer lugn och ro i klassrummet utan också lugn och ro med stora skolreformer. Det är viktigt att prioritera rätt och se till att det vi gör framåt har stöd i forskning och beprövad erfarenhet.
Jag påminner också om det debattinlägg, Dags att balansera skoldebatten, som jag och Tomas Tobé hade i Borås Tidning den 27 december. Där utvecklar vi vår syn på resultaten i Pisa-undersökningen och de slutsatser vi moderater drar av denna.
Hur mäter man kunskap?
2013-12-27
Diskussionen om hur man mäter kunskap har tagit ny fart efter den senaste Pisa-mätningen som presenterades nyligen. Vissa hävdar nu att vi har en betygsinflation, vilket baseras på att elevernas betyg ökar trots att resultaten i Pisa blir sämre. Självklart andas friskolemotståndarna mogonluft och hävdar att det har med friskolornas marknadsföring att göra att betygen stiger. Man vill visa goda resultat för att locka fler elever.
Men det finns inget belägg i forskningen för att friskolorna sätter fler glädjebetyg än kommunala skolor. Och det finns dessutom motstridiga uppgifter om elevernas resultatutveckling, vilket jag beskrev på bloggen den 12 december:
"PISA-mätningen som kom förra veckan gav ju en väldigt mörk bild av kunskapsutvecklingen hos svenska elever. Men idag finns en debattartikel i Dagens Industri, skriven av Per-Arne Andersson, chef för avdelningen lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som ger en annan bild.
I artikeln påpekas att de svenska elevernas resultat på de nationella proven pekar i en annan riktning än resultaten i PISA-undersökningen. I PISA var det 2003 17 procent av de svenska eleverna som inte klarade godkänt i matematik, och i den senaste PISA-mätningen hade detta ökat till 27%. I de nationella proven i matematik gick utvecklingen åt andra hållet under samma tid. 2003 var det 13 procent som inte klarade godkänt, och 2013 hade detta minskat till 10%. Samma sak gäller svenska och engelska. I de nationella proven i år hade 96% av eleverna godkänt i svenska och 97% i engelska. Även betygsresultaten för de svenska eleverna ökar sedan flera år tillbaka, och det stämmer bra överens med utvecklingen på de nationella proven.
Per-Arne Andersson ställer frågan om hur detta hänger ihop. Hur kan 90 klara de nationella proven i matematik, men bara 70% är godkända i PISA? Och hur kan eleverna klara de nationella proven i svenska så mycket bättre än man gör i PISA?"
Om man ska tro Pisa har alltså de svenska eleverna blivit sämre. Och då är det fullt befogat att ifrågasätta att betygen samtidigt blivit bättre. Men om man i stället ska tro resultatet av de nationella proven har de svenska eleverna förbättrat sina kunskaper. I så fall är det ju högst naturligt om också betygen ökar.
Frågan är om det är de nationella proven som görs av alla svenska elever som ger den korrekta bilden, eller om det är Pisas globala jämförelse och utvärdering som har störst trovärdighet?
Jag tror det finns mycket som behöver granskas när det gäller kunskapskontroll och kunskapsmätning. Det nya skolforskningsinstitutet som Alliansen nu tillskapar kommer att ha många viktiga uppgifter framöver. De förändringar vi gör av skolan måste grundas på forskning och erfarenheter från andra länder. Inte på tyckande och populism.
Dags att balansera skoldebatten
2013-12-27
I dag har jag och Tomas Tobé (moderaternas skolpolitiske talesperson) ett debattsvar i Borås Tidning. Debattinlägget har rubriken "Dags att balansera skoldebatten" och vi bemöter Socialdemokraternas partiledare mfl som gärna klagar på skolan. Men vi konstaterar att de inte har så mycket att komma med själva när man tittar vad som finns bakom all retorik. Socialdemokraterna dömer gärna ut hela Alliansens skolpolitik, men vägrar peka på något konkret i vår politik som man vill riva upp. Samtidigt vill de samarbeta med Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har väldigt farliga förslag för den svenska skolan.
I artikeln ger vi moderaternas syn på den senaste PISA-mätningen och hur vi vill att skolan ska utvecklas framöver. Föräldrar, lärare och elever är trötta på överbuden i skoldebatten och alla förslag om snabba och enkla lösningar som kastas fram i debatten. Alliansens omfattande skolreformer har ännu inte utvärderats. De måste få en chans att börja verka innan man kommer med nya omfattande och revolutionerande förslag för den svenska skolan. Men vi moderater anser samtidigt att det behövs ett ännu starkare fokus på det som händer i klassrummet. Mer undervisningstid, tidigare kunskapsuppföljning och fortsatta satsningar på att stärka läraryrket är några exempel.
Särskild skoldebatt om PISA
2013-12-17
I dag höll riksdagen en särskild skoldebatt med anledning av de svaga resultaten i den senaste Pisa-undersökningen om elevernas skolresultat. Från Alliansen deltog Utbildningsminister Jan Björklund (FP), Utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobe (M) (bilderna) samt Ulrika Carlsson (C) och Annika Eclund (KD). De utgjorde en enad front mot en mycket splittrad opposition som inte har vare sig partiförslag eller gemensamma förslag om vad man vill göra med skolpolitiken.
Som Alliansföreträdarna återigen påminde om har de svenska elever som deltog i Pisa-mätningen inte omfattats av Alliansens stora skolreformer, utan var den sista årskullen elever från den gamla s-skolan. Till detta ska läggas att oppositionen har röstat emot många av de stora reformer av skolan som Alliansen arbetat fram och genomfört de senaste åren. I dag ger man inga besked om att man vill riva upp någon av dessa, och man har inga andra förslag heller. Det enda oppositionen är överens om är att tillföra mer pengar, närmare bestämt ett tillskott motsvarande 9-16 promille (beroende på parti) i förhållande till vad de svenska skolorna idag disponerar. Tror någon på allvar att ett resurstillskott på 16 promille kan vända utvecklingen i den svenska skolan?
Tänkvärt är också att alla länder som ligger i topp i Pisa-mätningen har mindre resurser per elev till sina skolor. Trots detta har de bättre resultat är Sverige. Att inbilla sig att det bara handlar om att stoppa in lite mer pengar är att lura sig själv.
Från Moderaterna och Alliansen tror vi mer på att vårda de skolreformer som genomförts och ge reformerna tid att verka. Utöver detta vill vi öka den lärarledda undervisningstiden, ge tidigare stöd till eleverna i de låga åldrarna, satsa mer på matematik och läsning, och lägga ännu mera kraft på att stärka läraryrket.
Lagändring ska godkänna julpsalmer på skolavslutningen
2013-12-15
I en intervju i Svenska Dagbladet säger utbildningsminister Jan Björklund att regeringen vill ändra skollagen så att det blir tydligt att man får sjunga psalmer på skolavslutningarna och att prästen kan läsa julevangeliet utan kritik. Men det ska fortfarande vara förbjudet att kräva av elever att de ska delta i kollektiv bön eller kollektiv trosbekännelse.
Bakgrunden är Skolverkets riktlinjer för skolavslutningar som togs fram förra året, i vilka det direkt förbjuds att ha religiösa inslag som psalmer och evangelium i skolavslutningarna. Skolverkets riktlinjer väckte stark debatt både bland politiker och föräldrar. Till TT sade socialminister Göran Hägglund inför förra julen att ”Skolverket silar mygg och sväljer kameler, dagens elever har sannerligen betydligt värre problem än att sjunga O Helga natt en gång om året”. Utbildningsminister Jan Björklund spädde på med att han tröttnat på ”den tramsiga debatten” och tillsatte en utredning för att förtydliga skollagen. Dess promemoria går snart ut på remiss, skriver SvD.
- Jag tycker att vi ska vårda vårt kulturarv. Att fira skolavslutning i kyrkan har på många håll i Sverige skett i generationer. Vill man göra det i olika skolor, så ska det vara klart tillåtet, rektorer ska inte behöva känna att de begår en brottslig handling, säger Björklund till SvD.
Jag kan bara instämma till 100%. Tanken med skollagen var inte att införa ett idiotförbud mot psalmer och julevangelium eller att förstöra gamla fina svenska traditioner. Vi är många allianspolitiker som har verkat för att lagen ska ändras, och jag är en av dem. Jag har lyft frågan med utbildningsministern flera gånger och är mycket nöjd med dagens besked. Gamla svenska traditioner måste kunna få plats även i vårt mångkulturella och sekulariserade samhälle.
Högskolan i Borås rankas högst av lärarstudenterna
2013-12-13
Landets utexaminerade lärarstudenter har återigen utsett Högskolan i Borås som nummer ett i landet när det gäller lärarutbildningar. Det är tredje året i rad som detta händer.
"Vi är väldigt glada, stolta och gratulerar både våra lärare och våra studenter", säger prorektor Martin Hellström till Borås Tidning. Iréne Arvidsson, som är biträdande prefekt på Institutionen för pedagogik pekar ut tre anledningar till varför Borås hamnar i topp år efter år. "Vi har vårt mentorskap, alla studenter får en mentor som de träffar tre gånger per termin, det är vi unika med i hela landet." Hon pekar också på att studenterna trivs på skolan och att Borås har samlat sin lärarutbildning på ett och samma ställe.
I tider när hotande lärarbrist diskuteras och söktrycket fortfarande är för lågt på lärarutbildingarna (trots en stabil men långsam ökning de senaste åren) så är det mycket glädjande för Sjuhärad att just Högskolan i Borås ligger i topp! Det underlättar givetvis rekrytering av lärare i vårt område. Vi vet sedan tidigare också att utbildningarna i Borås håller hög kvalitet i de granskningar som gjorts.
Motsägelsefullt om svenska elevers skolresultat
2013-12-12
PISA-mätningen som kom förra veckan gav ju en väldigt mörk bild av kunskapsutvecklingen hos svenska elever. Men idag finns en debattartikel i Dagens Industri, skriven av Per-Arne Andersson, chef för avdelningen lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som ger en annan bild.
I artikeln påpekas att de svenska elevernas resultat på de nationella proven pekar i en annan riktning än resultaten i PISA-undersökningen. I PISA var det 2003 17 procent av de svenska eleverna som inte klarade godkänt i matematik, och i den senaste PISA-mätningen hade detta ökat till 27%. I de nationella proven i matematik gick utvecklingen åt andra hållet under samma tid. 2003 var det 13 procent som inte klarade godkänt, och 2013 hade detta minskat till 10%. Samma sak gäller svenska och engelska. I de nationella proven i år hade 96% av eleverna godkänt i svenska och 97% i engelska. Även betygsresultaten för de svenska eleverna ökar sedan flera år tillbaka, och det stämmer bra överens med utvecklingen på de nationella proven.
Per-Arne Andersson ställer frågan om hur detta hänger ihop. Hur kan 90 klara de nationella proven i matematik, men bara 70% är godkända i PISA? Och hur kan eleverna klara de nationella proven i svenska så mycket bättre än man gör i PISA?`
Andersson ställer frågan om vad som egentligen är resultatet i den svenska skolan, och vad det är vi mäter och hur. Han efterlyser en ökad jämförbarhet mellan de nationella proven varje år, och en nationell rättning som garanterar likvärdigheten. Han efterlyser också en större återkoppling av resultaten till både föräldrar och elever, och att de som ansvarar för att leda skolan både nationellt och lokalt får en korrekt bild av verkligheten så att vi inte fattar beslut på fel grunder.
Det sista känns ytterst aktuellt i dessa dagar när förslagen till enkla patentlösningar för skolan haglar i debatten. Alltför mycket handlar enligt min åsikt om stora systemförändringar, förstatligande av skolan och mer pengar. I stället borde vi rikta mer fokus på vad som händer i klassrummet och hur vi på bästa sättet stärker relationen mellan lärare och elev och frigör mer tid till lärarledd undervisning. I dag tog Utbildningsutskottet på initiativ av utskottets ordförande Tomas Tobé (M) beslut om att anordna en hearing kring PISA-rapporten för att analysera både orsaker och vad man kan göra åt fallande resultat. I denna diskussion måste även den framtida effekten av alla de reformer som redan gjorts beaktas.
Mitt anförande: Generöst studiemedelssystem blir ännu bättre
2013-12-10
I kväll deltog jag även i debatten om studiemedel. Det kändes bra att kunna konstatera att Alliansen trots en svår finanskris och tuffa tider har klarat av att göra reformer på studiemedelsområdet som den tidigare Socialdemokratiska regeringen inte ens klarade av att göra i högkonjunktur. Det var mycket angeläget eftersom studiemedlen hade urgröpts under lång tid under tidigare socialdemokratiska regeringar. Studiemedlen har nu äntligen kunnat komma upp i de nivåer som bland annat studentorganisationer brukar säga är rimliga. De senaste åren har studentbudgetarna faktiskt för första gången gått ihop. Vi kan konstatera att i den senaste omfattande undersökning som CSN har gjort framgår det att köpkraften för studiemedlet 2011 var det högsta sedan 1965 då det moderna studiemedelssystemet infördes. Sedan dess har det gjorts ytterligare förstärkningar. Även i CSN:s enkätundersökning som presenterades härom året bekräftar studenterna att deras ekonomiska situation har förbättrats.
Nu blir världens kanske mest generösa studiemedelssystem ännu bättre. Förra året höjdes tilläggsbidraget för studiemedel som lämnas till studerande med barn. I årets budget höjs tilläggslånet med 1.900 kronor per månad, och kommer nu också att kunna lämnas för studier på deltid.
Vi höjer också åldersgränsen för rätt till studiemedel från 54 till 56 år, och gränsen för nedtrappning flyttas också upp två år. Detta syftar givetvis till att underlätta byte av yrke mitt i livet, vilket kan göra att fler kan arbeta längre upp i åldrarna.
Förra året förlängdes den extra satsningen på arbetslösa ungdomar 20-24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning, så att de kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlet även för studier som påbörjas under detta år. Nu förlänger vi denna satsning ytterligare ett år.
En annan av Alliansens reformer som jag är stolt över är höjningen av fribeloppet, alltså möjligheten att tjäna pengar av eget arbete utan att få studiemedlen reducerade. Vi har äntligen kommit bort från det vansinniga systemet att man ska bestraffas för att man har tid att jobba extra. Dagens fribelopp möjliggör en årsinkomst på ca 140.000 för en heltidsstudent. Nu genför vi ytterligare en höjning av fribeloppet med 30.000 kronor per kalenderår. Det innebär att man från och med nästa år kan tjäna uppemot 170.000 per år om man studerar heltid 40 veckor per kalenderår.
Mitt anförande: Större andel av de vuxna studerar idag än 2006
2013-12-10
I kväll deltog jag i debatten om vuxenutbildning och högre utbildning. Jag påpekade att i den politiska debatten hävdas ofta att Alliansen skurit ned på platserna i eftergymnasiala utbildningar och annan vuxenutbildning. Detta är en grovt felaktig bild. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har tagit fram aktuella siffror över den vuxna befolkningens studiedeltagande 2006 (sista året med s-regeringen) och 2011 (det senaste år som det går att få ut komplett tillförlitlig statistik). Det visar sig då att andelen personer i eftergymnasial utbildning, räknat i andel av befolkningen, ökat markant från 2006 till 2011. Från 9,8% till 10,4% i åldergruppen 18-64 år.
Under 2012 och framåt har regeringen dessutom tillfört många ytterligare platser på både högskola, komvux och folkhögskolor, samt startat upp lärlingsvux. Omfattningen av regeringens fortsatta utbildningssatsningar är så stor att det inte är någon tvekan om att andelen studerande i den vuxna befolkningen fortsatt att öka även efter 2011. Och fler satsningar är aviserade även kommande år.
Alliansen har alltså INTE rustat ned vare sig vuxenutbildning, högskola eller andra utbildningsformer för vuxna – vi har tvärtom satsat MER och erbjudit FLER platser. Det är dags för den politiska oppositionen att erkänna att Alliansen har prioriterat upp vuxenutbildning och eftergymnasial utbildning ordentligt sedan vi tog över makten 2006.
Oppositionen ägnade huvuddelen av sina anföranden i dagens skoldebatt i riksdagen åt att håna Alliansens skolpolitik. Trots att vi genomfört de reformer som experter, skolmyndigheter och lärarfack efterfrågat, och trots att oppositionen inte vill peka ut någon av dessa reformer som de skulle vilja riva upp. Det känns något märkligt.
Jag upprepar det jag skrev på bloggen den 3 december, nämligen att PISA-rapporten inte utvärderar Alliansens politik. De elever som ingår i den svenska delen av PISA har nämligen inte alls omfattats av Alliansens stora skolreformer. PISA visar tvärtom att Alliansens reformer verkligen behövs.
Oppositionen lägger skulden för dåliga skolresultat främst på några saker - vinster i välfärden, det fria skolvalet och friskolorna. Detta trots att inga av dessa saker nämns i Skolverkets analys av PISA-rapporten. Tvärtom säger Skolverket att man inte kan dra någon sådan slutsats av materialet i PISA-rapporten. Oppositionen använder PISA-rapporten som slagträ i sin kamp mot mångfald och valfrihet. Det är tragiskt.
PISA-resultatet för svenska niondeklassare lika svagt som förväntat
2013-12-03
I dag presenteras den internationella PISA-mätningen där resultaten för skoleleverna i årskurs nio jämförs. Sverige har haft fallande resultat under 20 år, och eftersom detta är sista utvärderingen av de elever som gått i årskurs nio i den "gamla" skolan (före Alliansens reformer) så fanns inte mycket som talade för att man skulle se några förbättringar. Och mycket riktigt fortsätter de svenska niondeklassarnas resultat att försämras. Det är allvarligt, men tyvärr förväntat.
Den aktuella PISA-mätningen gjordes i mars 2012. Alliansens stora skolreformer trädde i kraft 1 juli 2011, men de elever som då skulle börja årskurs nio undantogs från förändringarna och fortsatte studera efter den gamla läroplanen och kursplanen och med det gamla betygssystemet, eftersom de bara hade ett år kvar i skolan. Det är dessa elever som nu utvärderas i PISA.
De elever som denna PISA-mätning avser har alltså inte omfattats alls av Alliansens skolreformer. Mätningen utvärderar inte Alliansens skolpolitik utan är väl mer att se som spiken i kistan på den gamla s-politiken. Ända fram till höstterminen 2011 gick de svenska eleverna i allt väsentligt i den skola som skapats av Socialdemokraterna, om än med en del mindre korrigeringar och extrasatsningar som Alliansen gjort sedan valsegern 2006.
Frågan är då om vi inte kunde ha genomfört de stora skolreformerna tidigare än 2011? Svaret är att det är så stora reformer att vi var tvungna att först förbereda reformerna ordentligt och därefter ge skolorna möjlighet till en ordentlig framförhållning för att hantera förändringarna. När det gäller vissa reformer har vi ändå fått kritik för att förändringarna har gått för snabbt. Att driva igenom reformerna ännu snabbare hade knappast varit vare sig möjligt eller klokt.
Den enda slutsats man kan dra är att PISA-mätningen bekräftar att Alliansens skolreformer verkligen behövs. I kommande PISA-mätningar kommer eleverna efterhand att ha gått allt fler år i den nya skolan och förhoppningsvis kommer det att sakta men säkert att lyfta resultaten.
I dag kommer säkert en massa röster att höjas för en mängd panikåtgärder och stora omfattande reformer. Men det är knappast det som behövs. De största reformerna är redan genomförda. Svensk skola är på rätt väg, och det syntes inte minst i en annan skolrankning som gjordes för ett år sedan, TIMMS. Där såg man att resultaten bland de äldre eleverna som i huvudsak gått i den "gamla" skolan fortsatte att försämras, medan de yngre eleverna som gått en del av sin skoltid i den "nya skolan" visade förbättrade resultat. Detta bådar trots allt gott för framtiden. Visst kommer det nya reformer, exempelvis riktade statliga satsningar på ökad läsförståelse liksom statsbidrag till sommarskola, läxhjälp och stöd till läxhjälpsföreningar, pengar till vidareutbildning av lärare och en del andra lärarsatningar. Men framförallt behövs nu arbetsro i skolan och att lärarna får tid att arbeta med eleverna.
Yrkesintroduktion - en ny väg till arbete för våra ungdomar
2013-11-27
I dag har jag detta debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M):
Yrkesintroduktion en ny väg till arbete
Ungdomsarbetslösheten har under många år varit alltför hög. För de flesta är tiden i arbetslöshet kort, men många har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi vill därför använda styrkan i Sveriges ekonomi till att stärka förutsättningarna för att fler unga i Sjuhärad och resten av Sverige ska ha ett arbete att gå till.
Hösten 2011 tog alliansregeringen initiativ till trepartssamtal med arbetsmarknadens parter. Utgångspunkten har varit att hitta nya vägar som förbättrar möjligheterna till arbete för unga. För att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv och säkra en långsiktig kompetensförsörjning har parterna inom ett antal områden till exempel, industrin, handeln och vård och omsorgsverksamheter, tecknat så kallade yrkesintroduktionsavtal. Avtal som kombinerar utbildning, handledning och arbete med lön enligt kollektivavtal.
För att fler unga ska få möjligheten till en anställning inom yrkesintroduktionsavtal satsar vi nu på så kallade YA-jobb. Det handlar helt enkelt om att unga ska få komma in på en arbetsplats och lära sig jobbet på jobbet. Arbetsgivaren får en lönesubvention och ett handledarstöd. En ung anställd som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivaren kommer med YA-jobb kosta cirka 8 000 – 9 000 kronor att anställa. YA-jobben är en ny företeelse på svensk arbetsmarknad och ett långsiktigt arbete. När systemet väl är etablerat, uppskattar vi att det kan omfatta uppemot 30 000 unga per år.
Mot detta står Socialdemokraterna. Stefan Löfven har retoriskt talat om att han hatar arbetslöshet. Men en budget byggd på retorik räcker inte långt, den måste fyllas med fullständiga, genomförbara och finansierade förslag för att sänka arbetslösheten. Socialdemokraterna tycks tro att det räcker att bara är att sätta ett datum eller ta ett beslut så är arbetslösheten borta. Jobb skapas framförallt av företag och det är företag som anställer. I ett läge när svensk arbetsmarknad möter en allt tuffare internationell konkurrens vill Socialdemokraterna höja skatterna med 25 miljarder på jobb och företag. Det är förslag som hotar jobben.
Sverige står inför ett viktigt vägval 2014. Höjda skatter, ökad belastning på företag och jobb eller växande företag och där jobb kommer fler till del.
Elisabeth Svantesson (M)
arbetsmarknadsminister
Jan Ericson (M)
riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet
Fler reportage om mina två skolbesök i måndags
2013-11-27
I dag har Markbladet denna artikel om besöket på Örbyskolan:
Och den kristna tidningen Världen Idag uppmärksammar vårt besök på Borås Kristna Skola på sin förstasida i dagens papperstidning. Här en länk till webversionen.
Besök på två skolor som utmärkt sig positivt
2013-11-26
I våras gav moderaterna i riksdagens utbilsningsutskott ett uppdrag till Riksdagens Utredningstjänst (RUT). Vi frågade vilka 30 grundskolor i landet som höjt andelen gymnasiebehöriga elever mest de senaste åren. RUT redovisade detta i somras, och under hösten besöker vi alla dessa 30 skolor runt om i landet. I Västra Götaland är det bara två skolor som finns med på 30-i-topp-listan. Det är Örbyskolan i Marks kommun som finns på en delad elfteplats, och Borås Kristna Skola som finns på en delad 28:e-plats. Alltså en kommunal skola och en friskola, vilket visar att det finns framgångsrika skolor oavsett driftsform. Båda dessa skolor finns alltså i min riksdagsvalkrets, och jag besökte dem i går tillsammans med media, och hade med mig tårtor till personalen. Vid besöket i Borås hade jag också med mig kommun- styrelsens vice ordförande Annette Carlsson (M) och i Mark kommunstyrelsens ordförande Margareta Lövgren (M). I tider då negativa skolnyheter verkar vara det enda som intresserar politiker och media kändes det riktigt bra att uppmärksamma något positivt. Och det är faktiskt väldigt mycket som är bra i dagens svenska skola.
Borås Kristna Skola är en friskola i Knalleland mitt i centrala Borås. Det är en relativt liten skola med knappt 130 elever. Man har gått från 81,8% gymnasiebehöriga niondeklassare 2008 till 100% 2012. Det intressanta är att denna skola har hela 50% elever med hemspråksundervisning, vilket är betydligt mer än genomsnittet i de kommunala skolorna. Trots detta var alltså alla elever från årskurs nio behöriga till gymnasiet 2012. Ett imponerande resultat. Vi fick en bra pratstund med lärarna som själva förklarade det goda resultatet med skolans småskalighet, det nära samarbetet mellan lärarna och en bra skolledning. Nedan artikeln från Borås Tidning idag om vårt besök (klicka på bilden för läsbar storlek). På bilden skär skolans rektor Nils-Håkan Sjölin första biten av tårtan.
Örbyskolan (nedan) är en medelstor kommunal skola i Marks kommun. Man har gått från 75% gymnasiebehöriga niondeklassare 2008 till 100% idag. Rektorn redovisade elevrådets syn på varför man nått detta resultat, och bland det eleverna pekade på var att lärarna bryr sig, att klasserna inte är så stora och inte minst ett starkt engagemang från lärare och rektor. Lärarna själva pekade på ett bra ledarskap och att man fungerar ihop som ett bra lärarlag.
Rektor Caroline Billing på Örbyskolan skär en bit tårta. Nedan är högstadielärarna samlade för ett riktigt bra samtal kring skolresultat och vad vi kan göra på riksnivå och kommunal nivå för att göra skolan ännu bättre.
Ovanligt hetsigt utskottsmöte
2013-11-14
I dag hade utbildningsutskottet besök av Friskolornas Riksförbund (Claes Nyberg och Mikaela Valtersson) samt Skolinspektionen (Ann-Marie Begler och Marie Axelsson). De var inbjudna för att svara på ledamöternas frågor med anledning av Uppdrag Gransknings reportage där några friskolor uppenbarligen valde bort vissa elever. Detta är givetvis oaceptabelt, något som vi politiker är helt överens om. Det fria skolvalet ger eleverna rätt att välja skola, både mellan olika kommunala skolor och friskolor. Det fria skolvalet innebär inte att skolorna har rätt att välja elever. Skollagen är tydlig - alla skolor ska vara tillgängliga för alla elever.
Dagens utskottsmöte blev ovanligt hetsigt. Som ledamot citerar man aldrig sina politikerkolleger från ett utskottsmöte, det hör till god ton att avstå från det. Men jag kan säga såpass mycket att flera politiker från (S), (V) och (MP) använde utskottstiden till att hålla långa kritiska anföranden riktade mot friskolesystemet som sådant, allt med tydliga socialistiska förtecken. I flera fall utan att ens ställa någon konkret fråga överhuvudtaget. Detta väckte stor irritation hos oss andra som ville använda den begränsade utskottstiden för att göra det som var meningen, nämligen ställa frågor till våra gäster. Utskottsordföranden, Betty Malmberg (M) fick flera gånger uppmana främst de rödgröna politikerna att hålla sig till saken.
Vi hann trots allt med en del seriösa frågor, och min uppfattning är att Friskolornas Riksförbund tar kritiken på allvar, men att de flesta friskolor inte agerar på det sätt som Uppdrag Granskning avslöjade. Friskolorna har, som jag tidigare berättat, en högre andel elever som har särskilda åtgärdsplaner och en större andel elever med rätt till modermålsundervisning än de kommunala skolorna. Och kommunala skolor har faktiskt större rätt att välja bort elever än vad friskolorna har. Skolinspektionen var också tydlig med att de inte kan se några tecken på att friskolor skulle välja bort elever i större utsträckning än kommunala skolor, och man får in ytterst få klagomål från föräldrar och elever. Min slutsats är att de brister som uppmärsammats är oacceptabla och måste åtgärdas. Men att använda några enskilda friskolors brister för att dra en hel skolsektor med 300.000 elever i smutsen av rent politiska skäl är inte acceptabelt!
Efter utskottsmötet råkade jag i luven på både Ibrahim Baylan (S), Jabar Amin (MP) och Rosana Dinamarca (V), som upprört kritiserade oss moderater för att vi kritiserade oppositionens agerande i gästernas närvaro. För egen del tycker jag tvärtom att det var en självklarhet att markera mot oseriösa angrepp och långa politiska utläggningar riktade direkt mot externa gäster, och jag sa åt Baylan, Amin och Dinamarca att det inte var ett särskilt snyggt uppträdande. De blev något upprörda över mitt svar, för att uttrycka sig försiktigt, men jag tycker de förtjänade kritiken.
Skolkonferens i Emmaboda
2013-11-08
I morse satte jag mig i bilen och körde de 29 milen till Emmaboda för att medverka på Skolledarförbundets konferens om skolans styrning. Deltagarna på konferensen var drygt 130 skolledare och skolpolitiker från sydöstra Sverige.
Jag fick först utrymme att berätta om våra moderata skolpolitiska prioriteringar inför kommande valrörelse, och berättade också om Alliansens samlade syn på skolpolitiken. Jag deltog även i en paneldebatt om skolans styrning och det blev också lite "allmänpolitisk debatt" med min s-kollega från Utbildningsutskottet, Thomas Strand.
Jag blev dessutom intervjuad av Skolledareförbundets tidning Skolledaren, och hann även träffa en del lokala moderata skolpolitiker och lyssna på hur de ser på Alliansens skolpolitik. En lång resa, men jag fick mycket uträttat under de dryga tre timmar jag tillbringade i Emmaboda innan jag körde hemåt igen.
Mitt inlägg i friskoledebatten på Nyheter24 idag
2013-11-01
Uppdrag Gransknings reportage häromdagen om svenska friskolor väckte stark befogad ilska hos alla oss som vill ha en likvärdig skola där alla elever behandlas lika och får samma chanser i livet. För tanken med friskolereformen var ju just detta, att skapa valfrihet även för de elever vars föräldrar inte har den tjockaste plånboken. För den som har råd finns alltid möjligheten att sätta sina barn i en privatskola. Den reform som infördes i början av 1990-talet gjorde det möjligt för alla föräldrar att välja skola åt sina barn. Och valfriheten är uppskattad, i dag går 300.000 svenska barn i över 1.000 olika friskolor i landet. Som jämförelse kan nämnas att det fanns 5.595 skolor (kommunala och friskolor) i Sverige läsåret 2011/12. Så här såg fördelningen ut mellan friskolor och kommunala skolor läsåret 2011/12:
Jag har idag en debattartikel på Nyheter24 med anledning av Uppdrag Gransknings program och gårdagens friskolediskussion i SVT Debatt. Min poäng är att man med rätta ska kritisera friskolor och företrädare för sådana som inte lever upp till lagens krav och som dessutom visar en märklig människosyn. Men man ska inte dra alla friskolor över en kam. Bland annat är andelen elever i friskolorna som har åtgärdsprogram på grund av särskilda behov högre än i den kommunala skolan. Det är också större andel av eleverna i friskolor som får modersmålsundervisning på annat språk än svenska. Det finns således inget som tyder på att friskolor generellt skulle försöka välja bort elever med särskilda behov.
Friskolornas Riksförbund, som samlar friskolor av olika slag och med olika inriktningar och driftsformer, har sammanställt en utförlig faktasamling om friskolorna, baserat på offentlig statistik från bland annat Skolverket. Man kan bland annat se att påståendet om betygsinflation i friskolorna är fel, men att elevernas resultat på det nationella proven är högre i friskolorna, liksom elevernas och föräldrarnas nöjdhet med skolan.
Jag påpekar också i min artikel att friskolornas antal växte som mest under den tidigare s-regeringen 1994-2002. Under denna tid togs inga politiska initiativ till att skärpa kontroll eller tillsyn av friskolorna. Det var först när Alliansen tillträdde som frågan kom upp på den politiska dagordningen. Alliansen har skärpt skollagen, vässat tillsynsmyndigheterna och har också lyckats samla de sex partierna i friskolekommittén (M, FP, C, KD, S och MP) kring en gemensam linje. En viktig del i överenskommelsen är just långsiktighet hos friskolornas ägare.
Friskolor som inte följer lagen ska straffas hårt. Men alla de friskolor som gör ett fantastiskt arbete med engagerad skolledning och lärare, och som ofta tar hand om de barn som ingen annan skola lyckats hjälpa förtjänar inte att dras med i kritiken. Med de skärpningar som Alliansen infört och de ytterligare åtgärder som friskolekommittén enats om värnas det fria skolvalet och mångfalden av skolor på ett ansvarsfullt sätt.
Gårdagens skolbesök i Borås med biträdande utbildningsministern
2013-08-29
Borås Tidning har idag ett reportage från våra skolbesök i Borås i går. Besöken var den del i arbetet i Alliansens arbetsgrupp "Kunskapslandet Sverige" där biträdande utbildningsministern Maria Arnholm som ordförande och övriga tre Allianspartiers utbildningspolitiska talspersoner tillsammans ska utforma Alliansens utbildningspolitik inför nästa val. Vid besöket i Borås ersatte jag moderaternas utbildningspolitiske talesperson Tomas Tobé.
Att man valde Borås som första besöksort var givetvis kul. Och det beror på att Borås Stad i politisk enighet beslutat sig för att göra en stor lässatsning i skolan. Borås Stads satsning har finansierats med statsbidrag från Alliansregeringens särskilda "läsa-skriva-räkna-satsning", och det var spännande att se hur dessa pengar gjort skillnad.
Vid vårt besök deltog vi först i en föreläsning för lärare om hur man kan arbeta för att öka elevernas läsförståelse. På eftermiddagen besökte vi också Hässlegårdens förskola där man har 135 elever som talar 30 olika språk. Det var intressant hur man arbetar för att alla dessa elever ska ha en grund i både svenska och sitt modersmål innan man börjar i förskoleklassen och grundskolan.
Språket och läsförmågan är helt avgörande för att man ska klara av andra skolämnen. Därför avsätter regeringen nu också ungefär 300 miljoner kronor för de kommande åren för ett särskilt läslyft för kompetensutveckling av lärare som undervisar i svenska i grundskolan och gymnasiet.
Under lunchen deltog även lokala företrädare för Alliansen i Borås. På bilden: Annette Carlson (M), vice ordförande i kommunstyrelsen, jag själv, Patrik Cerny (FP), Morgan Hjalmarsson (FP), Maria Arnholm (vice utbildningsminister), Kerstin Hermansson (C), mina två kolleger i utbildningsutskottet Ulrika Carlsson (C) och Annika Eclund (KD) samt Falco Guldenpfennig (KD).
Läraryrket har blivit populärare
2013-08-28
De senaste tio åren har läraryrket enligt min mening dragits i smutsen. Både politiker och företrädare för lärarfackliga organisationer har tävlat i att beskriva hur eländigt det är att vara lärare. Jag tycker det har varit mycket olyckligt, och tycker att man emellanåt har skjutit över målet. Och självklart vill då färre ungdomar bli lärare.
Men nu äntligen verkar läraryrket öka i popularitet. Vi har de senaste åren sett hur antalet ansökningar till lärarutbildningarna i landet har ökat. Visserligen från en låg nivå, men utvecklingen är positiv och antalet sökande till lärarutbildningarna fortsatte att öka i år.
I dag kommer fler glädjande besked. I företaget Manpowers årliga arbetslivspanel där man fått svar från 4.732 personer om deras attityd till olika yrken kommer läraryrket för första gången på länge med på 10-i-topp-listan. Alltså ett av de mest lockande yrkena!
Politiska signaler om läraryrkets betydelse, kombinerat med politiska beslut om lärarlegitimation, nya karriärvägare för lärare, bättre lärarutbildning och mer resurser till skolan har säkert påverkat. Liksom skolans politiska prioritering i övrigt där skolreformerna kommit på löpande band. Sakta men säkert börjar resultaten synas av Alliansens skolreformer. Av naturliga skäl tar det tid att förändra skolan, men vi är helt klart på rätt väg!
Hur lyckas invandrarbarnen i skolan?
2013-10-24
Efter gårdagens Uppdrag Granskning är frågan befogad. Rosengårdsskolan (som jag besökte i juni) är bara ett exempel där det visar sig att det inte är så klokt att samla endast invandrarungdomar på samma skola. I Borås har man gjort samma erfarenhet. Genom att sprida ut eleverna på flera skolor förbättras både integrationen och kunskaperna i svenska språket.
Hur lyckas då invandrarbarn i den svenska skolan? Dessa siffror redovisades av regeringen vid en pressträff den 21 feburari i år. Man ser att skillnaden mellan barn födda i Sverige och barn som invandrat från länder utanför Europa före skolåldern är ganska liten, de flesta blir behöriga till gymnasiet. Men när det gäller barn som invandrat efter sju års ålder var det endast drygt 40% som var behöriga till gymnasiet 2010.
Orsakerna till de allt sämre resultaten för den sistnämnda gruppen är att de kommer till Sverige i allt högre åldrar och i genomsnitt endast har varit 4-5 år i landet innan det är dags att gå ut grundskolan. Det säger sig själv att det är svårt att läsa in hela grundskolan på 4-5 år, särskilt om man inte kan svenska språket och dessutom endast umgås med andra barn som inte heller talar svenska.
I en rapport 2012 skriver Skolverket dessutom att ”andra faktorer som kan spela in är vilka länder eleverna kommer ifrån – något som varierar ganska kraftigt över tid. Många saker kan påverka, sociala och kulturella förhållanden i det land man kommer ifrån, hur utbildningsväsendet fungerat osv. Det kan också vara olika svårt att lära sig svenska beroende på vilket modersmål man har.”
Min egen slutsats är att man uppenbarligen inte kan klumpa ihop alla invandrarbarn. Många har problem med skolan, men definitivt inte alla. En del lyckas riktigt bra och med rätt stöd och kanske stängning av fler dåliga skolor kan fler nå målen. Men det är en enorm utmaning för skolsystemet och våra kommuner. Större än de flesta kanske inser.
Framtidens moderata utbildningsplattform antagen av stämman
2013-10-19
I dag antog den moderata arbetsstämman förslaget till ny utbildningsplattform och nytt handlingsprogram för utbildningsfrågorna. Nu är moderaterna tillbaka på banan i utbildningsfrågorna, och det känns riktigt bra för oss moderater i utbildningsutskottet. På bilden vår utskottsordförande Tomas Tobé som höll ett mycket starkt anförande om moderaternas tydliga prioritering av skolfrågorna.
Invigning av nya Textilhögskolan i Borås
2013-10-17
I kväll var det högtidlig invigning av nya Textilhögskolan i Simonsland i Borås. Vi var åtskilliga hundra särskilt inbjudna gäster, och efter underhållning av Cirkus Cirkör och invigningstal av utbildningsminister Jan Björklund bjöds vi på en fantastisk buffé i den nya restaurangen.
Jag blev lite smickrad när jag insåg att jag fått plats vid honnörsbordet. På bilden några av de övriga hedersgästerna, landshövding Lars Bäckström, rektor Björn Brorström och utbildningsminister Björklund. Men hela restaurangen var fylld med gäster som bland annat representerade politik och näringsliv i Borås, samt personal och studentrepresentanter från Borås Högskola.
Efter middagen fick vi en rundvandring i de nya lokalerna. Utbildningsministern tog en titt på en av stickmaskinerna. Till höger står jag i en av sysalarna tillsammans med utbildningsministern och Björn Brorström, rektor för Högskolan i Borås.
Efter rundvandringen började mingelkvällen, men då avvek jag för att köra de drygt 25 milen till Norrköping där vår moderata partistämma pågår fram till söndag.
Kraftigt förbättrade studiemedel under Alliansens regeringstid
2013-10-02
I dag deltar jag i utbildningsutskottets riksdagsdebatt om studiemedel. I mitt anförande kommer jag att påpeka att när Alliansen tillträdde 2006 gick studiemedelssystemet på kryckor. Studenterna upplevde att pengarna inte räckte, ett strikt fribelopp missgynnade arbete vid sidan av studierna, och åldersgränserna för studiemedel motverkade det livslånga lärandet. Protesterna och uppvaktningarna från olika studentorganisationer var vardag för politikerna i den gamla s-regeringen eftersom studiemedlen hade urgröpts under lång tid under tidigare socialdemokratiska regeringar.
Alliansen har, trots en svår finanskris och tuffa tider, kunnat göra viktiga förbättringar av studiemedlen som den tidigare s-regeringen inte ens klarade av att göra i högkonjunktur. Och orsaken är givetvis att vi fått så många fler i arbete som betalar skatt, vilket ökat skatteintäkterna och gjort reformer möjliga.
Vi har både höjt studiemedlen, höjt tilläggsbidraget som lämnas till studerande med , och förlängt den extra satsningen på arbetslösa ungdomar 20-24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. Studiemedlen har nu äntligen kunnat komma upp i de nivåer som bland annat studentorganisationer brukar säga är rimliga. För första gången någonsin går studentbudgetarna ihop hyfsat väl. I den senaste omfattande undersökning som CSN har gjort framgår det att köpkraften för studiemedlet 2011 var det högsta sedan 1965 då det moderna studiemedelssystemet infördes. Även i CSN:s enkätundersökning som presenterades förra året bekräftade studenterna att deras ekonomiska situation har förbättrats under Alliansens tid vid makten.
En annan reform som Alliansen genomfört är höjningen av fribeloppet, alltså hur mycket man får tjäna av eget arbete utan att få studiemedlen reducerade. Vi har äntligen kommit bort från det vansinniga systemet att man ska bestraffas för att man har tid att jobba extra. Dessutom gör jobbskatteavdraget det extra lönsamt för studenter att arbeta extra, skattebelastningen blir betydligt mindre än tidigare vilket många studenter konstaterat med glädje de senaste åren.
I takt med att svenskarna blir allt äldre blir det naturligt att vi arbetar längre än vi gör idag. Samtidigt upplever många att de inte kommer att orka med sitt nuvarande arbete ens fram till dagens pensionsålder. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre än idag måste det bli lättare att byta yrke mitt i livet. Därför vill regeringen också höja åldersgränsen för studiestöd från 54 till 56 år, och dessutom fördubbla de tilläggslån man kan få när man går från vanlig inkomst till studier. Med dessa förändringar får ytterligare 230.000 svenskar chansen att få studiemedel för att vidareutbilda sig eller byta yrke.
I våras tog riksdagen också beslut om att underlätta för dem som tidigare studerat att få nya studielån, genom att bristande studieresultat som ligger mer än 10 år tillbaka i tiden inte längre ska förhindra nya studiemedel.
Sammantaget har Alliansen sedan 2006 förbättrat studiemedlen, underlättat för vuxna att få studiemedel och samtidigt lindrat fribeloppsgränserna. Sverige idag har ett studiestödssystem som är det kanske mest generösa i världen.
Alla studier bedrivs inte inom landets gränser. Det är positivt för Sverige att svenska studenter studerar utomlands. De senaste åren har Sverige betalat studiemedel för över 30.000 helårsplatser för utlandsstuderande svenskar. Men regelverket för studiemedel vid utlandsstudier har tyvärr upplevts som komplicerat och oförutsägbart och definitionen av vilka utlandsstudier som ger rätt till studiemedel har varit otydlig. Det har också funnits en viss överkompensation vid studier i vissa länder till följd av att studiemedlen varit mer generösa än vad som varit motiverat med tanke på kostnadsläget i de länder där studierna bedrivits.
Det förslag som idag ligger på riksdagens bord innebär att regelverket förtydligas när det gäller vilka utlandsstudier som ger rätt till studiemedel och hur mycket man får i bidrag och lån.
För det första föreslås att studiemedel för utlandsstudier bör lämnas för studier på gymnasial eller eftergymnasial nivå under förutsättning att utbildningen anses ha en ”godtagbar standard”. Det blir CSN som avgör vad som är godtagbar standard för utbildningar på gymnasienivå, och Universitets- och högskolerådet när det gäller utbildningar på eftergymnasial nivå.
För det andra innebär förändringarna att studiemedel för utlandsstudier kommer att lämnas med samma belopp och enligt samma regler som för studier i Sverige. För att inte försvåra för studier i länder med höga levnadskostnader införs dessutom ett merkostnadslån som kan sökas av alla de utlandsstuderande elever som så önskar. Dessutom införs även en möjlighet till särskilt merkostnadslån för undervisningsavgifter och terminsavgifter.
Med de föreslagna förändringarna blir systemet mer överskådligt och förutsägbart för den som vill studera utomlands.
Alliansens skolsatsningar kommande år
2013-09-30
Jag konstaterar att Socialdemokraterna säger sig vilja satsa 4,5 miljarder på skolan kommande år. Bland annat på läxhjälp, sommarskolor och fler speciallärare. Det låter bekant, lite som en kopia av Alliansens budget, även om vi gör lite fler olika saker som inte Socialdemokraterna verkar ha med i sin alternativa budget.
I regeringens budget för utbildningsområdet satsas just 4,5 miljarder de kommande åren på bland annat karriärtjänster för lärare, fortbildning i läs- och skrivutveckling för lärare, förlängning av lärarlyftet och rektorslyftet, utökad undervisningstid i matematik, utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever, permanent fjärde tekniskt år i gymnasieskolan, mer pengar till lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar, statsbidrag till sommarskola, läxhjälp och stöd till läxhjälpsföreningar samt 100 nya årsplatser på speciallärarutbildningen.
Jag påminner också om Alliansens tidigare viktigaste satsningar på skolreformer sedan valsegern 2006:
En ny gymnasieskola, ny skollag, ny skolinspektion, ny läroplan och nya kursplaner, nytt betygssystem, tidigare nationella prov, ny lärarutbildning, ny rektorsutbildning, lärarlegitimation, skärpta behörighetsregler för lärare, karriärtjänster för lärare, fortbildningssatsningar för lärare, riktade läsa-skriva-räkna-satsningar med tillhörande fortbildning för lärare, ny yrkeshögskola och lärlingsutbildningar både inom gymnasiet och vuxenutbildningen.
Sammantaget antagligen de största skolreformerna i Sverige sedan folkskolans införande 1842. Dessutom lägger Alliansen redan idag 4 miljarder mer per år av statliga pengar på skolan jämfört med hur det såg ut när vi tog makten 2006.
Större andel av den vuxna befolkningen studerar idag än 2006
2013-09-16
Pressmeddelande 2013-09-16
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
Andelen av befolkningen som finns i eftergymnasiala utbildningar är högre idag än den var 2006
I den politiska debatten hävdas ofta att Alliansen skurit ned på platserna i eftergymnasiala utbildningar och annan vuxenutbildning. Detta är en felaktig bild. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har tagit fram aktuella siffror över den vuxna befolkningens studiedeltagande 2006 (sista året med s-regeringen) och 2011 (det senaste år som det går att få ut komplett tillförlitlig statistik). Det visar sig då att andelen personer i eftergymnasial utbildning, räknat i andel av befolkningen, ökat markant från 2006 till 2011. Från 9,8% till 10,4% i åldergruppen 18-64 år.
Alla sifferuppgifter för olika utbildningsformer, samt bakgrundsinformation om materialet och hur beräkningarna gjorts finns i bifogad bilaga.
Under 2012 och framåt har regeringen dessutom tillfört många ytterligare platser på både högskola, komvux och folkhögskolor, samt startat upp lärlingsvux. Omfattningen av regeringens fortsatta utbildningssatsningar är så stor att det inte är någon tvekan om att andelen studerande i den vuxna befolkningen fortsatt att öka även efter 2011. Och fler satsningar är aviserade även kommande år.
I dag uppmärksammar Borås Tidning min rapport på ledarplats och jag hoppas att detta blir starten på en mer nyanserad debatt kring det livslånga lärandet.
Skadliga myter om skolan
2013-09-12
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har släppt en rapport med namnet "Myter om skolan hindrar utveckling". I denna rapport krossar man en del myter om den svenska skolan.
1. Klasserna har inte blivit större och lärartätheten har inte minskat. Det finns ingen forskning eller statistik som tyder på att klasserna blivit större, i grundskolan är genomsnittet 24 elever per klass. Och lärartätheten har ökat under hela 2000-talet. I dag är lärartätheten 8,3 lärare per 100 elever, vilket är bland det högsta genomsnittet i EU.
2. Skolan får inte mindre pengar. Kommunerna satsar faktiskt allt mer på skolan, i genomsnitt 40% av sin totala budget. Sverige tillhör de länder i OECD som satsar mest på skolan.
3. Barngrupperna i förskolan har inte blivit större. Enligt Skolverket har gruppernas storlek varit konstant sedan många år tillbaka, trots att antalet inskrivna barn blivit fler. Även personaltätheten i förskolan är i stort sett oförändrad.
Visst varierar både kommunernas satsningar på skolan, klassernas storlek och lärartätheten över landet, och det finns både bra och dåligt skötta kommuner. Men bilden att allt i skolan ständigt blivit sämre är faktiskt inte korrekt. Vi måste kunna utveckla den svenska skolan och ta tag i sådant som inte fungerar utan att svartmåla den svenska skolan och sprida falska bilder.
Nya studiemedelssatsningar underlättar det livslånga lärandet
2013-09-12
I takt med att svenskarna blir allt äldre blir det naturligt att vi arbetar längre än vi gör idag. Men samtidigt upplever många att de inte kommer att orka med sitt nuvarande arbete ens fram till dagens pensionsålder. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre än idag måste det bli lättare att byta yrke mitt i livet. Och för att kunna göra det måste det bli lättare att studera som vuxen, inte minst ekonomiskt. Detta är något jag påpekat i flera riksdagsdebatter och i olika debattartiklar, vilket är naturligt eftersom jag är ansvarig i den moderata riksdagsgruppen för både vuxenutbildningsfrågorna och studiemedelsfrågorna. Detta är också frågor som vi diskuterat mycket inom Alliansen i riksdagens utbildningsutskott.
I dag kommer glädjande besked från biträdande utbildningsminister Maria Arnholm (FP). Rätten till studiemedel höjs från 54 till 56 år, och tilläggslånen fördubblas för den som går från en vanlig inkomst till studier. Med dessa förändringar får ytterligare 230.000 svenskar chansen att få studiemedel för att vidareutbilda sig eller byta yrke. Totalt innebär förändringarna att studiemedelssystemet kan ge en inkomst på 13.500 kronor per månad för den som mitt i arbetslivet vill börja studera, eller som kanske tvingas göra det för att det arbete man tidigare haft inte längre finns kvar.
Besök i Nederländernas parlament
2013-09-11
Innan vi lämnade Den Haag gjorde vi ett besök i Nederländernas parlament. Ovan den äldre delen av parlamentsbyggnaden och regeringens residens, och till höger den allra äldsta byggnaden inne på gården som var Nederländernas första parlament.
Vi blev även bjudna på lunch av parlamentets utbildningsutskott, och sedan fick vi också en liten rundvandring i parlamentet. På bilden till vänster sitter jag och äter lunch tillsammans med utbildningsutskottets ordförande, Agnes Wolbert. På bilden till höger besöker vi ett av de äldsta och finaste rummen i parlamentet där man numera främst förhandlar i samband med regeringsbildning efter valen.
Vi gjorde också ett besök i kammaren/plenisalen. Nederländernas parlament är precis som den svenska riksdagen, en blandning av gammalt och nytt. Plenisalen finns i den nybyggda delen av parlamentet.
Med utbildningsutskottet i Nederländerna
2013-09-10
I går morse ringde väckarklockan 04.40, och några timmar senare flög jag med delar av riksdagens utbildningsutskott för ett par dagars besök i Nederländerna för att träffa skolmyndigheter och skolpolitiker och få en tydligare bild av det holländska utbildningssystemet. Sverige och Nederländerna är ganska lika på många sätt och har en jämförbar samhällsstruktur. Nederländerna kommer samtidigt bra ut i internationella skolrankingar och det är därför intressant att höra hur man arbetar med utbildningsfrågor. I går träffade vi bland annat den nederländska skolinspektionen och idag var vi på besök hos utbildningsdepartementet i Den Haag (ovan) och besökte även en organisation som bland annat arbetar med att tillämpa skolforskning i praktiken och utveckla lärare och pedagogik.
Vi gjorde också ett besök på det tekniska universitetet i Delft, ett av Europas mest välmeriterade tekniska universitet som bland annat har ett nära samarbete med både Calmers och KTH.
I morgon blir det möten med andra skolforskare, lunchmöte med nederländska parlamentariker som arbetar i det nederländska utbildningsutskottet, samt ett möte med en samarbetsorganisation för nederländska universitet innan vi åker tillbaka till Sverige igen från ett mycket regnigt Nederländerna.
Lite sammanfattning och slutsatser från besöket kommer i senare blogginlägg.
Mer pengar och större andel av BNP går till välfärden idag än 2006!
2013-09-06
Folkpartiets ekonomiskpolitiske talseperson Carl B Hamilton har ett nyhetsbrev som jag brukar läsa med intresse. I dag skriver han tänkvärda saker om välfärden:
"Magdalena Andersson, S, hävdar att sänkt skatt leder till sämre sjukvård och skola . Det stämmer inte, varken i teorin eller i alliansens politik.
Hur mycket resurser som finns beror inte främst på skattenivåerna, utan på om vi har tillväxt i skattebaserna, det vill säga hur snabbt den svenska ekonomin växer. De totala skatteintäkterna har sålunda ökat med cirka 150 miljarder sedan regeringen tillträdde år 2006. Men höjda skatter - S favoritpolitik! - minskar dessvärre ofta tillväxten och skadar skattebaserna.
Sverige har under de senaste åren haft den högsta tillväxten av alla jämförbara EU-länder. Bra för skatteintäkterna! Och vi har fortsatt en stor offentlig sektor: de offentliga utgifterna för sjukvård, utbildning och äldreomsorg har ökat med cirka 190 miljarder kr sedan 2006. De har även ökat som andel av BNP, från 26 till 27 procent. Även antalet anställda i välfärden har ökat. Utgifterna för skola, vård och omsorg är i dag 130 miljarder högre än 2005, och ligger på samma andel av BNP som då."
Med andra ord - Alliansen har ökat resurserna till välfärden, både i kronor och i andel av BNP sedan vi tog över makten 2006. Och antalet anställda har ökat.
Jag har den senaste tiden också påpekat att den svenska välfärden håller hög kvalitet och återfinns i den absoluta toppen i olika oberoende utländska granskningar. Exempelvis ligger vi på första plats i det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.
Viktigare än utländska granskningar är kanske ändå att fråga svenska folket själva vad de tycker? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) har svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten.
Samtidigt måste man vara ödmjuk. Allt fungerar inte i vårt välfärdssamhälle. Det finns massor av saker som kan bli bättre. Och hur bra välfärden än är totalt sett kommer det alltid att göras felaktiga pioriteringar i enskilda ärenden, och finnas människor som upplever att de blivit felaktigt behandlade eller inte fått den hjälp som de har rätt att förvänta sig. Välfärden består ju av människor som ska ta olika slags beslut och avväga vilken vård, hjälp eller stöd som andra människor behöver. Självklart kommer man ibland att ta felaktiga beslut. Det politiken kan göra är att försöka skapa rättssäkerhet och valfrihet i välfärdssystemen och öka medborgarnas möjlighet till inflytande över sin egen vardag. Vi måste också ständigt utveckla välfärden och lyssna på människors upplevelser, både de som arbetar i välfärden och de som nyttjar den. Detta arbete kommer aldrig att ta slut. Men denna insikt kan man ha utan utan att svartmåla på det sätt som den politiska oppositionen gör. Man kan faktiskt sänka skatter utan att skära ned på välfärden, det har Alliansen bevisat!
Vill (S) att studenterna ska arbeta mindre eller arbeta mer?
2013-09-02
För ett tag sedan gjorde Socialdemokraterna ett utspel om att de ville att Sverige skulle införa ett treterminssystem i högskola och universitet, bland annat för att studenterna skulle få studiemedel hela tiden och därmed slippa arbeta extra under terminerna och på loven.
I dag går Socialdemokraterna ut och föreslår att man inrättar särskilda kompetensförmedlare på de större högskolorna för att kunna förmedla kontakter så att fler studenter ska kunna arbeta parallellt med studierna vilket man menar skulle stärka kopplingen mellan studier och arbete.
Ibland undrar jag var logiken finns i socialdemokratiska förslag.
Bra att Skolinspektionen visar musklerna
2013-08-28
Så kom då beslutet att Skolinspektionen beslutar om "tillfälligt verksamhetsförbud", dvs stänger Lundsbergs skola tills vidare. Man menar att det som hänt inte är tillfälligt utan ytterligare en händelse i en lång rad av incidenter och att skolans ledning inte tagit tidigare varningar på allvar. I ett pressmeddelande skriver Skolinspektionen att om stiftelsen som driver Lundsberg på ett mycket trovärdigt sätt åtgärdar bristerna och elevernas säkerhet kan garanteras kan Skolinspektionen besluta att skolan får öppnas igen. Om inte kommer Skolinspektionen att återkalla stiftelsens rätt att bedriva skola.
Jag tycker dagens beslut är rimligt. Det är nu andra gången Skolinspektionen stänger en svensk skola som inte håller måttet. Det skickar en tydlig signal till resten av skolsverige, både till kommuner, fristående skolor och riksinternat - om man inte uppfyller lagens krav så kan skolor komma att stängas. Detta är oerhört viktigt för att kunna värna mångfalden i det svenska skolväsendet. Skolinspektionen har gjort exakt det den är till för, ställt krav på skolors kvalitet för elevernas skull.
Samtidigt som jag stödjer Skolinspektionens beslut tycker jag det är tragiskt att läsa alla elaka och hatiska kommentarer som riktas mot eleverna på Lundsberg och mot skolan som sådan. Den politiska oppositionen gottar sig åt det som hänt av rent politiska skäl. Själv tycker jag som moderat förespråkare för valfrihet, friskolor och alternativ att det är ytterst tragiskt att skolan stängs. En anrik skola som Lundsberg borde vara ett föredöme. Det finns all anledning att beklaga att skolledningen inte skött sitt jobb och att detta går ut över elever och föräldrar.
Regeringen satsar på yrkesintroduktionsavtal för fler unga i arbete
2013-08-28
I går hade jag nedanstående debattinlägg i Ulricehamns Tidning tillsammans med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och kommunstyrelsens orförande i Ulricehamn, Lars Holmin.
Yrkesintroduktionsavtal för fler unga i arbete
Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbetsmarknaden och gör det lättare att anställa och driva företag. Det skriver arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, riksdagsledamoten Jan Ericson och kommunalrådet Lars Holmin, samtliga M, i dagens debattartikel.
Jobben är vår viktigaste fråga. Alliansen har genomfört ett antal reformer för att skapa bättre förutsättningar för jobb till unga. Men det räcker inte, steget från utbildning till arbete måste gå snabbare och vara enklare. Därför vill vi satsa på YA-jobb, en anställning som kombinerar arbete och utbildning.
Unga som söker jobb vill få möjlighet att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt en negativ spiral - utan ett jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget jobb.
För att underlätta övergången från utbildning till arbete och för att säkra företagens kompetensbehov har arbetsmarknadens parter inom ett antal branscher tecknat yrkesintroduktionsavtal. Unga utan relevant yrkeserfarenhet får utbildning och handledning under en del av arbetstiden. Parternas initiativ är ett viktigt steg för att skapa bredare vägar till arbete för unga.
Vi vill bidra till att fler avtal tecknas och att fler unga anställs. Detta vill vi göra genom satsningar på YA-jobb, med en kraftig lönesubvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften för unga och ett handledarstöd på 2 500 kronor per månad under maximalt 12 månader. Den anställde får avtalsenlig lön för tiden i arbete och därutöver handled¬ning och utbildning. En anställning som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivare skulle med förslaget på YA-jobb kosta under 9 000 kronor.
Mot bakgrund av de steg som parterna har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga är vi dessutom beredda att slopa differentieringen av a-kasseavgiften. Det innebär att mer än 2,3 miljoner arbetstagare får sänkt avgift till a-kassan.
Skillnaden i politiken är tydlig. Alliansen vill genomföra satsningar för fler jobb till unga. Socialdemokraterna vill konsekvent gå i motsatt riktning. De vill fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, fördubbla restaurangmomsen och försämra det populära RUT-avdraget. Den politik som Socialdemokraterna går fram med hotar över 70 000 jobb och udden är riktad mot de unga. Det är fel väg att gå.
Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbetsmarknaden och gör det lättare att anställa och driva företag.
Hillevi Engström (M), Arbetsmarknadsminister
Jan Ericson (M), Riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och utbildningsutskottet
Lars Holmin (M), Kommunstyrelsens ordförande, Ulricehamn
Händelserna på Lundsberg är en skam för skolan
2013-08-26
I kväll kommer uppgifter om att det inte bara var en elev som misshandlades under nollningen på Lundsberg utan flera. Med tanke på att Skolinspektionen tidigare kritiserat skolan för pennalism och mobbning är det oerhört märkligt att skolledningen tillåter att detta händer igen.
Jag fick en fråga från Nyheter24 tidigare idag om hur jag ser på Lundsberg och om skolan borde läggas ned. Mitt svar var att jag aldrig någonsin skulle ens överväga att sätta egna barn på någon av dessa "elitskolor", vare sig Lundsberg eller någon annan. Alltför mycket har framkommit under åren som visar på en osund skolmiljö vid flera av dessa skolor, även om undervisningen i sig säkert kan vara utmärkt.
Vad gäller Lundsberg tycker jag det är rent beklämmande att denna typ av mobbning och ibland ren misshandel tillåts fortsätta. Skolledning och lärare kan omöjligen vara ovetande om vad som händer. Om skolan ska läggas ned eller inte är knappast ett politiskt beslut, men personligen tycker jag det finns goda skäl att fundera över om samhället ska vara med och finansiera en skola som inte har bättre koll på elevernas skolmiljö.
Jag citeras idag också hos Nyheter24 om min syn på saken.
Orimliga råd från Skolinspektionen
2013-08-19
Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler gav idag rådet att svenska föräldrar inte bara bör undersöka skolans pedagogik och miljö vid val av skola för sina barn, utan också saker som lärartäthet, elevunderlag - och ekonomiskt resultat! Som konsument när det är en marknad då måste man ha den informationen för att kunna välja skola säger hon.
Jag reagerade starkt mot detta uttalande från den myndighet som har just som uppgift att granska och följa upp alla skolor - både kommunala och friskolor. Visst är skolutbudet på ett sätt en marknad, men inte en helt fri marknad utan en marknad under myndighetskontroll. Visst ska man kunna välja skola, men man måste också kunna känna sig säker på att alla valalternativen håller måttet, både vad gäller undervisning och ekonomisk stabilitet. Skolor som inte uppfyller dessa krav ska givetvis inte finnas med bland valalternativen.
Jag kommenterade saken på twitter tidigare idag där jag bland annat skrev att jag anser att det är skolinspektionens ansvar att se till att alla skolor håller måttet, och att alla tryggt ska kunna välja skola för sina barn, kommunal eller friskola, och kunna lita på att skolan uppfyller kraven. Jag är en stor vän av friskolor och vi vet av oberoende analyser att friskolor höjer kvaliten på de kommunala skolorna i samma kommun. Valfrihet är viktig för föräldrarna och eleverna och det krävs givetvis att man jämför skolor innan man väljer. Men självklart ska inte föräldrarna behöva analysera friskolekoncerners bokslut, det vore ett helt horribelt krav.
I kväll går skolminister Jan Björklund ut och säger ungefär samma sak som jag. "Det är varken rimligt eller möjligt att föräldrarna ska granska skolornas ekonomi, det ansvaret måste samhället ta" säger han. Han påpekar också att ansvaret för den ekonomiska granskningen av friskolorna redan ligger på Skolinspektionen, men lägger också till att Friskolekommittén konstaterat att det kan behövas mer resurser för att göra en effektiv granskning av skolorna, inklusive ekonomin, och att det därför kan vara rimligt att tillföra mer pengar till Skolinspektionen.
Inte bara fördelar med treterminssystem på högskolorna
2013-08-13
När det gäller diskussionen om treterminssystem inom högskolorna är jag personligen kluven. Tanken att utbilda studenterna snabbare och därmed få ut dem i arbetslivet tidigare är givetvis bra, och skulle kunna öka antalet yrkesverksamma år för studenterna innan de går i pension. Samhällsekonomiskt skulle det givetvis vara positivt och detta är givetvis det starkaste argumentet från de partier och debattörer som länge förespråkat treterminssystem.
Ett treterminssystem skulle enligt Socialdemokraterna också göra att studenterna hade tillgång till studiemedel hela året och "slipper" arbeta under den sommarledighet som till stor del då skulle försvinna. Detta tycker jag är ett mer tveksamt argument. Av egen erfarenhet tror jag att det är bra att varva studier med arbete, det ger andra erfarenheter som man kan ha nytta av när man pluggat klart. Själv arbetade jag tex ett par somrar på bank och det medförde att jag fick fast anställning där direkt efter studierna. Vi pratar mycket om vikten av praktik och tydligare koppling mellan arbete och studier och med ett treterminssystem skulle denna koppling bli betydligt svagare. Dessutom skulle det bli svårare att hitta kvalificerade sommarvikarier i många viktiga verksamheter om alla studenter pluggar under sommaren. För exempelvis sjukvården, som redan idag har problem att hitta sommarvikarier, skulle det vara ett gigantiskt problem.
Sedan är det det här med kostnaderna för ett treterminssystem. Jag har inte sett någon exakt kalkyl, men vad jag förstått talar vi om ett antal miljarder i form av främst lärarlöner. Man kan ju också fundera över var man ska hitta alla dessa nya kompetenta lärare? Frågan är om införandet av treterminssystem är den bästa åtgärden för högskoleutbildningarna om man har ett antal miljarder över? Jag tycker kanske det känns mer angeläget att fortsätta höja kvalitén på utbildningarna, till exempel genom mer lärarledd undervisningstid än idag.
Socialdemokraternas "storsatsning": 97 kronor per student!
2013-08-13
Jag har tidigare kritiserat olika s-populistiska förslag för att bara handla om vackra ord om "framtida" reformer kryddade med pyttelite pengar som inte räcker till nästan något alls.
I går kom ett nytt exempel. Partiledaren Stefan Löfvén tillkännagav att man vill se ett treterminssystem inom högskoleutbildningarna för att studenterna ska bli klara med studierna snabbare och för att de ska slippa arbeta eller fundera över sin försörjning under sommaren. Man kopplar förslaget till att redan nu införa fler sommarkurser på högskolorna och satsar 30 miljoner kronor på detta. Fast nu finns det förståss ett drygt 50-tal lärosäten med examensrättigheter i Sverige. 30 miljoner fördelat till dessa ger bara knappt 600.000 kronor per lärosäte. Och utslaget på alla de runt 310.000 helårsstudenter som idag studerar vid högskola och universitet blir det bara 97 kronor per student. Det räcker inte långt. Det finns också frågetecken kring kvalitén på en del av de sommarkurser som redan idag erbjuds vid många universitet och högskolor. Att då lägga mer pengar på detta bara för att säkra studenternas försörjning under sommarmånaderna känns väldigt tveksamt. Jag tror det är bättre för studenter att söka sommarjobb som ger arbetslivserfarenhet och med lite tur praktik med koppling till utbildningen, vilket kan underlätta för framtida anställning efter studierna.
Ett treterminssystem är dessutom en mycket dyr reform, inte minst på grund av att man måste anställa en massa extra lärare (eftersom lärare också vill ha sommarsemester). Till detta finns inte ett öre avsatt i s-budgeten. Förslaget om treterminssystem är bara vackra ord utan finansiering. Precis som det brukar med andra ord när Socialdemokraterna presenterar sina "stora reformer".
Gymnasieskolorna får ny industriutbildning
2013-08-12
Utbildningsminister Jan Björklund höll idag en presskonferens tillsammans med Åke Svensson från arbetsgivareorganisationen Teknikföretagen, och Anders Ferbe från IF Metall, där han meddelade en ny satsning för att utveckla gymnasieskolans industriprogram för att möta industrins efterfrågan på kvalificerad arbetskraft.
Svenska teknikföretags förmåga att möta den globala konkurrensen och den snabba tekniska utvecklingen bygger på god tillgång på kompetens inom sektorn, på alla utbildningsnivåer. I dag finns det i gymnasieskolan två nationella program som huvudsakligen syftar till arbete inom industrisektorn, dels det högskoleförberedande teknikprogrammet, dels yrkesprogrammet industritekniskt program. För att möta industrins framtida behov av kompetens bör teknikprogrammet utvecklas och förstärkas med ny inriktning som leder till yrkesexamen. När man skapar en industriell inriktning på teknikprogrammet är tanken att samtidigt avveckla det gamla industriprogrammet efterhand som de elever som går där idag tar sin examen.
Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning om eknikprogrammet som bland annat ska föreslå vilken eller vilka industriella inriktningar som programmet ska ha framöver. Teknikprogrammet blir därmed en möjlighet även för de elever som vill arbeta direkt efter gymnasieskolan i stället för att gå vidare till högskolestudier. Kraven för behörighet till teknikprogrammet ska vara desamma som i dag, oavsett om eleven siktar mot högskoleförberedande examen eller yrkesexamen. Den nya industriella inriktningen på teknikprogrammet är tänkt att starta höstterminen 2015.
Socialdemokratisk skolpolitik leder till arbetslöshet
2013-07-17
I dag finns min slutreplik i skoldebatten med mina socialdemokratiska riksdagskolleger i Borås Tidning. I huvudsak har min artikel samma innehåll som min artikel i Svenljunga Tranemo Tidning nyligen. Jag påpekar sammanfattningsvis att den socialdemokratiska skolpolitiken under decennier bär en stor del av skulden för problemen i dagens skola, men pekar också på att Alliansens omfattande skolreformer börjar ge resultat. Och så varnar jag för nya socialistiska experiment i den svenska skolan - den vägen har prövats med dåligt resultat. Socialdemokratisk skolpolitik har visat sig alltför ofta leda till arbetslöshet i stället för till examen.
Svar på tal om Socialdemokraternas skolpolitik
2013-07-15
I senaste numret av Svenljunga Tranemo Tidning ger jag svar på tal till mina Socialdemokratiska riksdagskolleger som slår sig för bröstet och talar om hur mycket man vill satsa på svensk skola. Socialdemokraternas tidigare skolpolitik bär nämligen en mycket stor del av skulden för de bristande resultaten i dagens skola som Alliansen nu steg för steg försöker åtgärda. Socialdemokraterna har verkligen inget att vara stolta över när det gäller de senaste decenniernas skolpolitik.
Socialdemokratisk tvångspolitik leder till arbetslöshet
Mina socialdemokratiska riksdagskolleger slår sig för bröstet och talar om allt man vill göra med den svenska skolan och hur mycket pengar man vill satsa. Jag kan bara konstatera att Alliansen lägger 4 miljarder mer på skolan idag än vad Socialdemokraterna gjorde 2006.
Faktum är att de problem vi ser i dagens skola har sina rötter i decennier med Socialdemokratisk skolpolitik. Ylva Johansson (S), beskrev för 15 år sedan, när hon var skolminister sin vision för den framtida svenska skolan i en intervju: "Min idealskola har släppt katederundervisning och klassundervisning. Eleverna håller hela tiden på med olika saker i olika rum och vid olika tider. Det ser kanske rörigt ut, ungefär som på dagis". Och den socialdemokratiska ledningen i Svenska kommunförbundet ville 2001 gå ännu längre. De skrev följande i sin strategi: "I framtidens skola ska undervisning undvikas”. Tanken var att eleverna inte skulle undervisas utan själva söka sin kunskap. Och lite på den vägen blev det. Forskningsinstitutet IFAU konstaterar i en rapport att "sammantaget bedömer vi att de ändrade arbetsformerna troligen är den viktigaste förklaringen till den genomsnittliga resultatförsämringen i Sverige." Parallellt med denna utveckling avskaffades betygen och studentexamen avskaffades av Olof Palme redan 1968. Den ansågs ojämlik därför att alla inte klarade den. Man trodde att man var snäll för att man tog bort alla krav och alla mätningar av resultat i skolan. Och under 2005 och 2006 när Ibrahim Baylan var skolminister stod Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet passivt och tittade på när läraryrkets status urholkades, skillnaderna mellan eleverna ökade och de sämre skolresultaten cementerades. Detta är bakgrunden till att Alliansregeringen genomför en total omläggning av den svenska utbildningspolitiken.
Och nu ser vi tecken på att det går åt rätt håll. Söktrycket på lärarutbildningarna har ökat ganska påtagligt två år i rad. Vi har en högre lärartäthet nu än 2006 när det gäller behöriga lärare och andelen behöriga lärare har ökat. Matematik och språk, som tidigare prioriterades bort av många elever är nu populära igen tack vare den nya meritpoängen. Det gör också att söktrycket på ingenjörsutbildningar ökar. Och det nya teknikprogrammet på gymnasiet håller på att bli en succé. De svenska fjärdeklassarna är bäst i Europa på engelska och resultaten lyfter även i naturvetenskap.
Socialdemokraterna vidhåller att man vill införa skolplikt i gymnasiet och tvinga alla att gå där. Jag upprepar att problemet inte är att för få elever börjar gymnasiet utan att inte alla slutför sin utbildning. Det senaste decenniet har runt 20-30% hoppat av gymnasiet i förtid. En av orsakerna har just varit att man tvingat alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Alliansen har tagit bort detta obligatoriska krav, men den som vill kan självklart läsa in högskolebehörighet och från och med i höst blir det möjligt på alla yrkesprogram inom ramen för programmet, utan utökade kurser. Men det ska fortfarande vara frivilligt. Socialdemokraternas tvångspolitik har redan prövats, och den ledde till massor av avhopp från gymnasieskolan. Det är dessa ungdomar som idag är långtidsarbetslösa!
Det senaste exemplet på Socialdemokratiskt hyckleri i skolfrågan var utspelet i Almedalen när man utlovade 1.000 nya specialpedagoger. Det intressanta är att man själva avskaffade utbildningen till speciallärare under sin regeringtid, en utbildning som Alliansen sedan öppnade upp igen 2008. Men bland annat på grund av Socialdemokraternas avveckling av utbildningen finns det idag inga 1.000 specialpedagoger att anställa, vilket också Lärarförbundet påpekat. Skammens rodnad borde lysa på socialdemokratiska kinder.
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet
Svårare att få jobb utan körkort
2013-07-15
Sverige är ett av de dyraste länderna i Europa att ta körkort i, bara Norge och Danmark ligger högre, enligt en kommande rapport som tagits fram av Handels Utredningsinstitut på branschorganisationen Bil Swedens uppdrag. Kostnaden för ett körkort är i genomsnitt 15.000 kronor.
I dag är det bara 40 procent av 20- åringarna som tagit körkort - i slutet av 80-talet var det drygt 60 procent. Bil Sweden påpekar också att siffror visar att arbetslösheten är högre bland unga som saknar körkort. Bland dem mellan 18 och 24 år utan körkort är dubbelt så många arbetslösa jämfört med dem som har körkort.
Om detta att färre ungdomar tar körkort enbart beror på kostnaderna eller även på en attitydförändring bland ungdomar i storstäderna kan diskuteras, troligen är det en kombination. Men jag vet att kostnaderna har stor betydelse för många. Jag har upprepade gånger lyft frågan, senast den 21/4 2011 på bloggen där jag kommenterade behandlingen av mina senaste riksdagsmotioner i ämnet. Jag tänker för fortsätta argumentera för att det måste bli enklare och billigare att ta körkort. Nyttan av den kostsamma handledarutbildningen och de tillstånd man behöver för den att få övningsköra privat är en av de saker man borde se över. En annan är nyttan av de nya riskutbildningarna. Statens höga kostnad för uppkörningen är ytterligare något som borde granskas. Jag lär återkomma med nya riksdagsmotioner i ämnet i höst. För oss som bor på landsbygden är körkort en nödvändighet både för arbete och fritid och i ett läge där vi vill att fler ska komma i arbete får inte kostnaderna för körkort vara ett hinder för detta.
Moderaterna vill se fler digitala nationella prov i skolan
2013-07-15
Moderaterna anser att det är viktigt med nationella prov och tidigare betyg. Det är viktigt med ett ökat fokus på kunskap och återkoppling för att se alla elever som behöver mer stöd. En del lärare upplever dock att detta har inneburit en ökad administration. Vi tar lärarnas oro på största allvar men samtidigt kan man inte använda det som skäl för att avskaffa de nationella proven.
Syftet med nationella prov är att främja likvärdig betygsättning samt att ge lärarna ett verktyg för att bedöma om eleverna har uppnått kunskapskraven. De nationella proven ger även ett bra underlag för utvärderingar av skolan. Nationella prov är därför viktiga för likvärdigheten i skolsystemet. Skolinspektionen har samtidigt uppmärksammat en del utmaningar med de nationella proven. Vissa delprov rättas väldigt olika på olika skolor.
Problemen med ökad administration och brister i rättningen av proven skulle kunna avhjälpas med digitala nationella prov. Vi moderater föreslår därför ett digitalt provsystem vilket möjliggör central rättning av proven. Att digitalisera alla nationella prov på en gång är dock inte rimligt. En försöksverksamhet och en successiv övergång bör genomföras i dialog med skolans aktörer. Då kan vi både behålla fördelarna med de nationella proven och samtidigt minska lärarnas administration och få en likvärdig rättning av proven.
Den som skolkar från gymnasiet ska givetvis inte få studiebidrag
2013-07-11
År 2012 skärptes CSN:s rutiner för att följa upp skolk på gymnasiet. Tidigare kunde eleverna i praktiken skolka 20% av tiden utan att studiebidraget påverkades, men nu är reglerna hårdare och upprepat skolk kan snabbt leda till att studiebidraget dras in. Det är i grunden sunt - studiebidrag får man just för att man studerar och om man då skolkar i stället är det rimligt att man förlorar sitt bidrag.
I går kom siffror som visar att över 21.000 elever fick indraget studiebidrag förra läsåret. Det är oacceptabelt många. Hur många som därutöver avstod från skolk bara på grund av hotet om indraget studiebidrag framgår inte, men det är väl ingen vild gissning att det med CSN:s gamla praxis hade varit ännu fler som skolkat.
Min egen tro är att skolket beror på att alltför många elever har bristfälliga kunskaper med sig från grundskolan. När det då blir svårt att hänga med i gymnasiet är det lätt att välja den enkla vägen - att stanna hemma. Detta visar hur viktigt det är att vårda skolreformerna som Alliansen sjösatt så att fler elever efterhand får rätt förkunskaper för att också klara av gymnasiet. Det är också viktigt att fullfölja satsningarna på yrkesprogrammen på gymnasiet och att utveckla lärlingsutbildningarna och yrkesintroduktionsplatserna enligt regeringens linje. Det måste finnas olika vägar till ett framtidsyrke, och även för elever som inte är motiverade för teoretiska studier. Alla elever är inte lika!
Socialdemokraternas alternativ förskräcker. I ett läge där 20-30% av eleverna de senaste decennierna hoppat av gymnasiet och 21.000 elever skolkar så mycket att de får indraget studiebidrag vill Socialdemokraterna göra gymnasieskolan obligatorisk för alla och dessutom tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet! Det är egentligen en helt sanslös linje. Undrar hur många som skulle skolka med den politiken?
Socialdemokraternas hyckleri om behovet av specialpedagoger
2013-07-09
Socialdemokraterna verkar äntligen ha upptäckt att specialpedagoger och speciallärare är viktiga för att hjälpa elever i skolan som inte hänger med. I Almedalen utlovade s-ledaren Stefan Löfvén storsint "1.000 nya speciallärare och specialpedagoger till den svenska skolan".
Vad man inte berättar är var man ska hitta 1.000 nya specialpedagoger. Det var Socialdemokraterna som avskaffade speciallärarutbildningen 2001. Dessutom avskaffade man de viktiga speciallärarna som yrkesgrupp genom lärarreformerna 1985 och 2001. Det var Alliansen som återinförde speciallärarutbildningen 2008, och sedan dess kan man både utbilda sig till speciallärare och specialpedagog i två olika inriktningar.
Lärarförbundet påpekade efter Stefan Löfvéns tal att det inte finns några 1.000 speciallärare att anställa idag. "Det är jättebra att S inser vikten med tidiga satsningar, vi har många elever som behöver särskilt stöd. Men nu måste vi lappa och laga och lägga pengar på reparationskostnader för det som har gått snett i skolan. Socialdemokraternas förslag riskerar att falla om man inte inser vad som ligger till grund för problemen", sade Eva-Lis Sirén till SVT Nyheter.
Frågan är om man kan lita på Socialdemokraternas plötsliga vurmande för speciallärare och specialpedagoger? Verkligheten har tyvärr hunnit ifatt dem.
Alliansen har återinfört speciallärarutbildningen och man kan nu få examen som speciallärare. Vi lägger också ett tydligare fokus på att i tid ta tag i elever som behöver stöd, bland annat genom tidigare nationella prov och tidigare betyg. Vi visar i praktisk politik att vi inte accepterar att någon enda elev hamnar efter. I detta viktiga arbete har specialpedagoger och speciallärare en självklar roll.
Alliansens gymnasieskola rustar eleverna för framtiden
2013-07-07
I dag har jag denna debattartikel i GT:
Alliansens gymnasieskola rustar eleverna för framtiden
Socialdemokraterna upprepar i olika artiklar över hela landet ”sina” 12 förslag för att förbättra skolan. En ganska intressant lista eftersom nästan alla punkterna är sådant som redan är genomfört eller beslutat av dagens regering. Exempelvis förslagen om att stärka läraryrket, kompetensutveckling, bättre karriärvägar, stärkt pedagogiskt ledarskap och forskningsinstitut för lärande. Även förslagen om att fördela resurserna mer efter elevernas behov och stötta skolor med tuffa förutsättningar är en kopia av regeringens politik, liksom när det gäller utvecklingen av gymnasiets yrkesprogram. Gymnasiets nya yrkesprogram innehåller idag fler kurser med koppling till yrket och utformas i samråd med branschfolk.
Det är närmast smickrande att Socialdemokraterna verkar vilja gå till val på att genomföra skolreformer som redan är genomförda av Alliansen. Men det innebär ju inget större nytänkande.
På två punkter skiljer vi oss däremot åt ordentligt. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever, och både LO och Socialdemokraterna vill tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet.
Att införa skolplikt i gymnasiet känns väldigt onödigt. Redan idag börjar nästan 99% av eleverna i gymnasieskolan. Problemet är inte att för få elever börjar gymnasiet, problemet är att inte alla slutför sin utbildning. Det senaste decenniet har runt 20-30% hoppat av gymnasiet i förtid. En av orsakerna har varit att man tvingat alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Alliansen har tagit bort detta obligatoriska krav, men den som vill kan självklart läsa in högskolebehörighet. Från och med kommande läsår kommer det att vara möjligt att läsa in högskolebehörighet på alla yrkesprogram inom ramen för programmet, utan utökade kurser. Men det ska fortfarande vara frivilligt! Vi tror det är en bättre väg än att tvinga alla elever att gå gymnasiet och dessutom tvinga alla att läsa in högskolebehörighet.
Socialdemokraternas politik har redan prövats, och den ledde till massor av avhopp från gymnasieskolan. Det är dessa ungdomar som idag är långtidsarbetslösa. Alliansens gymnasiereform kommer att rusta fler elever för framtidens arbetsmarknad.
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet
Historien avskräcker från Socialdemokratisk skolpolitik
2013-06-20
I går hölls en särskild riksdagsdebatt om skolan på begäran av Socialdemokraterna. Det var kanske inte så smart av dem, för debatten avslöjade oppositionen:
1. Oppositionen kritiserar regeringen för bristande skolresultat, men kan samtidigt inte peka på vilka av regeringens reformer som man vill riva upp.
2. Oppositionen samtidigt i stort sett inga nya förslag inom skolområdet, utan politiken är mest vackra ord utan substans om behovet av "mer resurser" och "satsning på lärarna". Med tanke på att Alliansen satsat 4 miljarder extra på skolan jämfört med vad (S) gjorde 2006, och dessutom just gjort en stor överenskommelse med lärarfacken, SKL och Friskolornas Riksförbund just om satsningar på lärarna så känns oppositionens högljudda prat ganska ihåligt.
2. Oppositionen är totalt splittrad i de flesta frågor som rör skolan. Betyg, läxor, friskolor - här är åsikterna totalt motsatta mellan S, V och MP. Hur ka man kunna forma en gemensam skolpolitik?
Utöver detta förskräcker historien. Ibrahim Baylan (S) vill gärna bli utbildningsminister igen. Men under hans tidigare år som utbildningsminister 2005-2006 hände ingenting! Trots att Skolverket kom med en stor rapport 2005 om vad som borde göras i skolan så gjorde Baylan ingenting! Det var först när Alliansen tog över 2006 som förslagen i rapporten började genomföras. Idag har vi gjort massor av reformer, ny skollag, nya läroplaner med tydligare krav, nytt betygssystem, tidigare betyg, fler nationella prov, fler speciallärare, ny lärarutbildning, lärarlegitimation, ny rektorsutbildning, nytt gymnasium, ny gymnasieexamen, lärlingsutbildningar, yrkeshögskola med mera.
Och som utbildningsminister Jan Björklund (FP) sa i debatten - de första resultaten börjar synas. Söktrycket på lärarutbildningarna har ökat ganska påtagligt två år i rad. Vi har en högre lärartäthet nu än 2006 när det gäller behöriga lärare och andelen behöriga lärare har ökat. Matematik och språk, som tidigare prioriterades bort av många elever är nu populära igen tack vare den nya meritpoängen. Det gör också att söktrycket på ingenjörsutbildningar ökar. Och det nya teknikprogrammet på gymnasiet håller på att bli en succé. De svenska fjärdeklassarna är bäst i Europa på engelska och resultaten lyfter även i naturvetenskap. Men de stora och viktiga resultaten som syns i internationella mätningar kommer att dröja eftersom dessa resultat är en summering av vad eleverna lärt sig under nio år i skolan.
Jan Björklund gick också ännu längre tillbaka i historien i sitt anförande och påpekade det en av hans företrädare, Ylva Johansson (S), beskrev för 15 år sedan, när hon var skolminister. Hon beskrev sin vision för den framtida svenska skolan i en intervju: "Min idealskola har släppt katederundervisning och klassundervisning. Eleverna håller hela tiden på med olika saker i olika rum och vid olika tider. Det ser kanske rörigt ut, ungefär som på dagis". Och den socialdemokratiska ledningen i Svenska kommunförbundet ville 2001 gå ännu längre. De skrev följande i sin strategi: "I framtidens skola ska undervisning undvikas. Tanken var att eleverna inte skulle undervisas utan själva söka sin kunskap. Och lite på den vägen blev det. Forskningsinstitutet IFAU konstaterar i en rapport att "sammantaget bedömer vi att de ändrade arbetsformerna troligen är den viktigaste förklaringen till den genomsnittliga resultatförsämringen i Sverige." Parallellt med denna utveckling avskaffades betygen och studentexamen avskaffades av Olof Palme redan 1968. Den ansågs ojämlik därför att alla inte klarade den. Man trodde att man var snäll för att man tog bort alla krav och alla mätningar av resultat i skolan. Detta är bakgrunden till att Alliansregeringen genomför en total omläggning av den svenska utbildningspolitiken.
Utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé (M) pekade också på Socialdemokraternas gamla försyndelser. "Låt mig fortsätta nyansera bilden av svensk skola – särskilt i relation till 2006, när Ibrahim Baylan var skolminister. Det kanske är några som minns den tiden. Det var när Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet passivt stod och tittade på när läraryrkets status urholkades, skillnaderna mellan eleverna ökade och de sämre skolresultaten cementerades. Denna passivitetslinje har nu ersatts av en aktiv politik som fokuserar på kunskap"
Alliansen har levererat och gjort om den svenska skolan i grunden. De positiva resultaten börjar redan synas. Frågan är då om man verkligen ska låta Ibrahim Baylan och hans socialistiska stödpartier få en ny chans? Borde inte historien i avskräcka de svenska väljarna från Socialdemokraternas skolpolitik? Borde inte Alliansen i stället få förnyat förtroende att vårda de viktiga skolreformer som genomförts? Det är den fråga väljarna måste ta ställning till 2014.
Mina tankar kring Vuxenutbildning i aktuellt nyhetsbrev
2013-06-17
I dag skriver jag om mina tankar kring vuxenutbildning och det livslånga lärandet i Nyhetsbevet från Boråsregionens Vuxenutbildning. Klicka på bilderna för läsbar storlek!
Lättare att få studiemedel i vuxen ålder
2013-06-13
Reglerna för studiemedel innebär sedan 2010 att för att man ska få fortsatta studiemedel måste man ha klarat minst 62,5 procent av högskolepoängen under första terminen, och 75 procent därefter. Detta för att motivera till aktiva studier och en snabbare genomströmning genom högskolan. Den som inte studerar aktivt och inte tar några poäng bör inte heller kunna leva på studiemedel. Samtidigt har reglerna ibland medfört problem, genom att studenter som vill börja studera på nytt i vixen ålder, men har misslyckade studier långt bakom sig, nekas nya studiemedel.
Riksdagen beslutade därför i går att det ska bli möjligt att få nya studiemedel även om man tidigare haft bristande studieresultat - om de gamla avbrutna studierna ligger mer än tio år tillbaka i tiden. På detta sätt ger man den vuxna befolkningen nya chanser till högre studier, vilket inte minst är viktigt för att underlätta för människor att byta yrke mitt i livet.
Var finns oppositionens gemensamma skolpolitik?
2013-06-12
Efter dagens partiledardebatt höll Utbildningsutskottet debatt om skolfrågorna och då blev oppositionens splittring om möjligt ännu tydligare. Inte minst var det uppseendeväckande att höra Lars Ohly (V) gå mycket hårt åt Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att de gjort upp med Alliansen om skärpta men väl avvägda regler för friskolorna. Vänsterpartiet vill ju i praktiken förbjuda alla friskolor, vilket Socialdemokraterna tydligt sa i debatten att man inte vill göra. Och när frågan om Vänsterpartiets krav på vinstförbud för friskolor kom upp kunde varken Miljöpartiet eller Socialdemokraterna ge några tydliga svar, utan slingrade sig som maskar på en metkrok, för inget av partierna vill ju förbjuda vinster, men vill ändå gärna i debatten låta som om man vill det. Hur dessa tre partier skulle kunna enas om en gemensam utbildningspolitik är obegripligt.
Oppositionens gnäll på Alliansens skolpolitik blev också lite märklig när vår utskottsordförande frågade oppositionen vilka av Alliansens skolreformen man tyckter varit fel och skulle vilja riva upp? Oppositionen kunde inte nämna någon! Inte heller hade man några nya reformer att föreslå. Även när det gäller utbildningspolitikn är oppsoitionens linje att gnälla på regeringen, men något eget har man inte att komma med.
I dag har jag förresten ett debattsvar i Markbladet där jag ifrågasätter Socialdemokraternas skolpolitik. Jag konstaterar att Socialdemokraterna till största delen verkar gå till val på att genomföra det som Alliansen redan genomfört eller beslutat. Det känns inte särskilt innovativt. Fast samtidigt får man väl se det som ett erkännande av att Alliansens skolpolitik egentligen är ganska bra. På två punkter skiljer vi oss dock åt. Alliansen driver inte frågan om att tvinga alla elever att gå i gymnasiet och tycker inte heller att man ska tvinga alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Mer om detta i debattartikeln!
Hur tar vi tillvara ny kunskap inom skolforskningen?
2013-06-11
I dag anordnade utbildningsutskottet en öppen utfrågning i riksdagen om hur vi tar tillvara ny kunskap inom skolforskningen i den löpande undervisningen ute på våra skolor. Utfrågningen hade sin grund i den rapport som ett enigt Utbildningsutskott gemensamt tagit fram i frågan. Vid utfrågningen fanns både Skolverket, lärarnas fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas Riksförbund på plats.
Syftet med utbildningsutskottets studie är att följa upp en bestämmelse i den nya skollagen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien utgör en kunskapsöversikt för utskottet och består av en litteraturgenomgång, en enkät till lärare och skolledare och en sammanställning av ett antal intervjuer med några aktörer som arbetar för nyttiggörandet av forskningsresultat i skolutbildningen.
Enligt rapporten och dagens utfrågning upplever en stor majoritet av lärarna och skolledarna att de har behov av kunskap från ny forskning för att kunna utveckla utbildningen. De allra flesta uppger också att de regelmässigt tar del av och använder ny kunskap i sitt arbete. Trots det är det bara omkring hälften av lärarna som anser att detta egentligen ingår i deras arbetsuppgifter.
Enkäten pekar också på att många skolor saknar en plan för hur införandet av ny kunskap ska gå till. Endast en fjärdedel av skolledarna och en av tio lärare uppger att det finns en sådan plan. Tidsbrist är ett annat hinder som lyfts fram. Nio av tio lärare, och nästan lika många skolledare, anser att de inte får tillräckligt med tid för att föra in kunskap från ny forskning i sitt arbete.
Utfrågningen avslutades med ett lyckat exempel från verkligheten. Rektorn Johanna Lundén på Nossebroskolan (bilden) berättade om hur man tog skolan i Nossebro från en av de allra sämsta i Sverige till att bli en riktigt framgångsrik skola på bara några år. Allt utan några extra resurser. Det man gjorde var att i samtal och diskussioner inom personalen, baserat på aktuell skolforskning, ändrade sitt sätt att arbeta och sättet att bemöta och öka förväntningarna på eleverna. Mer pengar är faktiskt inte lösningen på alla problem och enda vägen till framgång, även om det ofta låter så i dne politiska debatten.
Besök på Ängslättsskolan i Bunkeflostrand
2013-06-11
Nästa besök gick till Ängslättsskolan i Bunkeflostrand i södra utkanten av Malmö. Vi fick en redogörelse för Bunkefloprojktet som startade 1991 och som innebär att eleverna har ett betydligt större inslag av schemalagd fysisk aktivitet under skoldagarna. Man har löst detta genom att utöka skoldagen med ca 45 minuter varje dag.
Projektet, som numera är permanentat, har utformats och följts upp i samarbete med forskare och man har konstaterat att redan efter 1-2 år har eleverna på denna skola bättre balans, koordination och motorik. Elevernas gymnasiebehörighet i årskurs nio har ökat från 86% till 96%. Mycket tyder också på att elevpresetationerna förbättrats i både svenska och matematik. Pojkarnas skolresultat har förbättrats särskilt mycket, vilket gör att skillnaderna mellan pojkar och flickor inte längre är lika stor. Forskare som följt eleverna, liksom eleverna själva, konstaterar att mer fysisk aktivitet har förbättrats elevernas koncentrationsförmåga och samtidigt skapat en lugnare studiemiljö på lektionerna.
Mer fysisik aktivitet under skoldagen är en av alla de saker som moderaternas utbildningsarbetsgrupp har med bland de skolförslag som förhoppningsvis ska bli partiets politik på partistämman i höst.
Besök på Rosengårdsskolan i Malmö
2013-06-11
I går besökte jag Malmö tillsammans med mina moderata riksdagskolleger i utbildningsutskottet. Första besöket gick till Rosengårdsskolan i Stadsdelen Herrgården i Malmö, en av de mest utanförskapsdrabbade stadsdelarna i hela Sverige, kanske den allra värsta. På högsra bilden vår lilla delegation tillsammans med några lokala moderata utbildningspolitiker i Malmö och näst längst til höger rektorn för Rosengårdsskolan, Charlotta Björklund.
Under förra mandatperioden besökte jag Arbetsförmedlingen i Rosengård och fick då veta att arbetslösheten låg över 80% (!). Vid gårdagens besök fick jag bilden bekräftad, knappt 15% av befolkningen i Herrgården förvärvsarbetar idag. Huvudskälet är den mycket kraftiga befolkningsomsättningen i stadsdelen, många nyanlända placeras här och efterhand som de finner arbete flyttar de oftast från stadsdelen.
För skolorna är detta en extra utmaning, 25% av eleverna i varje klass "omsätts" varje år. Och skolresultaten är katastrofala. Endast 31% av niondeklassarna är behöriga till gymnasiet. Man har därför - i politisk enighet - beslutat att lägga ned högstadiet på Rosengårdsskolan och flytta eleverna till andra skolor för att ge eleverna bättre möjlighet att nå målen i skolan. Inte minst behöver eleverna tala svenska under skoldagarna, i Rosengård är över 80% av eleverna arabisktalande vilket gör att man sällan talar svenska under skoldagen. Vänsta bilden bekräftar detta, en klasslista från årskurs sju. Inte ett enda barn med svenskklingande namn. De flesta ungdomar lämnar inte heller Rosengård på fritiden utan blir kvar i området och umgås bara med varandra. Detta motverkar integration med det svenska samhället.
Det är bara högstadiet som läggs ned, övriga årskurser blir kvar på Rosengårdsskolan. Man gör stora ansträngningar för att lyfta dessa elevers resultat. Rektorn Charlotta Björklund berättade att allt inte handlar om mer resurser. Rosengårdsskolan är inte särksilt sliten utan modern och fräsch och skolan har redan betydligt större resurser per elev än andra skolor i Malmö. Men resultaten har ändå inte förbättrats. Hon menade att fokus legat för mycket på "omvårdande" av eleverna och att det behövs ett tydligare fokus på utbildning och resultat och att man måste våga ställa höga förväntningar även på dessa elever. Man behöver också öka kontakten och engagemanget från föräldrarna. Ett exempel var att när man kallade till föräldramöte för att berätta om nedläggningen av årskurs 7-9 och ville berätta hur de 147 eleverna skulle fördelas ut på andra skolor kom bara 4 (fyra!) föräldrar till mötet.
Ett intressant möte som beskriver de mycket stora utmaningarna för skolan i områden med många nyanlända.
Bred samling kring ny politik för att ytterligare stärka läraryrket
2013-06-03
I dag tas ännu ett stort steg framåt för att höja läraryrkets status. Fem centrala personer inom utbildningsområdet, Jan Björklund (FP), utbildningsminister, Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet, Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas riksförbund, Anders Knape (M), ordförande Sveriges kommuner och landsting samt Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund står bakom en gemensam debattartikel i Dagens nyheter med fokus på lärarnas roll i skolan.
Artikeln inleds med att man konstaterar att skolans resultat grundläggs i mötet mellan lärare och elever. Det är lärarens yrkesskicklighet och undervisningens kvalitet som ytterst avgör hur mycket kunskaper eleverna får med sig. Glädjande nog ökar ansökningarna till landets lärarutbildningar i år, för andra året i rad med debattörerna menar att det behövs fler insatser för att öka läraryrkets attraktionskraft.
I artikeln går man igenom både sådant som redan är genomfört eller beslutat och ett antal nya förslag:
1. Höjda lärarlöner och karriärtjänster (genomfört)
2. Minskad administration (beslutat, genomförs i höst)
3. Legitimation och behörighet (genomförs just nu)
4. Högre antagningskrav, blöand annat vad gäller kunskaper i svenska språket (beslutat)
5. Lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen ska införas på försök på några platser
6. Mer satsning på didaktik, dvs hur undervisningen ska läggas upp
7. Övningsskolor ska genomföras på försök
8. Utveckling av den verksamhetsförlagda utbildningen somingår i lärautbildningen
9. Utveckling av introduktionsåret efter lärarutbildningen
10. Inrättande av ett skolforskningsinstitut
Sammantaget tycker jag det är mycket lovande att alla tunga aktörer är överens med Alliansen om denna inriktning. Det ger en chans att verkligen utveckla läraryrkets status och attraktionskraft ytterligare!
Viktigt med tidigt stöd till elever med särskilda behov
2013-06-03
I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning, tillsammans med moderaternas kommunalråd Annette Carlsson. Artikeln belyser vikten av att särskilt stöd sätts in tidigt för elever med särskilda behov, och vilka åtgärder Alliansregeringen förslagit och vad vi moderater tycker man ska göra ytterligare för att stärka elever, klasser och skolor med särskilda utmaningar och behov.
Politisk enighet om viktiga skolsatsningar i Borås
2013-06-03
I dagens BT kan man också läsa ett större reportage om Bodaskolan i Borås som är en av de tio skolor i Sverige som valts ut av Skolverket för att delta i en satsning för att höja kunskapsresultaten. En viktig del i detta är särskilt kvalificerade lärarhandledare som ska hjälpa sina kolleger att utvecklas i sitt yrke och hitta nya vägar när det gäller pedagogik. Det finns säkert anledning att återkomma till detta fram i höst när det nya läsåret börjat och man kan börja utvärdera resultatet och hur lärarna uppfattar satsningen.
I anslutning till denna artikel fanns också en redovisning av några andra satsningar som Borås kommun deltar i för att förbättra skolresultaten. Det gäller exempelvis bedömning för lärande som startade 2008 och en särskild matematiksatsning som kallas PISA 2015. Det ska bli spännande att följa upp resultaten av detta.
I dag presenterade Borås kommun också en ny handlingsplan för grundskolan. Det är en satsning som politikerna samlat står bakom och detta manifesterades genom att två kommunalråd, Lena Palmén (S) och Annette Carlsson (M) presenterade satsningen tillsammans med ansvariga tjänstemän. Målet är att lärarna ska få mer tid i klassrummen och mindre tid för administration, att rektorerna ska avlastas arbetsuppgifter för att få mer tid att vara pedagogiska ledare för att sätta lärandet i fokus. Ett delmål är att varje grundskoleelev ska nå gymnasiebehörighet.
Möte med ledningen för Högskolan i Borås
2013-05-28
I går eftermiddag träffade jag och ett antal andra politiker från kommunera och riksdagen delar av ledningen för Högskolan i Borås, något vi gör regelbundet för att få en aktuell bild av läget och för att lyssna på Högskolans ledning och få tankar och ideer att driva politiskt.
Några saker från i går som jag särskilt tar med mig är diskussioner kring lärarutbildningarna. De första kombinerade utbildningarna av högskoleingenjörer/pedagoger kommer att starta hösten 2014, och vi diskuterade om man inte kunde hitta fler lämpliga kombinationsutbildningar, kanske informatör/lärare? Allt för att locka fler till spännande lärarutbildningar och underlätta för välutbildade människor att gå fram och tillbaka mellan arbete i näringslivet och skolan vilket samtidigt skulle göra utbildningarna mer aktuella och koppla samman skola och arbetsmarknad på ett bättre sätt.
Vi pratade också en del om varför inte fler söker sig till lärarutbildningarna. Min egen fundering är att en mångårig svartmålning av läraryrket från media, politiker och till och med lärarfacken själva har gjort stor skada. En företrädare för hogskolan undrade varför det är så bra söktryck från elever som vill utbilda sig till sjuksköterska men inte samma söktryck till lärarutbildningarna. Hon påpekade att sjuksköterskorna har sämre lön än lärarna och också sämre arbetstider. Ändå vill fler bli sjuksköterskor. Hon menade att det är samhällsattityden till yrkena som avgör, inte lönen och arbetsvillkoren. Jag tror det ligger mycket i detta.
Glädjande är i vart fall att lärarutbildningarna vid högskolan i Borås överlag håller mycket hög kvalitet, i likhet med de flesta andra utbildningar högskolan erbjuder. Detta visar sig i de nationella granskningar som görs, och medför att högskolan också kommer bättre ut när det gäller fördelning av pengar än många andra. Vi har en mycket bra högskola och det är bra för hela Sjuhärad.
Sex partier överens om nya regler för fristående skolor
2013-05-23
I dag presenterade sex partier (M, FP, C, KD, S och MP) ett gemensamt förslag till skärpt regelverk för friskolor på en mycket välbesökt presskonferens i riksdagen. Efter presskoneferensen blev vår utskottsordförande Tomas Tobé intervjuad av de flesta medier, här TV4.
Partierna är överens om att friskolorna har en viktig roll i det svenska skolsystemet, att valfriheten är viktig för eleverna, och att kvalitén är det viktigaste i den svenska skolan, inte vem som driver en skola. Samtidigt är det viktig med ökad insyn i friskolesektorn och att de som driver friskolor har långsiktiga ambitioner. Det är också viktigt med likvärdiga villkor mellan friskolor och kommunala skolor.
Friskolekommittén har enats om ett antal förslag, samt att några frågor ska utredas vidare. Dessa är de viktigaste konkreta förslagen:
1. Prövning av skolhuvudmännens och ägarnas lämplighet och långsiktighet före tillståndsbeslut. Det gäller tex ekonomisk skötsamhet, att inte ledande personer dömts för allvarliga brott mm. Sådana regler finns redan för exempelvis finansrörelse, vaktbolag, alkoholservering mm. Nu ska det även gälla den som vill starta och driva en friskola. Något formellt vinstförbud införs dock inte för friskolor.
2. Obligatoriskt samråd mellan friskolan och kommunen innan tillstånd ges för friskolan att starta. Samråd och dialog är viktiga för både kommunen och friskolan. Kommunerna får däremot ingen kommunal vetorätt mot nya friskolor.
3. Anställda vid friskolor får samma meddelarfrihet som redan gäller för anställda i kommunala skolor. Samtidigt ska friskolorna omfattas av offentlighetsprincipen. Samtidigt ska friskolornas ges möjlighet till full insyn i kommunernas egna skolkostnader vilket garanterar att friskolor och kommunala skolor verkligen får samma ekonomiska förutsättningar.
4. En särskild databas byggs upp där alla friskolor och alla kommunala skolor ska redovisa sina resultat i form av betyg och andelen elever som når målen, andelen elever som är behöriga till gymnasiet, vilken lärartäthet man har, andelen behöriga lärare med mera. Allt för att underlätta för elever att välja skola.
5. Möjligheten till sanktioner mot skolor som inte sköter sig skärpas i form av kraftfullare vitesförelägganden. Skolinspektionen ska också ges rätt att förelägga alla skolor - både friskolor och kommunala skolor - att öka sin lärartäthet om skolinspektionen finner att brister på en skola har tydlig koppling till just bristande lärartäthet.br>
80% av de bästa 50 skolkommunerna styrs av Alliansen
2013-05-20
Tidningen Dagens Samhälle publicerade förra veckan en mycket omdiskuterad rapport om de bästa och sämsta svenska skolkommunerna. Man fick viss kritik mot sitt sätt att räkna och har nu lagt ut en korrigerad version på sin nätsida. Korrigeringarna medförde dock väldigt små förändringar när det gäller topp och botten på listorna, snarare förstärkte det bilden av att Alliansen styr de bästa skolkommuneran och de röda partierna de sämsta.
Man kan konstatera att 80% av de bästa 50 skolkommunerna styrs av Alliansen (82% före korrigeringen). Man kan också konstatera att 76% av de 50 sämsta skolkommunerna styrs av Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet (72% före korrigeringen).
De röda kommunerna har sämre resultat på de nationella proven, både i årskurs tre och sex, man har färre elever som uppnår målen i grundskolan och eleverna har lägre genomsnittligt meritvärde. Färre elever är också behöriga till högskolan och färre elever börjar högskoleutbildningar. "Många s-kommuner ligger i topp när det gäller resurser till skolan, men får inte valuta för pengarna. resultatet är nedslående för de vänsterstyrda kommunerna. På punkt efter punkt levererar de sämre resultat än i den blå delen av landet."
Ofta skyller oppositionen på att man styr kommuner med sämre socioekonomiska förutsättningar och att det skulle förklara att man har sämre skolresultat. Men Dagens Samhälle konstaterar i sin analys att det inte är så enkelt.
Personligen tror jag att mycket handlar om prioriteringar, förväntningar och signaler till eleverna, liksom att bejaka att elever är olika och inte kan stöpas i samma form. Där finns den stora skillnaden mellan vänster och höger i politiken. De röda har tappat bort individens behov i skolpolitiken och ser alla elever som en grå massa.
Men oavsett vad orsakerna är så verkar inte ett rött styre vara någon bra idé om man vill lyfta den svenska skolan. Och det gäller med all säkerhet även ansvaret på riksnivå.
"Baylan lämnade skolan i fritt fall"
2013-05-15
Denna korta och kärnfulla insändare i Expressen idag beskriver något av Socialdemokraternas ansvar för alla de problem i den svenska skolan som Alliansen fått ta itu med sedan regeringsskiftet 2006. Frågan är varför man skulle lita på Soicialdemokraterna och Ibrahim Baylan idag när de pratar vackert om allt de vill förbättra i den svenska skolan? Spåren från tidigare s-regeringar förskräcker!
Baylan lämnade skolan i fritt fall
Resurserna till skolan har ökat med hela fyra miljarder sedan alliansregeringen tillträdde 2006. Resursförstärkningen innebär ungefär 2 100 kronor mer per elev.
Den skola vi ärvde av Socialdemokraterna befann sig i fritt fall. Ibrahim Baylans år som skolminister var särskilt bekymmersamma för skolan.
År 2005 presenterade nämligen Skolverket en mycket oroande rapport som tydligt pekade på försämrade resultat och minskad likvärdighet i grundskolan.
Särskilt oroande var att Skolverket visade på att det fanns påtagliga systematiska skillnader i resultat mellan elever med respektive utan högutbildade föräldrar. Det borde ha varit en väckarklocka för dåvarande skolminister Baylan. I stället valde han att förbli passiv.
Alliansregeringen har valt motsatt väg och genomför nu genomgripande förändringar som på sikt kommer leda till ökad likvärdighet, resultatförbättringar och bättre genomströmning i gymnasieskolan.
Med vår kraftfulla reformering av grund- och gymnasieskolan får vi tydligare kunskapskrav, fler nationella prov, mer lärarfortbildning, karriärtjänster för lärare och bättre särskilt stöd. Allt detta borde ha sjösatts för snart tio år sedan när Skolverket slog larm, eftersom utbildningsreformer tar lång tid. Vi upprättar nu en efterlängtad kunskapsskola med mer resurser som ger bättre förutsättningar att stärka resultaten och likvärdigheten.
TOMAS TOBÈ (M)
ordförande i utbildningsutskottet
Mer matematik för elever i grundskolan
2013-04-30
Förra veckan tog riksdagen ett viktigt beslut för att stärka matematikundervisningen i grundskolan i syfte att öka elevernas kunskaper i matematik, som har blivit sämre under 2000-talet. Från och med hösttreminen i år utökas matematikundervisningen med 120 timmar, från 900 till 1020 timmar. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar samtidigt lika mycket, vilket innebär att den utökade tiden för matematik inte tas från andra ämnen.
Som en del i sin profilering har grundskolorna haft stor möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisnings- timmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Men detta begränsas nu när det gäller vissa ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val. Detta är ytterligare en signal om att dessa ämnen anses särskilt grundläggande.
Rekordmånga fick studiemedel under 2012
2013-04-29
Den politiska oppositionen påstår ofta felaktigt att Alliansen försämrat möjligheterna till vuxenutbildning och högskoleutbildning och att vi kraftigt skurit ned antalet platser. Jag har upprepade gånger påpekat att det är felaktiga uppgifter.
I dag kom ännu ett bevis på att rekordmånga befinner sig i studier. I dag kom siffror från CSN över utbetalda studiemedel förra året. Det visar sig att under 2012 fick cirka 337 000 personer studiemedel för studier på eftergymnasial nivå, vilket är ett nytt rekord. Aldrig tidigare har så många studerande fått studiemedel för eftergymnasiala studier enligt CSN.
CSN konstaterar även att det är fortsatt populärt med utlandsstudier. Det har skett en ökning av antalet studerande i utlandet under flera års tid – och den höll i sig under 2012. Totalt fick 32 700 personer studiemedel för utlandsstudier förra året.
"Stora ungdomskullar har lämnat gymnasieskolan de senaste åren. Tillsammans med det rådande arbetsmarknadsläget gör det att många befinner sig i studier", säger Carl-Johan Stolt, utredare vid CSN.
Och som jag tidigare berättat blir det ännu fler platser på olika eftergymnasiala utbildningar kommande år.
Alliansens Gymnasieskola stänger inga dörrar
2013-04-24
I veckan har jag detta debattsvar i Markbladet som jag även lägger ut i sin helhet på bloggen, eftersom det är en viktig fråga där den politiska oppositionen sprider ett antal myter och dessutom har väldigt ogenomtänkta egna förslag. Jag sammanfattar Alliansens gymnasiereform och beskriver både varför den var nödvändig och krossar myten att inte alla kan läsa in högskolebehörighet - det går alldeles utmärkt, även på yrkesprogrammen, men det är frivilligt!
Alliansens gymnasieskola stänger inga dörrar
Ann-Christin Ahlberg (S) och Lisa Dahlberg (S) påstår att regeringen ”föreslår ettåriga gymnasieprogram”. Det finns inga sådana förslag! De påstår också felaktigt att Skolverket förklarat minskningen av antalet elever på vissa yrkesprogram med att de inte längre med automatik ger högskolebehörighet. Men Alliansens gymnasiereform fick tvärtom beröm av Skolverket vid riksdagens utfrågning om gymnasieskolan i februari. Generaldirektören Anna Ekström påpekade att diskussionen om att det är färre elever på yrkesprogrammen idag än tidigare måste ses i ljuset av att ålderskullarna i gymnasieåldern minskat kraftigt. Även de studieförberedande programmen har färre elever idag än tidigare. Hon påpekade att huvudsyftet med gymnasiereformen var att minska avhoppen från gymnasieskolan och erbjuda en bra yrkesutbildning, och menade att de nya programråden med företrädare för yrkeslivet redan blivit en stor framgång.
På de flesta yrkesprogram kan de elever som vill redan idag läsa in högskolebehörighet inom ramen för programmet. På fem program krävs utökat program. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att se över hur även dessa fem program kan justeras så att behörigheten kan nås inom de vanliga 2 500 poängen. Samtidigt ligger huvudprincipen fast, elever på yrkesprogrammen ska inte tvingas läsa in högskolebehörighet. Om man efter examen skulle komma på att man vill läsa in högskolebehörighet i efterhand har man förtur till Komvux där det tar en knapp termin att läsa in det som fattas.
Före Alliansens gymnasiereform var det 1/3 av eleverna på gymnasieskolan som inte slutförde sin utbildning, många av dem på yrkesprogrammen. 12.000 elever lämnade gymnasieskolan i förtid varje år. Alliansen tycker det är viktigast att dessa elever får en utbildning som leder till arbete, i stället för att de hoppar av gymnasiskolan och blir arbetslösa. Avsikten med att ta bort kravet på att alla elever måste läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen var just att ge utrymme för fler yrkesämnen och få färre avhopp.
Socialdemokraternas politik handlar däremot som vanligt om tvång och likriktning. Man vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever och dessutom tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet, oavsett om de vill eller inte. Frågan är hur man tänkt sig att de elever som inte vill ska kunna tvingas till skolan, och hur man ska kunna tvinga dem att studera de ämnen de inte vill läsa?
Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet
Alliansen har ökat antalet högskoleplatser under sin regeringstid
2013-04-15
Den politiska oppositionen upprepar hela tiden sitt falska påstående att Alliansen skurit ned på både vuxenutbildning och högre utbildning. Jag har tidigare berättat hur mycket mer pengar som satsas på vuxenutbildning idag jämfört med 2006. Samma sak gäller högskola och universitet.
Antalet högskolestuderande har ökat under Alliansregeringen, inte minskat! Antalet inskrivna studenter är nu 460 000. Omräknat i heltidsstuderande motsvarar det 310 000 studenter i år. Det är betydligt fler än då Ibrahim Baylan (S) var utbildningsminister. Så här ser antalet helårsstudenter ut enligt siffror från Universitetskanslerämbetet för åren 2003-2012:
* Åren 2010-2011 genomförde regeringen en omfattande tillfällig satsning om 10 000 platser, eftersom arbetslösheten förväntades bli nästan 12 procent på grund av finanskrisen. Satsningen upphörde som planerat 2012.
* Man ser i figuren hur antalet helårsstudenter ökat kraftigt sedan 2006. Och man ser hur den tillfälliga extrasatsningen slog igenom 2011 och 2012. 2013 finns inte med i staplarna, men antalet helårsstudenter 2013 kan idag beräknas till runt 310.000, alltså ungefär i nivå med 2010 och 2011.
* Regeringen gjorde i höstbudgeten 2012 en ny extrasatsning på ca 4200 nya platser 2013-2015, eftersom söktrycket är fortsatt högt. Dessutom fortsätter regeringen att permanent bygga ut vård- och ingenjörsutbildningarna. I den aktuella vårbudgeten blir det ytterligare 1.400 extra platser åren 2013-2014. Totalt alltså en ökning med 5.600 helårsplatser de kommande åren.
Antalet högskolestuderande ligger med andra ord på mycket höga nivåer. Samtidigt kan man inte mäta alla ambitioner för högskolan i antalet platser. Alliansen satsar även på att stärka kvaliteten genom omfördelning från utbildningar med låg kvalitet och många inaktiva studenter till kvalitativa utbildningar med aktiva studenter. I vissa fall innebär det omfördelningar från billigare till dyrare utbildningar, vilket innebär att det totalt sett blir något färre platser på vissa högskolor. I andra fall innebär det en prioritering av utbildningar som har större efterfrågan eller som efterfrågas mer av arbetsgivarna. Men alla resurser stannar kvar inom högskolan för att stärka kvaliteten.
Nya utbildningssatsningar i regeringens kommande vårbudget
2013-04-09
På dagens riksdagsgrupp berättade statsministern lite om de nya satsningarna som Alliansens partiledare presenterade tidigare idag inom ramen för den kommande ekonomiska vårpropositionen.
Fortsatt svag internationell konjunktur och fortsatt oro i omvärlden slår mot den svenska arbetsmarknaden, och regeringen prioriterar därför ytterligare satsningar på utbildning för att bekämpa arbetslösheten. I år och nästa år satsas tre miljarder kronor för att framförallt ge fler som saknar fullständigt gymnasium möjlighet till utbildning. Det är i dessa grupper som ungdomsarbetslösheten är som störst.
Totalt handlar det om 12 400 extra utbildningsplatser, 7 000 platser i yrkesvux, 3 000 praktikplatser, 1 000 utbildningsplatser inom arbetsmarknadspolitiken och 1 400 högskoleplatser inom ingenjörs- och sjuksköterskeutbildningar. Självklart är det extra kul att mitt eget ansvarsområde, utbildning, och då framförallt vuxenutbildning, får ta del av så stora satsningar.
Utöver utbildningssatsningarna görs också omfördelning av medel inom infrastrukturområdet som frigjorts genom lägre räntor på investeringar och underhåll. Det möjliggör att ytterligare 700 miljoner kronor kan satsas på drift och underhåll av järnväg under 2013.
Det är viktigt att konstatera att det är regeringens långvariga ekonomiska ansvarstagande som gör det möjligt med nya satsningar för att dämpa konjunkturnedgången och lägga grund för att förstärka konjunturuppgången som vi vet kommer förr eller senare.
Öppet brev till kommunstyrelsens ordförande i Borås
2013-04-03
Alliansregeringens satsning på nya karriärvägar för lärare är en av flera åtgärder för att öka läraryrkets attraktionskraft och premiera duktiga lärare, men också ett sätt att markera att lärarna har en central roll för att lyfta den svenska skolan. Jag har därför idag skickat nedanstående öppna brev till kommunstyrelsens ordförande i Borås, Ulf Olsson, där jag uppmanar Borås Stad att söka det speciella statsbidrag som regeringen avsatt för nya karriärvägar för duktiga lärare.
Öppet brev till Ulf Olsson, kommunstyrelseordförande i Borås Stad
Hej Ulf!
Den 23 februari fattade regeringen beslut om att införa ett statsbidrag för två nya karriärtjänster - förstelärare och lektor. Moderaterna och Alliansen anser läraren vara den enskilt viktigaste faktorn för skolans och elevernas resultat. Därför ska lärare kunna belönas och ges möjlighet till karriärvägar.
Staten avsätter 880 miljoner kronor per år för att kommunerna och andra skolhuvudmän ska anställa dessa kvalificerade lärare. För Borås Stad innebär detta att man kan ansöka om ett statsbidrag på 1,7 miljoner för andra halvåret 2013.
Statsbidraget för 2013 gäller alltså för höstterminen och jag vill med detta öppna brev uppmärksamma kommunledningen i Borås Stad på att sista ansökningsdag för bidrag för 2013 är den 17 april. Bidraget kommer sedan att utbetalas under december.
I ett initiativärende i kommunstyrelsen den 4 mars föreslog Alliansen i Borås att Borås Stad ska ansöka om dessa pengar. Jag kan bara instämma i detta, och hoppas och tror att du som ordförande för kommunstyrelsen tar de kontakter som behövs för att tillse att Borås Stad inte missar denna möjlighet att tillskapa nya karriärtjänster för Borås Stads duktiga lärare.
Med vänlig hälsning
Jan Ericson (M)
riksdagsledamot utbildningsutskottet
Utlovade "rödgröna" skolsatsningar i Borås ett tomt löfte
2013-04-01
I lördags hade jag ett debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med Dennis Jernkrook från MUF i Södra Älvsborg. I artikeln ifrågasätter vi återigen de "rödgrönas" tomma vallöfte om satsningar på skolan i Borås. Trots stora överskott i den kommunala ekonomin, över 200 miljoner kronor 2012, så fortsätter man skära ned på skolan. Och till råga på allt skyller man nedskärningarna på regeringen.
De rödgrönas hantering av skolan i Borås förtjänar mer uppmärksamhet, inte minst med tanke på att just satsningar på skolan var ett av deras viktigaste vallöften före valet 2010. Som moderat och aktiv i riksdagen med utbildningsfrågor kommer jag att fortsätta min kritiska bevakning av de rödgrönas hantering av Borås skolor.
Kvällsdebatt om vuxenutbildning
2013-03-27
Efter eftermiddagens votering tog de flesta riksdagsledamöter påskledigt. Men för oss i Utbildningsutskottet som hade kvällens sista debatt får hemresan vänta tills i morgon. Jag deltog i debatten för moderaternas räkning, och hela mitt anförande går att läsa här
Mina viktigaste budskap var att Alliansen under sin tid vid makten har prioriterat upp vuxenutbildningsfrågorna. Mer pengar, fler platser, fler olika utbildningsalternativ och förbättrat studiestöd. När det gäller Komvux har vi exempelvis ökat anslagen med två miljarder kronor jämfört med 2006, en ökning med 34% jämfört med socialdemokraternas sista budget före regeringsskiftet.
Vuxenutbildningen är en viktig pusselbit i Alliansens arbetslinje. Och om vi ska orka arbeta längre upp i åldrarna i framtiden måste det vara möjligt att vidareutbilda sig och byta jobb mitt i livet. Jag är övertygad om att en höjd åldergräns för rätt till studiemedel skulle underlätta för många att studera i vuxen ålder.
I debatten påpekade jag också hur splittrade oppositionen är i utbildningsfrågorna, till skillnad får en enad Allians.
Varför slarvar skolorna bort 5% av undervisningstiden?
2013-03-12
Ibland hörs röster om att förlänga terminerna, korta ned sommarlovet eller ha fler lektioner varje vecka. Jag tycker man borde ha fokus på en annan fråga, nämligen varför så många skolor slarvar bort så mycket av undervisningstiden på ingenting. Jag tänker på slutet av terminerna, där man alltför ofta inte gör i stort sett någonting på lektionerna den sista veckan (eller ibland veckorna) före avslutningen. Man brukar säga till eleverna att "betygen är redan satta". Lektioner ställs ibland in eller består av TV-tittande, filmvisning eller håltimmar.
Ett normalt läsår består av ca 37 veckor (loven borträknade). Om två av dessa veckor (en vecka höst och vår) inte används till undervisning slarvar man bort över 5% av undervisningstiden. Jag tycker att man i stället kunde använda den sista veckan varje termin för repetition, extra stöd i något ämne till dem som behöver, eller kanske en extra fördjupning för övriga? Eller varför inte starta med nästa termins kurser? Man kunde också överväga att undervisa i något ämne som ligger utanför läroplanen, men som eleverna ändå kan ha nytta av, exempelvis mer om privatekonomi, körkortsteori eller något annat. Att ta vara på de sista veckorna på terminerna är ett enkelt sätt att utöka undervisningstiden utan att öka längden på skoldagarna eller antalet skoldagar för eleverna.
Moderaterna och Lärarnas Riksförbund överens om skolförslag
2013-03-11
Moderaterna har tillsammans med Lärarnas Riksförbund enats om tre nya förslag för skolpolitiken, som man presenterade tillsammans i TV4:s Nyheterna i kväll. Förslagen handlar om mer lärarledd undervisningstid, stadieindelad timplan och mindre läraradministration.
Förslagen var några av de åtgärder som den moderata arbetsgruppen för utbildningsfrågor presenterade nyligen och som förhoppningsvis blir moderaternas nya utbildningspolitik. Det känns givetvis bra att vara överens med ett av de stora lärarfackförbunden om dessa förslag.
Debatterar körkortskostnader med STR i tidningen Motorföraren
2013-03-08
Jag har länge engagerat mig i frågan när det gäller kostnader för att ta körkort, och skrivit flera debattartiklar i ämnet. I senaste numret av Motorföraren ifrågasätter jag STR (Trafikskolornas Riksförbund) när det äller deras roll och ansvar för att göra körkortstagandet enklare och billigare:
I samma nummer av Motorföraren har STR:s förbundsordförande Berit Johansson en replik på mitt inlägg där hon försvarar STR. Jag delar kanske inte riktigt bilden av att STR försöker förenkla för eleverna, jag har tvärtom upplevt ganska hård lobbying från Trafikskolornas sida för att tillföra allt fler nya moment i körkort- sutbildningen, moment som gör körkorten allt dyrare.
Vad gäller synen på privat övningskörning kan jag bekräfta att de trafikskolor jag själv kommit i kontakt med i samband med att mina egna barns körkortstagning har varit positiva till privat övningskörning. Men jag får också mail från andra runt om i landet som tyvärr ger en bild av att andra trafikskolor aktivt motarbetar privat övningskörning för att få sälja så många egna lektioner som möjligt. Så synsättet varierar nog en del.
När det gäller "handledarutbildningen" som jag själv deltagit i som förälder så måste jag säga att den varit tämligen meningslös och bara kostat en massa pengar. Och kravet på handledarutbildning har tillkommit till stor del på grund av STR:s lobbyarbete mot politikerna, officiellt för att göra den privata övningskörningen "säkrare". Att det samtidigt medfört en stor ny intäktskälla för körskolorna att få anordna dessa "handledarutbildningar" pratar man tyst om. Samma sak gäller nya "riskutbildningar" som tillförts.
Det är glädjande om STR menar allvar och verkligen vill göra det möjligt för fler att ta körkort. Men då kan de inte bara skylla på politikerna och myndigheterna, utan borde också fundera över hur de arbetar med sitt eget lobbyarbete. Om man driver fram ytterligare ett antal dyra utbildningsmoment i framtiden kommer ännu färre att ta körkort!
Lättare att läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen
2013-03-06
Diskussionen pågår ständigt om obligatorisk eller frivillig inläsning av högskolebehörighet på gymnasieskolans yrkesprogram. Avsikten när vi tog bort kravet var att ge utrymme för fler yrkesämnen och få färre avhopp. Samtidigt vet vi att det tidigare bara var runt 1% av eleverna från yrkesprogrammen som gick vidare till högskolan, de flesta fick bra jobb direkt efter gymnasiet. Personligen tycker jag debatten spårat ur, och jag tror att det är få elever som avstår från yrkesprogrammen på grund av att de inte tvingas läsa in högskolebehörighet. Däremot finns det sannolikt de som tror att det inte är möjligt.
Samtidigt finns det lite konstiga effekter idag, på sju av tolv yrkesprogram kan de elever som önskar läsa in högskolebehörighet inom ramen för programmet, medan det på fem program krävs utökat program. De fem program där det i dag krävs extrastudier för att bli högskolebehörig är bygg- och anläggning, fordons- och transport, hantverk, naturbruk samt VVS- och fastighet. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att se över hur även dessa fem program kan justeras så att behörigheten kan nås inom de vanliga 2 500 poängen.
Samtidigt ligger huvudprincipen fast, elever på yrkesprogrammen ska inte tvingas läsa in högskolebehörighet, utan valfrihet ska gälla. Vill man kan man läsa in högskolebehörighet under studietiden, och om man efter examen kommer på att man vill läsa in högskolebehörighet i efterhand har man förtur till Komvux där det tar en knapp termin att läsa in det som fattas.
Kanske kan ändå de förändringar regeringen nu tar initiativ till göra att den snedvridna debatten om att elever från yrkesprogrammen "inte kan få högskolebehörighet" kan avfärdas en gång för alla. Den politiska oppositionen har alltför länge odlat denna myt, vilket sannolikt skrämt bort en del elever från yrkesprogrammen. Tråkigt med tanke på att dessa utbildningar nästan alltid leder till jobb!
Nedskärningar i Borås skolor är kommunpolitikernas ansvar
2013-03-03
I dag finns en tänkvärd insändare i Borås Tidning där en invånare ifrågasätter de rödgröna partierna i Borås som skär ned på skolan och skyller neddragningarna på Alliansregeringen. Insändarskribenten påpekar att Borås kommun fick 94 extra miljoner utbetalda förra året tack vare att sjuktalen gått ned, en återbetalning från de kollektivavtalade sjukförsäkringarna för kommunanställda. Totalt fick de svenska kommunerna och landstingen dela på nära 12 extra miljarder under 2012. I Borås redovisade man ett sammanlagt överskott på ca 200 miljoner (!) kronor för 2012. Då känns det ganska magstarkt att samtidigt göra neddragningar på kommunens skolor och ännu mer magstarkt att skylla det på regeringen.
Allt i den kommunala verksamheten handlar om att prioritera. Borås har en mycket stark ekonomi och om bara viljan finns kan man givetvis satsa på skolan. Det kan de rödgröna partierna inte prata bort. Nedskärningar på skolorna i Borås är helt och hållet de lokala politikernas ansvar, ingen annans.
Regeringen vill införa undersköterskeexamen på gymnasiet
2013-03-03
Debatten om bristande intresse för yrkesprogrammen drar ofta alla program över en kam. Men faktum är att många av programmen har ett bra söktryck. Bygg- och El-programmen har exempelvis sällan problem med bristande sökintresse. Däremot har omvårdnadsprogrammet länge brottats med brist på elever, och det gällde långt före Alliansens stora gymnasiereform.
Samtidigt finns ett skriande behov av personal inom sjukvård och äldreomsorg, och det är därför viktigt att fler läser omvårdnadsprogrammet. Inom Alliansen har vi diskuterat en hel del om vad man kan göra för att öka intresset. Jag har exempelvis pekat på hur omvårdnadsprogrammet vid Marks gymnasieskola för ett antal år sedan inledde ett samarbete med räddningstjänsten, med lyckat resultat.
Nu föreslår regeringen att det ska införas en ny undersköterskeexamen i gymnasieskolan. Man vill också ändra programmets fokus så att utbildningen får en mer medicinsk inriktning. Skolverket får samtidigt i uppdrag att ta fram en ny inriktning på vård- och omsorgsprogrammet som ska ge direkt behörighet att studera vidare till sjuksköterska på högskolan.
Förhoppningsvis kan dessa förändringar bidra till ett ökat intresse för denna viktiga utbildning framöver.
Moderaterna vill vässa skolpolitiken ytterligare
2013-02-28
I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning där jag berör fyra olika saker rörande den svenska skolan.
För det första att jag tycker det är bra att Socialdemokraterna äntligen pratar om skolan, men att de inte bara kan ställa upp tomma löften utan faktiskt måste sätta av pengar till det i sin budget också, vilket de inte gjort så här långt.
För det andra att Alliansen tagit stora steg de senaste åren för att förbättra resultaten i svensk skola. Det är faktiskt de största och mest genomgripande förändringarna i modern tid.
För det tredje att moderaternas skolarbetsgrupp nu lägger ytterligare förslag för att vässa skolpolitiken ytterligare för att förbättra resultaten i svensk skola.
Och för det fjärde - kanske det allra viktigaste i dagens skoldebatt. Det ständiga klagandet och kritiken mot svensk skola är väldigt onyanserad. Så här avslutar jag min artikel:
Den svenska skolan har stora utmaningar, men jag vänder mig samtidigt mot det ständiga smutskastningen av svensk skola, både från s-politiker och media. Den svenska skolan är betydligt bättre än sitt rykte och många elever får en bra utbildning av mycket engagerade lärare. När det gäller kunskaper i engelska ligger exempelvis svenska elever i topp, och när det gäller naturvetenskap ser vi nu förbättringar i de lägre årskurserna i internationella jämförelser. Svenska elevers dokumenterade goda förmåga till samarbete och självständigt tänkande mäts inte i några internationella undersökningar, men hade man gjort det hade Sverige sannolikt legat i topp.
Med detta sagt – Moderaternas förslag till ytterligare förbättringar kan göra svensk skola ännu bättre. Moderaterna har valt att lägga fokus på resultatutveckling, likvärdighet, öka lärarnas status och kompetens, kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad samt skolan som en modern arbetsplats. På det viset hoppas vi skapa en skola i världsklass.
Statlig satsning på höjda lärarlöner
2013-02-23
I kväll hade rapport ett inslag där man berättade om regeringens stora stasning som ska ge ett antal särskilt skickliga lärare ett rejält lönelyft på mellan 5.000 och 10.000 kronor i månaden. Det blir följden av att två nya karriärsteg införs, förstelärare och lektorer.
Totalt är det 4.400 lärare som genom de nya tjänsterna kan få löneförhöjningen i höst. Regeringen har beslutat att landets kommuner ska erbjudas möjligheten att inrätta dessa karriärtjänster, och beslutar hur många lärare i varje kommun som kan omfattas av satsningen. Målet är naturligtvis att göra läraryrket mer attraktivt.
Under avdelningen kuriosa vill jag peka på en trevlig poäng med dagens Rapportinslag. Titta på stolen bakom skolministern....om man tittar noga ser man att där hänger en fin gulsvart halsduk, en äkta Elfsborgshalsduk! Som initiativtagare till Riksdagsguliganerna är jag givetvis nöjd med att ministern har halsduken framme i sitt statsrådsrum. Det gör mig dubbelt nöjd med inslaget i Rapport.
(V): föräldrars omsorg om egna barn är "oseriös verksamhet"
2013-02-22
I går kväll hade vi i utbildningsutskottet riksdagsdebatt om förskolan. Vänsterpartiet representerades av sin talesperson Rossana Dinamarca, som ju också sitter i partistyrelsen. I en replik ifrågasatte hon som väntat vårdnadsbidraget, men med argument som nästan fick mig att ramla ur stolen. Så här sa hon (citat från riksdagens officiella protokoll):
"En annan sak som nämndes som jag vill ta upp är valfriheten. Man behöver inte sätta sina barn i förskola vare sig när de är ett år eller två år. Vi vill gärna utöka rätten till förskola och göra den till allmän från ett års ålder. Det är fel att man använder skattemedel till pedagogisk omsorg där man inte ställer krav på läroplan eller utbildad personal. Varför ska skattemedel gå till oseriös verksamhet som man inte ställer några som helst krav på? Om föräldrar vill vara hemma med sina barn är det fine. Men varför ska vi ta pengar från förskola och urholka förskolan för att stödja en reform som dessutom innebär att det framför allt är kvinnorna som stannar hemma?
Rossana Dinamarca säger alltså rent ut att de föräldrar som väljer att vara hemma med sina barn i stället för att lämna barnen till förskolan ägnar sig åt "en oseriös verksamhet"! Uttalandet är häpnadsväckande, till och med för att komma från en vänsterpartist. Ett tydligare underkännande av föräldrarnas viktiga betydelse för sina barn är svårt att tänka sig, Vänsterpartiet föraktar uppenbarligen de föräldrar som väljer bort förskolan för sina små barn. Det är ingen vild gissning att valfriheten för svenska familjer skulle drabbas av ett dråpslag med en regering där Vänsterpartiet har inflytande.
Märklig debatt om genusfrågor i forskningen
2013-02-20
Att resurserna för forskning bör kunna komma alla duktiga forskare till del, oavsett ålder och kön, är en självklarhet. Men ibland går genusdebatten till överdrift. Dagens forskningsdebatt innehöll sådanba inslag.
Tomas Strand (S) påpekade indignerat att ordet "genus" förekom hela 80 gånger (!) i Socialdemokraternas forskningsproposition 2004. I Alliansens första forskningsproposition förekom ordet genus bara 7 gånger enligt Strand, och i dagens forskningsproposition förekommer inte ordet genus alls, vilket han menade visade hur Alliansen såg på jämställdhet.
Suck! Att värdera regeringens jämställdhetsambitioner i forskarvärlden efter hur många gånger man upprepar ordet genus är ett ganska pinsamt lågvattenmärke. Viktigare borde vara hur verkligheten ser ut. Faktum är att i dag finns mycket fler kvinnor som disputerar än hur det såg ut när Alliansen tog över, och de senaste tio åren har antalet kvinnliga professorer tredubblats. Den kvinnliga dominansen bland de högskolestuderande kommer rimligen på sikt att leda till ännu fler kvinnliga forskare och professorer. Vi har idag också en majoritet kvinnliga rektorer på våra universitet och högskolor.
Denna verklighet är rimligen viktigare än hur många gånger man upprepar ordet genus. Verkligheten väger trots allt tyngre än plakatpolitiken.
Riksdagsdebatt om unikt stark svensk forskningssatsning
2013-02-20
I dag har Utbildningsutskottet debatterat den stora forskningspropositionen. En enad Allians höll mycket starka och framtidsinriktade anföranden där även utbildningsminister Jan Björklund (fotot) deltog.
Mot oss stod en ganska splittrad opposition som mest ägnade sig åt att gnälla i ett väldigt uppskruvat tonläge. Mer om detta i nästa blogginlägg.
Faktum är att Alliansen satsade rekordmycket på forskning redan i den första forskningspropositionen förra mandat- perioden, hela 5 miljarder mer än tidigare. Och nu ökar vi på med 4 miljarder till. Sammanlagt alltså hela nio miljarder mer till forskning, en ökning med hela 30% mot hur det såg ut under s-regeringen. Och våra satsningar gör vi mitt i en djup finansiell kris och lågkonjunktur, när länder i vår omvärld i stället skär ned på forskningssatsningarna.
Man kan ju jämföra med hur det såg ut under Socialdemokraternas regeringstid. När man år 2004 lade sin sista forskningsproposition minskade anslagen till forskning på många områden, och detta mitt i en stark högkonjunktur. När oppositionen nu klagar och vill ha mer till allt så är det svårt att uppfatta det som särskilt trovärdigt.
En lyckad gymnasiereform
2013-02-19
I dag höll riksdagens utbildningsutskott en öppen utfrågning om gymnasiereformen. Reformen är visserligen inte så gammal, de första eleverna började i den nya gymnasieskolan hösten 2011, men på grund av att reformen är en central del i regeringens utbildnings-, arbetsmarknads- och näringslivspolitik, och det stora mediala och politiska intresset för frågan har utskottet valt att redan nu arrangera en utfrågning.
Utfrågningen inleddes av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som i allt väsentligt ger reformen beröm. Inte minst menade hon att strukturen blivit tydligare vilket uppskattas av lärare och andra aktiva i gymnasieskolan. Hon påpekade också att diskussionen om att det är färre elever på yrkesprogrammen idag än tidigare måste ses i ljuset av att ålderskullarna i gymnasieåldern minskat kraftigt. Även de studieförberedande programmen har färre elever idag än tidigare. Hon påpekade att huvudsyftet med gymnasiereformen var att minska avhoppen från gymnasieskolan och erbjuda en bra yrkesutbildning, och gav stort beröm för de nya programråden med företrädare för yrkeslivet, som hon menar redan varit en stor framgång. Programråden ger möjlighet att snabbt förändra innehållet i utbildningen i takt med att branscherna utvecklas.
Lärarnas Riksförbund presenterade i samband med utfrågningen en rapport där man redovisade resultaten av en enkät bland 1.000 lärar ei gymnasieskolan. En stor andel av lärarna anser att många av förändringarna i gymnasieskolan har varit bra, två tredjedelar av lärarna tycker det är bra att renodla gymnasieskolan i högskoleförberedande program och yrkesprogram, och en stor majoritet av lärarna tycker att de nya ämnesplanerna är bra. En fjärdeldel av lärarna tror att förändringarna kommer att öka genomströmningen och minska avhoppen, men de flesta lärare menar att det är många faktorer som påverkar avhoppen, och då inte minst förutsättningarna i varje klassrum för läraren att bedriva en bra undervisning och ge elever möjlighet att vid behov få särskilt stöd. Drygt hälften av lärarna tycker det är en bra lösning att inte kräva att alla elever på yrkesprogrammen måste läsa in högskolebehörighet. Lärarförbundet gav också beröm till det nya introduktionsprogrammet som man menar fungerar bättre än det gamla "IB-programmet". Man var dock mer tveksamma till uppdelningen mellan studieförberedande program och yrkesprogram och vill se en översyn av detta.
Maria Stockhaus, ordförande för beredningen för utbildningsfrågor hos Sveriges Kommuner och Landsting, framhöll att det är något tidigt att dra några slutsatser om hur gymnasiereformen påverkat kommunerna. Det är också svårt att veta vad som beror på reformen och vad som beror på den demografiska utvecklingen. Maria Stockhaus var nöjd med det extra tillskottet av pengar från regeringen till kommunerna 2013, och att man tillsammans med regeringen följer upp hur reformen påverkar kommunernas ekonomi kommande år. På sikt var hon inte främmande för att gymnasiereformen kan spara pengar för kommunerna.
Cecilia Nykvist, dv för friskolornas Riksförbund tyckte det var bra att gymnasiereformen medfört lika villkor för kommunala skolor och friskolor. Samtidigt har reformens uppstramning av programmen medfört problem för vissa friskolor med specialutformade program med högt söktryck och god arbetsmarknad för eleverna. Här ville Friskolornas Riksförbund se en översyn, inte minst vilka av dessa program som ska ge möjlighet till högskolebehörighet, men också en översyn av reglerna för inackorderingsstöd för elever från andra orter. Friskolornas Riksförbund upplever att de nya reglerna ibland styr friskolorna alltför hårt och minskar deras möjlighet att vara flexibla och tänka i nya banor och utforma helt nya utbildningar.
Johan Olsson från Svenskt Näringsliv var positiv till gymnasiereformen, men påpekade även han att det är lite tidigt att dra slutsatser av reformen efter så kort tid. För Svenskt Näringsliv är frågan om framtidens kompetensförsörjning av största vikt. Svensk Näringsliv tycker också att de nationella och lokala programråden är viktiga, liksom kvalitén i den arbetsplatsförlagda utbildningen på yrkesprogrammen. Thomas Hagnefur från LO pratade mycket om kvalitetsutveckling av yrkesprogrammen, och berömde de nationella programråden. Men LO vill samtidigt återinföra högskolebehörigheten på alla yrkesprogram. Mattias Hallberg, min tidigare politiske sekreterare (!) och numera ordförande för Sveriges Elevkårer, tyckte att reformen i stort är positiv. Sveriges Elevkårer tycker dock att det "normala" ska vara att alla elever på gymnasieskolan, även yrkesprogrammen, ska få högskolebehörighet. Mimmi Garpebring från Sveriges elevråd, SVEA gick längre och kräver att alla elever på gymnasiet ska få högskolebehörighet.
På det stora hela får Alliansens gymnasiereform alltså mest beröm, även om man ska vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser efter bara ett drygt år. Bilden av den nya gymnasieskolan är dock betydligt mer positiv än vad media och den politiska oppositionen försöker förmedla i samhällsdebatten. Samtidigt tar vi givetvis med oss alla tankar och förslag till förbättringar. Utvecklingen av skolan är ett ständigt pågående arbete.
Den enda stora stridsfrågan är väl den om högskolebehörighet för elever som läst ett yrkesprogram. Gymnasiereformen har gett ökat utrymme för yrkesämnena, vilket näringsliv och branschorganisationer efterfrågat. Om man ovanpå detta ska lägga tillbaka alla teoretiska ämnen som krävs för högskolebehörighet i schemat medför det antingen mindre tid för yrkesämnena eller utökat program och längre skoldagar för eleverna. Är det inte bättre att de få elever från yrkesprogrammen som vill gå vidare till högskola läser utökad kurs (så som det fungerar idag) än att alla elever på yrkesprogrammen måste göra det? Och är det inte bättre med en riktigt bra yrkesutbildning som oftast ger ett bra jobb än att försämra yrkesutbildningen för att bereda plats för andra ämnen? Frågan till den politidska oppositionen blir hur de tänker återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Genbom att minska utrymmet för yrkesämnena eller genom att utöka programmen med fler kurser för alla elever? Något annat alternativ finns inte. För egen del tycker jag det är solklart att gymnasieformen ska ligga fast i denna del.
Vuxenutbildningsträff med Sjuhärads kommunalförbund
2013-02-15
I dag har jag träffat politiker och olika företrädare för vuxenutbildningsfrågor i Sjuhärad i ett möte som arrangerades av Sjuhärads Kommunalförbund. Först fick vi en utmärkt föredragning om Yrkesvux i Borås, en verksamhet som helt klart sticker ut jämfört med liknande verksamheter i en del andra kommuner som jag har kännedom om. Imponeranbde resultat!
Därefter fick vi en beskrivning av läget inom Yrkeshögskoleutbildningarna i Sjuhärad. Som väntat var man besvikna över att inte ha fått starta mer än totalt ungefär en tredjedel av de utbildningar som sökts av olika aktörer i Sjuhärad. Diskussionen handlade mycket om hur man kan samverka bättre inom vuxenutbildningen, dels inom Sjuhärad, men också inom hela Västra Götalandsregionen, för att kunna få igång fler YH-utbildningar i Boråsområdet. Jag fick också med mig en del frågor angående hur YH-myndigheten gör sina prioriteringar när utbildningar väljs ut och en del andra funderingar som jag ska undersöka närmare. Samarbetet mellan Arbetsförmedling och vuxenutbildning måste också utvecklas.
En sak är klar - vuxenutbildning är viktigt i ett samhälle som förändras, och det är glädjande att se att engagemang som finns för dessa frågor. Det har varit en givande dag tillsammans med kloka och kunniga personer.
Debattinlägg - Internationella facket hyllar Alliansregeringen
2013-02-15
Detta debattinlägg hade jag i Enköpings-Posten häromdagen, och den lär förhoppningsvis publiceras i fler tidningar framöver.
En modern skola för alla
2013-02-14
I rapporten En modern skola för alla presenterar idag en arbetsgrupp inom Nya Moderaterna förslag för att möta de fem största utmaningarna i svensk skola.
Utmaning 1: Resultaten och likvärdigheten
Utmaning 2: Kopplingen mellan utbildning och arbete
Utmaning 3: Behovet av en modern kunskapsskola
Utmaning 4: Lärarnas möjligheter att utvecklas
Utmaning 5: Elevernas trygghet, hälsa och studiero
En kort sammanfattning av förslagen följer här. Detaljerna kring varje förslag framgår av rapporten. På DN Debatt idag beskriver dessutom Tomas Tobé och finansminister Anders Borg tankarna bakom de viktigaste förslagen.
Den moderata arbetsgruppens förslag gäller grundskola och gymnasieskola. Senare kommer jag själv att vara med och ta fram förslag även för vuxenutbildning och andra utbildningsområden tillsammans med mina moderata kolleger i Utbildningsutskottet.
Ännu en rapport visar hur viktiga Alliansens skolreformer är
2013-02-12
I en OECD-rapport konstateras att Sverige hör till de länder där elevernas läsförmåga försämrats samtidigt som skolan blivit mindre likvärdig, i bemärkelsen att elevernas sociala bakgrund allt mer påverkar resultaten. Utvecklingen har varit mer negativ i Sverige än i de flesta andra länder.
Men innan oppositionen vädrar morgonluft över dessa nya siffror som visar på skolans försämrade resultat bör man kanske observera att rapporten avser åren 2000-2009. Alliansens stora skolreformer som i huvudsak beslutades 2009 och 2010 trädde i kraft först hösten 2010. Resultaten för åren 2000-2009 bygger alltså helt på den gamla Socialdemokratiska skolan. Jag vågar därför ganska säkert säga att oppositionens kommentarer om denna undersökning kommer att vara mycket diskreta. Samtidigt är rapporten ytterligare en bekräftelse av hur viktiga Alliansens skolreformer har varit.
En eftermiddag på Chalmers med matematik i fokus
2013-02-07
Den 23 januari berättade jag på bloggen om ett intressant besök i riksdagen från Intize och Mathivation, två projekt för att öka matematikkunskaperna för ungdomar i grundskolan och gymnasiet, genom att äldre elever ger extra stöd till yngre. I går tillbringade jag eftermiddagens på Chalmers i Göteborg för att se hur verksamheten hos den ideella föreningen Intize fungerar i praktiken. Jag fick bland annat träffa mentorn Madeleine (som går andra året på Chalmers) och hennes adept Asta (som går på Samhällsprogrammet) när de satt och löste matematikuppgifter tillsammans. Asta (tv) berättade att hon blivit betydligt bättre i matematik med Madeleines hjälp.
Jag besökte också en annan verksamhet som Intize driver, nämligen "räknestuga" eller "drop-in", tre gånger i veckan, där främst gymnasieelever kan få hjälp med matematiken av mentorer från Intize. Jag blev faktiskt glatt överraskad av att så många elever sökt sig till Chalmers denna kväll, det var minst ett 30-tal elever på plats.
Jag träffade också Anton Thynell som är projektledare hos Västsvenska Handelskammaren när det gäller Mathivation, det projekt där äldre elever i grundskolan undervisar elever från lägre klasser i matematik. Tillsammans med Suvi Panas som är styrelseordförande för Intize (som alltså arbetar med stöd till gymnasieelever) diskuterade vi hur dessa två verksamheter skulle kunna utvecklas till fler kommuner och fler skolor runt om i Västsverige för att öka matematikkunskaperna hos elever i både grundskola och gymnasium.
Jag passade också på att träffa Samuel Bengmark som är ansvarig för en helt ny kombinationsutbildning på Chalmers där man kan bli både civilingenjör och lärare i samma examen. Kanske ett sätt att minska lärarbristen inom naturvetenskap. Liknande utbildningar finns även på KTH i Stockholm. Suvi Panas från Intize är en av de första eleverna på denna utbildning, och hon berättade om sina positiva upplevelser av denna. Utbildningen skapar inte bara tänkbara framtida lärare utan helt enkelt duktiga pedagoger som kan leda och utveckla verksamheter och grupper i både företagsvärlden och skolan. Min egen tanke är att denna typ av kombinationsutbildningar givetvis borde gå att utveckla även på Högskolan i Borås, något jag kommenterat på bloggen tidigare.
En mycket intressant eftermiddag som visar att det finns vägar framåt för att öka intresset för matematik och naturvetenskap, och att väcka intresset för fler att undervisa om detta.
Tomas Tobé presenterar fler moderata skolnyheter
2013-02-07
Dagens elever är uppväxta med datorer och IT. Det gör att många lärare själva säger att deras elever har betydligt större IT-kunskaper än vad läraren själv har. I dag föreslår moderaternas utbildningsarbetsgrupp en särskild satsning för att fortbilda lärare i IT så de känner sig bekväma med att använda mer IT i undervisningen. En fråga som lärarna ofta själva nämner när man besöker skolor.
Stärk kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden!
2013-02-06
Moderaternas utbildningspolitiska arbetsgrupp leds av utbildningsutskottets moderate ordförande, Tomas Tobé. I uppdraget för arbetsgruppen, som leds av Moderaternas skolpolitiske talesperson Tomas Tobé, ligger att stärka kopplingen mellan utbildning och jobb. I går presenterade Tomas Tobé ett förslag om obligatoriska praktikperioder på gymnasiet, såväl på yrkesprogrammen som på de studieförberedande programmen. Moderaterna vill att arbetslinjen ska vara central i skolan och förordar en starkare koppling mellan skola och näringsliv.
Personligen tycker jag detta är utmärkt, vi ser alltför tydligt hur skola och arbetsliv ofta lever i olika världar, och ökad samverkan är av avgörande betydelse både för att minska ungdomsarbetslösheten och för att förse företagen med rätt kompetens. Samtidigt blir det en stor utmaning att hitta praktikplatser för alla gymnasieelever. Många slåss om de praktikplatser som finns; gymnasieskola, yrkeshögskola, yrkesvuxutbildningar, arbetsförmedling och andra. Kanske behövs nya sätt för samverkan mellan näringsliv och skola, och det blir säkert något som arbetsgruppen får överväga i sitt fortsatta arbete.
Ett annat viktigt problem som arbetsgruppen tittar på är att så många unga lämnar skolan med utbildningar som inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Vi behöver försöka få fler ungdomar att välja utbildningar som ökar chansen till arbete. I syfte att förbättra dimensioneringen av gymnasieskolan föreslår arbetsgruppen att SCB ska utföra årliga analyser av hur elever från olika pårogram lyckats på arbetsmarknaden efter examen. Detta för att ge lokala utbildningssamordnare ökad kunskap om aktuella läget på arbetsmarknaden, och för att ge ett stöd för föräldrar och elever då val av gymnasieprogram ska göras.
Snabb leverans!
2013-02-06
I går hade jag ju ett debattinlägg i Borås Tidning om vikten av att minska lärarnas administrativa börda, och i dag har jag en liknande artikel i Markbladet. Bland de förslag jag hade fanns att minska omfattningen av Individuella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen. Detta är frågor både jag själv och andra lyft i samtal med utbildningsdepartementet. Inte hade jag trott att jag så snabbt skulle få leverans! Samma dag som artikeln publicerades i Markbladet meddelar utbildningsministern just att IUP och skriftliga omdömen avskaffas från årskurs sex, och att de förenklas och endast ges en gång per år för tidigare årskurser! Främsta anledningen för avskaffandet från årskurs sex och uppåt är att vi nu infört betyg från årskurs sex, vilket gör övriga dokument onödiga.
Mycket glädjande besked med andra ord, och jag vet att stora delar av lärarkåren är nöjda med dagens besked. Samtidigt finns det mer administration som lärarna tvingas utföra som säkerligen skulle kunna förenklas. Arbetet med förenklingar måste fortsätta så det blir mer tid för lärarna att ägna åt undervisning!
Grattis Marks Gymnasieskola till riksgymnasium i basket!
2013-02-05
I dag meddelade Svenska Basketförbundet att Marks Gymnasieskola får ansvara för ett riksidrottsgymnasium i basket åren 2014-2017. Mark och Luleå blir därmed de enda två orter i Sverige som får detta förtroende. Jag säger stort grattis!
Basketförbundet skriver följande i pressmeddelandet: "Luleå och Mark har bägge utpräglade elitmiljöer med lag i Basketligan dam och herr i orten eller nära. Dessutom har man också ett eller flera Basketetta-lag på respektive ort." "Marks kommun har visat att man vill medverka i den fortsatta utvecklingen av svensk basket och vi ser fram emot ett spännande och framgångsrikt samarbete" säger förbundsordföranden Hans von Uthmann till Borås Tidning.
"Vi vet att vi är bra, vi har producerat en Jonas Jerebko och nu har vi fått stämpel på att även basketförbundet tror att vi kan producera ytterligare Jonas Jerebko. Det är fantastiskt roligt för oss" säger Sofia Sjöstrand (FP) som är ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Mark.
Bättre att satsa på höjd kvalité i skolan än förskola för tvååringar
2013-02-05
Nyligen föreslog ju Socialdemokraterna att gymnasieskolan ska göras obligatorisk. Och idag vill man införa allmän förskola från 2 års ålder. Visserligen frivillig än så länge, men det lär nog inte dröja länge innan även förskolan blir obligatorisk. Och då har socialisterna lyckats - samhället tar hand om barnen från 2 års ålder upp till 18 år. Större delen av barnens uppväxt kommer de att tillbringa i förskola, skola, fritids och gymnasium, och allt mindre tid med sina föräldrar.
Socialdemokraterna säger sig också vilja sänka avgiften till Förskolan och på sikt göra den gratis. Problemet är dock att ju billigare man gör förskolan desto mer sjunker kvalitén. Maxtaxan har exempelvis gjort barngrupperna allt större på grund av att staten vid införandet av maxtaxan inte kompenserade kommunerna för intäktsbortfallet, och tvingade kommunerna hantera kostnadsökningen på annat sätt. Barnens vistelsetider är dessutom numera långt mer än vad vi vuxna hade accepterat som arbetstid. Små barn på 3-4 år tvingas alltför ofta tillbringa 10-12 timmar per dag i förskolan, och detta mycket till följd av att det är så billigt att ha barnen där. Jag tror personligen att det vore bättre att höja maxtaxan lite och se till att dessa pengar användes till ökad personaltäthet i förskolan. Kanske skulle det också finnas en maxgräns för hur många timmar ett barn får vistas i förskolan varje dygn, ungefär motsvarande reglerna för maximal arbetstid på arbetsmarknaden?
Det räcker rimligen alldeles utmärkt med en förskola från tre års ålder, och de föräldrar som utnyttjar denna bör betala en rimlig avgift så vi säkrar kvalitén och det pedagogiska innehållet. De miljardbelopp som Socialdemokraterna säger sig vilja satsa på en förskola för 2-åringar lägger jag hellre på lärarlöner och fler duktiga lärare i dagens förskola, förskoleklass och den vanliga skolan.
Vi måste rensa bland lärarnas administrativa uppgifter
2013-02-05
Den 12 juli hade jag ett debattinlägg i Skaraborgs Läns Allehanda tillsammans med Anna Danielsbacka (moderat kommunpolitiker i Karlsborg) om behovet av att minska lärarnas administrativa börda. Detta med anledning av ett antal skolbesök som vi gjorde tillsammans i Karlsborg före sommaren där vi träffade många lärare.
Sedan dess har både jag och andra lagt mycket energi inom Alliansen på att få till en översyn av den statliga delen av administrationen, och regeringen har nu också tillsatt en utredning med den tydliga uppgiften att minska lärarnas administrativa börda.
Vi moderater i Utbildningsutskottet vill också få kommunala företrädare och skolledare att tänka till och på lokal nivå försöka minska administrationen så det blir mer tid för undervisning. I dag har jag därför ett debattinlägg i Borås Tidning med rubriken Rensa bland lärarnas administrativa uppgifter.
För egen del tror jag bland annat att man skulle kunna förenkla utformningen av de Individuella Utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena, utan att tappa värdet av dessa viktiga dokument. Min egen erfarenhet både som förälder och vid samtal med lärare är att dokumenten är betydligt mer detaljerade än vad elever och föräldrar efterfrågar.
Är du själv lärare eller kanske förälder till barn i skolåldern? I så fall är jag särskilt tacksam för synpunkter och idéer i denna fråga! Klicka på "kontakt" ovan och lämna dina egna tankar om saken!
Intressanta utredningsdirektiv om förändring av SFI
2013-01-31
I augusti 2012 presenterade jag min SFI-rapport (se bloggen den 18/8 2012). Rapporten var en sammanfattning av konkreta förslag förslag för att förbättra SFI (Svenskundervisning för Invandrare) som jag fått vid mina besök på olika SFI-utbildningar runt om i landet. Rapporten tillställdes den Moderata arbetsgruppen för utbildningsfrågor, och vidaresändes även till Utbildningsdepartementet.
I dag presenterade regeringen direktiv för en utredning som syftar till att reformera SFI. Jag konstaterar med glädje att många av förslagen stämmer mycket väl överens med det jag förelog i min SFI-rapport.
Utredningsdirektiven föreslår bland annat att:
1. SFI bör kunna kombineras med arbete eller praktik. Ett alternativ är att låta Arbetsförmedlingen upphandla SFI inom ramen för etableringsreformen med målet att kunna erbjuda lämpliga insatser på heltid för nyanlända.
2. SFI bör individanpassas bättre så att svenskundervisningen kan kombineras med andra kurser, utbildningar eller yrkespraktik för att tillgodose varje enskild individs behov och öka genomströmningen. SFI ska kunna erbjuda både yrkesspår och studieförberedande spår.
Huvuddelen av dessa tankar återfinns i min SFI-rapport. Nu hoppas jag givetvis på att även utredningen kommer att föreslå allt detta så att SFI kan utvecklas. Kunskaper i svenska språket är en viktig pusselbit för att nyanlända ska komma in på den svenska arbetsmarknaden, men jag har svårt att se att det inte skulle kunna kombineras med arbete eller praktik undetr tiden. Och särskilt glädjer jag mig åt att fokus är tydligt på att nyanlända bör erbjudas insatser på heltid i stället för dagens SFI som ofta bara bedrivs några timmar varje dag.
Mycket märkligt s-utspel om obligatorisk gymnasieskola
2013-01-30
Socialdemokraterna meddelar idag att de vill ha obligatorisk gymnasieskola och skolplikt upp till 18 år. Förslaget ska läggas fram på partikongressen i april.
Jag tycker detta var ett av de märkligare förslagen jag hört på länge. Redan idag väljer ju 99% av alla ungdomar gymnasiet. Det stora problemet är inte att för få väljer gymnasiet - det stora problemet är att så många hoppar av! Det har tidigare varit runt 20-25% som hoppat av, man räknar med att ca 10.000 ungdomar varje år har lämnat gymnasieskolan i förtid.
Socialdemokraterna har avvisat vår genomförda förändring som gör att de som går yrkesförberedande program inte längre tvingas läsa in högskolebehörighet om de inte vill, trots att vi vet att det har betydelse föratt minska avhoppen. Socialdemokraterna vill tvinga alla att läsa in högskolebehörighet. Och nu vill de dessutom tvinga alla att genomgå gymnasiet. Med andra ord - alla svenska elever ska tvingas läsa in högskolebehörighet i Socialdemokraternas Sverige. Det är en ganska orimlig tanke. Frågan är vad man tänker göra med alla de elever som inte vill eller klarar av att läsa in högskolebehörighet? Vad vinner vi på att elever sitter av tiden i gymnasieskolan bara för att man måste?
Det viktiga är självklart inte att införa ytterligare tvång och kraftigt förlängd skolplikt, det viktiga är att erbjuda alla ungdomar en bra gymnasieutbildning som ger en god förberedelse för yrkeslivet och/eller vidare studier. Det är det Alliansen lägger sin kraft på. Socialdemokraterna väljer en annan väg, mer tvång, och total brist på insikt att alla ungdomar är olika och måste erbjudas olika vägar för framtiden.
Grattis - Chalmers får leda EU:s första "flaggskepp" inom forskning!
2013-01-28
I dag kom mycket glädjande nyheter som visar att svensk forskning håller mycket hög klass, och att detta uppmärksammans av EU när de fördelar sina forskningspengar. Jag hänvisar till nedanstående inledning av ett pressmeddelande från Chalmers mfl, hela pressmeddelandet kan läsas här
"PRESSMEDDELANDE FRÅN CHALMERS, UMEÅ UNIVERSITET, KAROLINSKA INSTITUTET OCH LINKÖPINGS UNIVERSITET:
Chalmers har fått EU:s förtroende att leda ett gigantiskt forskningsinitiativ kring supermaterialet grafen. Det tillkännager kommissionens vice ordförande Neelie Kroes idag under en presskonferens i Bryssel. Finansieringen på upp till 9 miljarder svenska kronor motsvarar tio års arbete för tusen forskare.
Sex europeiska lag, med helt olika vetenskapliga visioner, har kämpat i över två år om denna ”historiens största utmärkelse för excellent forskning”, som EU-kommissionen beskriver det. Två vinnare offentliggörs idag.
Allra högst rankas det Chalmers-ledda Graphene Flagship, som redan från start omfattar 126 akademiska och industriella forskningsgrupper i 17 europeiska länder, och vars vetenskapliga råd rymmer fyra nobelpristagare.
"Det är förstås främst ett erkännande för de inblandade forskarna på Chalmers, men även en bekräftelse på att svensk forskning håller mycket hög internationell klass", säger utbildningsminister och vice statsminister Jan Björklund.
Befälhavare på flaggskeppet blir initiativtagaren Jari Kinaret, som är professor i fysik på Chalmers. "Jag är hedrad och stolt över att Graphene har valts till det första flaggskeppet inom europeisk forskning, och kan försäkra att våra akademiska och industriella partners runt om i Europa är hängivet engagerade i projektet", säger Jari Kinaret.
Uppdraget är att förflytta supermaterialet grafen och liknande nanometertunna material från forskarlabben ut i var mans hand genom att – i samarbete med spetsföretag på området – revolutionera ett flertal industrier. Därigenom hoppas forskarna och EU kunna skapa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen i Europa.
"Det är ett fantastiskt förtroende som övriga Europa visar Chalmers, med den koordinerande roll vi får för Europas största forskningssatsning genom tiderna. Satsningen stämmer väl överens med Chalmers syn på universiteten som nav för samarbetet mellan samhälle, industri och akademi och hur den positionen ger våra forskare ytterligare möjligheter att göra skillnad", säger Karin Markides, rektor för Chalmers."
(pressmeddelandet fortsätter)
En förmiddag i matematikens tecken
2013-01-23
Förmiddagen idag ägnade jag och mina moderata kolleger i utbildningsutskottet åt nya sätt att utveckla matematikintresset och matematikundervisningen i våra skolor. Kort beskrivet så handlar det om att låta äldre elever ge yngre elever extralektioner och extra stöd i matematik. Detta kan ske både på grundskolenivå och gymnasienivå.
Intize är en ideell matematikförening som erbjuder mentorskap i samarbete med bland annat Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet. Ovan tv två av eldsjälarna i Intize, Fredrik Hermansson som är verksamhets- ansvarig och Suvi Panas som är styrelseordförande i föreningen. Intize eger gymnasieelever stöd och hjälp att utveckla sina matematiska färdigheter, och det är studerande på Chalmers och andra universitet/högskolor som ställer upp som mentorer. Allt verksamhet sker helt ideellt. Jag planerar att själv besöka Chalmers framöver och vara med vid något av dessa lektioner där mentorer undervisar sina adepter.
Vi fick också ett exempel på hur det kan gå till i verkligheten på grundskolenivå inom ramen för projektet Mathivation. Ovan th Farid Nolen som är en av eldsjälarna i projektet som drivs i samarbete med bland annat Västsvenska Handelskammaren.
Vi hade bjudit in ett 20-tal elever från Husbygårdsskolan i Stockholm till riksdagen och de fick undervisning av ett antal elever från årskurs nio på Internationella Engelska skolan respektive Skälltorpsskolan i Göteborg. När vi mötte eleverna skrev de unga "lärarna" upp en även för mig något komplicerad matematikuppgift på tavlan som alla elever tyckte var mycket komplicerad. Efter en lektion med "lärarna" från årskurs nio klarade de flesta eleverna från årskurs sex galant av att lösa uppgiften och tyckte inte alls det var särskilt komplicerat. Imponerande!
Ovan till höger några av "lärarna" från årskurs nio som berättade om sina egna erfarenheter och hur de utvecklats som människor av att få vara med i projektet och undervisa andra.
Det var en givande förmiddag och jag är övertygad om att denna typ av ideella insatser för att öka intresset och förmågan inom matematiken kan vara ett bra sätt att förbättra matematikkunskaperna bland svenska elever, samtidigt som mentorerna utvecklar sin egen pedagogiska förmåga och sina ledaregenskaper.
Jag kommer att sakna Nyamko Sabuni
2013-01-22
I går meddelade Nyamko Sabuni att hon avgår som minister. Jag är en av de få som haft henne som minister för mina arbetsområden ända sedan 2006, först som integrations- och jämställdhetsminister förra mandatperioden när jag arbetade mest i arbetsmarknadsutskottet, och så från valet 2010 som förskole- och jämställdhetsminister, där hon även ansvarade för vuxenutbildningsfrågorna som varit en del av mitt ansvarsområde i utbildningsutskottet.
Eftersom jag läst idag att det spekuleras i att Alliansföreträdare från andra partier skulle ha ogillat Nyamko Sabuni (vilket är nytt för mig) vill jag ge min egen bild. Jag har haft höga tankar om henne som minister och uppskattat hennes raka uttalanden i både integrationsfrågor och när det gäller motståndet mot lagstiftning om kvotering i olika sammanhang (även om jag blev lite förvånad över hennes utspel häromdagen om kvinnlig representation i bolagsstyrelserna). Och trots att Folkpartiet väl inte direkt älskar vårdnadsbidraget har hon lojalt stått upp för Alliansens kompromiss med vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng. Och att hon vägrat kalla sig feminist gör ju inte saken sämre. Hon har enligt min mening varit en bra minister och dessutom sympatisk som person. Alltid vänlig och trevlig när man pratat med henne i olika sammanhang. Jag kommer att sakna henne, även om hennes efterträdare säkert blir alldeles utmärkt hon också.
Givande elevbesök från Vårgårda
2013-01-18
I går hade jag ett mycket trevligt och intressant besök i riksdagen av tre elever, Hanna, Angelica och Anna, från Barn- och Fritidsprogrammet på Sundlergymnasiet i Vårgårda. De arbetar just nu med sitt projektarbete och har som tema valt att försöka förändra namnet på sin utbildning. De anser att beteckningen "Barn- och Fritidsprogrammet" är mycket missvisande eftersom bara en del av de elever som studerar på detta program går vidare till förskollärar- eller lärarutbildningar. Vissa vill i stället studera till andra yrken, de tre elever jag mötte hade mer fokus på att bli poliser eller beteendevetare. Eleverna tycker även att det missvisande namnet sänker statusen på programmet och närmast antyder ett fokus på lek och fritidsaktiviteter. Namnet döljer att programmet håller hög nivå, bland annat med mycket utbildning kring ledarskap, pedagogik och beteendevetenskap som är värdefullt för många yrken. Om man förändrade namnet skulle kanske fler elever söka detta program.
Jag tycker förslaget är riktigt intressant. Kanske skulle ett annat namn med tydligare fokus på ledarskap, pedagogik och beteendevetenskap locka fler elever och även höja statusen på utbildningen? Det skulle i sin tur kanske även underlätta rekrytering av elever till våra lärarutbildningar? Jag ska ta med mig förslaget för fortsatta diskussioner med utskott och departement.
Studiemedelsdebatt
2012-12-17
Utöver mina andra ansvarsområden fick jag ärva ytterligare ett område när min moderate kollega Oskar Öholm bytte utskott. Jag är numera också moderaternas ansvarige för studiemedelsfrågor. Och i dessa frågor kan jag verkligen tala av egen erfarenhet, vilket jag påpekade i mitt anförande i kammaren i eftermiddag.
Det känns bra att kunna konstatera att Alliansen trots en svår finanskris och tuffa tider har kunnat göra viktiga förbättringar av studiemedlen. Vi har klarat av att göra reformer på detta område som den tidigare regeringen inte ens klarade av att göra i högkonjunktur. Betydligt annorlunda ser det ut i vår omvärld. I flera andra länder är det enda man nu diskuterar är vilka nedskärningar man ska göra, vilka besparingsprogram man ska anta och vilka skatter man ska höja. I många av dessa länder är studenter såklart en av de grupper som får betala.
I Sverige är det som sagt annorlunda. Alliansen har kunnat genomföra förbättringar för våra studenter flera gånger de senaste åren. Det var mycket angeläget eftersom studiemedlen hade urgröpts under lång tid under tidigare socialdemokratiska regeringar. Studiemedlen har nu äntligen kunnat komma upp i de nivåer som bland annat studentorganisationer brukar säga är rimliga. För första gången någonsin går studentbudgetarna ihop.
Även i årets budget finns flera förbättringar. Bland annat höjs tilläggsbidraget inom studiemedel som lämnas till studerande med barn. Och vi förlänger den extra satsningen på arbetslösa ungdomar 20-24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning, så att de kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlet även för studier som påbörjas under 2013.
En annan reform som Alliansen tidigare genomfört och som jag är stolt över är höjningen av fribeloppet, alltså möjligheten att tjäna pengar av eget arbete utan att få studiemedlen reducerade. Vi har äntligen kommit bort från det vansinniga systemet att man ska bestraffas för att man har tid att jobba extra. Jag utvecklade mina egna erfarenheter av att bestraffas under studietiden för att man arbetat extra. Jag påpekade också att jobbskatteavdraget gör det mycket lönsamt för studenter att arbeta extra, skattebelastningen blir betydligt mindre än tidigare vilket många studenter konstaterat med glädje de senaste åren.
I mitt anförande konstaterade jag också att i den senaste omfattande undersökning som CSN har gjort framgår det att köpkraften för studiemedlet 2011 var det högsta sedan 1965 då det moderna studiemedelssystemet infördes. Även i CSN:s enkätundersökning som presenterades i år bekräftar studenterna att deras ekonomiska situation har förbättrats under Alliansens tid vid makten. Sverige idag har ett studiestödssystem som är det kanske mest generösa i världen. Det känns riktigt bra, eftersom vi i Alliansen vill att Sverige ska vara en kunskapsnation och där möjligheten att studera är tillgänglig för alla.
Onyanserat om svenska elevers skolresultat
2012-12-13
I går presenterade media två olika internationella granskningar av svenska elevers skolresultat. Som väntat var resultaten inte direkt lysande, även om det fanns en del ljusglimtar. Exempelvis har svenska elevers resultat i naturvetenskap i årskurs fyra förbättrats och ligger nu över genomsnittet i EU/OECD. Och trots viss försämring ligger de svenska eleverna i årskurs fyra över genomsnittet i EU/OECD även i läsförståelse. Sedan tidigare vet vi att svenska elevers engelskakunskaper ligger i topp i hela världen. De tråkigaste siffrorna gäller eleverna i årskurs åtta, där vi ligger under genomsnittet i EU/OECD både när det gäller matematik och naturvetenskap. Totalt är resultaten av de två rapporterna ingen rolig läsning, men tyvärr var det alltså väntat.
Socialdemokraterna gjorde igår stor sak av att eleverna nu gått 5-6 år i "Björklunds skola" och att resultaten ändå fortsätter försämras. Det är minst sagt en vilseledande beskrivning. Visst har Alliansen gjort en del mindre förändringar och riktade stasningar sedan 2006, men de stora skolreformerna arbetades fram 2007-2009, beslutades 2009/2010 och trädde i kraft först 2011. Faktum är också att de stora försämringarna hos eleverna i svensk skola inträffade mellan åren 1995 och 2003. Därefter har försämringen visserligen fortsatt om än i mindre dramatisk takt. Ända fram till höstterminen 2011 gick de svenska eleverna i allt väsentligt i den skola som skapats av Socialdemokraterna, om än med en del mindre korrigeringar och extrasatsningar som Alliansen gjort sedan valsegern 2006.
Det är trots allt intressant att eleverna i årskurs fyra ligger bättre till än i årskurs åtta. Kanske börjar vi ändå se de första små positiva effekterna av regeringens stora förändringar på skolområdet, dessa förbättringar bör ju rimligen först synas hos de yngre eleverna. Om några år bör vi i så fall kunna se fler effekter, och jag är faktiskt positiv inför framtiden. Svensk skola kan åter bli en skola i världsklass. Men vi politiker lägger bara ramarna och utformar regelverken, resultaten beror sedan på hur man arbetar i varje enskilt klassrum, där lärare och skolledning spelar stor roll.
Skolan i Laxå backar - barnen får klä ut sig till pepparkaksgubbar
2012-12-11
Vissa svenska skolledare måste vara de fegaste människor som finns. När skolan i Laxå förbjöd en pojke att klä ut sig till pepparkaksgubbe i årets luciatåg för att inte "stöta någon" av annan nationalitet, och dessutom stoppade traditionen att bjuda barnen på pepparkakor (!) av samma skäl, visar det på sällsynt dåligt omdöme. Och det drar hela diskussionen om diskriminering i smutsen. Riktig diskriminering är allvarlig, men om denna typ av tramsiga frågor tar över debatten kommer ingen längre att ta den riktiga diskrimineringen på allvar.
Under dagen har skolan backat vad gäller luciatåget, men pepparkakorna är fortfarande förbjudna. Nu med den mer politiskt korrekta motiveringen att vissa barn kan vara allergiska. Låte mest som en efterhandskonstruktion.
Tintin är rasistisk. Pippi långstrump likaså. Och glassen "Nogger Black". Och nu alltså vanliga pepparkakor....
Visst kan man skratta åt stolligheterna, men i grunden är det faktiskt ganska allvarligt. Jag skäms som politiker över att företrädare för svenska skolor och myndigheter ständigt gör bort sig i dessa frågor. Deras agerande är det allra bästa sättet att gynna främlingsfientliga krafter. Och det är faktiskt inte det minsta kul. Vart tog det personliga omdömet vägen?
Tidningen Världen Idag citerar min blogg om skolavslutning i kyrkan
2012-12-03
Intervjuad om min syn på skolavslutningar i kyrkan
2012-12-01
I veckan blev jag intervjuad av den kristna tidningen Dagen om min syn på möjligheten att hålla skolavslutningar i kyrkan. Jag upprepade det jag skrev på bloggen i tisdags, jag anser att elever självklart ska kunna fira sin julavslutning i kyrkan, med både psalmsång och julevangelium. Det handlar självklart inte om att tvinga på eleverna en religiös uppfattning utan att värna om vår kultur och historia. Att berätta för eleverna om varför vi firar jul är för mig en självklarhet, och jag ser absolut inget hinder att en präst står för berättandet och att det sker i en kyrka.
I intervjun förklarar jag att jag inte är nöjd med dagens situation att denna fråga ältas två gånger per år, och att varje form av förtydligande från både Skolverket och politikerna mer verkar skapa ytterligare osäkerhet om vad som gäller. Jag har inte satt ned foten i frågan om det behövs ett förtydligande i Skollagen, men jag börjar faktiskt luta åt det. Och min känsla är att alla partierna i Alliansen har en stor samsyn i frågan.
Självklart ska elever få sjunga julpsalmer och ha avslutning i kyrkan
2012-11-27
I går kväll kunde vi läsa denna nyhet på Svt TextTV:
Ministrar: Psalmer okej på avslutning
Både socialminister Göran Hägglud (KD) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) kritiserar Skolverkets debattartikel om riktlinjer för skolavslutningar i kyrkan.
I artikeln i DN i lördags skrev generaldirektör Anna Ekström att avslutningar får hållas i kyrkan, förutsatt att inga religiösa inslag som till exempel psalmer förekommer.
-Jag är trött på att ha den här diskussionen två gånger om året, det måste vara okej att sjunga en psalm i samband med något så högtidligt som en skolavslutning, säger Göran Hägglund.
-Om nu Skolverket tolkar skollagen så strikt tycker jag att man ska överväga en lagändring och göra undantag just för stora traditionella högtider, säger Hägglund.
Jan Björklund delar Göran Hägglunds åsikter. -Man ska absolut få sjunga psalmer i kyrkan på skolavslutningen, prästen ska få läsa upp julevangeliet, referera till Bibeln och berätta varför vi firar denna kristna högtid.
-Om den här tramsiga debatten fort- sätter år efter år är jag helt beredd att se över skollagen, även om jag tycker att den redan nu ger utrymme för psalmer och julevangelium i kyrkan vid skolavslutningen, säger Björklund.
Den som känner mig och har följt mina inlägg i denna debatt genom åren vet att jag instämmer till 100% med ministrarna Hägglund och Björklund. Självklart ska skolorna kunna ha julavslutning i kyrkan med både psalmsång och julevangelium! Det handlar inte om att tvinga på elever en religiös uppfattning, eller att prästen ska hålla timslånga predikningar, utan helt enkelt om att värna om våra jultraditioner. Något enstaka kyrkobesök per år kan ju knappast räknas som en religiös indoktrinering. Snarare skulle det väl enligt min mening faktiskt kunna ses som ett naturligt inslag i religionsundervisningen att eleverna någon gång faktiskt också får besöka en kyrka? Och för den delen gärna andra samfund också. Vilken elev skulle kunna ta skada av det? Jag instämmer i vart fall med ministrarna, kanske måste det göras ett förtydligande i lagen så att reglerna om en undervisning fri från religiösa kopplingar inte samtidigt omöjliggör ett värnande av våra svenska traditioner.
RUT-avdrag för läxhjälp
2012-11-23
Diskussionen om RUT-avdrag för läxhjälp har tagit ofattbart stora politiska proportioner. I grunden handlar det om ett förtydligande av dagens lagstiftning som ger rätt till RUT-avdrag för barnpassning. Det har rått viss osäkerhet kring om läxhjälp som utförts i samband med barnpassning skulle ge rätt till RUT-avdrag. Regeringen vill nu förtydlga detta så att det inte råder någon tveksamhet om att även läxhjälp ger rätt till RUT-avdrag, och samtidigt skrivs tydligt att detta gäller läxhjälp till alla barn upp till och med gymnasiet. Kostnaden beräknas till blygsamma 10 miljoner kronor 2013 för hela reformen, och ökar sedan stegvis till 20 miljoner år 2016. Det ska ställas i proportion till de 6 miljarder som regeringen satsat extra på en bättre skola sedan regeringstillträdet 2006.
Självklart är det viktigt att skolan ger alla elever ett tllräckligt stöd, och det är därför vi genomför alla våra stora skolreformer. Många skolor erbjuder dessutom i dag läxhjälp i anslutning till skolan och det är utmnärkt. Men det finns inget skäl till att man inte därutöver skulle kunna erbjuda läxhjälp på kvällstid, särskilt i de fall föräldrarnas egen kunskap inte räcker till. Alla föräldrar talar exempelvis inte spanska eller franska, och då är det inte så lätt att hjälpa barnen med språkläxorna. Andra föräldrar har sådana arbetstider att det är svårt att hinna hjälpa barnen med läxorna. Redan idag köper många föräldrar läxhjälp till sina barn, men det säger sig själv att alla inte har råd. Med RUT-avdrag får fler råd med detta.
RUT-avdrag för läxhjälp får samma effekt som övriga RUT-avdrag, det gör svarta jobb vita (idag förekommer en hel del kontaktaffärer där ingen skatt betalas alls), och skapar förutsättningar för en sektor att växa. Många lärarstudenter kan exempelvis tjäna extra pengar under studietiden och skaffa sig pedagogisk erfarenhet genom att erbjuda läxhjälp.
Vad gäller påståendet från oppositionen om att lärare skulle kunna erbjuda läxhjälp till sina egna elever efter skoltiden, och att föräldrar därmed skulle kunna "köpa" betyg faller på sin egen orimlighet. Det finns redan regler om förtroendeskadlig bisyssla och jäv på svensk arbetsmarknad, och det ligger på arbetsgivarens ansvar att kontrollera att sådant inte förekommer. Som exempel kan inte anställda på Skatteverket givetvis inte erbjuda skatterådgivning eller deklarationshjälp till de skattskyldiga på fritiden. Samma begränsningar bör givetvis gälla lärares möjlighet att sälja läxhjälp till egna elever.
Frågan om RUT-avdrag för läxhjälp känns som en storm i ett vattenglas. Det handlar om en synnerligen blygsam reform i kronor räknat och står inte i konflikt med våra satsningar och ökade krav på skolorna att erbjuda extra stöd till elever med sådant behov. Men alla sätt som kan öka kunskapen hos svenska elever borde tas emot positivt. Läxhjälp i hemmet kan vara ett sätt bland många.
Svenskarna allt nöjdare med skola, sjukvård och äldreomsorg
2012-11-22
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden både jämfört med året före och jämfört med 2007. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansen vid makten) handlar det om ganska kraftfulla förbättringar.
Högst kundnöjdhet har förskolan, sjukvården, äldreomsorgen, grundskola, gymnasieskola, hemtjänst och trygghet. När det gäller de flesta av dessa områden syns en dramatisk förbättring jämfört med 2007 och även jämfört med 2011. Förbättringarna sammanfaller med Alliansregeringens satsningar på skola, sjukvård och rättstrygghet.
Minst nöjda är svenska folket med områdena integration och socialtjänst. När det gäller integration syns en viss förbättring jämfört med 2007, men förtroendet ligger kvar på en låg nivå. Här finns en mycket stor utmaning, kanske större än de flesta inser.
Socialtjänsten visar en ny bottennivå, stadigt sjunkande sedan 2007, och är det område där svenska folket har allra lägst förtroende. Jag är tyvärr inte förvånad. Det har ju exempelvis förekommit alltför många skandaler de senaste åren som rör socialtjänsters okänsliga ageranden i ärenden som rör omhändertagande av barn och tvister om umgängesrätt med barn. Min tro är att det kan vara en del av förklaringen till det minskade förtroendet. Och det är allvarligt eftersom socialtjänsten hanterar ärenden som rör de allra mest utsatta i samhället. Här krävs en mycket kraftfull förbättring!
Moderat skolförslag: Inrätta nya tjänster som lärarhandledare
2012-11-16
I januari i år besökte jag och mina moderata kolleger i utbildningsutskottet delstaten Ontario i Canada (Toronto och Ottawa). Vårt mål var att försöka få en förklaring till de mycket snabbt förbättrade resultaten i den canadensiska skolan, inte minst i områden med stora sociala utmaningar. Jag berättade om vårt besök och våra slutsatser i min reseberättelse.
En av de mest spännande saker vi fick ta del av var hur man arbetade med lärarhandledare i Ontario. Genom att lärare stöttade varandra och tillsammans utvecklade undervisningen höjdes kvalitén i skolan och elevernas resultat förbättrades. Sedan besöket har vi diskuterat hur man på bästa sätt skulle kunna genomföra något liknande i Sverige.
I Sverige finns det grundskolor där hela 70 procent av eleverna är obehöriga till gymnasiet. Skillnaden mellan skolors resultat har dessutom ökat under hela 2000-talet. Detta är givetvis inte acceptabelt. I dag presenterar vår moderata arbetsgrupp ”Världens bästa skola” därför förslaget om att inrätta en ny tjänst som lärarhandledare i skolan. I pressmeddelandet anges särskilt att "Inspiration till förslaget kommer från Ontario, Kanada, där ett liknande system etablerats".
I förslaget föreslår vi att Skolverket ska kunna anställa 100 lärarhandledare under två år för att stärka och samarbeta med lärarlagen på de skolor där Skolinspektionen identifierar särskilt stora utmaningar. Det ska dock vara frivilligt för skolorna att ingå i satsningen. Till att börja med inriktas arbetet mot ämnena svenska, matematik och NO, och de nya tjänsterna ska finansieras med statliga pengar. De lärare som blir handledare kommer att få högre lön under uppdraget och de nya tjänsterna blir därmed ytterligare en karriärväg för duktiga lärare. Med lärarhandledare vill vi tillsammans med lärare lyfta skolresultaten. Hela satsningen bygger på att visa respekt för befintliga lärare på skolan och att detta bidrar till en lärardriven skolutveckling. Samverkan mellan lärare, rektorer och lärarhandledare har varit en grundförutsättning för framgången i andra länder som lyckats förbättra både skolresultat och likvärdighet.
Jag är mycket nöjd med dagens förslag, och hoppas att det också ska bli verklighet. Jag tycker man ska se förslaget som en första satsning, riktade mot skolor med särskilt stora utmaningar. Om sedan utvärderingar visar att effekten varit god är det dags att överväga om man kanske ska göra liknande satsningar på alla skolor i hela landet?
Billigare körkort ger fler unga jobb
2012-11-10
Detta är rubriken på en debattartikel i Borås Tidning idag som jag skrivit tillsammans med min moderate riksdagskollega Anton Abele samt Oliver Öberg som är ordförande för Moderata Ungdomsförbundet i Södra Älvsborg.
Jag har ju själv de senaste åren skrivit ett antal riksdagsmotioner som rör körkortstagning, bland annat om en översyn av de obligatoriska momenten och en översyn av kostnaderna för att ta körkort. Anledningen är det som vi pekar på i dagens debattartikel, att man behöver körkort för många jobb och givetvis även för att kunna leva på landsbygden. Trots detta minskar andelen unga mellan 18 och 24 år som har körkort. I slutet av 1980-talet hade 75% av alla mellan 18 och 24 år körkort. Idag ligger siffran bara runt 50 procent. Självklart har detta betydelse för ungdomsarbetslösheten. Väldigt många jobb kräver körkort och detta glöms ofta bort i debatten.
I vår artikel ger vi en del förslag på hur körkortet kan bli billigare än idag och vi tycker också man skulle kunna överväga något slags "körkortslån" på samma sätt som man kan få studielån till andra former av utbildning.
Märklig riksdagsdebatt om gymnasieskolans yrkesprogram
2012-11-06
Just nu pågår en mycket märklig särskild debatt i riksdagen som rör gymnasieskolans yrkesprogram. Det är Socialdemokraterna som begärt debatten med anledning av vad man påstår är en dramatisk minskning av andelen elever som väljer gymnasieskolans yrkesprogram. Man menar att detta i sin tur beror på att vi tagit bort det obligatoriska kravet på att alla elever måste läsa in högskolebehörighet.
Alliansen (och även Sverigedemokraterna) har i debatten visat att oppositionens påståenden är grundlösa. Minskningen av andelen elever som sökt till yrkesprogram är endast 3,9% (figuren ovan). Huvuddelen av denna blygsamma minskning kan förklaras med att elever i stället för det gamla Industriprogrammet nu väljer det nya Teknikprogrammet, och att elever i stället för det gamla Handelsprogrammet söker det nya bredare Ekonomprogrammet. Detta är i sig positivt. På de tekniska yrkesprogrammen syns samtidigt en liten ökning av andelen elever. Ett program har en verkligt problematisk utveckling i hela landet, och det är Omvårdnadsprogrammet. Detta program har haft en negativ trend under mer än 20 år, och detta problem kräver helt andra åtgärder än återinfört krav på högskolebehörighet.
Alla elever som vill kan som bekant för övrigt läsa in högskolebehörighet även på Yrkesprogrammen, och om man inte gör det under studietiden har man förtur till Komvux där en komplettering till högskolebehörighet tar mindre än en termin.
Tidigare var den 1/3 av eleverna på gymnasieskolan som inte slutförde sin utbildning, många av dem på yrkesprogrammen. 12.000 elever lämnade gymnasieskolan varje år! Alliansen tycker det är viktigast att dessa elever får en utbildning som leder till arbete, i stället för att de hoppar av gymnasiskolan och blir arbetslösa. Oppositionen är svaret skyldiga - hur vill de ta hand om dessa elever? Hittills har vi inte hört några svar på den frågan i dagens debatt.
Utan körkort blir det svårare för unga att få jobb
2012-11-06
Förra veckan föreslog trafikforskaren Ulf Björnstig att unga frivilligt skulle avstå från att ta körkort, och i stället få gratis körtkortsutbildning när man fyllt 25 år. Anledningen till förslaget är att fler ungdomar är inblandade i allvarliga olyckor i trafiken.
Jag tycker förslaget är synnerligen märkligt. Om det enda målet är att minska dödsolyckorna (som redan i dag ligger väldigt lågt i internationella jämförelser) borde man väl gå hela vägen och helt enkelt förbjuda ungdomar att ta körkort. Eller varför inte helt enkelt förbjuda all trafik, då upphör ju alla olyckor? Om man vill kan man ju samtidigt förbjuda all övrig verksamhet i samhället som medför risk för olyckor. Frågan är vad som då blir kvar?
Det man framförallt glömmer är att körkort idag är närmast nödvändigt för många jobb, och om man bor på landsbygden är det svårt att arbeta överhuvudtaget om man inte har körkort. Om man aktivt verkar för att unga under 25 år inte ska ta körkort innebär det också med automatik en kraftig ökning av ungdomsarbetslösheten.
Det man i stället borde göra är att göra det billigare och enklare att ta körkort, något som jag själv verkat för under flera år, inte minst i ett flertal riksdagsmotioner. Samma sak förespråkade min unge moderate riksdagskollega Anton Abele nyligen i en debattartikel i Aftonbladet, där han också förde fram intressanta tankar om bland annat körkortslån på liknande villkor som dagens studielån, sänkta kostnader för handledarutbildningen vid privat övningskörning och borttagen moms på körkortsutbildning med tanke på att annan utbildning är momsbefriad. Han vill också införa obligatorisk riskutbildning på gymnasiet ("riskettan"), vilket säkert kan ha betydelse ut trafiksäkerhetssynpunkt. Dessutom föreslår Abele hårdare kontroll av körskolorna för att förebygga att man tvingar på eleverna fler lektioner än vad som är motiverat, något som många körskoleelever beklagar sig över. Jag tycker dessa förslag är tänkvärda. Ungdomar behöver körkort och det måste bli enklare och billigare att ta körkort, inte dyrare och allt mer komplicerat!
Möte med ledningen för Borås Djurpark
2012-11-01
I onsdags träffade jag och min moderate riksdagskollega Michael Svensson ledningen för Borås Djurpark i form av VD Bo Kjellson och styrelseordföranden Marie Wickberg (moderat politiker).
Besöket var främst tänkt att handla om kopplingen mellan djurparkernas verksamhet och det vi kallar kreativa näringar, samt kopplingen till utbildningsområdet. Och vi fick en mycket bra bild av betydelsen Djurparken har i dessa avseenden. Inte minst för att sprida kunskap till skolelever om djur och natur på andra kontinenter. Våra djurparker har en viktig roll om vi ska öka intresset för både miljöfrågor och naturvetenskap bland svenska ungdomar.
Men det blev givetvis också samtal kring den senaste tidens händelser i några andra svenska djurparker. Borås Djurparks VD Bo Kjellson (bilden) ingår i ledningen för Svenska Djurparksföreningen och Borås Djurpark är en av de större och mest besökta i landet. Kjellson tyckte vid vårt samtal att regelverken är bra och att etiska regler finns för alla djurparker som ingår i Djurparksföreningen. Men han menade att det interna etiska regelverket behöver ses över och förtydligas och göras mer tillgängliga för både allmänhet och media.
Vi fick också en rundvandring i stallar och andra områden bakom kulisserna och fick veta mer om hur djuren hanteras nattetid och på vintern, hur personalsituationen ser ut, och hur man hanterar utbytet av djur med andra djurparker och hur man arbetar med olika projekt för bevarande av hotade arter. Men vi fick också klart för oss det självklara, att djur blir sjuka eller dör i djurparker, att vissa djur måste avlivas, även emellanåt för att det helt enkelt föds för många som inte andra parker vill ta hand om, eller för att helt enkelt motverka inavel. Ibland används dock p-piller för att inte få oönskade ungar, exempelvis bland lejonen.
Särskilt intressant var det att höra om hur svenska djurparker kommer att användas för utbyte av vargvalpar mellan djurparkernas varghonor och vilda vargar. Att sätta ut vuxna djur fungerar dåligt, de vandrar ofta tillbaka hem igen. Men om man byter ut vargvalpar i en vild vargflock, genom att ta bort ett par valpar i en kull och lägga dit ett par andra vargvalpar i samma ålder från en djurpark kommer den vilda varghonan inte att märka något utan föda upp alla vargarna på samma sätt. Och de vilda valparna kan i stället läggas hon honan i djurparken. På detta sätt stärker man generna i den svenska vargstammen och minskar inaveln. Ett exempel på hur djurparkerna kan medverka till att stärka utrotningshotade arter. På samma sätt kan man arbeta med andra djur i andra delar av världen.
Min sammanfattande bild var att jag har stort förtroende för ledningen för Borås Djurpark. Särskilt kul var det att se hur man samverkar med nationalparkerna i Kenya och Tanzania, bland annat de parker som jag besökte i somras. Bilderna ovan på lejon och gepard är från sommarens afrikaresa.
Besök på Textilhögskolan i Borås
2012-10-31
I går besökte jag Textilhögskolan i Borås tillsammans med min moderate riksdagskollega i Utbildningsutskottet, Michael Svensson från Falkenberg. Textilhögskolan är tämligen unik i Sverige i och med att eleverna får verklig praktisk utbildning i hur olika textila maskiner och utrustning fungerar, och inte bara läser teoretiskt kring detta. Textilhögskolans elever kan välja olika inriktningar, allt från design till ekonomi eller marknadsföring, men gemensamt för alla utbildningar är att det är ett stort söktryck till alla utbildningar och att de flesta elever snabbt får jobb efter examen.
På textilhögskolan ägnar man sig också åt forskning och utveckling tillsammans med näringslivet, och man har också fått extra forskningsmedel av regeringen för konstnärlig forskning.
Efter vår rundtur och informationen om textilhögskolan fortsatte vi till Simonsland, det nya Textile and Fashion Center som byggs nära Högskolan i Borås. I detta center kommer Textilhögskolan, Textilmuseet, gymnasiala textilutbildningar, Yrkeshögskolans textilutbildningar, kommersiella verksamheter och textilföretag att samlas under samma tak, tillsammans med utrymmen för modevisningar, shower och konferenser. Det ska bli spännande att se hur det blir när allt är klart och de första hyresgästerna börjar flytta in nästa höst!
Frukostmöte om rymdturism
2012-10-24
I morse arrangerade riksdagens rymdnätverk en frukostträff i riksdagen där Karin Nilsdotter, VD för Spaceport Sweden, berättade om planerna för en satsning på rymdturism i Kiruna.
Det handlar både om att arrangera bemannade rymdfärder för turister och forskare, vilket det finns långt framskridna planer på att genomföra i USA med hjälp av ny teknik i form av små rymdskyttlar som flygs upp i luften av flygplan och sedan släpps på hög höjd där de sedan fortsätter upp i rymden,man landar igen.
I USA beräknar man att under de första tio åren flyga ut 50.000 rymdturister och forskare med start från Spaceport America i New Mexico. Redan har ett tusental personer köpt biljetter som kostar ca 1,5 miljon per styck (!), och då har uppskjutningarna inte ens kommit igång.
På samma sätt siktar Spaceport Sweden på att göra Kiruna och Esrange till bas för motsvarande verksamhet i Europa. Sverige har som ett av få länder i världen möjlighet att etablera rymdturism, tack vare de stora obebodda områdena i norra Sverige, och de goda kommunikationerna till Kiruna. Esrange är redan Europas främsta rymdbas och har goda möjligheter att utveckla även rymdturism, liksom annan turism med koppling till rymdverksamheten i Kiruna.
Intressanta möten på Högskolan i Borås
2012-10-22
I dag har jag besökt Högskolan i Borås tillsammans med min moderata kollega i utbildningsutskottet, Betty Malmberg. Först hade vi ett möte med rektor och ledning för Högskolan för att diskutera spännande tankar kring framtidens utbildning av lärare i naturvetenskapliga ämnen. Tanken är att undersöka möjligheten att samordna utbildningar av ingenjörer och lärare så att man får dubbla examina. Man blir då en pedagogiskt skicklig ingenjör som kan arbeta inom näringslivet eller i skolans värld, eller kanske växla mellan båda. Allt för att försöka åtgärda bristen på lärare i dessa ämnen.
Därefter träffade vi två forskare som följt upp den uppseendeväckande utvecklingen i Nossebro där skolresultaten på bara några år gått från att vara bland de sämsta i Sverige till att nu ligga i topp. Elevernas resultat på de nationella proven styrker den goda utvecklingen och visar att det inte handlar om glädjebetyg utan verklig förändring av kunskapsnivåerna. Det finns mycket att lära av de metoder man använt i Nossebro, och självklart är det möjligt att använda dessa erfarenheter i fler kommuner.
Alliansen storsatsar på forskning och innovation
2012-10-18
I dag har jag och min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toiftby ett längre debattinlägg i Borås Tidning om Alliansens satsningar på forskning och innovation.
Vi konstaterar att Alliansen sedan 2006 gjort historiskt stora satsningar på detta område, långt mer än tidigare s-regeringar, och att dessa storsatsningar fortsätter även i den nya forskningspropositionen för åren 2013-2016. När andra länder i Eruopa drar ned på sina resurser till forskning har Sverige råd att satsa tack vare vår ansvarsfulla ekonomiska politik de senaste sex åren.
All investering i forskning leder till högre produktivitet samt ökad kunskap och kompetens i näringslivet och i samhället i stort. Det skapar i sin tur långsiktigt ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Det är därför oerhört glädjande att Alliansregeringen fortsätter prioritera forskning och innovationer så högt.
Dags att införa tioårig grundskola?
2012-10-18
Socialdemokraterna gjorde igår stor sak av sitt förslag att göra förskoleklassen obligatorisk och därmed i praktiken införa 10-årig grundskola. Förslaget är dock inte nytt. Redan i somras föreslogs samma sak av utbildningsutskottets moderate ordförande Tomas Tobe och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en gemensam debattartikel. Moderaterna har länge förespråkat tioårig grundskola. Såväl internationella som svenska undersökningar visar att barn som har gått i förskola lyckas bättre under hela sin skoltid, både när det gäller till exempel matematik, språk och social utveckling.
Samtidigt är förslaget om 10-årig grundskola inte så dramatiskt och avgörande som det kan låta. När man granskar verkligheten ser man nämligen att redan idag går nästan 96% av alla 6-åringar i förskolan. Av de fyra procent som återstår går en del i den vanliga skolan (elever som börjat tidigare). Endast runt 2.000 6-åringar i landet går idag inte i förskolan. Av dessa går dock en del i annan förskoleverksamhet som hos dagmamma eller liknande.
Redan idag har vi alltså i princip 10-årig grundskola för de flesta barn. Förslaget om obligatorisk förskola är därför inte särskilt revolutionerande och kommer knappast att förändra så mycket i praktiken. Samtidigt kan möjligen förslaget medföra andra fördelar. Att göra förskolan obligatorisk kan skärpa kvaliten och göra förskoleåret ännu bättre rent pedagogiskt. Mot en förändring kan man givetvis invända att vi bör värna föräldrarnas principiella rätt att själva välja hur barnens uppväxt ska se ut, en linje som förespråkas av bland annat kristdemokraterna. Och i ett läge där nästan alla barn redan går i förskolan känns väl kanske inte just denna fråga så väldigt viktig att ta politisk strid om.
Friskolor lyfter den kommunala skolan
2012-10-12
I senaste numret av Dagens Samhälle har tidningen granskat de kommunala grundskolornas betygsresultat och prestationer, dels för kommuner som har friskolor, och dels för kommuner som inte haft det under undersökningsperioden, 2002-2011. För att kunna göra rättvisa jämförelser har Dagens Samhälle utgått från Skolverkets "Salsa-verktyg" som också tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar. Resultatet är tydligt. Elevernas betyg höjs mest på kommunala skolor när det finns friskolor i kommunen.
Visst finns det alltid osäkerhet i denna typ av analyser, och vi vet att det i vart fall tidigare funnits ett visst problem med betygsinflation. Men samtidigt påpekar Dagens Samhälle att det har varit stor uppmärksamhet de senaste åren runt detta med betygsinflation, och att mycket tyder på att alltför snälla betyg blivit mindre vanliga de senaste åren. Det gör att man inte bara kan avfärda undersökningen med att de kommunala skolorna skulle sätta snällare betyg bara för att klara konkurrensen från friskolorna. Förklaringen är knappast så enkel.
Utan att dra alltför stora växlar på undersökningen känns det ganska ofarligt att konstatera att konkurrens mellan kommunala skolor och friskolor ökar kvalitén på skolan. Hur mycket är svårt att säga, men skillnaderna mellan kommuner med och utan friskolor är alltför stora för att bara kunna avfärdas.
Besök på Nordisk Designskola i Borås
2012-10-09
I går besökte jag Nordisk Designskola i Borås tillsammans med mina två moderata riksdagskolleger Cecilie Tenfjord Toftby och Ulrik Nilsson. På vänsta bilden berättar Minna Heino om sitt företag/skola och på högra bilden berättar en grupp elever om sitt projekt att ta fram en ny klädkollektion för män åt en större klädkedja.
Nordisk Designskola är uppbyggd på privat initiativ med stöd från välkända företag i textilbranschen. I dag erbjuder man utbildningar inom ramen för Yrkeshögskolan, men även annan utbildning. Man har också ett eget designbolag och producerar egendesignade kläder och skor. Man har nyligen också träffat ett samarbetsavtal med ett kinesiskt textilföretag. De elever som går på designskolan arbetar under sin utbildning med verkliga projekt för olika välkända företag och får en mycket arbetslivsinriktad utbildning. De allra flesta får jobb med koppling till utbildningen efter examen, och eleverna är eftertraktade av branschen.
Regelverket för Yrkeshögskolan är dock inte optimalt för Nordisk designskola, eftersom man vill arbeta långsiktigt med sina utbildningar. Yrkeshögskolan är ju lite mer tänkt för riktade utbildningsinsatser mot olika branscher där det råder brist på anställda med rätt kompetens. Nordisk Designskola fyller hela tiden ett behov hos företagen och ser inte att detta kommer att minska över tid. Frågan är därför om vi behöver utveckla ytterligare utbildningsformer som ligger mellan Högskola och Yrkeshögskola som kan ge mer kontinuitet och långsiktighet för sådana utbildningar där det hela tiden finns behov på arbetsmarknaden?
Alliansen fortsätter sina stora satsningar på skola och utbildning
2012-09-25
Nyligen beskyllde min riksdagskollega Phia Andersson (S) Alliansen för att dra ned på resurserna till utbildningen. I dag har jag tillsammans med Anna Svalander (FP), ordförande i Utbildningsnämnden i Borås, ett debattsvar i Borås Tidning. Vi konstaterar att det är precis tvärtom. Alliansen fortsätter sina stora satsningar på skola och utbildning
Liknande frågeställningar om skolan i Kina och Sverige
2012-09-16
På flyget hem från Kina läste jag det mesta i den dagens nummer av China Daily, en av de största dagstidningarna i Kina. Jag reagerade på två artiklar som rörde skolan.
I den första lilla artikeln beklagar sig en rektor för en landsbygdsskola över att hans skola ligger minst 20 år efter skolorna i närliggande städer och 50 år efter skolorna i huvudstaden Beijing när det gäller skolans utrustning för undervisning i form av internet och multimedia. Liknande tongångar, om än inte så dramatiska, här vi emellanåt från företrädare för mindre skolor på landet även i Sverige.
I den andra artikeln rapporterar China Daily från en debatt mellan olika skolexperter på Word Economic Forum. I artikeln säger bland annat kinesiska experter att universitetsstudenter efter examen behöver hjälp för att hitta jobb. Problemet är att det de lärt sig i skolan inte matchar behoven i den verkliga världen. Experterna uppmanar därför till förbättrad samverkan mellan skola och arbetsgivare. En fråga vi känner igen så väl från den svenska debatten.
Även om Kina och Sverige är totalt olika på många sätt så är många av problemen ändå desamma. Och inte bara i Sverige och Kina, utan även i resten av världen. Människor är faktiskt ganska lika, och barn är barn i alla delar av världen. Mycket kan vi lära av varandra, och det är därför internationella kontakter och möten med andra länders utbildningssystem ger så mycket.
Hård press på kinesiska barn
2012-09-14
Att vara barn i Kina är ett liv med hård press och höga förväntningar - på gott och ont. Enbarnspolitiken skapar ett extra hårt tryck på barnen, har man bara ett barn blir förväntningarna från far- och morföräldrar och de egna föräldrarna extra stora. Man vill inte göra familjen och släkten besviken, och målet är att komma in på universitetet, något som kan förändra hela familjens ekonomiska situation.
Kinesiska barn börjar skolan vid sex års ålder. Skoldagarna verkar vara längre än i Sverige och läxorna fler - man lägger normalt 1-2 timar per dag på läxor. Till detta kommer extralektioner i musik eller dans och ibland extraundervisning på både kvällar och helger i exempelvis matematik eller språk, där läraren kommer hem till familjen.
Jag frågade flera, både kineser och svenskar på plats hur barnen egentligen mår? Alla verkade överens om att pressen och stressen är stor, och det verkar tyvärr som om missbruk av droger och alkohol sprider sig bland de unga. Självmord förekommer också, och på ett av universiteten vi besökte sa en representant att de elever som ville ta livet av sig brukade hoppa från taket till den högsta byggnaden på området.
Jag tror vi kan lära mycket av Kina när det gäller utbildning och inlärning, men jag tror också vi ska passa oss för att pressa våra barn alltför hårt. Barn måste också få möjlighet att vara just barn. Lek och egna fritidsintressen är också något som utvecklar och som främjar barnens kreativitet och sociala kompetens.
Fånigt av de rödgröna att säga nej till spetsutbildningar i Borås
2012-09-14
Hemkommen från det kommunistiska Kina, där diskussionen om elitklasser och spetsutbildningar saknas helt utan i stället ses som en självklarhet, läser jag i Borås Tidning att de rödgröna partierna i Borås stoppar en ansökan från Engelbrektskolan om att införa spetsutbildningar i matematik på högstadiet. En fullständigt obegriplig ståndpunkt om man inser behovet av fler elever som intresserar sig för naturvetenskapliga ämnen. En spetsutbildning i matematik hade dessutom kunnat profilera Borås som en kommun som sätter utbildning och naturvetenskap i fokus.
Glädjande nog får Socialdemokraterna svar på tal från Alliansen i Borås Tidning idag. Man uppmanar de rödgröna partierna att tänka om, och påpekar att de rödgröna är positiva till skolor som profilerar sig i olika idrotter för att kunna utvecklas i sin sport. Varför då inte även acceptera elitklasser i matematik där man kan utveckla sina färdigheter i naturvetenskap?
Socialdemokraterna tänker fel. Det är inte enstaka mycket framgångsrika elever som är ett problem, det är att en andel av eleverna inte ens når godkända resultat. Det är där Borås Socialdemokrater borde lägga sitt politiska fokus, i stället för att hålla tillbaka de allra bästa eleverna.
Regeringen storsatsar på utbildning
2012-09-04
I dag kom beskedet att regeringen satsar 8,1 miljarder under åren 2013-16 på insatser för att skapa fler vägar till jobb för unga, för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv, för att motverka den svaga konjunkturen samt för att tillgodose företagens behov av välutbildad arbetskraft. Bland annat satsar man nära 2,2 miljarder på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar. Det blir också 18.000 nya platser redan 2013 inom yrkesvux, lärlingsvux, yrkeshögskolan, universtitet och högskolor samt folkhögskolor. Dessutom blir det extra riktade pengar till fler platser inom ingenjörsutbildningarna.
Eftersom jag är ansvarig inom den moderata riksdagsgruppen för alla frågor som rör vuxenutbildning är jag synnerligen nöjd idag. Jag har argumenterat hårt på alla nivåer för fler platser inom främst Yrkeshögskolan och yrkesvux/lärlingsvux och kan konstatera att inte mindre än 13.000 av de nya 18.000 platserna går till dessa utbildningsformer. Det är inte minst viktigt för näringslivets möjligheter att hitta kvalificerad arbetskraft. Det ska bli ett nöje att försvara denna del av budgeten i höstens debatter.
Besök på Högskolan i Borås
2012-08-30
I går träffade jag ledningen för Högskolan i Borås, tillsammans med några andra riksdagsledamöter från Sjuhärad och ett antal kommunföreträdare från valkretsen. Vi diskuterade Högskolans fortsatta utveckling och hur vi på bästa sätt tar vara på Högskolans styrkor, och hur man kan utveckla samarbetet med kommunerna och andra högskolor i regionen. I bakgrunden finns Högskolans önskan om att så småningom kunna bli ett eget universitet. På bilden Högskolans nuvarande ledning, rektor Björn Brorström, hgöskoledirektören Karin Cardell, samt prorektor Martin Hellström.
Just nu har Högskolan i Borås 5.600 helårsstudenter, men eftersom många läser på deltid eller bara en av terminerna under året så har man totalt mellan 13.000 och 14.000 studenter. Och söktrycket är stort på de flesta utbildningar. En imponerande utveckling!
Intervjuad om SFI i Sjuhärad Direkt
2012-08-28
I går blev jag intervjuad i Radio Sjuhärad med anledning av ett nytt TV-program som kommer att spelas in under hösten om två särskilt skickliga SFI-lärare och deras arbete. En av lärarna, Jozefina Persson, arbetar i Borås. I programmet uppmärksammades återigen min rapport om SFI, och jag fick tillfälle att kommentera den lite närmare.
Jag nämnde bland annat att fokus måste ligga på att nyanlända så snabbt som möjligt lär sig svenska språket, och samtidigt får en förankring på arbetsmarknaden. Givetvis har språket även en vidare betydelse, för att en person ska fungera socialt i samhället och kunna följa nyhetsflödet, ta del av offentlig information och ta tillvara sina demokratiska rättigheter. Men ett eget arbete är helt avgörande för att man ska kunna råda över sitt eget liv och skapa sig en egen försörjning. Om vi i Sverige ska kunna behålla våra mycket generösa villkor för asyl och flyktingmottagande så måste vi också se till att nyanlända snabbare kommer i arbete.
I programmet fick jag också möjlighet att kommentera skillnaden i olika nyanlända invandrares förkunskaper och vikten av ett individuellt fokus i undervisningen, samt att vi måste bli bättre på att kombinera SFI med praktik eller arbete. För nyanlända som är analfabeter krävs särskilda insatser, inte minst på modermålslärare. Om man är analfabet och inte behärskar sitt modersmål kan man inte lära sig svenska heller. SFI-lärare som behärskar ett utländskt språk har också lättare att undervisa elever som talar detta språk, eftersom man då kan förklara vissa saker på modermålet. Vi måste bli bätttre på att ta tillvara SFI-lärarnas språkkunskaper. Jag nämnde också lite om vikten av att höja statusen för SFI-lärarna eftersom de har ett mycket viktigt jobb. Samtidigt är min bild att de flesta SFI-lärare tycker jobbet är mycket intressant och givande.
Radioinslaget kan avlyssnas på denna länk inslaget börjar ungefär 12 minuter över fyra med en intervju med SFI-läraren Jozefina Persson, och därefter följer intervjun med mig.
Utbildningsbesök i Kungsbacka
2012-08-27
I dag har jag gjort ett mycket intressant besök i Kungsbacka, först Yrkeshögskolan därefter kompetenscentrum och enheten för vägledning. Många bra inspel och ett spännande sätt att jobba. Inte minst vägledningen sticker ut, i Kungsbacka är det inte bara elever inom grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och SFI som för studie- och yrkesvägledning. Alla invånare i Kungsbacka kommun är välkomna till Vägledningen för att träffa en vägledare och diskutera sin karriärplanering och sina utbildningsbehov! Man har också ettmycket nära samarbete med arbetsförmedlingen och näringslivet i kommunen. På högra bilden berättar verksamhetschefen Karin Zetterman som verksamheten inom Kompetenscentrum. Kungsbacka kommun har ett mycket intressant sätt att arbeta och vågar pröva nya vägar. Dagen bjöd på mycket givande besök, och jag tar med mig en massa nya kunskaper och idéer till mitt arbete i Utbildningsutskottet.
Jag gjorde också ett besök på Aranässkolan, den gymnasieskola där jag själv gick i slutet av 1970-talet. Fast idag ser den helt annorlunda ut, en fin nybyggd skola. Kyrkskolan vid torget, där jag också hade en del lektioner på den tiden, är idag bas för vuxenutbildningen.
Borås Tidning uppmärksammar min rapport om SFI
2012-08-26
I går hade BT denna lilla nyhetsartikel som på ett bra sätt beskriver den viktigaste delen i min rapport om dagens SFI-utbildningar (svenskundervisning för invandrare).
Min absolut viktigaste slutsats i rapporten är att det måste bli en mycket tydligare koppling mellan SFI och arbete/praktik. Fokus måste också bli ännu tydligare på att nyanlända snabbt måste få en försörjning av eget arbete och inte fasta i den "omhändertagandementalitet" som flera lärare på SFI vittnade om fortfarande finns i många kommuner.
Samverkan mellan Arbetsförmedlingen (som numera tagit över ansvaret för etablering av nyanlända på arbetsmarknaden) och kommunerna (som ansvarar för SFI) verkar också behöva utvecklas på många platser.
För att få fler nyanlända kvinnor med många barn att verkligen genomgå SFI och lära sig svenska föreslår jag i rapporten att man bör pröva att erbjuda barnomsorg i anslutning till SFI. Detta är något som redan finns i vissa kommuner, och det gör att fler invandrarkvinnor verkligen deltar i SFI-undervisningen och lär sig svenska. Samtidigt får barnen sociala kontakter och träffar personal som talar svenska, vilket även gynnar deras egen språkutveckling.
Dessa och övriga förslag finns mer utförligt redovisade i rapporten.
Alliansens skolreformer börjar redan ge positiva resultat
2012-08-22
I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning med anledning av att skolorna just startat höstterminen. I artikeln beskriver jag en del av Alliansens skolreformer och pekar också på en del positiva effekter av reformerna som redan börjar märkas.
Jag varnar självklart också för alternativet, en rödgrön röra i skolpolitiken. När det gäller Socialdemokraterna finns väldigt få konkreta förslag. Ett av de få som finns är att dubbla arbetsgivareavgifterna för alla upp till 26 år. Sammantaget skulle detta drabba kommunsektorn med fördyringar på 3,7 miljarder, pengar som Socialdemokraterna i vart fall hittills sagt att man inte tänker kompensera kommunerna för. Det är svårt att se hur så mycket mindre pengar till kommunerna skulle skapa en bättre skola.
Min slutrapport om SFI - svenskundervisning för invandrare
2012-08-18
Frågan om invandring och integration är en av de mer politiskt laddade i Sverige. Oavsett hur man ser på saken så är det bara att konstatera att det finns ett alltför stort utanförskap bland utrikes födda i vårt land. Att lyckas med integrationen av våra invandrare och ge dem möjlighet till egen försörjning genom arbete är en av de stora utmaningarna. En avgörande fråga för en lyckad integration och delaktighet både på arbetsmarknaden och i samhället är att invandrare snabbt lär sig behärska det svenska språket.
När jag tillträdde som ledamot i Riksdagens Utbildningsutskott efter valet 2010 fick jag hela vuxenutbildningen som ansvarsområde för moderaternas räkning. Svenskundervisning för Invandrare, sfi, utgör en del av detta ansvarsområde.
För att få en bild av hur sfi fungerar beslutade jag mig för att göra ett antal studiebesök, både ensam och tillsammans med andra. Under hösten 2011 och våren 2012 har jag bland annat besökt sfi-utbildningar i Uddevalla, Stenungsund, Borås, Halmstad, Varberg, Göteborg och Mölndal. Jag har också tagit del av hur Solnamodellen för sfi fungerar, och har även träffat Skolinspektionens ansvariga för utvärdering av sfi-utbildningar. I samband med en studieresa till Canada i januari 2012 fick jag också möjlighet att ta del av hur delstaten Ontario arbetar med språkutbildning för nyanlända.
Trots en del förbättringar under Alliansens tid vid makten, upplever jag att det finns en stor potential att förbättra sfi. Inte minst finns det många förslag från lärare och elever på sfi-utbildningarna som man kan ta till sig sig. Även skolinspektionen har i två rapporter pekat på förbättringsmöjligheter.
Jag har också konstaterat att sfi ser väldigt olika ut i olika delar av landet, och drivs i både kommunal och fristående regi. Olikheter uppfattas ibland som ett problem, men jag väljer att se det som en möjlighet. Man kan ta till sig de bästa idéerna och de effektivaste metoderna för att förbättra sfi över hela landet.
I denna slutrapport redovisar jag hur sfi är uppbyggd och fungerar idag, och redovisar ett antal förslag som skulle kunna utveckla sfi. Förslagen är mina egna och rapporten är ett inspel till moderaternas arbetsgrupp för utbildningsfrågor. Arbetsgruppen får sedan värdera förslagen och överväga om de är något att arbeta vidare med.
Många vill studera på lärarutbildningarna i Borås
2012-08-13
Larmrapporterna duggar tätt om det svala intresset att studera till lärare. Och lärarnas fackliga organisationer använder bristen på sökande för att försöka driva upp lärarnas löner, fullt begripligt.
I fredags hade Borås Tidning en stor artikel om söktrycket till lärarutbildningarna på Högskolan i Borås. Rubriken var dock ganska missvisande "Få som vill studera till lärare". Visst pekar artikeln på en viktig sak, att Högskolan i Borås tvingats lägga ned utbildningarna för högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen i brist på tillräckligt många sökande, och det är naturligtvis ett stort bekymmer. Men i övrigt beskrev artikeln väldigt positiva signaler för Högskolan i Borås, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på högskolans goda rykte när det gäller både förskollärarutbildningar och andra lärarutbildningar.
I artikeln konstateras för det första att söktrycket i år till lärarutbildningarna i Borås är högre än förra året. Och det är faktiskt riktigt många som vill studera på lärarutbildningarna. Så här ser det enligt BT-artikeln ut för de utbildningar som startar i höst i Borås:
Förskollärarutbildning 724 sökande, 90 antagna (12%).
Förskollärarutbildning för pedagogiskt verksamma: 209 sökande, 45 antagna (21%).
Grundlärararutbildning med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3: 388 sökande, 50 antagna (13%).
Grundlärarutbildning med inriktning mot grundskolan årskurs 4-6: 244 sökande, 35 antagna (14%).
Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem: 212 sökande, 25 antagna (12%).
Ämneslärarutbildning för grunskolan årskurs 7-9, inriktning svenska och engelska: 93 sökande, 15 antagna (16%).
Tidigare har man ju ofta talat om att det i genomsnitt bara är något mer än en sökande per plats till landets lärarutbildningar. Nästan alla som söker kommer därmed in. Siffrorna från Borås visar något helt annat, endast 260 elever har antagits till utbildningarna av de 1.870 sökande. Det motsvarar 14% av de sökande! Det är alltså 86% som inte antagits. Jag tolkar det trots allt som att det finns ett ganska stort intresse att bli lärare.
Fast detta gäller som sagt inte lärare i just naturvetenskapliga ämnen för högstadiet och gymnasiet. Kanske kan detta förklaras med att just inom naturvetenskapen är lönerna inom andra tänkbara arbetsplatser i samhället lockande höga och mycket högre än en lärarlön? Kanske är det i så fall inom det naturvetenskapliga området som lärarlönerna i första hand borde höjas för att locka ungdomar till läraryrket i stället för att bli ingenjör? Eller ska man som företrädare för Högskolan i Borås nämner i artikeln arbeta vidare med möjligheten att få en kombinerad lärar- och ingenjörsexamen? Något som tydligen redan finns på flera högskolor. Den frågan behöver diskuteras vidare
Slutsatsen måste ändå bli att bortsett från naturvetenskap så känns återväxten ganska tillfredställande för övriga lärargrupper. Kanske börjar de tydliga politiska signalerna om skolans stora betydelse göra läraryrket mer attraktivt?
Tidiga insatser i skolan ger bättre resultat - och kostar mindre
2012-06-25
Utbildningsutskottets nye ordförande, Tomas Tobé, går idag ut och föreslår ett speciellt test av sexåringarna inför skolstarten. På det viset ska man tidigt upptäcka elever som behöver extra stöd. Jag tycker tanken är intressant. Visst är vissa skolor redan bra på att identifiera barn med behov av extra stöd, och den nya skollagen ger också eleverna rätt till sådant stöd vid behov. Men vi vet att detta hanteras olika bra i olika kommuner. Vi vet också att barns mognad varierar kraftigt när de uppnår skolåldern. Med något slags "skolmognadstest" skulle man lättare och snabbare hitta de elever som har svårigheter, och alla elever skulle behandlas mer likvärdigt än vad som kanske sker idag när det gäller rätten till extra stöd.
Vi vet att tidiga insatser är effektivare och kostar mindre än att ta tag i problem och ge extrastöd först i högstadiet eller gymnasiet. Om skolorna blev bättre på tidiga stödinsatser redan de första skolåren skulle troligen färre elever misslyckas i skolan, samtidigt som kommunerna skulle spara stora pengar. Tanken att testa eller kartlägga varje elev och anpassa undervisningen efter vars och ens behov redan från början är därför intressant. Den som direkt avfärdar förslaget är välkommen att tala om vad man vill göra i stället!
Svenska niondeklassares engelskakunskaper i europeisk toppklass
2012-06-21
I ett pressmeddelande från Skolverket idag rapporteras att svenska niondeklassares kunskaper i engelska är mycket bra. Allt enligt en undersökning som initierats av EU-kommissionen, och där man jämför språkkunskaper i 14 europeiska länder. 53 000 elever deltog. Sverige ligger i topp och våra niondeklassare har lika bra resultat som Malta - där engelska är ett officiellt språk!
Undersökningen bekräftar att den svenska skolan rimligen inte är fullt så värdelös som det ibland påstås. Samtidigt kan man ju fråga sig varför vi inte skulle kunna ligga i topp i Europa även i andra ämnen än engelska?
Man kan ju inte heller låta bli att reflektera över det flitiga datoranvändandet bland ungdomar, ungdomars internationella kontakter i olika dataspel eller på facebook och andra sociala medier. När vi ifrågasätter ungdomarnas myckna tid framför datorn eller iphonen så borde vi kanske stanna upp lite och fundera på hur mycket ungdomarnas engelskakunskaper samtidigt stärks av detta? Personligen tror jag det har ganska stor betydelse.
Möte med skolledare inom vuxenutbildningen
2012-06-20
I går deltog jag som föredragshållare på en konferens för skolledare inom vixenutbildningen. Jag berättade om moderaternas syn på vuxenutbildning, och att vi ser den som en viktig del av arbetslinjen. Det är därför vi satsar mer pengar på vuxenutbildningen än vad tidigare s-regering gjorde. Vi har vidareutvecklat yrkesvux och skapat den nya utbildningsformen lärlingsvux. Och vi ser också hur rekordmånga elever studerade på både yrkeshögskola, högskola och universitet förra året.
På seminariet fick jag många inspel, både när det gäller finansiering, fördelar och nackdelar med riktade statsbidrag, efterfrågan på bättre samarbete mellan vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken mm. Mycket av inspelen tar jag med mig i det fortsatta arbetet och som inspel till moderaternas utvecklingsgrupp för utbildningsfrågor.
Kinesisk utbildningspolitik
2012-06-14
I samband med sista utskottsmötet för våren fick vi en längre föredragning från tjänstemän från kinesiska ambassaden om kinesisk skolpolitik. Detta som en första information före Utbildningsutskottets studieresa till Kina i början av september. Mer om detta i senare blogginlägg.
Ordförandebyte i Utbildningsutskottet
2012-06-14
I dags var det officiell avtackning vid Utbildningsutskottets sista möte före sommaren. Margareta Pålsson lämnar ordförandeskapet och blir ny landshövding i Skåne. Ny ordförande blir Tomas Tobé som jag känner väl och har jobbat tillsammans med i Arbetsmarknadsutskottet sedan jag blev invald i riksdagen 2006 (först som ordinarie ledamot 2006-2010 och sedan 2010 som ersättare).
Bra att (S) ställer sig bakom tankarna på sommarskola
2012-06-13
Socialdemokraterna går idag ut och föreslår obligatorisk sommarskola för alla grundskoleelever som inte når målen. Jag tolkar detta på samma sätt som skolminister Jan Björklund idag, att Socialdemokraterna därmed ställer sig bakom Alliansens planer på att införa just sommarskola för elever som behöver extra stöd. Framförallt tänker vi oss detta för elever i årskurs nio som gått ut skolan utan att ha behörighet att börja i gmnasieskolan. Utbildningsdepartementet arbetar med denna fråga och har tankar på att föreslå sommarskola från läsåret 2013/2014. Efter dagens utspel från (S) känns det som om det finns goda chanser att samla en majoritet för detta förslag.
Sommarskola kan ge positiva effekter, och finns redan i många kommuner med lite olika upplägg och målgrupper. Förra året deltog 11 400 elever i den frivilliga sommarskolan på både grundskole- och gymnasienivå. En utvärdering som Skolverket gjorde 2010 visade att fyra av tio elever i årskurs 9 som saknade gymnasiebehörighet blev behöriga efter genomgången sommarskola. För rätt målgrupp kan både sommarskola och andra typer av extraundervisning vara ett bra sätt att hjälpa fler elever att nå målen.
Samtidigt tror jag inte man ska överdriva effekterna av en sommarskola, då har man tyvärr en lite naiv verklighetsuppfattning. Många av de elever som inte nått godkända resultat under terminerna har tyvärr hög frånvaro eller mycket bristande studiemotivation. Om man skolkat stora delar av terminen eller struntat helt i skolan är det nog lite optimistiskt att tro att eleven ska kunna ta igen detta på 20 skoldagar under sommaren. Och hur ska man motivera en elev som skolkat större delen av terminen att gå till skolan på sommaren när alla kompisarna är lediga? Och vad gör man om eleverna struntar i sommarskolan? Att införa en obligatorisk sommarskola för alla elever som inte nått målen som Socialdemokraterna föreslår väcker en del frågor och andas mest populism. Jag tror mer på frivilliga lösningar för motiverade elever. I övrigt tror jag fokus måste ligga på tidigare insatser i skolan för att få eleverna på rätt bana tidigare i stället för att försöka lösa problemet i efterhand.
Rymdkonferens
2012-06-12
I dag var jag och övriga riksdagsledamöter i Riksdagens Rymdnätverk inbjudna till "The 12th International Conference on Space Operations" i Stockholm. Konferensen anordnades av svenska SSC (Swedish Space Corporation) och deras tyska motsvarighet DLR.
Vi var sex riksdagsledamöter som deltog, varav fyra moderater, en socialdemokrat och en sverigedemokrat. Vi deltog bland annat i ett seminarium om nyttan av den svenska rymdindustrin, finansiering, europeiskt samarbete mm. På seminariet deltog även Christer Fuglesang som idag arbetar inom Esa (European Space Agency). Självklart tog vi en gruppbild med vår ende svenske astronaut (som syns i mitten på fotot).
Gymnasiereformerna viktiga för att minska avhoppen
2012-06-11
I dag kommer en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som visar att av de elever som började gymnasiet åren 2005-07 var det en tredjedel av alla elever som inte klarade gymnasieskolan på tre år. I den sämsta kommunen lyckades endast 43 procent av eleverna med det, i den bästa 88 procent, enligt studien. Efter fyra år hade en fjärdedel av eleverna fortfarande inte fått slutbetyg från gymnasiet.
Men många ungdomar går senare på komvux och vid 24 års ålder har drygt 90 procent av alla unga fått gymnasiekompetens.
I grunden är det fullståndigt galet att elever ska gå direkt från gymnasiet till Komvux för att man inte klarat av gymnasieskolan. Vårt mål med den nya gymnasieskolan är att man ska klara av gymnasiet under den normala studietiden. Allt annat är ett slöseri med både individens och samhällets resurser.
Personligen är jag övertygad om att de tidigare kraven på att alla elever var tvingade att läsa in högskolebehörighet på gymnasiet var en orsak till alla avhopp. I dag har vi tagit bort detta krav på yrkesprogrammen, även om möjligheten finns kvar för de elever som önskar. Jag är övertygad om att det kommer att göra att fler elever kommer att slutföra gymnasiet, och detta under normal studietid. S-V-MP-Oppositionens förslag om att återinföra kravet på att alla elever ska läsa in högskolebehörighet skulle leda i fel riktning - mot allt fler avhopp.
Studentexamen på Marks Gymnasieskola
2012-06-08
En av de få saker som kan ger rätt till utkvittning från en votering i riksdagen är när ens barn tar studenten. Så i går var jag ledig från både utskott och votering för att vara med när dottern tog studenten på Marks Gymnasieskola - för övrigt samma skola där en gång vår skolminister själv en gång sprang ut som nybliven student. Regnet höll sig borta, och lyckan hos studenterna var total. Kaoset utanför skolan där familj och vänner väntade med sina plakat var precis som vanligt och kortegen med studentflak som körde genom Kinna och Skene under ett par timmar efter utspringet var också helt enligt traditionerna.
Studentexamen är en positiv dag, inte bara för studenterna utan också för vårt land. Ytterligare en årskull elever lämnar skolan med oftast riktigt bra kunskaper, redo för vidare studier eller för att ta över på arbetsmarknaden efter de som lämnar för pension. De flesta av de elever som tar studenten på våra gymnasieskolor dessa veckor kommer också att få jobb relativt snabbt
De andra ungdomarna, de som hoppat av gymnasiet eller inte ens börjat där, har däremot ofta bekymmer att få ett arbete. Där finns samhällets stora utmaning. Jag är övrtygad om att våra reformer av gymnasieskolan kommer att göra att större andel av ungdomarna får känna glädjen att springa ut som nybakade studenter kommande år.
Det nya betygssystemet är väl förberett
2012-06-03
Socialdemokraternas vice ordförande i utbildningsutskottet, Ibrahim Baylan, har de senaste dagarna gått ut hårt mot regeringen och menar att det nya betygssystemet "är ett hastverk". Lite märkligt tycker jag, med tanke på att Socialdemokraterna själva röstat för reformen i riksdagen. Kritiken andas mest normal "s-populism". Några saker kan vara bra att veta;
1) De nya betygen ges i sex steg i stället för dagens tre. Nu ges betyg i skalan A-F, där F är underkänt. Det är bra med fler steg; det ökar precisionen och rättvisan i betygssättningen och det ger fler elever möjlighet att genom en extra arbetsinsats höja sitt betyg.
2) En del elever uttrycker oro för att det blir svårare att få de högsta betygen ”A”. Så är det, färre elever kommer att få A än som tidigare fick MVG. Det har också varit avsikten. Kraven höjs i skolan, vilket har varit syftet med regeringens skolpolitik. Vid antagningen till högskolan kommer elever med de nya betygen inte att konkurrera med elever med de äldre betygen, utan de konkurrerar i olika kvotgrupper. Annars hade det kunnat bli orättvist.
3) Dagens kunskapskrav är tydligare än de gamla betygskriterierna, som var extremt luddiga. Nu är det mer distinkta kriterier i varje ämne, vilket ökar rättvisan och likvärdigheten. Men till sist är betygssättning en bedömning av en professionell lärare, betygssättning är inte mekanik eller automatik.
4) Skolverket har aldrig givit ut så mycket stödmaterial för betygssättningen som nu. Allmänna råd, kommentarmaterial och bedömningsanvisningar har getts ut som ett stöd till lärarna. En särskild informationssatsning, om 45 miljoner kr, riktas till de lärare i årskurs sex som nu sätter betyg för första gången. Därutöver satsas det 224 miljoner kr på insatser i alla skolformer för att informera om de nya läroplanerna och betygen. Redan det stödmaterial för betygssättning och bedömning som lärarna nu har fått är mer än vad de någonsin har fått tidigare. Och Skolverket kommer kontinuerligt att fortsätta att ge ut sådant stödmaterial - senast idag har nytt material lagts ut på hemsidan. Alla gymnasielärare och nyckelpersoner i grundskolan har bjudits in till genomgångar om de nya betygen och andra reformer.
5) Elever och lärare är alltid oroliga inför betygssättning, av lite olika skäl. Elever är oroliga för att de ska få låga betyg och därför att betyg är viktiga. Många lärare är oroliga för att de ska få kritik efteråt, av elever och föräldrar som tycker att betygen skulle vara högre, eller av Skolinspektionen som tycker att betygen är för höga. Det finns en lång rad skäl till varför betygssättning framkallar oro. Med en ny betygsskala tillkommer den oro som en del lärare kan känna för att de kan ha missförstått något, en känsla som kan finnas även hos den som är aldrig så välförberedd.
6) Baylans påstående om hafsverk är trams. Betygsreformen är väl förberedd. Betydligt bättre förberedd än t ex den betygsreform som förra regeringen genomförde i slutet av 1990-talet. Att det sedan finns en oro inför all betygssättning är svårt att undvika.
När man hör Ibrahim Baylan och Socialdemokraterna har de två ständigt återkommande kritikpunkter mot regeringens skolreformer; den ena är att allt går för långsamt, resultaten dröjer för länge. Den andra är att allt går fört fort, att det är ett hafsverk. Troligtvis skulle det inte spela någon som helst roll hur Alliansen genomför sina reformer, oppositionen skulle ändå klaga.
Min fråga till Nyamko Sabuni vid dagens frågestund
2012-05-31
Vid dagens frågestund i riksdagen ställde jag en fråga till ansvariga statsrådet Nyamko Sabuni om resurserna till vuxenutbildningen:
"Alliansen har sedan regeringstillträdet 2006 prioriterat vuxenutbildningen. Vi satsar betydligt mer pengar än vad den gamla s-regeringen gjorde, och vi har utvecklat nya framgångsrika utbildningsformer. Trots detta finns det en politisk diskussion om resurser, där oppositionen ofta hävdar att vuxenutbildningen behöver mer pengar.
När man är ute i kommunerna får man dock en annan bild. Många kommuner har svårt att fylla platserna på Komvux. Och i Västra Götaland har Tanums kommun och Västra Götalandsregionen tillsammans betalat tillbaka över 7 miljoner av oförbrukat statsbidrag för 2010-2011.
Problemet idag verkar mindre handla om brist på resurser utan främst om att få elever till de utbildningar som finns. Hur ser ministern på denna utmaning?"
I dag tog jag emot 57 studie- och yrkesvägledare från Gävleborg som besökte riksdagen. Vi var fyra riksdagsledamöter från Utbildningsutskottet som svarade på SYV-arnas frågor.
Besökarna var mycket nöjda över att riksdagen häromdagen enigt tog beslut om att ge regeringen uppdrag att förbättra studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan, och riksdagen uttalade samtidigt att det är viktigt att förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv, både inom högskoleförberedande gymnasieprogram och yrkesprogrammen. Våra besökare påpekade dock att det även behövs en förbättring av studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan, och så är det naturligtvis. Vissa kommuner sköter detta bra, medan det är bristfälligt på andra håll, och det är viktigt att det bli mer likvärdigt över landet.
Frukostmöte om kanadensiska skolan
2012-05-30
I morse hade Camilla Waltersson Grönvall, min moderata kollega i utbildningsutskottet, ordnat en mycket välbesökt frukostträff om erfarenheterna från förändringarna av skolan i Canada. Som gäst och föredragshållare hade vi Constantine Ioannou från Ottawa, en av de ansvariga bakom skolreformerna i Ontario. Han var en av de personer vi träffade honom vid vårt besök i Canada i januari, och han berättade nu för alla de närvarade hur man arbetat i Ontario med sina skolreformer och beskrev hur man så snabbt lyckats förbättra elevernas resultat.
I dag har jag tillbringat dagen i Karlsborg. Tillsammans med moderaternas förstanamn i kommunen, Anna Danielsbacka, besökte jag fyra förskolor i Karlsborgs kommun, tre kommunala förskolor i Karlsborg och Mölltorp, och så en ideellt driven fristående förskola i Forsvik. Fotot är från förskolan i Mölltorp där jag var med på eftermiddagsfika tillsammans med en grupp barn.
Det blev mycket samtal med personalen på de fyra förskolorna, och vanliga frågor gällde barngruppernas storlek, bemanning, löner och alltför omfattande pappersarbete. Vi fick också en mycket tydlig signal från personal på flera av förskolorna som menade att maxtaxan ökat efterfrågan på barnomsorg kraftigt, och att man upplevde att allt fler föräldrar använder barnomsorgen betydligt mer än vad föräldrarnas arbetstid motiverar. Vistelsetider på 10-11 timmar om dagen är inget ovanligt. Ingen vuxen skulle acceptera sådana arbetstider, och det är intressant att det är personal på förskolorna som slår larm om vad man menar är alltför långa vistelsetider. En tanke som kom fram var att taxan borde differentieras så att man betalar per avgiften timme och får avdrag om man hämtar barnen tidigare. Detta skulle minska trycket på barngrupperna och skapa en lugnare miljö på förskolorna.
Den fristående förskolan i Forsvik hade betydligt mindre barngrupper och högre personaltäthet än de kommunala skolorna. Detta trots samma ersättning per barn, och att man dessutom hade barn med särskilda behov på denna förskola.
Från min egen tid i ledningen för den föräldrakooperativa förskolan Bybarna i Ubbhult minns jag att även vi lyckades få ut mycket mer av pengarna på vår fristående förskola än vad kommunen lyckades med i sina enheter. Min tro är att lokala beslut och egen ekonomi och ledning på varje förskola skulle kunna åstadkomma detsamma i kommunernas förskolor. Visionen måste vara att alla kommunala förskolor i Sverige blir friare, och får bestämma mer själva. Det skulle nog inte minst öka arbetsglädjen bland personalen.
Det var också intressant att höra att man i Karlsborg prövar att laga mat lokalt på några enheter, och detta är mycket uppskattat. Kanske är vi på väg bort från stora centralkök en gång för alla?
Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig grundskola
2012-05-28
För en tid sedan fick jag frågan från tidningen Riksdag & Departement om hur jag såg på att Iraks regering är intresserade av att starta arabiskspråkiga irakiska skolor i Sverige, främst för att ge eleverna bättre kunskaper i arabiska. En avsikt var att förbereda eleverna för att de i framtiden kanske vill återvända till Irak.
Mitt svar var att jag inte sett den irakiska ansökan om att starta skola, varför det är svårt att kommentera den. Men jag tycker rent generellt att det är viktigt att alla barn i Sverige får likvärdig utbildning, där svenska språket är en central del, och att självklart målet måste vara att de ska integreras i det svenska samhället. Vi kan inte utgå från att alla irakiska barn kommer att återvända till Irak, de måste givetvis tvärtom förberedas för ett liv i Sverige. Att sedan en del av dem säkert kommer att återvända till Irak är en annan sak, men så länge de bor i Sverige måste de fungera i det svenska samhället.
Artikel ligger nu ute på Riksdag & Departements nätupplaga.
När naiv välvilja och uttalad illvilja förenas
2012-05-23
Jag ansvarar för frågor som rör Svenskundervisning för invandrare i den moderata riksdagsgruppen. Under mina många besök ute i SFI-verksamheter i olika kommuner har jag fått en sak klar för mig - grunden för att kunna lära sig svenska är att man också behärskar sitt eget modersmål. En analfabet kan exempelvis inte lära sig svenska innan han eller hon först lärt sig skriva och forma skrivtecken på sitt eget modersmål. En bra modermålsundervisning är därmed grunden för att alla ska lära sig svenska.
I Sverige finns också flera erkända minoritetsgrupper och minoritetsspråk (samer, romer mfl). Barn som tillhör dessa grupper har en ovillkorlig rätt till modersmålsundervisning. Oftast utförs denna undervisning av obehöriga lärare, eftersom det är oerhört svårt att hitta utbildade lärare som behärskar dessa ganska små språkgrupper. När det gäller lärare i samiska är det oerhört få som söker de utbildningar som finns. I lärarutbildningar i övriga minoritetsspråk finns oftast inga sökande alls.
De tre rödgröna partierna vill att alla modersmålslärare ska omfattas av kravet på lärarlegitimation och kräver att de har en komplett lärarutbildning. Det är en god tanke, men väldigt, väldigt naiv. Om vi ställer det kravet innebär det i praktiken att det inte skulle finnas några lärare alls i samiska eller romska språk!
Trots detta drev i dag dessa partier igenom i riksdagen att modersmålslärare i romska språk ska omfattas av lärarlegitimationen. Man fick oväntat stöd från Sverigedemokraterna. SD brukar alltid vilja stoppa all modersmålsundervisning. Troligen inser SD att ett krav på lärarlegitimation i praktiken stoppar all modersmålsundervisning för romska barn. Därför stödde man de tre rödgröna partiernas förslag.
Så medan Alliansen stod för en logisk linje, att göra undantag från kravet på lärarlegitimation för lärare i romska språk, så förenades den naiva välviljan från S, V och MP med den uttalade illviljan från SD. Och därmed körde man över Alliansen. Vad detta kommer att få för följder för de romska barnen återstår att se.
Duktiga UF-företagare från Sjuhärad på UF-mässan i Stockholm
2012-05-16
I går besökte jag riksfinalen för Ung Företagsamhet som hade sin final på Stockholmsmässan i Älvsjö utanför Stockholm. På förmiddagen träffade jag lärare från olika gymnasieskolor i Sjuhärad som följt med sina elever till den stora finalen. Vi diskuterade hur vi på olika sätt kan gynna entreprenörskap i skolan.
På eftermiddagen gick jag runt bland ett hundratal montrar och försökte träffa så många elever som möjligt från de sju UF-företag från Sjuhärad gått till final från den lokala finalen på Åhaga tidigare i vår. De sju företagen är: Black&White UF från Almåsgymnasiet i Borås, M&J Byggtjänst UF från Viskastrandsgymnasiet i Borås, Omaka UF och Giftin´Treats UF från Marks Gymnasieskola, Qumi UF från Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn sam KINU UF och Sonus Galea UF från Sven Erikssonsgymnasiet i Borås.
KINU UF (ovan till vänster) tillverkar datorväskor av återvunnet texilmaterial från de stora textilföretagen i Borås, M&J Byggtjänst UF hade byggt en fantastiskt fin badtunna som man saluförde på mässan, Black & Wite UF tar vara på och målar om gamla möbler, Qumi UF återanvänder innerslangar från däck för att skapa unika produkter som plånböcker och väskor, och Giftin´Treats (ovan till höger) saluför lokala ekologiska produkter i snyggt förpackade lokalt tillverkade presentlådor och korgar (flera av produkterna kommer för övrigt från Sätila och Hyssna i mina egna hemtrakter). På bilden till vänster besöker jag Omaka UF:s monter tillsammans med Marks kommunstyrelseordförande Margareta Löfgren (M) som åkt till Stockholm för att följa de två UF-företagen från Mark på mässan. Omaka UF har designat särskilda sockclips för att slippa sortera strumpor som blandas i tvätten.
Man blir både glad och imponerad av ungdomarnas framåtanda och proffsiga sätt att sälja sina produkter. Särskilt kul var det att höra att ett antal av ungdomarna kommer att fortsätta med sina företag efter att UF-projektet upphört. Så kan man skapa framtida företag och nya produkter, tjänster och idéer, något Sverige så väl behöver. Och alla de engagerade ungdomar som prövat att driva egna företag får med sig erfarenheter som blir extra värdefulla på den svenska arbetsmarknaden.
Seminarium om klinisk forskning
2012-05-03
I dag anordnade Utbildningsutskottet och Socialutskottet ett gemensamt seminarium kring klinisk forskning och kliniska prövningar. Det handlar alltså om forskning som bygger på sjukvårdens och patienternas medverkan, och det är ett viktigt område för att dels förbättra sjukvården, dels hjälpa läkemedelsindustrin att ta fram nya effektiva läkemedel och att även utveckla andra produkter och tjänster för vården.
Sverige har långe varit framgångsrika inom detta område, ett av de 10 mest framgångsrika länderna i världen, och under de senaste 5-6 åren har allt fler svenska forskningsresultat uppmärksammats utomlands. Svensk läkemedelsindustri och också länge varit framgångsrik. Inför den nya forsknings- propositionen som Utbildningsutskottet har huvudansvaret för är det viktigt att hela området "Life Science" får sig givna plats. Dagens seminarium gav värdefull kunskap om dagläget.
En dag på Ängskolan i Skene
2012-04-27
I dag har jag tillbringat en dag i den svenska skolan, närmare bestämt högstadiet på Ängskolan i Skene (där för övrigt vår Skolminister Jan Björklund själv gick en gång).
Jag var med på lärarnas morgonmöte, klassrådet i en sjua (bilderna överst), samt lektioner i matte, svenska, fysik och biologi. Jag fick också pröva min förmåga att lösa några matematikuppgifter (bilden till vänster) samt ett förhör i genetik. Jag fick godkänt, så uppenbarligen finns i vart fall lite kvar av de kunskaper jag själv fick i högstadiet för 35 år sedan.
I fikarummet blev det också informella samtal med lärare om olika saker. De verkade överlag tycka att våra skolreformer var bra, men det är också tydligt att kommunala beslut och lokala resurser på varje skola har stor betydelse för resultaten. Jag kunde belåtet konstatera att alla lärare på Ängskolan har egen bärbar dator som underlättar undervisningen.
Ett aktuellt problem på Ängskolan är problemet att man inte får anordna extra aktiviteter och resor där eleverna ska betala en avgift själva. Det förstör möjligheterna för många uppskattade utflykter, läger och aktiviteter, eftersom skolan inte har möjlighet att betala allt. Detta är en fråga som borde debatteras mer politiskt. Förbudet är idag enligt min åsikt alltför långtgående och leder bara till att föreningar eller föräldrarna själva tvingas ta över ansvaret för att ordna aktiviteterna för att försöka kringgå reglerna.
Riktade statsbidrag och detaljstyrning skadar vuxenutbildningen
2012-04-12
I dag har jag och min riksdagskollega Ulrik Nilsson en debattartikel i Borås Tidning med tema vuxenutbildning. Vi upprepar först att vuxenutbildningen är av avgörande betydelse för Alliansens arbetslinje, och att vi därför satsar mer på vuxenutbildning än vad den gamla socialdemokratiska regeringen gjorde.
I artikeln bemöter vi sedan ett debattinlägg från ledande kommunala s-politiker i Sjuhärad (Lena Palmén, Pelle Pellby och Mattias Josefsson, Bt 4 april) som hyllar ett riksdagsbeslut nyligen där de fyra oppositionspartierna S, SD, V och MP drev igenom att det riktade statsbidraget till komvux ska återinföras. Från Alliansens sida tycker vi det är fel att öronmärka pengar för en viss omfattning av kommunal vuxenutbildning, eftersom behoven varierar i kommunerna beroende på arbetsmarknadsläge och generell utbildningsnivå. Vi har förtroende för att kommunpolitikerna klarar att prioritera. Varför ska just en kommunal skolform – komvux – ha riktade statsbidrag, och inte förskola, grundskola och gymnasium? Alliansregeringen avskaffade det riktade statsbidraget till komvux för några år sedan för att öka kommunernas självbestämmande. Det statliga stödet till komvux finns dock kvar och har dessutom ökat, men det ingår numera i det generella statsbidraget till kommunerna. Är det verkligen så att socialdemokratiska politiker prioriterar bort komvux bara för att det inte finns ett styrande statsbidrag?
Vi påpekar i artikeln att enda effekten av riksdagsbeslutet är att kommunpolitikerna får mindre möjlighet att påverka och i stället ställs under förmynderskap av riksdagen. Är det verkligen så jobbigt för s-politiker att ta ansvar och prioritera att man helst av allt önskar sig en hård statlig detaljstyrning av all kommunal verksamhet? Är det verkligen sådana politiker väljarna vill ha i ledningen för sina kommuner? De tre s-politikerna, Lena Palmén, Pelle Pellby och Mattias Josefsson (S) har inte heller förstått att riksdagsbeslutet som S, SD , MP och V drev igenom inte ger en enda krona mer till vuxenutbildningen. Om det riktade stödet återinförs sänks naturligtvis det generella statsbidraget till kommunerna samtidigt. Det enda som händer är att kommunpolitikerna får lite mindre att säga till om.
På skärtorsdagen publicerades en annan debattartikel i Göteborgs-Posten där samarbetsorganisationen ViS, Vuxenutbildning i Samverkan, påpekar hur den kommunala vuxenutbildningen har en central roll för att både stimulera individens utveckling och förse företagen med arbetskraft. Det som behövs är enligt ViS en skräddarsydd, lokalt förankrad och snabbrörlig vuxenutbildning med en stark lokal och regional förankring, i stället för att tilldelas hårt styrda, trögrörliga statligt formulerade uppdrag. Ett budskap från de som vet vad de talar om, och ett budskap som den politiska oppositionen i riksdagen borde lyssna på. Riktade statsbidrag och likriktning är fel väg att gå.
Högskolan i Borås lockar studenter från hela världen
2012-03-10
I går hade jag och min riksdagskollega Betty Malmberg denna debattartikel i Borås tidning där vi berättar att Högskolan i Borås är mycket framgångsrik på att locka utländska studenter.
Vi konstaterar också att det var rätt att både införa anmälningsavgifter och studieavgifter för utländska studenter, pengar som kan ge högskolorna och universiteten extra resurser att förbättra kvalitén på utbildningarna. De utländska studenterna söker sig nu inte till Sverige för att utbildningen är gratis utan för att den håller hög kvalitet och är värd att betala för.
Möte med Trygghetsrådet i Borås för att diskutera omställning
2012-03-09
I dag har jag träffat Trygghetsrådets kontor i Borås för att diskutera omställning och utbildning på arbetsmarknaden. Trygghetsrådet (TRR) är en stiftelse där huvudmännen är Svenskt näringsliv och tjänstemannafackens organisation PTK. TRR levererar omställningsförsäkring för de anslutna företagen och deras medarbetare, och detta bekostas med en avgift på 0,3% av företagens lönesumma. När en övertalighetssituation uppstår har TRR beredskap för att ge råd och stöd till de anställda som omfattas, och basen för detta är TRR:s 40 kontor runt om i landet. Över 700.000 anställda omfattas av omställningsavtal via TRR. På svensk arbetsmarknad finns ett 15-tal olika omställningsaktörer, varav TRR (tjänstemän) och TSL (kollektivanställda) är de största.
TRR kan erbjuda både stöd vid arbetssökande och hjälp med utbildningsinsatser. Ungefär 90% hittar ett likvärdigt eller bättre arbete, och utöver detta går vissa vidare till längre utbildningar.
Vid dagens möte framkom att TRR erbjuder och finansierar både kortare och längre utbildningar som leder till arbete. Ofta är det utbildningar som handlas upp av privata utbildningsföretag. Dessa omställningsutbildningar glöms ofta bort i debatten om vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.
Jag startar debatt om vuxenutbildningen på Newsmill
2012-03-05
Nu finns min debattartikel om Alliansens satsningar på vuxenutbildningen utlagd på debattforumet Newsmill. I artikeln berättar jag om hur Alliansen uppvärderat vuxenutbildningen, men också om hur oppositionen verkar sakna kunskap om den stora bredden inom vuxenutbildningen och kanske ännu värre, sakna kunskap om hur vuxenutbildningen finansieras.
Ingress: Det är pinsamt när oppositionen i riksdagen driver igenom riktade statsbidrag till verksamheter som redan har just riktade statsbidrag. Det handlar inte ens om populism utan om pinsam okunskap.
Hur ska en lärare kunna arbeta utan egen dator på jobbet?
2012-03-04
Många skolor marknadsför sig med att eleverna får egna datorer. Men man glömmer samtidigt att nästan hälften av lärarna i den svenska skolan saknar egen dator på sin arbetsplats. En dator till varje lärare borde givetvis vara lika naturligt som en stol och ett skrivbord i ett modernt kunskapssamhälle.
Moderaternas skolgrupp, som leds av min utskottsordförande Margareta Pålsson, föreslår därför ett IT-lyft för den svenska skolan, och då framförallt för lärarna. Med den nya skollagen följer krav på ökad dokumentation, och det är viktigt. Men för att det ska fungera och inte ta tid från undervisningen måste det administrativa arbetet bli effektivare. Med en effektiv IT-användning kan pappersarbetet minskas. Varje lärare borde självklart ha en egen dator eller läsplatta.
Även för eleverna kan IT användas betydligt mer i undervisningen, och från moderat sida ser vi gärna att man använder exempelvis läsplattor redan i lägre åldrar. Vi vet att detta kan göra att eleverna lär sig läsa snabbare. Datorer, läsplattor och IT ska däremot inte användas i stället för lärarledd undervisning utan som ett komplement.
I dag hade Utbildningsutskottet besök av utbildningsminister Jan Björklund och hans två statssekreterare Peter Honeth och Bertil Östberg. Vi diskuterade ett antal aktuella frågor och fick föredragningar om nya saker som är på gång inom skolområdet.
Sjuhärad håller sig framme - forskningspengar till ASTA
2012-02-27
Lite i förbigående läste jag den trevliga nyheten på Radio Sjuhärads nätsida i fredags där man meddelade att regeringen beslutat ge Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, i Borås 450 miljoner kronor till programmet Fordonsteknisk Forskning och Innovation som SP driver tillsammans med Chalmers tekniska Högskola. Pengarna är god hjälp i planerna på att bygga en provbana, ASTA, för aktiv säkerhet i Hällered, mellan Borås och Allingsås. Aktiv säkerhet betyder att fordon kommunicerar med varandra och sin omgivning för att undvika olyckor och krockar.
ASTA, som banan heter, skulle göra Borås till en viktig del av den svenska fordonsindustrin, tror Per-Erik Petersson, teknikdirektör på SP som även sitter i styrelsen för ASTA. "Vi blir en del av det västsvenska klustret som är världsledande inom aktiv säkerhet, och det innebär såklart väldigt mycket för Borås. Dessutom kommer det skapas arbetstillfällen."
Sjuhärad håller sig framme på många områden. Förra året var det Högskolan som höll så hög klass på sina lärarutbildningar att man fick ta över platser från betydligt mer anrika högskolor och universitet. Och förra veckan kom beskedet om att Rv 40 förbi Ulricehamn nu kan börja byggas, vilket befäster att den naturliga huvudvägen mellan Göteborg och Stockholm numera går genom Sjuhärad. Och så nu 450 miljoner till ASTA!
Besök på SFI i Mölndal
2012-02-27
I dag har jag gjort ännu ett besök på SFI (Svenskundervisning för invandrare). Denna gång i Mölndal, och jag hade sällskap av min riksdagskollega Stefan Caplan som bor just i Mölndal och som varit skolpolitiker i kommunen innan han blev invald i riksdagen vid senaste valet. Vi fick dels vara med som hjälplärare på en lektion med lågutbildade på första nivån i SFI-utbildningen (vänstra bilden). Sedan besökte vi en lektion med elever som hade längre skolutbildning i botten, de representerade ett 10-tal olika länder. Dessa elever var längre i sin svenskautbildning och hade förberett frågor om svensk politik, riksdagen och frågor kring utbildning och arbetsmarknad.
Som vanligt fick jag med mig massor i det fortsatta arbetet, och jag börjar nu få en allt tydligare bild av hur en hel del saker skulle kunna göras bättre när det gäller SFI. På högra bilden Stefan Caplan, jag själv och så Malin Berge-Kleber, sfi-lärare, facklig representant för lärarförbundet, och den som tog emot oss på vårt besök.
Alliansen satsar mer på vuxenutbildning än vad s-regeringen gjorde
2012-02-22
Alldeles nyss avslutades Utbildningsutskottets debatt om vuxenutbildningen, där jag representarade moderaterna. (Läs mitt anförande här). I debatten beskylldes Alliansen för att ha rustat ned vuxenutbildningen, vilket är en ganska märkligt påstående.
Vuxenutbildningen är av avgörande betydelse för Alliansens arbetslinje. Det är därför vi satsar mycket mer på vuxenutbildning än vad den gamla socialdemokratiska regeringen gjorde. Tillsammans fick vuxenutbildningen 6,8 miljarder i 2012 års budget. Det är en miljard mer än vad Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet satsade 2006. En ökning med 17%. Utöver denna permanenta ökning har vi tillfört stora extra tillfälliga pengar 2010 och 2011 för att möta effekterna av den tidigare finanskrisen. Vuxenutbildningen har aldrig haft så mycket pengar som 2011, och även efter utfasningen av de tillfälliga extra krispengarna ligger de pengar som kommunerna disponerar för vuxenutbildning en miljard över 2006 års nivå.
För oss i Alliansen är vuxenutbildning en helhet. Inom denna helhet har vi både skjutit till stora summor och ibland även prioriterat om mellan olika utbildningsformer beroende på konjunkturen. Jag kan konstatera att regeringen satsat extra på universitet och högskolor, yrkeshögskola, komvux och yrkesvux, lärlingsutbildningar för vuxna, validering och SFI, folkhögskolor och studieförbund. Alla dessa olika utbildningsformer har under Alliansens regeringstid fått ökade resurser.
Oppositionen (S, SD, MP och V) har enats om att driva igenom "att det riktade statsbidraget till vuxenutbildning återinförs". Detta krav är om möjligt ännu märkligare, och det verkar som om man inte vet hur finansieringen sker idag. Mer än 80% av vuxenutbildningen finansieras nämligen redan genom riktade statsbidrag! Det gäller exempelvis Yrkeshögskolan, SFI, Särvux, yrkesvux och folkbildning, liksom särskilda riktade insatser till Västra Götalandsregionen i spåren av fordonskrisen. Den enda del av vuxenutbildningen som idag inte har riktade statliga anslag är Komvux. Men här är kommunerna redan skyldiga att erbjuda kommunal vuxenutbildning till alla som har rätt till sådan utbildning. Utöver detta ska man sträva efter att bedriva en utbildning som motsvarar den efterfrågan och de behov som finns i den egna kommunen. För att ge kommunerna förutsättningar för detta utgår ett generellt statsbidrag från staten, men det är en verksamhet som inte lämpar sig för statlig detaljstyrning. Om man skulle öronmärka pengar för en viss omfattning av vuxenutbildning, oavsett konjunktur och varierande behov i olika kommuner beroende på arbetsmarknadsläge, generell utbildningsnivå med mera, så skulle man riskera att dra undan pengar från annan viktig kommunal verksamhet som förskola, grundskola eller gymnasium.
Jag tycker rent ut sagt det är en märklig dubbelmoral från oppositionen när man å ena sidan talar om att vi ska respektera det kommunala självstyret, och å andra sidan kräver riktade statsbidrag till Komvux som minskar detta självstyre. Särskilt märkligt blir det efter att Socialdemokraterna de senaste dagarna gjort stort nummer av att man vill öka kommunernas rätt att själv besluta om privata eller vinstdrivande företag ska få lov att driva offentligt finansierad verksamhet inom skolområdet i den aktuella kommunen. Denna fråga vill man alltså ge kommunpolitikerna förtroendet att hantera, men när det gäller att prioritera mellan vuxenutbildning och annan utbildning anser Socialdemokraterna uppenbarligen att de kommunala politikerna helt ska omyndigförklaras. Bristen på logik inom Socialdemokratin firar ständigt nya triumfer.
Från Alliansens sida har vi förtroende för att kommunpolitikerna klarar att prioritera utan alltför många klåfingriga pekpinnar från riksdag och regering. Varför ska kommunpolitikerna har full frihet att prioritera när det gäller alla kommunala skolformer utom just Komvux?
Ännu ett besök i min SFI-turné - denna gång i Göteborg
2012-02-20
I dag har jag gjort ännu ett nedslag i SFI-utbildningarnas värld. Denna gång i det s-styrda Göteborg där man - tro det eller ej - lagt ut större delen (80%) av SFI på privata aktörer sedan år 2000. Jag besökte en av anordnarna, Sveas, med lokaler mellan Redbergsplatsen och Gamlestadstorget. Sveas drivs av lärare som tidigare arbetade inom vuxenutbildningen i Göteborg, men som hoppade av och startade eget. På Sveas har man särskilt specialiserat sig på att undervisa analfabeter och personer med mycket kort skolutbildning. Det är självklart en mycket stor utmaning. Jag fick med mig många tankar om hur man kan arbeta med denna allra svåraste grupp invandrare, och en del förslag till hur man skulle kunna förändra i regler och arbetssätt för att underlätta.
Jag träffade också flera elevgrupper. På vänsta bilden elever som genomgår första steget i utbildningen. Bland kvinnorna jag mötte fanns en kvinna från Somalia med tio barn, och hon var dessutom gravid. Resten av familjen, pappa och alla barnen finns i Kenya och väntar på att de svenska reglerna om anhöriginvandring ska förändras. Då kommer hon att ta hit hela sin familj. Jag fick klart för mig att det handlar om mycket stora grupper av somalier som på detta sätt kan förväntas komma till Sverige om/när reglerna lättas upp. Att det kommer att bli en mycket stor utmaning för det svenska samhället att ta hand om alla tillkommande somalier är nog ingen överdrift.
Jag träffade också Abdelkader från Somalia, högutbildad jurist, först vid universitetet i Mogadishu (innan landet föll samman), därefter i Italien. Förutom en juristexamen talar han sju språk (!)flytande, däribland svenska. Han är anställd vid skolan som lärare och är en fantastisk förebild för de somaliska eleverna. Han är också ett bevis på att långt ifrån alla Somalier är analfabeter, vilket man ibland kan tro i samhällsdebatten. Men faktum är att det mesta av Somalias skolsystem ödelades under inbördeskriget, och att många flyktingar därmed också är analfabeter.
Det var ett intressant besök som på ett tydligt sätt belyste de allra största utmaningarna när det gäller integrationen.
Mycket SFI idag
2012-02-16
I dag har jag fortsatt min SFI-turné för att få en bild av hur undervisningen i Svenska för Invandrare fungerar. Besöket gick till Skolinspektionen som berättade som sin särskilda granskning av kommunernas SFI-undervisning.
Efter besöket kastade jag mig i en taxi och återvände till mitt arbetsrum i riksdagen, där jag sedan deltog i direktsändning i Radio Sjuhärad. Jag kommenterade dagens nyhetsinslag där man ifrågasatte att Migrationsverket upphört med sin SFI-undervisning till asylsökande som väntar på besked om uppehållstillstånd, och att verksamheten i Borås tagits över av kyrkan och olika frivilligorganisationer som inte tycker de har tillräckliga resurser för att hantera detta.
Jag konstaterade att tidigare var väntetiderna i asylärenden väldigt långa, men idag har de kortats ned dramatiskt. Samtidigt har vi infört en regel om att man har rätt till SFI-undrvisning inom en månad efter att man har blivit mantalsskriven efter att ha beviljats uppehållstillstånd. Tidigare erbjöd Migrationsverket SFI-undervisning under asyltiden, men detta kostade stora pengar och avhoppen var många. Migrationsverket har därför tagit beslut om att upphöra med denna undervisning. Jag tycker detta verkar var en god prioritering, det viktigaste är att lägga Migrationsverkets resurser på en snabb och rättssäker handläggning av asylansökningar. Det känns också rimligt att prioritera rätten till en en bra SFI-undervisning inom kort tid efter att man beviljats uppehållstillstånd, framför att erbjuda SFI till alla asylsökande där man inte ens vet om de kommer att stanna i Sverige eller inte. Politik handlar om att prioritera och att använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Samtidigt tycker jag det är utmärkt om frivilligorganisationer, kyrkor och andra erbjuder aktiviteter som både bryter sysslolöshet och gynnar svenskainlärning hos de asylsökande, det är ett bra initiativ.
Kanadensiska skolan visar vägen
2012-02-12
I går hade jag och mina moderata kolleger i utbildningsutskottet denna artikel i Borås Tidning där vi berättar om en del av de erfarenheter från den kanadensiska skolan som vi fick med oss hem efter vårt besök i januari. I Canada lyckades man förbättra sina skolresultat på relativt kort tid, och erfarenheterna från detta menar vi att vi bör använda även i Sverige. Alliansens nya övergripande skolpolitik lägger en bra grund, och nu gäller det att detta omsätts konkret i klassrummen.
Möte med elever på Viskastrandsgymnasiet
2012-02-07
I dag har jag träffat elever på Viskastrandsgymnasiet i Borås. Klasserna i årskurs två ska besöka Stockholm senare i vår, och vi riksdagsledamöter från valkretsen har delat upp klasserna mellan oss för att även hinna med ett besök hos eleverna i skolan innan de besöker oss i Stockholm.
Vid dagens besök berättade jag om mig och mitt arbete i riksdagen för ett 40-tal elever på yrkesprogrammen, och sedan var det tid för eleverna att ställa både förberedda och spontana frågor om det mesta. Ibland är frågorna riktigt kluriga, och den fråga jag fick lägga mest energi på att besvara gällde ACTA-avtalet och integritetsfrågorna. Jag upplevde att eleverna var ganska nyanserade och att man har förståelse för att det behövs ett rimligt skydd för upphovsrätten, samtidigt som man måste göra allt för att värna integriteten. Allt är inte så svart eller vitt som det ibland låter i debatten. (Mer om min syn på ACTA i kommande blogginlägg)
En trevlig förmiddag, där jag även fick tillfälle att diskutera den nya gymnasieskolan, söktryck och annat med gymnasiechefen och flera av lärarna på yrkesprogrammen.
En dag med mycket skola och utbildning
2012-02-06
Måndagen har gått i skolans och utbildningens tecken.
Först medverkade jag på en nätverksträff/lunchträff med Företagarna i Mark på Stadshotellet i Kinna. Jag berättade om mitt arbete i riksdagen, med tyngdpunkt på arbetslinjen. Dels om de allt mer tydliga positiva effekterna av den förändrade arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringsreformen, men också om mitt eget ansvarsområde, vuxenutbildning och kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Bland deltagarna på träffen fanns fyra elever från Marks Gymnasieskola som just nu arbetar med sina UF-företag, något det alltid är spännande att höra mer om.
Efter lunchträffen fortsatte jag till just Marks Gymnasieskola för att vara med på ett utvecklingssamtal rörande min egen son. Det blev ett bra tillfälle att diskutera gymnasieskolans nya yrkesprogram, eftersom det är första året på ett sådant som sonen går på. Läraren var uppenbart nöjd med att yrkesprogrammen nu kan inrymma fler ämnen med koppling till yrket, vilket ju också var en av skälen till reformeringen av gymnasieskolan. På Marks Gymnasieskola är det för övrigt inget problem att läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen om eleven vill, man löser det mesta inom befintlig schematid, och behöver bara läsa en enda utökad kurs.
Eftermiddagen/kvällen tillbringade jag på Högskolan i Borås, som samlat nära 200 deltagare för en träff för att diskutera framtiden för Högskolan, och hur samverkan med politik och näringsliv kan utvecklas. Vi är stolta över vår högskola som håller hög kvalitet i alla mätningar och också har ett stort söktryck från intresserade studenter. Högskolan betyder mycket för Sjuhärad, vilket dagens goda uppslutning skvallrade om. Utöver mig själv var också min moderate kollega Ulrik Nilsson närvarande, så vi var två riksdagsledamöter på plats.
SFI-turnén fortsatte till Halmstad och Varberg
2012-02-03
I dag har jag besökt SFI-utbildningarna i Halmstad och Varberg tillsammans med två moderata riksdagskollegor från Halland, Jenny Pettersson och Michael Svensson.
I Halmstad (vänstra bilden) drivs verksamheten i kommunal regi, under en samlad förvaltning för gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknad. I Halmstad var det mest slående intrycket den flitiga användningen av datorer i SFI-undervisningen, och de andra tekniska hjälpmedel som användes, exempelvis smartboards. Alla elever arbetade i sin egen takt under ledning av lärare som gick runt i klassrummet. Man var också framgångsrika med att erbjuda SFI-eleverna språkpraktik på 8-10 veckor ute i olika verksamheter eller på företag. Ungefär 25% av eleverna kan erbjudas detta. Man bedriver även yrkesinriktad SFI mot vård och omsorg eller handel för intresserade elever. För elever som går framåt snabbt i sin svenskainlärning finns ett snabbspår i samarbete med högskolan.
I Varberg (högra bilden) är SFI-verksamheten sedan 2002 i sin helhet utlagd på extern anordnare, som får uppdraget fyra år i taget. Just nu är det Humanus Utbildning, ägt av Studieförbundet Vuxenskolan, som driver verksamheten på uppdrag av kommunen. Man påpekade särskilt att man endast använde behöriga lärare i undervisningen, och att man även där använder IT som hjälpmedel i undervisningen.
Gemensamt för både Halmstad och Varberg är att man har en mycket liten andel flyktingar/asylsökande bland sina elever, och många av eleverna har relativt lång utbildning eller arbetslivserfarenhet. Många är arbetskraftsinvandrare, eller "kärleksinvandrare", vilket gör det lättare att snabbt lära sig svenska. Mycket få är analfabeter. Genomströmningshastigheten är betydligt snabbare än genomsnittet i riket. I Varberg hade 37% av eleverna som studerar SFI dagtid något slags arbete, och för de elever som läser på kvällstid har alla jobb. Även i Halmstad var det många elever som arbetade. Den samlade bilden var att invandrare har betydligt lättare både att få arbete och lära sig svenska i dessa båda Hallandskommuner än i exempelvis Göteborg eller Borås där det är väldigt många flyktingar och asylsökande bland SFI-eleverna. Stämningen bland både lärare och elever var uppseendeväckande god i båda Halmstad och Varberg, och jag fick med mig en massa bra tankar och idéer kring SFI som jag tar med mig till Stockholm. En sak är slående och det är att förutsättningarna för en bra SFI-undervisning varierar kraftigt mellan olika kommuner, och det skiljer också oväntat mycket när det gäller hur man organiserat utbildningarna i olika kommuner. Samtidigt har de nationella proven och ökade nationella krav på likvärdighet ändå gjort att skillnaderna minskat jämfört med hur det var tidigare.
Dags för fortsättning på min SFI-turné
2012-02-03
Pressmeddelande 2012-02-03
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
Moderaterna söker svar på SFI:s utmaningar
Riksdagsledamöterna Jan Ericson från Ubbhult, Jenny Petersson från Halmstad och Michael Svensson från Falkenberg ska träffa lärare och elever på SFI i Halmstad och Varberg för att lyssna på deras tankar och idéer om hur deras utbildning ska kunna bli bättre.
"SFI har alltid fått utstå en massa kritik i media och från politiker nu försöker vi använda en lyssnade metod för att hitta framtidens lösningar", säger Jan Ericson som sitter i utbildningsutskottet och ansvarar för SFI-frågor i riksdagen.
Jan Ericson har tidigare varit och besökt SFI-utbildningar i Uddevalla, Stenungsund och Borås och nu har han bjudit med kollegorna från Halland för att följa med till Halmstad och Varberg.
"Det har gjorts stora förändringar kring hur man bemöter invandrare när de kommer till Sverige sedan Alliansregeringen tillträdde. Nu är signalen att man så fort som möjligt ska få ett jobb så att man kommer in i samhället. Näst efter att få ett jobb är språket det viktigaste för att undvika utanförskap", säger Jenny Peterson som sitter i arbetsmarknadsutskottet.
"Vi ska vara självkritiska och noga följa upp de reformer som regeringen har gjort. Vi kan inte tro att alla problem är lösta bara för att vi har fattat ett beslut i riksdagen", säger Michael Svensson som också sitter i utbildningsutskottet.
Regeringen vill ge Västra Götaland extra utbildningsplatser i spåren av fordonskrisen och den redan höga arbetslösheten i Trollhättan och delar av Bohuslän och Dalsland. Man föreslår därför att regionen får 500 extra årsplatser inom Yrkeshögskolan och 1.000 extra årsplatser inom Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (Yrkesvux). Platserna inom Yrkeshögskolan ska fördelas inom hela Västra Götaland medan platserna inom Yrkesvux främst ska gå till Trollhättan och kringliggande kommuner som drabbats av nedläggningar inom fordonsindustrin.
Jag är mycket nöjd med denna västsvenska satsning. I förhållande till antalet anställda på Saab är det exempelvis ett betydande tillskott av utbildningsplatser.
S-pupulism med baktanke?
2012-01-24
På förmiddagen hade Utbildningsutskottet sammanträde, och hanterade motioner inom området vuxenutbildning. Alliansens linje segrade i alla frågor utom en. Den samlade oppositionen (Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) drev igenom en minst sagt luddig motion som kräver "återinförande av flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning".
Kravet känns mer populistiskt än seriöst med tanke på att Alliansen för 2012 satsar 6,8 miljarder på vuxenutbildning, vilket är 1 miljard mer än vad S-regeringen satsade 2006. Faktum är att Alliansens satsningar på detta område varit större både 2011 och 2012 än det var något år under den sista s-regeringen 2003-2006. Alliansen har dessutom infört nya former av vuenutbidlning såsom Yrkeshögskola, lärlingsutbildningar och särskilda satsningar inom Folkhögskolorna. Vi har dessutom under lågkonjunkturen infört särskilt generösa villkor för studiestöd till vissa grupper av vuxenstuderande.
I ett läge där Alliansen satsat mer pengar och infört fler alternativa studievägar känns det konstigt när oppositionen kräver ett "återinförande av flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning". Man kan ju inte gärna återinföra något som aldrig tagits bort, utan tvärtom byggts ut!
Det enda konkreta i förslaget i dagens beslut är att regeringen "bör" återkomma med förslag om återinfört riktat statsbidrag till vuxenutbildning. Detta krav känns också lite konstigt eftersom det var Socialdemokraterna själva som ursprungligen ville avskaffa det tidigare riktade statsbidraget till vuxenutbildning (vilket framgår av deras egna gamla budgetmotioner). Alliansen ersatte efter valet 2006 det riktade statsbidraget med ett generellt stöd till kommunerna som de själva beslutar över. Och nu går alltså Socialdemokraterna rakt mot sin gamla linje och vill införa ett detaljstyrande bidrag igen.
Jag undrar också hur man kan motivera att just vuxenutbildning ska ha ett riktat statsbidrag, medan grundskola och gymnasieskola inte ska ha det. Behovet av vuxenutbildning varierar dessutom över tid och är olika i olika kommuner. Alliansen tycker det vore beklagligt att återinföra pekpinnar och detaljerad styrning av kommunernas vuxenutbildning. Vi måste visa att vi menar allvar med det kommunala självstyret. Alliansen reserverade sig därför mot beslutet. Riksdagsdebatten i ärendet hålls den 22 februari, och jag deltar för moderaternas räkning.
Jag kan slutligen inte låta bli att fundera lite över varför det var så viktigt att köra över regeringen i denna fråga just nu, trots att motionen i sak är väldigt luddig. En liten elak tanke kittlar, och det är att Mikael Damberg (S), som skrivit den aktuella motionen och lyckats få med sig övriga oppositionspartier i utbildningsutskottet, möjligen kan tänkas ha andra motiv för sitt agerande? Han fick nu en gratischans att synas i media och beskriva sin "stora seger" över regeringen. Det är ju knappast till nackdel för honom i samband med diskussionerna om partiledarposten inom det egna partiet...
Besök hos Trygghetsfonden TSL
2012-01-22
I fredags var jag inbjuden till Trygghetsfonden, TSL, för att diskutera utbildningsfrågor och då främst behovet av omställningsutbildningar och vidareutbildningar på arbetsmarknaden. Jag har träffat företrädare för TSL flera gånger tidigare under min tid som ordinarie ledamot i arbetsmarknadsutskottet. TSL är en stiftelse som finansieras av Svenskt Näringsliv och LO, och har till uppgift att hjälpa uppsagda inom LO-området till ett nytt arbete eller starta egen verksamhet, alltså ett slags komplettering till Arbetsförmedlingens verksamhet. (Det finns en motsvarighet på tjänstemannasidan också, TRR, som delvis arbetar på ett liknande sätt). TSL anlitar fristående omställningsföretag i det konkreta arbetet, och vilket omställningsföretag som ska anlitas beslutas i varje enskilt fall av den lokala fackliga LO-organisationen tillsammans med den lokala arbetsgivaren på det företag som berörs.
TSL kan inte själva erbjuda utbildning för de uppsagda, utan deras uppgift är att inom befintliga förutsättningar hjälpa en person till ett nytt arbete. Det man gör är att utreda personens kompetens, ta reda på personens önskemål och målsättning och förutsättningar, hjälpa till med ansökningshandlingar och meritförteckning, se över olika sökvägar, skapa en aktivitetsplan och stödja genomförandet av aktivitetsplanen. TSL arbetar ofta i samverkan med Arbetsförmedlingen, särskilt vid stora varsel, och under fordonskrisen fanns man på plats på Volvo tillsammans med Arbetsförmedlingen (se blogginlägg den 24/11 2008). Just nu finns man på plats på SAAB i Trollhättan för att hjälpa de uppsagda där.
Denna figur visar hur utvecklingen har sett ut när det gäller varsel och antalet personer som funnits hos TSL varje månad sedan 2006, och hur tydligt det följer konjunkturen. Man ser den extrema toppen i antalet varsel och personer i omställningsprogram runt årsskiftet 2009.
Figurerna kommer från TSL:s årsredovisning för 2011.
Denna figur visar hur goda resultat man faktiskt uppvisar, i genomsnitt får nära 85% av personer under 55 år arbete eller går vidare till utbildning efter stöd från TSL. Resultaten är egentligen riktigt goda ända upp till 60 års ålder, men för äldre arbetstagare är resultaten sämre, vilket tydligt illustrerar hur svårt det är att få nytt jobb när man närmar sig pension.
TSL erbjuder alltså inte utbildningar i egen regi, men olika arbetsmarknadsutbildningar kan givetvis bli aktuella. Samtidigt ser man behovet av vidareutbildning under tiden som anställd, och behovet av omställningsutbildningar för att kunna byta yrke. I detta sammanhang vill man vara med och påverka hur vuxenutbildningen utvecklas, och det var därför man ville träffa mig som är moderaternas ansvarige för vuxenutbildningsfrågor. Jag träffade VD Tomas Petti, kommunikationschefen Mikaela Martinsson och analytikern Mattias Elm. Det var ett givande möte och jag kände att vi hade en stor samsyn när det gäller behovet av en väl fungerande vuxenutbildning, både för den enskildes och arbetsgivarnas skull. Och faktum är att Alliansen idag satsar betydligt mer på vuxenutbildning i alla dess former än vad tidigare S-regering gjorde 2006, sitt sista år vid makten. Vi ställer också högre krav på kvaliteten i de utbildningar som bedrivs.
Sammanträde med rymdutskottet
2012-01-19
Nej, det finns inget särskilt rymdutskott i riksdagen. Däremot har mitt eget utskott, Utbildningsutskottet, numera ansvaret för alla rymdfrågor. I dag hade vi besök i utskottet av Rymdstyrelsen och företrädare för ESA (European Space Agency).
Rymdstyrelsens företrädare berättade om nyttan av rymd- verksamhet (satelliter, väder, forskning, TV-sändningar, GPS osv), och berättade även om satelliten Oden och projektet SteamAir, som handlar om att forska mer kring vattenångans betydelse för klimatförändringarna. Rymdstyrelsens ordförande Peter Egarth sade att han hoppades att denna forskning kanske skulle leda till en mer sansad klimatdebatt. Jag blev lite förvånad över hans frispråkighet, men jag kan bara instämma. Klimat- forskningen är bara i sin linda och för att vara säker på att vi fattar kloka beslut när det gäller klimatförändringarna behövs mer kunskap. Forskningen är oerhört viktig.
ESA företräddes av Christer Fuglesang (tv på bilden), den svenske austronauten, som berättade om ESA:s verksamhet, ISS (rymdstationen där han själv arbetade vid två tillfällen) och visade dessutom bilder och film från sitt eget rymdäventyr. Vi fick också veta att ISS bland annat studerar solensintensitet, vilket även det är en viktig parameneter när det gäller klimatet.
Inte så enkelt att bara köpa en friskola på Blocket
2012-01-18
De senaste dagarna har media rapporterat om att ett bolag som har ett godkännande att bedriva fristående skola är till försäljning på Blocket. Det har presenterats uppgifter som antyder att en ny ägare till det bolag som är till salu bara behöver skaffa personal och lokaler och sedan köra i gång. Riktigt så enkelt är det dock inte att starta en friskola.
Skolinspektionen skulle sannolikt redan idag, med dagens regler, kunna titta närmare på det här fallet. För förutom godkännande av nya tillstånd, utökning av tillstånd och byte av huvudman, kan Skolinspektionen nämligen besluta i tillståndsärenden vid andra förändringar en friskoleverksamhet. Dit borde rimligen denna typ av överlåtelse av ägarbolaget kunna höra.
Samtidigt införs nu skärpningar av regelverket. Inför höstterminen 2012 börjar Skolinspektionen med så kallade etableringskontroller där de, kort innan skolan är tänkt att starta, kontrollerar att allt som eleverna behöver för en god utbildning och som ligger till grund för godkännandet också kommer att finnas när skolan startar. Vid sidan av denna etableringskontroll ska Skolinspektionen även fortsättningsvis granska skolverksamheten löpande för att garantera en god kvalitet i utbildningen.
Medias beskrivning av att man kan köpa en friskola på blocket har med andra ord minst sagt missvisande - så enkelt är det som tur är inte att starta friskola i Sverige.
Märkliga beskyllningar mot Skolverket
2012-01-17
Jag blev någon förbryllad i går när det beskrevs som att personal från Proffice anlitats av Skolverket för att fatta beslut om lärarlegitimationer. Det lät helt orimligt. Vid dagens möte i Utbildningsutskottet fick vi information om saken och det visar sig då att Skolverket, i likhet med många andra myndigheter, exempelvis Skatteverket, tar in extrapersonal från bemanningsföretag vid arbetstoppar. Att bevilja 180.000 lärarlegitimationer medför en sällsynt kraftig arbetstopp. Att ta in extrapersonal gör att man slipper fastanställa vid kortare tids behov av extrapersonal och man slipper alla omkostnader runtomkring och inte minst arbetet och kostnaderna för att rekrytera. Det är för mig ett bevis på att man värnar om skattebetalarnas pengar.
Det personalen från Proffice gör är att öppna kuvert, scanna in handlingar och förbereda ärendena för handläggning. Men det är alltid personal från Skolverket som tar myndighetsbesluten och beviljar legitimationerna. Och så ska det givetvis vara. Skulle något beslut vara felaktigt är det Skolverket som har ansvaret för detta, och det är också de som ska rätta till det. Och självklart kan något beslut bli felaktigt när man ska hantera 180.000 ansökningar.
För egen del känner jag rent instinktivt att medias och oppositionens hårda kritik mot att Proffice anlitas mer handlar om en politisk motvilja mot bemanningsföretag i allmänhet än om en seriös kritik mot Skolverket. Och vissa journalister spelar med, av okunnighet eller för att det blir en bra - men tyvärr falsk - nyhet. Man tycker ju att de kunde ta reda på fakta innan de skriver, men så fungerar det som bekant inte alltid i dagens medialandskap.
Reseberättelsen från Canada
2012-01-13
Nu är hela reseberättelsen klar från besöket i Toronto och Ottawa. Den finns nu i bloggarkivet bland reseberättelserna från alla mina andra studieresor och utskottsresor.
Övertolkningar av skollagen förstör för eleverna
2011-12-12
Exemplen på övertolkning av skollagen blir allt fler. På senare tid har vi kunnat läsa om hur man förbjudit elever att ta med egen frukt hemifrån för att det anses strida mot att skolan ska vara avgiftsfri! Vi kunde också nyligen läsa om hur lärarna stoppade ett initiativ från föräldrarna i Hyssna att frivilligt samla ihop material till skolans julpyssel - av samma skäl. Föräldrarna skulle inte bekosta skolans verksamhet. Samma argument används emellanåt för att stoppa skolresor, skoldanser eller andra aktiviteter. Det enda resultatet av denna övernitiska tolkning av skollagen blir att elevernas tillvaro utarmas och att vi skickar en signal till föräldrarna att deras engagemang för eleverna och för skolan inte är önskvärt. Det var knappast avsikten med den nya skollagen.
Så här i skolavslutningstider dyker också en annan fråga upp där man alltför ofta verkar övertolka skollagen. Det handlar om skolavslutning eller andra aktiviteter i kyrkan. Jag har genom åren skrivit flera artiklar och blogginlägg om detta. I dag kan vi läsa om hur en förskola i Bollebygd - med hänvisning till skollagen - ställt in ett planerat besök i kyrkan där man skulle fått titta på julkrubban och få en berättelse om varför vi firar jul. Jag tolkar detta som en synnerlig kraftig övertolkning av skollagen som mest tyder på en beröringsskräck inför allt som har med religion att göra. Samma sak gäller skolavslutningar som alltför ofta ställs in med samma argument - de stackars små barnen ska inte utsättas för minsta risk för religiösa inslag. Precis som om det skulle kunna skada någon att en präst vill läsa en välsignelse över barnen?
De senaste dagarna har kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund krävt förtydligande i skollagen för att undanröja alla tvivel om att det är möjligt att hålla skolavslutningar i kyrkan. Ansvarig skolminister, folkpartiledaren Jan Björklund, anser inte att det behövs något sådant förtydligande utan menar att dagens lagstiftning är tydlig och inte alls förhindrar skolavslutning i kyrkan. I en intervju i Dagens Nyheter säger Björklund att "När jag växte upp hade vi skolavslutningar i kyrkan. Jag tycker att man ska ha det i dag också. I den skola vi har i dag är det fullt tillåtet." Det är ett befriande tydligt budskap som borde ge en tydlig signal till alla ansvariga skolledare att skollagen inte alls förhindrar besök vid julkrubban eller en skolavslutning i kyrkan. Samtidigt visar ju alla uppmärksammade vantolkningar att även Göran Hägglund har en viktig poäng med sitt krav. Om alltför många övertolkar eller misstolkar skollagen så måste den kanske förtydligas. Skolverket tolkar exempelvis lagen så att avslutningar kan ske i en kyrka om det, som det står på hemsidan, ”inte förekommer några religiösa inslag”. Även detta anses av många vara en kraftig övertolkning, och det är alltså från den högst ansvariga myndigheten!
I min värld är det inte bara acceptabelt att elever besöker en kyrka, moské, synagoga eller andra tempel eller helgedomar. Det är tvärtom önskvärt. Vi har ett skolämne som heter religion och som syftar till att sprida kunskap och förståelse för olika religioner och livsåskådningar. I alla andra sammanhang talar vi om hur viktigt det är för elever att komma ut i verkligheten utanför skolan och hur viktigt det är att få göra studiebesök som del av undervisningen. Vad är då naturligare än att elever någon gång emellanåt får besöka en helgedom och uppleva en gudstjänst med präster, psalmer, böner och andra ritualer i stället för att bara läsa omdet i en bok? Jag tycker det är en utmärkt lösning att ett besök i den svenska kyrkan sker i samband med en traditionell skolavslutning. Andra helgedomar kan lämpligen besökas i samband med någon av deras stora högtider. Det handlar inte om att indoktrinera elever utan om att ge dem en allsidig undervisning. Att stänga ute eleverna från all verklig kontakt med de stora världsreligionerna kan knappast anses vara förenligt med skollagens syfte.
En viktig sak är också att det sällan är företrädare för andra religioner som motsätter sig en skolavslutning i Svenska kyrkan. För de flesta muslimer, judar eller utövare av andra religioner finns inga problem alls att besöka en kyrka och uppleva en gudstjänst. Nej, det är oftast de högljudda grupperingar av sk "humanister" och politiker på yttersta vänsterkanten som aktivt motverkar elevernas allsidiga utbildning och samtidigt förstör svenska traditioner. Jag tycker det är dags att sätta ned foten. Ateistiska extremister kan rimligen inte tillåtas förstöra för alla andra. Kanske behövs ett förtydligande av skollagen för att stoppa detta? Kanske räcker det att Skolverket ändrar sina rekommendationer? Jag tänker ta upp frågan med mina Alliansvänner i Utbildningsutskottet, och även lyfta frågan nästa gång jag träffar skolminister Jan Björklund.
Möte med studentaktiva folkhögskolestuderande
2011-12-09
I dag har jag deltagit i en paneldebatt och utfrågning om studentinflytande för folkhögskolestuderande på en konferens arrangerad av Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Min motdebattör var förre skolministern Ibrahim Baylan (S). Det blev en intressant timme med många tankeväckande frågor. Folkhögskolorna har en viktig roll där den speciella studiemiljön kan passa väldigt bra för elever som inte känner sig riktigt hemma i andra skolformer. Vi har redan anlitat folkhögskolorna för att erbjuda motivationsutbildningar till elever som inte slutfört grundskolan för att förmå dem att påbörja en gymnasieutbildning. För några år sedan öppnade vi också upp för SFI-utbildning i folkhögskolornas regi. Samtidigt är mycket av folkhögskolornas verksamhet oreglerad, och det kan finnas anledning att styra upp vissa saker och skärpa kvalitetskontrollen. Närmast kommer vi att förbättra utbildningen av lärare på folkhögskolorna samt se över hur det statliga ekonomiska stödet till folkhögskolorna fördelas.
Besök på SFI-utbildning i Borås
2011-12-03
I går fortsatte jag min besöksturne till olika SFI-utbildningar (Svenskundervisning för invandrare), denna gång till Borås. Jag fick först träffa rektorn, ett elevombud och två lärare. Den ena läraren arbetade med de elever som har allra sämst förkunskaper och ofta helt saknar utbildning från hemlandet. Den andra läraren anbetade med invandrarelever med god grundutbildning, och dessa elever får SFI-undervisning i samarbete med Högskolan i Borås. Jag fick sedan vara med på två lektioner, först en lektion med elever som var alldeles i början av sin svenskundervisning (fotona ovan), därefter på en lektion där eleverna var uppe på högsta nivån (D-nivån) i svenska. På den sista lektionen blev det mycket samtal med eleverna om möjligheterna att studera vidare och att kunna komma in på arbetsmarknaden. En lärorik förmiddag som inte minst belyste de stora skillnaderna i utbildningsbakgrund och förkunskaper bland de invandrare som kommer till Sverige. Just nu är de två stora grupperna nyanlända invandrare i Borås från Somalia och Afghanistan. Men även inom dessa grupper finns stora variationer i kunskaper och utbildning.
Idrottsgymnasiet i Uddevalla
2011-11-21
Jag hann också med ett snabbstopp vid Rimnersvallen i Uddevalla där ortens elitidrottsgymnasium ligger. Det blev en stunds samtal med rektorn om de särskilda problem som idrottsgymnasierna har när det gäller möjlighet att rekrytera de mest framstående talangerna, och hur detta påverkas av gymnasiereformen. Den stora inomhushallen var imponerande men den var tydligen inte gratis att bygga om jag förstått rätt...
Min SFI-turné har börjat
2011-11-21
SFI (Svenskundervisning för Invandrare) är en viktig pusselbit för att hjälpa invandrare till ett arbete och egen försörjning och för att de ska kunna fungera i det svenska samhället. I dag har jag besökt SFI-utbildningarna vid Vuxenutbildningen i Uddevalla (tv) respektive Stenungsund (th) tillsammans med min moderata riksdagskollega från Bohuslän, Maria Plass. Jag ansvarar för SFI och vuxenutbildning för moderaterna i Utbildningsutskottet och Maria arbetar med frågor som rör invandrares etablering i Arbetsmarknadsutskottet. Tillsammans påbörjade vi idag en turne bland olika SFI-utbildningar i Västsverige, och fler följer under vintern. SFI-utbildningarna är ganska olika upplagda på olika orter och vi vill försöka få en bild av detta och ta med oss goda exempel och ideer för hur SFI-utbildningarna kan förbättras ytterligare.
Frågestund
2011-11-17
Varje torsdag är det frågestund i riksdagen. Ibland är det statsministern som svarar på ledamöternas frågor, ibland andra ministrar
I dag var det bland annat två av mina egna ministrar inom utbildningsområdet som fanns på plats, Jan Björklund och Nyamko Sabuni. Före frågestunden var som vanligt journalisterna också på plats för att ställa sina egna frågor. På bilden intervjuas Björklund av Sveriges Television.
Själv var jag idag prioriterad frågeställare, vilket innebar att jag fick förtur att ställa mina frågor som rörde Yrkeshögskolan som ligger inom mitt eget ansvarsområde i Utbildningsutskottet. Frågan gick till statsrådet Nyamko Sabuni, eftersom hon är ansvarig för vuxenutbildningsfrågorna. Bakgrunden till min fråga är att Alliansens satsningar på yrkeshögskolan är synnerligen lyckad. Över 80 procent av utbildningsdeltagarna får arbete eller startar företag efter avslutad utbildning. I dag kom också en rapport från Myndigheten för Yrkeshögskolan som visar att var femte studerande som antogs till någon utbildning inom Yrkeshögskolan hade utländsk bakgrund. Det är högre andel än inom någon annan eftergymnasial utbildningsform. Detta visar att Yrkeshögskolan också är en viktig pusselbit för en framgångsrik integration. När jag är ute och besöker utbildningar inom Yrkeshögskolan får jag ockdså en väldigt positiv bild från både lärare och elever.
Sedan 2006 har Yrkeshögskolan byggts ut kraftigt, men trots detta har man lyckats värna en fortsatt hög kvalitet och erbjuda adekvata utbildningar som leder till arbete. I år är antalet ansökningar om att få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan större än någonsin. Om man jämför med 2010, har antalet ansökningar ökat med 27 procent. För kommande år föreslår regeringen en ytterligare utbyggnad.
Min första fråga till statsrådet var om hon ser framtida möjligheter till ytterligare utbyggnad av Yrkeshögskolan utan att detta äventyrar kvaliteten eller effektiviteten i utbildningarna? Hennes svar var att hon och regeringen (naturligvis) är mycket positiva till Yrkeshögskolan, men att det är företagens efterfrågan på arbetskraft inom olika yrken som ytterst styr antalet platser, eftersom utbildningarna sker i nära samverkan med näringslivet.
Min andra fråga gällde att jag vid besök i verksamheter fått höra från flera utbildningsanordnare att ansökningsförfarandet för att få starta utbildningar inom Yrkeshögskolan känns lite väl komplicerat. Jag frågade därför statsrådet om hon ser någon möjlighet att förenkla ansökningsförfarandet utan att det riskerar att påverka kvaliteten negativt. Svaret var positivt. Myndigheten för Yrkeshögskolan och utbildningsanordnarna har redan inlett samtal för att utvärdera bland annat dessa frågor.
Möte med forskningsstödjande stiftelser
2011-11-15
I går träffade jag och sex andra riksdagsledamöter ett antal forskningsstödjande stiftelser vid ett möte i Länsstyrelsens residens i Göteborg. För mig var det extra trevligt eftersom flera av stiftelsernas företrädare var tidigare kolleger till mig när jag arbetade inom banken SEB i Göteborg. SEB i Göteborg är en av de mer betydande förvaltarna av stiftelser i Sverige, och som jurist på SEB fick jag emellanåt insyn i en del juridiska svårigheter kring förvaltningen av äldre stiftelser.
Temat för dagen var att berätta om några större stiftelsers verksamhet och hur mycket man lämnar till forskning och andra samhällsnyttiga ändamål. Vi diskuterade också hur man kan underlätta för bildande av fler stiftelser och underlätta för de stiftelser som redan finns för att kunna locka förmögna personer att sätta av mer pengar för bland annat forskningsändamål. Forskningsstiftelserna står idag för en stor del av forskningspengarna i Sverige och är oerhört viktiga. Tyvärr är regelverket och inte minst skatteregerna ganska gammaldags och komplicerade för stiftelser, och det är något som behöver förändras. Som ledamot i Utbildningsutskottet är jag en av de riksdagsledamöter som arbetar med dessa frågor, och gårdagens information var värdefull. Och så fick vi en avslutande god lunch hos Länsstyrelsen också, och det var då jag tog dessa bilder.
Rekordmånga studerar på universitet och högskolor
2011-10-25
I dag hade Utbildningsutskottet besök av Högskoleverket som bland annat visade denna bild där man ser att antalet studenter på högskola och universitet är rekordstort.
Lite extra intressant är det att åren 2002-2006, dvs mandatperioden före Alliansens maktövertagande, sjönk antralet studenter kraftigt - och detta trots att rekordmånga ungdomar fanns i de aktuella ungdomskullarna just då. När oppositionen nu beskyller Alliansen för att inte satsa tillräckligt mycket på högskolan klingar detta ganska falskt. Vi har faktiskt ökat antalet studenter varje år sedan valet 2006, och antalet är som sagt just nu rekordstort. Samtidigt lägger vi stor kraft på att säkra högskoleutbildningarnas kvalitet. Kvantitet får aldrig gå före utbildningens kvalitet.
Hästforskning
2011-10-14
Som riksdagsledamot får man vara beredd på att hantera de flesta frågor. För en tid sedan blev jag och några andra moderater påhoppade i Göteborgs-Posten för att vi dragit in öronmärkta medel till hästforskningen. Personligen hade jag inte någon aning om att det ens fanns öronmärkta pengar till detta, men mycket riktigt visade det sig att när Alliansen avskaffade den särskilda straffskatten på handelsgödsel så försvann också pengar till hästforskningen. Detta eftersom tidigare s-regering öronmärkt dessa skattepengar just till hästforskning, för att lyckas driva igenom handelsgödselskatten i riksdagen. Denna typ av kohandel (eller kanske snarare hästhandel?) bara för att lyckas driva igenom en ny oönskad skatt var inte särskilt begåvad, och blir samtidigt en illustration av hur det kan komma sig att alla lagar och regelverk blivit så komplicerade. Hästforskning ska naturligtvis inte särbehandlas mot annan forskning, vare sig positivt eller negativt, utan bedrivas på samma villkor som alla annan forskning. Och det är också budskapet i det debattsvar vi hade i Göteborgs-Posten för några veckor sedan.
Detta lite udda exempel är ett bevis bland många på hur Alliansen målmedvetet renodlar och städar upp i det lapptäcke av konstiga regler och udda specialvillkor som Socialdemokraterna skapade under 12 års regeringstid.
Gårdagens besök på Yrkeshögskolan i Mölnlycke
2011-10-04
I går besökte jag Yrkeshögskolan i Mölnlycke tillsammans med fyra andra moderata riksdagsledamöter från olika utskott. På bilden står vi tillsammans med rektorn och verksamhetschefen (längst bak). För mig var besöket särskilt givande eftersom jag är ansvarig i den moderata riksdagsgruppen för alla frågor som rör eftergymnasiala utbildningar utöver högskolan. Det finns ett brett utbud av olika spännande utbildningsformer och Yrkeshögskolan är en av de mest intressanta.
Yrkeshögskolan är inte en särskild skola utan ett samlingsnamn för ett stort antal utbildningar över hela landet, bedrivna av både kommuner och privata företag. Varje utbildningsanordnade ansöker om att få starta en viss yrkesutbildning, och ska då styrka att det finns ett behov av den arbetskraft som utbildas, samt att utbildningen håller hög kvalitet. Ofta initieras utbildningarna av näringslivet. Den särskilda YH-myndigheten analyserar arbetsmarknadens behov av arbetskraft, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till utbildningsanordnarna. De kontrollerar och granskar även utbildningarnas kvalitet och resultat, och följer upp hur många som får jobb. Man brukar säga att ungefär 80% av dem som går en sådan utbildning får jobb direkt efter examen
Regeringen satsar allt mer pengar på denna utbildningsform eftersom den ger så goda resultat. I höst kommer ungefär 32.500 elever att gå på Yrkeshögskoleutbildningar runt om i landet. I höstens budget satsas ytterligare för kommande år. De vanligaste utbildningsinriktningarna är ekonomi, administration, försäljning, bygg, teknik och tillverkning samt hälso- och sjukvård. Eleverna omfattas av vanliga regler för studiemedel, och utbildningarna är oftast ett till två år långa och till stor del ingår arbetsplatspraktik.
I Mölnlycke drivs Yrkeshögskolan av kommunen och erbjuder spännande utbildningsvarianter inom marknadsförning och försäljning, personal- och löneadministratoion, säkerhet och risk managemant, internationell logistik med inriktning mot flygfrakt, samt airport officer. Gemensamt för dessa utbildningar är att nästan alla elever får jobb direkt efter examen, eller ofta till och med före examen. Vi fick träffa både lärare och elever och gemensamt för dessa var det starka engagemanget och inte minst elevernas starka drivkraft.
Yrkeshögskolan har visat sig vara en utmärkt form av vuxenutbildning och leder till arbete. Det är sådana utbildningsformer vi måste prioritera.
Utfrågning om forskning och innovation
2011-09-29
I dag arrangerade Utbildningsutskottet en utfrågning med anledning av det just påbörjade arbetet mednästa forskningproposition. Till vänster utskottets kanslichef Cecilia Nordling och ordförande Margareta Pålsson (M). Forskning och innovationer är en prioriterad fråga för Alliansen, och under ett av föredragen framgick mycket tydlig hur mycket de samlade resurserna för forskning ökat under Alliansens regeringstid, från 2007 och framåt (bilden th), efter ett antal år under s-styre där resurserna stått stilla eller minskat. Nu startar arbetet med nästa forskningsproposition för framtidens forskning och innovationer.
Högskolan i Borås får fler platser på lärarutbildningen
2011-09-10
Högskolan i Borås är en av vinnarna när regeringen omfördelar platser på lärarutbildningen i landet nästa år. Detta tack vare den höga kvalitén på lärarutbildningen. Högskolan i Borås finns bland de nio lärosäten som får ett extra tillskott av platser. Runt 1600 utbildningsplatser ska omfördelas, eftersom flera högskolor och universitet inte klarar Högskoleverkets krav för den nya lärarutbildningen.
Fyra lärosäten förlorar utbildningsplatser, däribland högskolorna i Jönköping och Skövde. I stället tillförs platser till högskolorna i Borås, Halmstad, Högskolan Väst och Göteborgs universitet. Detta för att antalet platser i Västsverige ska bli ungefär lika många som tidigare.
Som ledamot i Utbildningsutskottet blir jag givetvis lite extra stolt över att högskolan i min egen valkrets håller så bra kvalitet på lärarutbildningen. Det gör i sin tur att skolorna i alla våra kommuner får bättre möjlighet att rekrytera bra lärare.
Fruktförbud i Umeå i sann kommunistisk anda
2011-09-03
Borås Tidning uppmärksammar i dagens ledarkrönika att man i den socialistiskt styrda Umeå kommun förbjudit barnen att ha med sig frukt till skolan. Detta eftersom man vill följa föresatserna om en avgiftsfri skola till punkt och pricka. Alla föräldrar har kanske inte råd att köpa en banan till sitt barn, och eftersom ekonomin inte ska styra så har man helt enkelt förbjudit föräldrabekostad frukt. Det är ingen stor överraskning att beslutet drivits fram av ett vänsterpartistiskt kommunalråd.
Beslutet går helt i sann nordkoreansk kommunistisk anda, där barnen reduceras till en anonym del av ett grått kollektiv där ingen får avvika det allra minsta. Inte ens genom att ha med sig en banan till skolan. Vad blir nästa steg? Att förbjuda vissa kläder, så att ingen har dyrare kläder än någon annan? Eller att förbjuda medtagande av privata pennor så ingen har finare penna än någon annan? En penna kostar trots allt mer än en banan, så tanken är ju inte helt orimlig.
Hade jag varit förälder i Umeå hade jag struntat i kommunens pekpinnar och skickat med mitt barn en frukt ändå.
Stort intresse för mina kritiska blogginlägg mot Queerinstitutet
2011-08-22
Axess-bloggen har uppmärksammat och kommenterat mina blogginlägg om turerna kring Göteborgs Universitets samröre med den antidemokratiska och våldsbejakande rörelsen Queerinstitutet. Många, sannolikt helt nya, bloggläsare har strömmat till min sida de senaste dagarna.
I det senaste inlägget på Axessbloggen framgår för övrigt att det även finns andra odemokratiska organisationer som stöds med skattemedel. När riksdagen kommit igång på allvar kommer jag att lyfta frågan på lämpligt sätt, och jag överväger också en riksdagsmotion om saken. Svenska skattebetalare ska kunna känna att deras skattepengar inte används för att stödja antidemokratiska och våldsbejakande rörelser, det är det minsta man kan begära.
Göteborgs Universitet tar avstånd från Queerinstitutet
2011-08-19
Debatten om Göteborgs Universitets samröre med den våldsbejakande extrema vänsterrörelsen Queerinstitutet har nu nått Göteborgs-Posten, som ställt de ansvariga vid Göteborgs Universitet mot väggen. I dagens tidning (klicka på bilden för läsbar storlek) tar prefekten för den ansvariga institutionen, Lisbeth Lewander, tydligt avstånd för Queerinstitutet. En annan av de direkt ansvariga för samarbetet, Lena Martinsson, lektor i genusvetenskap vid Göteborgs Universitet är inte lika tydlig och säger sig inte ha känt till allt om Queerinstitutet, mer än att hon "visste" att man arbetade utifrån demokratiska värderingar. Hade hon läst innantill på Qeerinstitutets hemsida hade det varit helt uppenbart för henne att denna organisation står så långt man kan komma från alla demokratiska värderingar.
Självklart finns också en kommentar på GP:s kultursidor, där journalisten Elin Grelsson visserligen pliktskyldigast tar avstånd från bilden på statsministern med kikarsiktet från ett gevär i pannan. Men i nästa andetag försvarar hon institutet och påstår att uppståndelsen bara handlar om att borgerliga skribenter jagar Queerinstitutet av politiska skäl (!).
Det är uppenbart att Elin Grelsson tillhör en av de många uttalande vänsterjournalisterna på GP:s kultursidor. Det förvånar inte, och det är därför jag sällan finner något värde i att läsa kultursidorna i dagstidningarna. Men nu vet vi också vad i vart fall några av genusforskarna och lärarna på genusvetenskapen i Göteborg går för. Nästa gång de uttalar sig i olika genusfrågor vet vi att det underliggande syftet snarare är en politisk kamp mot kapitalismen och ett aktivt stöd för extrema åsikter på vänsterkanten. Allt beskostat av våra skattemedel.
Vänsterns minne är ibland väldigt kort
2011-08-19
I onsdags hade jag och min ordförande i utbildningsutskottet, Margareta Pålsson (M) denna slutreplik i Borås tidning. Detta som svar till Ida Legnemark (V), kommunpolitiker i Borås, som i sin replik på vår förra artikel hade sina egna teorier om varför lärarlönerna har halkat efter. Hon skyllde på kommunaliseringen av skolan och det fria skolvalet.
I vår slutreplik påpekar vi att Ida Legnemark verkar ha glömt att Vänsterpartiet röstade för en kommunalisering av den svenska skolan! Moderaterna däremot röstade nej. Vi moderater har hela tiden tyckt att kommunaliseringen av skolan var olycklig. Men att i dagsläget föra tillbaka skolan i statlig regi är inte så enkelt som det låter, och vi har därför valt att i stället skärpa den statliga regleringen och tillsynen av skolan för att garantera en mer likvärdig skola över hela landet. Samtidigt genomför vi de största skolreformerna i Sverige sedan folkskolereformen 1842.
När det gäller det fria skolvalet är denna möjlighet viktig för eleverna. Påståendet från Legnemark att det lett till omfattande utflöden av vinstmedel från friskolor till skatteparadis saknar grund. Faktum är att de flesta fristående skolor drivs av föreningar eller organisationer utan vinstsyfte. Av de aktiebolag som driver skolor är det ett fåtal som gör vinst på sin verksamhet, och de flesta av dessa återinvesterar vinsten i sin skola. Det fria skolvalet kan naturligtvis inte förklara de låga lärarlönerna. Tvärtom är det så att många fristående skolor ser ett värde i att höja lönen för sina lärare. Detta skapar en konkurrens om duktiga lärare, vilket i sin tur bidrar till att höja läraryrkets status.
Vänsterpartiets linje i skolpolitiken är häpnadsväckande. Man vill tillbaka till flumskolan, förbjuda läxor, ta bort alla betyg, och förbjuda friskolor. Och avskaffa jobbskatteavdraget vilket skulle höja lärarnas skatt ganska ordentligt och äta upp alla eventuella löneökningar. Vänsterpartiets skolpolitik känns lika ofräsch som partiet i övrigt, och ofta isolerar sig Vänsterpartiet helt från alla övriga riksdagspartier genom sin extrema linje i ett antal frågor.
Genusvetare samverkar med våldsbejakande vänsterextremister
2011-08-18
Ibland är verkligheten värre än dikten. Sedan en tid pågår ett samarbete mellan institutionen för genusvetenskap vid Göteborgs Universitet och Göteborgs Queerinstitut. På Queerinstitutets hemsida kan man läsa följande: "Under 2010 startade genusvetenskapen vid Göteborgs universitet och Göteborgs Queerinstitut ett samarbete. Det var ett gemensamt intresse för den heteronormskritiska antikapitalismen som samlade personer aktiva på båda håll." Samarbetet består enligt hemsidan av gemensamma seminarier och föreläsningar där man kan lära sig mer om revolutionär queer antikapitalism. Vid föreläsningarna har anställda lektorer från Göteborgs Universitet medverkat som föreläsare och arrangörer, och föreläsningarna har hållits i Universitetes lokaler.
Jaja, stollar finns det ju gott om kanske någon säger. Då rekommenderar jag att läsa hela den text som jag länkar till på Queerinstitutets hemsida. Några korta utdrag: "En queer antikapitalism kämpar inte för homosexuella arbetares rättigheter utan för en rättvisa som gör den homosexualitet och det arbete vi känner idag överflödiga."//
"Det kan också betyda en kritik av de privilegier som fördelas ojämlikt mellan människor utifrån normerande tolkningar av deras kroppar och känslor. Och det betyder att privilegiesystemen, exploateringen och alieneringen inte går att ses som åtskilda, organiseringen av arbete förstås som beroende av och återverkande på organiseringen av begär."//
"Queerforskning kan visa hur ekonomin naturaliseras eller utmanas genom konstruktioner av sexualitet och genus. Det hetereosexuella komplementära paret artikuleras och framstår som givet genom att ges ekonomiska komplementära relationer och vice versa. ”Han” görs genom att framställas som producent snarare än konsument och ”hon” som konsument snarare än producent. Denna artikulation mellan sexuella diskurser och ekonomiska kan stärka bägge dessa diskurser."//
"Det går att bedriva en förträfflig antikapitalism utan att kalla den queer. Fast då handlar det också om abstraktioner, vad man kallar saker, och själv vill jag ju gärna kalla en bra antikapitalism för queer. Och med ”bra” menar jag då inkluderande, självorganiserad och revolutionär."
Göteborgs Queerinstitut arrangerar också "Heterohatets dag". Man har marknadsfört denna årliga aktivitet bland annat med ovanstående bild. På sin hemsida skriver man: "Vi har utlyst den 25:e augusti till Heterohatets Dag. Detta är en dag då vi under glädjeyra kan få utlopp för all vår rättmätiga vrede mot heterosamhället. Vi hoppas att dagen så småningom skall firas över hela världen med samhällsomstörtande kroppsakter, subversiva talhandlingar, politiskt medvetna backanaler, sång, dans, eufori, sex, tumult, kravall, querell, uppror och hångel. Kort sagt: som en glädjefull dag, fylld av hat." Mer om heterohatets dag (förra årets aktivitet) finns att läsa på denna hemsida.
Mer kommentarer i frågan finns i denna artikel på Newsmill där bland annat Universitetes roll analyseras närmare. Man kan också läsa om saken på Axess-bloggen. För mig är den avgörande frågan hur Göteborgs Qeerinstitut, som alltså bara någon månad efter massmorden i Norge marknadsför en aktivitet med en bild där en person siktar på statsministern i sitt kikarsikte, kan ha ett organiserat samarbete med Göteborgs Universitet som betalas med skattemedel. Som ledamot av riksdagens utbildningsutskott kommer jag att gräva mer i detta. Fortsättning följer...
Bra lärare ska ha högre lön
2011-08-04
I Borås Tidning idag har jag och Margareta Pålsson (ordförande i Utbildningsutskottet) ett debattinlägg om lärarlöner. Vi påpekar att lärarnas löner är en viktig del när det gäller att rekrytera nya lärare och höja läraryrkets status. Vi nämner också att ett antal moderatledda kommuner toppar listan när det gäller satsningar på lärarlönerna.
I ärlighetens namn ska man väl medge att kommunerna i Sjuhärad inte varit särkilt bra på att prioritera lärarlönerna över tid. Och detta oavsett borgerligt eller socialistiskt styre. Här finns mycket mer att göra.
Fakta talar för sig själva
2011-07-26
I går kom en slutreplik i Borås Tidning på mitt och Anette Perssons debattsvar till ledande Socialdemokratiska kommunpolitiker. Man får väl ta det som en komplimang att man känner ett behov av att fortsätta med sin kraftfulla uppställning med nio tunga kommunpolitiska företrädare för att bemöta ett inlägg från två moderater...
I sak upprepar Socialdemokraterna sina dåliga argument, ingen som helst tillnyktring märks när det gäller missmatchen i den Socialdemokratiska politiken. Man verkar fortfarande tro att man kan utbilda läkare, sjuksköterskor och ingenjörer på komvux eller genom arbetsmarknadsutbildningar. Det visar en häpnadsväckande okunskap om hur behoven på arbetsmarknaden ser ut, och vilken arbetskraft det råder brist på. Komvux och arbetsmarknadsutbildningar har viktiga funktioner för att klara omställning mellan olika jobb, ge personer som saknar högskolebehörighet en möjlighet till vidare studier och ge människor möjlighet att byta yrkesbana under livet eller fräscha upp sina yrkeskunskaper. Men dessa utbildningar kan aldrig lösa problemet med brist inom yrken som kräver mångårig högskoleutbildning. Och där är faktiskt främst där som bristyrkena på svensk arbetsmarknad finns idag, i vart fall enligt konjunkturinstitutet.
Att staten drar in tillfälliga extrapengar till Komvux, pengar som avsattes särskilt för att hantera effekterna av den djupa finanskrisen, innebär självklart inte att syftet är att "spara" på Komvux. Tillfälliga "krispengar" får inte med automatik tillåtas bli permanenta om man ska kunna ha kontroll på statsfinanserna. Det borde även Socialdemokraterna inse. Och samtidigt som dessa extrapengar dragits in har Alliansen för övrigt gjort andra satsningar inom utbildningsområdet. Detta "glömmer" Socialdemokraterna att berätta.
I sin slutreplik harvar Socialdemokraterna också vidare med skattefrågan, och hävdar att regeringen prioriterat bort utbildningar för att kunna sänka skatterna. Det är ett anmärkningsvärt påstående, inte minst mot bakgrund av de siffror vi presenterade i vår artikel där vi visade att vi ökat resurserna kraftigt för alla typer av eftergymnasiala utbildningar under Alliansens regeringstid, och att rekordmånga idag studerar på komvux, yrkesvux, yrkeshögskola, högskola och universitet. Dessa fakta talar för sig själva. Alliansen har koll på statens finanser och för en ansvarsfull politik. Därför har vi råd med både skattesänkningar och ordentliga satsningar på utbildning. Konstigare än så är det faktiskt inte.
Rekordmånga vuxna är i utbildning
2011-07-20
I dag har jag och Anette Persson, moderat förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Borås, ett debattsvar i Borås Tidning till ett antal Socialdemokrater som nyligen angrep regeringen för att satsa för lite på vuxenutbildning.
I vår artikel påpekar vi att Alliansregeringen har ökat resurserna kraftigt till vuxenutbildning i olika former, och att vi har rekordmånga studenter på komvux, yrkesvux, yrkeshögskola, högskola och universitet. Knappast en nedprioritering av vuxenutbildningen med andra ord.
Vi ifrågasätter också det Socialdemokratiska mantrat om "missmatch" på arbetsmarknaden, dvs att det finns många arbetslösa samtidigt som många företag inte hittar den personal man behöver. Budskapet från (S) är att det behövs fler arbetsmarknadsutbildningar och fler platser på komvux för att de arbetslösa ska få jobb. Men frågan är väl om inte missmatchen snarare gäller kopplingen mellan Socialdemokraternas politik och verkligheten? Konjunkturinstitutet säger nämligen att det är svårt att se någon generell brist på arbetskraft i Sverige. De yrkesgrupper som saknas är främst personer med lång högskoleutbildning, exempelvis ingenjörer, läkare och sjuksköterskor. Dessa yrkes- grupper kan naturligtvis inte snabbutbildas genom arbetsmarknadsutbildningar eller på komvux, utan behoven möts bäst genom Alliansens satsningar på universitet och högskolor.
Alla former av vuxenutbildning är viktigt i en föränderlig och globaliserad värld, inte minst för att ge människor chansen att fräsch upp sina yrkeskunskaper eller byta yrkesbana under livet. Men att som Socialdemokraterna låtsas att arbetsmarknadsutbildningar och komvux ska lösa alla matchningsproblem på arbetsmarknaden är inte seriöst.
Miljöpartiets skolvisioner imponerar inte
2011-07-03
Den politiska oppositionen klandrar ju ofta Alliansregeringen för att inte skolresultaten vänder i takt med vår nya skolpolitik. Jag har många gånger påpekat att de elever som börja förskolan idag går ut gymnasiet först om 13 år, dvs år 2024. Skolpolitik är långsiktig, och de fulla effekterna av ny politik får man inte på bara några år.
Inte minst Miljöpartiet har upprepade gånger ifrågasatt varför elevernas resultat fortsatt falla de senaste åren. Därför är det närmast lite komiskt när man idag hör nye språkröret Fridolin tala om Miljöpartiets stora skolvisioner, där löftet är att ingen ska behöva lämna tonåren utan en fullgod gymnasieutbildning år 2025 (!). Snabbare ambitioner än så har man tydligen inte. Jag utgår från att Alliansens politik kommer att ge betydligt snabbare effekt än så.
Däremot tror jag inte att ett återinfört krav på att alla elever ska tvingas läsa in högskolekompetens kommer att göra att alla elever går igenom gymnasiet. Men det tror tydligen Miljöpartiet - trots att runt en fjärdedel av alla elever hoppar av gymnasiet, ofta just för att de inte orkar med de teoretiska ämnena som krävs för högskolebehörighet. Därför har som bekant Alliansen tagit bort detta absoluta krav på yrkesprogrammen.
Miljöpartiet föreslår idag också att alla elever som hoppat av gymnasiet ska få en ny chans att lösa in gymnasiet, med studiemedel som inte ska krävas tillbaka. Man vill alltså ge studenterna lön för att läsa om gymnasiet. Vore det inte bättre att försöka få eleverna att klara av gymnasiet redan vid första försöket?
Svårare att smita från sin studieskuld
2011-06-21
Fram tills nu har svenska staten förlorat stora belopp genom att personer med studielån lämnat Sverige efter examen och tagit arbete utomlands utan att meddela sin nya adress. Efter 10 år har studieskulden ofta preskriberats, eftersom CSN inte kunnat "påminna" om skulden. Bara under 2011 fanns risk att 10.000 lån skulle preskriberas med en kostnad för staten på närmare en miljard kronor. Detta samtidigt som många låntagare som stannat i Sverige sliter med sina skulder. Detta är givetvis oacceptabelt.
I dag tog riksdagen beslut om att dels förlänga preskriptionstiden för studieskulder till 25 år, och att detta också ska gälla retroaktivt för alla studieskulder. Samtidigt införs en skyldighet att anmäla sin nya adress utomlands till CSN. Ändringarna gör att färre kommer att kunna smita från sina skulder, inte minst eftersom de flesta svenska studenter brukar flytta tillbaka till Sverige efter ett antal år utomlands. Ett litet men viktigt beslut som kan bidra till att upprätthålla världens mest generösa studiemedelssystem.
Skolreformer är kanske det mest långsiktiga som finns
2011-06-16
Tidigare i dag höll jag ett anförande i riksdagen med anledning av ett ärende i Utbildningsutskottet. I debatten företrädde jag hela Alliansen, men det visade sig att jag blev ensam talare eftersom oppositionen avstod. Själva ärendet var okontroversiellt och handlade bland annat om att vi anpassar betygsregler och läroplaner för elever med vissa funktionshinder. Utskottet stod enigt bakom dessa förändringar, så i den delen behövdes ingen debatt. Jag tog därför tillfället i akt och ägnade större delen av mitt anförande åt att kort påminna om de viktigaste delarna i Alliansens stora skolreformer.
Bland de viktigaste reformerna kan nämnas en helt ny skollag, en ny läroplan och nya kursplaner. Det blir ett helt nytt betygssystem och fler och tidigare nationella prov. Vi inför också en helt ny lärarutbildning och rektorsutbildning, en lärarlegitimation och en fortsatt satsning på lärarlyftet för att garantera att alla elever får undervisning av behöriga lärare. Den nya gymnasieskolan ger möjlighet till såväl rena yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar som högskoleförberedande utbildningar eller en kombination av dessa.
Jag påpekade också att mycket av debatten idag handlar om när effekterna av alla dessa viktiga reformer ska börja synas. Det är lätt att glömma att de flesta av reformerna visserligen beslutats de senaste åren, men sjösätts först i år. Detta för att ge skolan rimlig framförhållning när det gäller så omfattande förändringar.
De elever som börjar förskolan i år kommer att lämna gymnasiet år 2024. Det ger ett perspektiv på att skolreformer är bland det mest långsiktiga som finns. Det vi gör idag är nödvändigt och kommer att bära frukt i framtiden, men vi ska inte förvänta oss mycket snabba och dramatiska förbättringar av skolresultaten på kort sikt. Men redan om några år kommer de nationella proven i lågstadiet förhoppningsvis att visa en positiv förändring för de yngsta eleverna, och efterhand är vi sedan övertygade om att reformerna kommer att förbättra skolresultaten, steg för steg.
Vi har tagit krafttag för att vända utvecklingen i den svenska skolan. Det är helt avgörande för Sveriges framtid .
Vi måste våga diskutera skolans problem
2011-06-14
För en tid sedan gick fyra företrädare för den pedagogiska undervisningen på Högskolan i Borås ut i ett antal tidningar och menade att de senaste årens skoldebatt varit skadliga för skolan. I dag bemöter jag och Utbildningsutskottets ordförande, Margareta Pålsson (M), detta i Borås Tidning Vi menar att skoldebatten och belysningen av skolans problem tvärtom varit helt nödvändig, och att den kritik som framkommit bekräftar behovet av Alliansens stora utbildningsreformer.
Till skillnad från de fyra pedagogerna anser vi också att resultaten i skolan ständigt måste utvärderas och följas upp, på samma sätt som man gör i många andra länder. Om man inte följer upp elevernas och skolornas resultat så kan man inte heller förbättra sig. Att avstå från debatt och uppföljning är som att stoppa huvudet i sanden. Det kan en struts få göra, men däremot inte ansvarsfulla skolpolitiker.
Jag kommenterar gymnasiets yrkesprogram i Borås Tidning
2011-05-31
I dag kommenterar jag de nya reglerna för gymnasiets yrkesprogram i samband med en större nyhetsartikel i Borås Tidning. Jag säger ungefär det som jag skrev i min debattartikel häromdagen. Alla elever som vill kan läsa in högskolebehörighet, även på yrkesprogrammen, men alla måste inte. Om man avstår och senare ångrar sig har man förtur till Komvux där man kan läsa in det som saknas, och därefter konkurrerar man med andra gymnasieelever på samma villkor vid ansökan till högskolan. Vi stänger alltså inga dörrar för eleverna.
I BT:s artikel finns en sammanställning av antalet sökande till gymnasieskolorna i Borås (både kommunala gymnasier och friskolor). Där framgår att 782 elever har ett teoretiskt program som förstahandsval och 589 har valt ett yrkesprogram i första hand. Det känns inte som ett bevis på att eleverna väljer bort yrkesprogrammen, i vart fall inte i Borås.
Det viktiga är för övrigt inte hur många elever som börjar på yrkesprogrammen, utan hur många elever som sedan slutför sin yrkesutbildning. Jag är övertygad om att fler kommer att slutföra sina utbildningar nu än med det gamla systemet, även om det är färre som börjar på yrkesprogrammen.
När det blir tydligt för eleverna att den politiska oppositionens svartmålning av yrkesprogrammen är felaktig och att man visst kan läsa in högskolebehörighet även på yrkesprogrammen kommer dessa program dessutom säkert att bli ännu mer populära kommande år.
Alla elever på gymnasieskolan kan läsa in högskolebehörighet
2011-05-28
I torsdags hade jag denna debattreplik i Borås Tidning där jag bemöter ett debattinlägg från två företrädare för bussbranschen som efterlyser att de elever som vill ska kunna läsa in högskolebehörighet även på yrkesprogramen (!). Lite förvånad blev jag över detta önskemål eftersom det ju är precis så reglerna är utformade i den nya gymnasieskolan som startar till hösten! Representanterna för bussbranschen verkar tyvärr ha gått på den negativa kampanjen från den politiska oppositionen som av politiska skäl spridit bilden av att yrkesprogrammen blir en B-utbildning utan chans till högskolebehörighet. Denna felaktiga bild är allvarlig och har tyvärr säkert skrämt bort en del elever från att söka yrkesutbildningar på gymnasiet till hösten. Nu måste vi lägga all kraft på att sprida korrekt information till alla elever inför kommande års gymnasieval.
Så därför än en gång - så här är det:
Alla elever som vill kan läsa in högskolebehörighet även på yrkesprogrammen, men den som vill slipper detta. Om man väljer bort högskolebehörigheten och sedan ångrar sig och ändå vill skaffa sig högskolebehörighet är man garanterad en plats på komvux, där det tar en knapp termin extra att läsa in det som krävs. Alliansens nya gymnasieskola stänger alltså inga dörrar. Alla som vill kan läsa in högskolebehörighet. Men till skillnad mot tidigare tvingar vi inte alla elever att göra detta. Den som vill ha en bra yrkesutbildning ska kunna få det utan att tvingas läsa in alla teoretiska ämnen som krävs för högskolebehörighet. På detta sätt är vi övertygade om att fler elever kommer att fullfölja sin gymnasie- utbildning och därmed öka sina chanser till ett arbete efter skolan.
Rimligt att skolk noteras i terminsbetyget
2011-05-12
Regeringen kommer idag att ta det formella beslutet om att olovlig frånvaro ska föras in i terminsbetygen på grundskolan från och med höstterminen 2012. Redan i går släpptes denna nyhet, och fick genast en del kritik. Jag har svårt att förstå detta. Det finns ingen arbetsplats i vuxenlivet där man kan komma och gå som man vill. Det ska man inte göra i skolan heller.
Den olovliga frånvaron är stor. Enligt Skolverkets senaste rapport är det i gymnasieskolan 30 procent av eleverna som minst en gång i månaden är frånvarande utan giltigt skäl. På högstadiet är det cirka 10 procent som skolkar minst en gång i månaden. Det är alldeles för höga siffror. Det är dags att sända en tydlig signal till eleverna att skolk är oacceptabelt. En elev som inte är på lektionerna lär sig naturligtvis mindre än en elev som är närvarande.
Den olovliga frånvaron ska dock bara föras in i terminsbetygen och inte finnas med i slutbetygen. Det gör att inga elever som gått ut skolan kommer att hängas ut som skolkare i sina slutbetyg. Det känns som en rimlig balansgång. De nya reglerna omfattar alla årskurser där man får betyg - från och med hösten 2012 årskurs sex till och med tredje året på gymnasiet. Rektor ska samtidigt se till att elevens vårdnadshavare underrättas samma dag som den olovliga frånvaron sker. Det tydliggörs också i den nya skollagen att elever som antagits till gymnasieskolan har en skyldighet att delta i utbildningen, även om det är en frivillig skolform.
Besök på Rymdgymnasiet i Kiruna
2011-05-10
Sista besöket i Kiruna blev Rymdgymnasiet, som jag besökte tillsammans med min moderata riksdagskollega Eliza Roskowska Öberg. Rymdgymnasiet är en friskola som drivs av ett aktiebolag och som finns i Gällivare och Kiruna. I Kiruna hyr friskolan lokaler av Malmfältens folkhögskola, vars rektor, Kenneth Stålnacke, tidigare varit kommunstyrelseordförande (s) i Kiruna. Jag frågade honom hur det kändes ideologiskt att hyra ut folkhögskolans lokaler till en friskola som drivas av ett aktiebolag. Han såg inga problem med detta, det viktiga för honom var att friskolan erbjöd ett bra utbildningsalternativ. Kändes befriande pragmatiskt.
Fyra tjejer i tredje årskursen hade föreberett ett föredrag för oss där de presenterade ett imponerande elevarbete där man man med ballong skjutit upp prover för att se hur kristaller formas beroende på gravitationen. Intressant och kul att lyssna på. Det går att lyfta naturvetenskapen i svenska skolor.
Skolbesök i Nässjö
2011-05-03
I går var jag på besök hos moderata skolpolitiker i Nässjö. Jag var inbjuden för att berätta mer om regeringens skolpolitik och för att samtala med de lokala moderaterna om hur man på bästa sätt kan utveckla skolan i Nässjö. Precis som många andra kommuner har man haft fallande resultat i skolan under en lång rad av år, och lärartätheten är lägre än genomsnittet i landet. Kommunen satsar också mindre på skolan jämfört med jämförbara kommuner. En lång rad av år med rött styre i Nässjö har definitivt inte varit bra för skolan.
Men resurser finns. Trots en mycket ansträngd kommunekonomi har den nya majoriteten (s, v, c och fp) just tagit beslut att bygga en ny kommunal bandyhall för 70 miljoner. Och detta trots att antalet utövare av bandysporten är mycket begränsat och att det dessutom redan finns en ishall. Med tanke på denna jättesatsning så borde det ju rimligen också gå att skaka fram lite pengar även till högre lärartäthet och bättre lärarlöner. Men det handlar förståss om att priortera.
Besök hos Sveriges Television och Utbildningsradion
2011-04-26
I dag har Utbildningsutskottet besökt Sveriges Television och Utbildningsradion. Fokus var SVT/UR:s arbete med kunskapsprogram, och SVT:s VD Eva Hamilton och UR:s Erik Fichtelius berättade om verksamheten. Ett problem som framhölls är att det blir allt dyrare att producera program, anställa duktiga människor och betala för all upphovsrätt, detta i takt med att antalet mediakanaler ökar och konkurrerar med varandra, vilket driver upp löner och priser. På högra bilden syns hur de kommersiella mediebolagen snabbt ökat sin omsättning, medan SVT ligger ganska still och bara får uppräknade resurser i takt med inflationen. Personligen tycker jag kanske att det är ett begränsat problem, det är bra med konkurrens och SVT behöver inte göra allt.
Efter mötet med UR fick vi en guidad rundvandring av Eva Hamilton. Vi passerade förbi Studio 3, "Bolibompastudion" på väg till nyhetsredaktionen, där jag tog denna bild över Aktuellts och Rapports redaktioner som arbetade för fullt med planering av kvällens sändningar.
Aftonbladet: Nästan alla som driver friskolor har fläckfritt förflutet
2011-04-26
Aftonbladet har under påskhelgen haft en serie där man granskar friskolorna i Sverige. Bland annat har man granskat
1 400 personer som är styrelseledamöter, chefer eller ägare i friskolebolag. På löpsedlarna har vi sett dramatiska och mindre seriösa rubriker som "Brottslingar driver skolor - se om ditt barn är drabbat". Man får lätt bilden att en majoritet av de som driver friskolor är gorvt kriminella personer. Det intressanta är att granskningen tvärtom visar att nästan alla som granskats är helt klanderfria.
Man har hittat tre personer dömda för ekobrott, varav två är gifta med varandra och driver samma friskola. Ytterligare 17 personer i har konkurser bakom sig. Det framgår dock inte hur långt tillbaka i tiden dessa konkurser ligger, vilket har viss betydelse. Att en gång har gått i konkurs är ju inget brott, och innebär ju inte att man för all framtid ska misstänkliggöras. Man har totalt hittat 40 personer av de 1.400 som har betalningsanmärkningar, och sannolikt är väl detta i stort samma personer som är dömda för ekobrott eller har konkurser bakom sig. Man gör också stor sak av att man hittat en person som är dömd för sexköp, en som haft ett oregistrerat samlarvapen hemma och en som åkt dit för sjöfylleri.
Förvisso kan man tycka det verkar konstigt att några av dessa personer fått tillstånd från Skolinspektionen att starta och driva friskola. Samtidigt är det väl ändå viss skillnad att sitta i styrelsen för en skola och att delta i det löpande arbetet med barnen. Det är enligt min mening absolut viktigast att ha högt ställda krav på dem som arbetar dagligen med barnen i en skola. Att en styrelseledamot vid ett tillfälle har dömts för sjöfylleri har ju knappast någon betydelse för skolans löpande verksamhet eller kvalitet eller för barnens vardag i skolan. Värre då om en lärare har alkoholproblem.
Man kan samtidigt konstatera att minst 1.350 av de 1.400 granskade personerna verkar ha helt fläckfritt förflutet och till och med har klarat sig genom Aftonbladets nålsöga. Alltså 96%. Undrar just om 96% av ansvariga kommunala skolpolitiker och kommunstyrelseledamöter skulle klara en liknande granskning? Det märkliga är att kommunpolitiker som missköter sig aldrig ifrågasätts som högst ansvariga för kommunala skolor, men att personer som driver friskolor alltid bedöms enligt en hårdare måttstock.
För egen del bryr jag mig inte särskilt mycket om vem som äger eller driver en skola så länge skolan sköts på ett bra sätt och ger eleverna de kunskaper de har rätt att förvänta sig. Och omvänt - är skolor misskötta ska Skolinspektionen ta till hårdhandskarna, oavsett om de är friskolor eller kommunala skolor.
Jag ger mig inte - det är för dyrt och komplicerat att ta körkort!
Mina motioner har nu behandlats i Riksdagens trafikutskott. Motionen rörande mopedkörkort avslås utan att mina förslag på förenklingar av körkortsutbildningen ens kommenteras. Och vad gäller körkort för bil medger man visserligen att det är både dyrt och svårt att ta körkort, och att det är viktigt för ungdomar att ha körkort för att kunna få jobb. Men motionerna avslås ändå med hänvisning till " högt ställda ambitioner för trafiksäkerhetsarbetet".
Personligen menar jag att man gömmer sig bakom "trafiksäkerhetsarbetet" för att slippa diskutera sakfrågorna. Jag anser att alltför många onödiga moment numera ingår i körtkortsutbildningen. Jag menar också att handledarutbildningen för den som vill övningsköra privat fortfarande är onödigt kostsam och byråkratisk utan att vara till någon större nytta, och att man i vart fall borde slippa betala en registreringsavgift mer än en gång om man som förälder ska vara handledare åt flera barn. Jag tycker också att det har blivit helt orimligt dyrt och svårt att ta mopedkörkort, vilket innebär att många ungdomar tyvärr struntar i körkortet och kör utan. Sverige ställer uppenbarligen högre krav för mopedkörkortet än vad EU-reglerna kräver, och ett AM-mopedkort kostar idag uppemot 5.000 kronor. Det är ganska mycket om man som tonåring bara tänker köra moped i några få år. Slutligen menar jag att orimligt höga administrativa kostnader tas ut av myndigheterna i samband med all körkortstagning. Sammantaget har det blivit onödigt svårt, dyrt och byråkratiskt att ta körkort för både moped och bil. I längden medför det att många ungdomar avstår av ekonomiska skäl. Detta leder i sin tur att de får svårare att få ett arbete.
Tyvärr har trafikskolebranschen och inflytelserika trafikforskare genom åren fått igenom alltfler nya obligatoriska moment som tvingar eleverna att betala stora pengar. De har även lyckats försvåra för privat övningskörning vilket ger Trafikskolorna fler elever. Politikerna - oavsett färg - har inte klarat att stå emot lobbyisterna från trafikskolebranschen, och ingen vågar avstå från nya obligatoriska moment av rädsla för att beskyllas för att inte ta trafiksäkerheten och nollvisionen på allvar. Under förevändning att "det gynnar trafiksäkerheten" kan man ju i princip införa precis hur många obligatoriska utbildningsmoment som helst och göra körkort precis hur dyra som helst. Men någon gång måste man faktiskt säga stopp!
I sammanhanget är det lite lustigt att Socialdemokraterna faktiskt reserverade sig till förmån (!) för två av mina motioner. Det gäller de motioner som avser lindrigare krav på handledare och en översyn av de administrativa kostnaderna kring körkortstagning. Socialdemokraterna i Trafikutskottet motiverade sitt stöd med mina egna ord, direkt klippta ur motionerna. Det märkliga är bara att samma Socialdemokrater genom åren varit drivande för att just införa en mängd nya moment och omfattande regelverk och avgifter vid körkortstagning. Aldrig har jag hört någon Socialdemokrat ifrågasätta detta. Alliansen har däremot i vart fall lindrat reglerna något vad gäller handledarutbildning, och som tur är även kraftfullt avvisat kravet på att privat övningskörning bara ska få ske om bilen har dubbelkommando (ett förslag som i praktiken hade stoppat all privat övningskörning och gett trafikskolorna totalt monopol). Socialdemokraternas stöd till mina motioner känns mest populistiskt och det är svårt att tro att det är riktigt allvarligt menat. Men jag får väl tacka för stödet, och vem vet, kanske har jag ändå sått ett litet frö till kritik mot dagens kostnader och krav hos några Socialdemokrater i Trafikutskottet?
För egen del tänker jag i första hand fortsätta argumentera inom mitt eget parti för att försöka göra det enkare och billigare att ta körkort. Jag är långt ifrån ensam om min kritik, det finns fler moderata motioner som går i samma riktning. För egen del är jag mycket orolig för att dagens regelverk redan har gjort körkort till en lyxprodukt som allt färre har råd med, och att det i en förlängning hotar hela arbetslinjen, inte minst för ungdomar på landsbygden.
Yrkesprogrammen på gymnasiet borde locka fler
2011-04-20
I lördagens Borås Tidning illustreras problemet med färre sökande till de praktiska yrkesprogrammen på gymnasiet. Artikeln beskriver läget för Industriprogrammet på Marks Gymnasieskola. Trots att alla 22 elever som gick ut gymnasiet på detta program förra året har jobb idag, är det endast 11 av 24 platser som fyllts för höstens årskurs ett. Tyvärr är detta en fortsättning på en lång tids trend, som jag upplevde redan när jag satt i Utbildningsnämnden på samma gymnasieskola 1998-2004. Alltför få sökande har efterhand gjort att yrkesprogram krympts, eller helt enkelt lagts ned. Det ser likadant ut i hela landet. Och ovanpå detta har 20-25% av eleverna på yrkesprogrammen hoppat av utbildningen för att de inte orkat läsa in den obligatoriska högskolebehörigheten.
På utbildningsutskottets hearing förra veckan fick vi klara besked från Skolverket. Söktrycket till yrkesprogrammen har i år minskat med 2-11% på de skolor man undersökt runt om i landet. Och detta ligger helt i linje med den tidigare fallande trenden.
Den politiska oppositionen skyller det minskade intresset för yrkesprogrammen på Alliansens stora gymnasiereform som innebär att eleverna på yrkesprogrammen från i höst får välja om man vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Oppositionen menar att eleverna nu väljer bort yrkesprogrammen "för att de inte ger högskolebehörighet". Jag tycker kritiken är mycket osaklig. För det första är alltså det minskae intresset för yrkesprogrammen en långsiktig trend sedan många år, för det andra kan de elever som vill läsa in högskolebehörighet även i framtiden. Den enda förändringen är att det inte längre blir obligatyoriskt för alla. De extra kurser man måste läsa för att nå högskolebehörighet läggs till större delen in inom elevens valbara kurser, medan en liten del måste läsas som utökad kurs. Om eleven hellre vill, eller ändrar sig under utbildningstiden, kan man i stället läsa i högskolebehörigheten efter att man gått ut gymnasiet, genom en garanterad plats på Komvux. De kompletteringar som då behövs tar mindre än en termin. Historien visar dock att ett litet fåtal ev eleverna på yrkesprogrammen tidigare sökt sig vidare till högskola. De flesta börjar jobba direkt eftersom de är så eftertraktade och får bra betalt.
Tyvärr har oppositionen högljutt spridit sin nidbild om att yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet. Det går självklart inte att utesluta att det kan ha påverkat en del föräldrar och elever vid val av gymnasieprogram. Det är så så fall tragiskt med tanke på att yrkesprogrammen oftast brukar leda till ett välbetalt arbete. Oppositionen bär ett tungt ansvar för att man av politiska skäl har trumpetat ut en felaktig bild.
Men det viktiga är kanske trots allt inte att så många som möjligt söker sig till yrkesprogrammen, utan att de som börjar på dessa program också slutför sin utbildning och inte hoppar av i förtid för att man inte orkar läsa i högskolebehörighet. Efterhand är jag också övertygad om att fler elever kommer att söka sig till bra yrkesprogram som leder till jobb. Allt annat vore märkligt.
Debatt om vuxenutbildningens betydelse för arbetslinjen
2011-04-14
I dag representerade jag moderaterna i Utbildningsutskottets debatt om vuxenutbildning. Läs hela anförandet här. Anförandet behandlade syftena med vuxenutbildning och inte minst betydelsen för Alliansens arbetslinje. Jag konstaterade också att Alliansen satsat betydligt mer än tidigare Socialdemokratiska regeringar på vuxenutbildning, och att vi samtidigt prioriterat en högre kvalitet och nya utbildningsformer. Jag påpekade också att det är dags att se arbetsmarknadsutbildning och övrig vuxenutbildning som en helhet och öka samverkan mellan vuxenutbildning, arbetsförmedling och näringsliv för att ge den som studerar bästa möjliga chans att hitta sin plats på arbetsmarknaden.
I den efterföljande replikväxlingen påstod socialdemokraterna att jag hävdat i mitt anförande att matchningen på arbetsmarknaden fungerar utmärkt. Det var ju minst sagt en bit från sanningen, och gav mig anledning att begära ett extra inlägg i slutet av debatten. Där påpekade jag att ett av de stora problemen Alliansen hade att ta tag i när vi tog över makten 2006 var just att få arbetsmarknaden att fungera bättre när det gällde matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Arbetsförmedlingen, externa jobbcoacher och omställningsföretag har gjort en fantastisk insats när det gäller att utveckla sin förmåga till matchning de senaste åren, och det fungerar allt bättre. Sannolikt är en allt effektivare matchning en anledning till att Sverige nu har en starkare utveckling på arbetsmarknaden än de flesta andra länder. Att arbetslösheten sjunker så snabbt visar ju att ganska många arbetslösa och arbetsgivare faktiskt hittar varandra. Och om inte Socialdemokraterna hade rustat ned yrkesutbildningarna under sin tid vid makten hade säkert matchningen fungerat ännu bättre eftersom vi då hade sluppit en del av dagens problem med brist på arbetskraft inom vissa yrken. Jag avslutade mitt extra anförande med en förhoppning att vi kanske om några år, när vi debatterar samma frågor, kan konstatera att Alliansens utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik gjort att matchningen faktiskt börjat fungera "utmärkt" och att det blivit en mycket bättre balans mellan arbetsgivarnas behov och den arbetskraft som finns.
Alliansen i Utbildningsutskottet besökte Göteborg
2011-04-11
I dag var det dags för Göteborgsbesök för Alliansen i Utbildningsutskottet. Vi började med ett besök hos Västvenska Industri- och Handelskammaren, där vi hade en hearing inför ett större antal inbjudna gäster med koppling till utbildning och näringsliv och svarade på frågor kring regeringens utbildningsreformer. Efter lunch stod skolbesök på programmet, dels friskolan Jensens gymnasium i centrum, dels det kommunala Angeredsgymnasiet.
Temat för dagen var till stor del samverkan mellan skola och näringsliv, där bland annat Handelskammarens initiativ "Handslaget" lyftes fram. Att utbilda elever för framtidens jobb och verka för att utbildning också leder till arbete är oerhört viktigt i framtiden när elevkullarna minskar och arbetsgivarna får allt svårare att rekrytera. Varje elev måste hitta sin plats på arbetsmarknaden och då krävs ökat samarbete med näringslivet.
Besök hos gymnasieskolan Young Business Creatives i Nacka
2011-04-06
I dag har moderaterna i Utbildningsutskottet varit på ett mycket intressant skolbesök hos YBC i Nacka. YBC står för Young Business Creatives. Skolan är kommunal, men har stor frihet att utveckla sina egna pedagogiska metoder, där en helhetssyn på elevens utveckling, och fokus på kreativt arbete på lektionerna är viktiga delar.
Det första som mötte oss var en storbildsskärm där eleverna får veta att i soffan nedanför sitter en lärare redo att ge extra hjälp med en aktuell inlämningsuppgift. Bara att följa pilen! Det var överhuvudtaget slående hur nära kontakten verkade vara mellan lärare och elever. Besöket visade också att inte bara friskolor utan även kommunala skolor kan profilera sig och utveckla egna metoder för inlärning om de bara får den frihet de behöver från kommunpolitikerna. I Nacka är det min nuvarande riksdags- kollega Mats Gerdau som gått i spetsen för denna frihet för skolorna, och jag ser Nacka som ett föredöme på detta område.
Många friskolor gör ett fantastiskt bra jobb
2011-04-04
Jag har i den politiska debatten och i debattartiklar i media varit väldigt tydlig med att en skolas driftsform är mindre viktig, det viktiga är att skolan håller god kvalitet. Detta synsätt gäller tyvärr inte för alla politiker. Det finns en stor motvilja mot friskolor från många Socialdemokrater och Vänsterpartister, men det förekommer tyvärr ibland även i andra partier. Störst verkar motviljan vara mot friskolor med koppling till religion eller kyrka. Jag har lite svårt att förstå denna motvilja eftersom alla skolor måste följa läroplanen och alla skolor inspekteras regelbundet av Skolinspektionen.
I Marks kommun har Skolinspektionen just avslutat en stor granskning av av samtliga grundskolor, vilket uppmärksammades häromdagen i en stor artikel i Borås Tidning. Skolinspektionen har granskat måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling, lärandemiljö och enskilda elevers rätt. Alla skolor i Marks kommun fick anmärkningar av något slag - utom en. Den enda skola som helt klarade sig utan anmärkningar var den kristna friskolan Leteboskolan i Horred. Den ansvariga för tillsynen från Skolinspektionen säger till Borås Tidning att det är mycket ovanligt att skolor klarar sig från en granskning utan brister som måste åtgärdas. Under hennes sju år som granskare åt Skolinspektionen har det aldrig hänt. Förrän nu alltså, när Leteboskolan blev Marks kommuns bästa skola.
Med tanke på att många ifrågasätter friskolor i allmänhet, och friskolor med religiös koppling i synnerhet, är det intressant att just en sådan friskola alltså blev den allra bästa grundskolan i hela Marks kommun. Det styrker mig i min övertygelse om att driftformen eller vem som driver en skola är av mindre betydelse - det viktiga är att eleverna får den allra bästa undervisningen i enlighet med skollagen och läroplanerna. Det finns inget självändamål i att fler elever ska gå i friskolor. Men skulle det å andra sidan inte vara väldigt synd att av politiska skäl motarbeta Marks kommuns bästa skola?
Även extremt duktiga elever måste få rätt att utvecklas
2011-04-04
Hösten 2012 startar försök med spetsklasser för elever i årskurs 7-9. Elever på spetsutbildningarna ska bland annat kunna läsa och få betyg i gymnasiekurser. Skolorna får rätt att rekrytera elever från hela landet och får utforma egna prov och tester för antagning och urval av elever. Spetsutbildningarna kommer att omfatta något eller några av ämnena engelska, matematik, biologi, fysik eller kemi, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap eller andra främmande språk.
Det är väl ingen vild gissning att i vart fall delar oppositionen kommer att ifrågasätta en satsning på extremt duktiga elever. Men jag tycker det är en självklarhet att även de duktigaste eleverna också har rätt att utvecklas i skolan. Att ge alla elever rätten att utvecklas är lika viktigt oavsett om man är extremt duktig eller om man har svårt för skolan med inlärningsproblem. Den nya skolan med tidigare kunskapsuppföljning kommer att ge större möjlighet att tidigt ge extra stöd till elever som behöver hjälp för att hänga med. Genom spetsutbildningar ser vi nu också till att extremt duktiga elever möts av utmaningar på sin nivå. Det är självklart också värdefullt för Sverige om de allra duktigaste eleverna utvecklas snabbare och att vi tar tillvara deras förmågor. Spetskompetens kommer att skapa nya företag och nya jobb och öka Sveriges internationella konkurrenskraft.
Grattis Anna!
2011-03-31
Regeringen utsåg i dag Anna Ekström till ny generaldirektör för Statens Skolverk. Anna Ekström är i dag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, och har haft det uppdraget i nio år.
Jag känner Anna väl. När jag var fackligt aktiv i Jusek och satt i koncernfackstyrelsen för Akademikerföreningen inom bankkoncernen SEB var hon min högste facklige ordförande. När jag sedan kom in i riksdagen 2006 och då främst arbetade i arbetsmarknadsutskottet fick jag anledning att träffa Anna många gånger, både i officiella sammanhang och vid mer informella luncher. Tydligen var jag den förste fackligt aktive i SACO som blivit ledamot av arbetsmarknadsutskottet.
Det kändes väldigt bra att ha en lite mer personlig relation med en av den fackliga rörelsens viktigaste ledare. Anna är en klok och nyanserad person, vars åsikter man gärna lyssnar på, både när det kommer ris och ros. Hon blir extra trovärdig eftersom hon lever upp till SACO:s princip att vara partipolitiskt oberoende, och alltid har SACO-medlemmarnas bästa i fokus. Detta är extra intressant, med tanke på att hon tidigare varit statssekreterare i näringsdepartementet under Socialdemokratisk regering, och även gjort utredningsuppdrag för Alliansregeringen.
Jag träffade Anna Ekström senast för någon vecka sedan när Socialförsäkringsutskottet besökte SACO. Anna Ekström blir nu utan konkurrens den generaldirektör jag känner bäst, och det är ju inte alls fel med tanke på att Skolverket ligger under det utskott där jag arbetar mest idag, nämligen Utbildningsutskottet. Jag tycker regeringen har gjort ett mycket bra val!
Löjlig populism från oppositionen
2011-03-31
I dag har ett av mina utskott, Utbildningsutskottet, debatterat skolfrågor, bland annat ett stort antal riksdagsmotioner. Vid voteringen blev det omröstning om säkert ett 30-tal förslag. Alliansen vann alla omröstningar - utom en.
Vad gällde då denna fråga? Jo, en ohelig allians bestående av socialdemokrater, sverigedemokrater, vänsterpartister och miljöpartister drev igenom att regeringen ska tillsätta en utredning för att utvärdera de senaste årens skolreformer; kommunaliseringen, fria skolvalet och fristående skolors etablering.
Visst låter det rimligt att utvärdera skolan? Så frågan är varför Alliansen sa nej?
Förklaringen är enkel. Alliansen tycker också att utvärdering av skolan är oerhört viktig. Därför har vi redan tagit beslut om att inrätta ett utvärderingsinstitut som löpande ska utvärdera reformer och resultat inom den svenska skolan. Vi har också satt av 20 miljoner kronor per år för detta institut. Trots detta gör alltså oppositionen politisk populism av frågan genom att i pressmeddelande säga att Alliansen inte vill utvärdera den svenska skolan - eftersom vi röstade emot oppositionens förslag. Men sanningen är alltså bara att vi inte vill att samma sak ska göras på två ställen. Oppositionen vet detta, men vill väldigt gärna sprida bilden av att vi inte vill utvärdera våra egna reformer, och rödfärgade eller okunniga journalister spelar gärna med i det spelet.
Tyvärr är det så politiken fungerar idag, oppositionen har inte mycket eget att komma med, särskilt inte inom utbildningspolitiken, man är dessutom djupt oeniga i de flesta utbildningsfrågor. I brist på egen politik tar de till andra, mindre snygga, metoder.
Utbildning ger våra ungdomar jobb
2011-03-29
Skolriksdagen gästades idag av Tord Strannefors, statistikchef hos Arbetsförmedlingen. Han gick först igenom det här med hur olika man kan räkna när det gäller ungdomsarbetslösheten. Enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna ligger den på knappt 10% i genomsnitt i riket. de högre siffror som förekommer i debatten beror på att man då även räknar med ungdomar som studerar och som någon gång söker extrajobb eller sommarjobb.
Om man räknar ihop alla ungdomar som arbetar eller studerar så är det över 90% som gör detta. Det är en högre andel än på många år. Strannefors menar att man måste räkna ihop studier och arbete när man räknar arbetslöshet bland ungdomar, eftersom båda dessa saker är högst normala och rimliga sysselsättningar för unga. Det innebär alltså att knappt 10% vare sig arbetar eller studerar. En del av dessa är arbetslösa, medan andra ägnar sig åt annat, som arbete utomlands, resor, eller frivilligt avstår från att vare sig arbeta eller studera.
Strannefors lade samtidigt tyngd bakom det välkända faktum att utbildning och arbete hänger ihop. Han visade bland annat att arbetslösheten är markant högre bland dem som endast har förgymnasial utbildning (dvs endast folkskola/grundskola), och att de som misslyckats med grundskolan eller hoppat av gymnasiet är kraftigt överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa ungdomarna.
Strannefors menade samtidigt att demografin (att antalet äldre blir fler) gör att alla behövs på arbetsmarknaden i framtiden. Det ser därför väldigt bra ut framöver när det gäller ungdomars möjlighet att få jobb, men då gäller det också att alla skaffar sig gymnasiekompetens. Strannefors menar därför att Komvux har en viktig roll för att ge ungdomar som misslyckats i skolan en andra chans. Jag delar denna åsikt, och det är något jag kommer att framföra i den kommande debatten om vuxenutbildning, som är mitt ansvarsområde i Moderaternas utbildningskommitté. Jag återkommer när det gäller Alliansens satsningar på dessa områden.
Sammanfattningsvis - ungdomsarbetslösheten är kraftigt överdriven, de flesta ungdomar som går ut gymnasiet med godkända betyg får också ganska snabbt ett jobb. Men de ungdomar som misslyckas i skolan löper samtidigt stor risk för långtidsarbetslöshet. För att vända detta måste vi genomföra och slutföra alla Alliansens beslutade skolreformer för att minska antalet ungdomar som misslyckas i skolan. Samtidigt måste vi ge de ungdomar som misslyckats en andra chans. Arbetslinjen hänger helt enkelt på utbildningspolitiken när det gäller ungdomarna!
En bra skola måste locka de allra bästa att vilja bli lärare
2011-03-29
I dag kommer jag att delta i Skolriksdagen i Stockholm, den årliga stora konferensen som anordnas av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För oss i Utbildningsutskottet är det ett viktigt tillfälle att träffa lokala skolpolitiker och personal från skolan.
I går hade jag och min utskottsordförande Margareta Pålsson ett debattinlägg i Borås Tidning där vi påpekar att en skola i världsklass kräver att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna vill bli lärare. Samtidigt måste lärare kunna göra karriär utan att behöva lämna undervisningen. Läraryrkets status måste öka.
Utbildningsutskottets studieresa till Bryssel och Paris
2011-03-24
Utbildningsutskottets studieresa den 21-24 mars 2011 gick till Bryssel och Paris, och främsta syftet var att få en tydligare bild av hur OECD, EU och olika EU-organ arbetar med utbildnings- och forskningsfrågor. Hela reseberättelsen finns här.
Fler lärlingsutbildningar behövs
2011-03-10
I går anordnade moderaterna i Arbetsmarknadsutskottet ett spännande seminarium om lärlingsprovanställningar. I panelen fanns bland annat Eskil Wadensjö, professor från Stockholms Universitet och en av landets ledande arbetsmiljöforskare, som dessutom varit med och författat en bok om lärlingsutbildning. Vid seminariet deltog även IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin och Lars Tullstedt som är kompetensförsörjningsansvarig hos Sveriges Byggindustrier.
Vi fick bland annat en redovisning av det nya avtalet om lärlingsanställning som sedan november förra året gäller mellan IF Metall och arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagen, Stål-Metall- och Industri-Kemi-arbetsgivarna. Man har alltså gått i spetsen för att branschvis införa en möjlighet till lärlingsanställning för att kunna säkra branschens behov av kompetent personal. I detta avtal anställs lärlingar enligt särskilda villkor och med en lön som ligger på 75% av lägstalönen enligt kollektivatalet. Man är inte garanterad anställning efter lärlingstiden, men sannolikheten för en anställning är stor, och oavsett vilket så har man fått en bra yrkesutbildning och lön under tiden. Än så länge är det för tidigt att utvärdera resultaten eftersom avtalet är alldeles nytt.
Som jämförelse beskrevs byggbranschen som ju alltid haft olika typer av lärlingsutbildningar. I byggbranschen gäller dock andra villkor än enligt IF Metalls avtal. Bland annat betraktas bygglärlingarna som vanliga anställda och har full lön.
Jag tycker det är intressant att man branschvis försöker hitta lösningar, och IF Metall och deras motparter går nu i spetsen för nytänkandet. Jag är dock övertygad om att vi inte kan avvakta avtalslösningar i alla branscher, utan att vi måste lagstifta i frågan för att möjliggöra för alla branscher att snabbt införa olika former av lärlingsutbildningar. Inte minst måste frågan om lämpliga anställningsformer hanteras. Alliansen lyfte ju frågan om lärlingsprovanställningar och lärlingsutbildningar på gymnasienivå under valrörelsen och regeringen lär återkomma i frågan.
Eleverna är smartare än vad vissa politiker tror
2011-03-09
Förra fredagen fanns en mycket läsvärd debattartikel i Borås Tidning. Det var en elev från årskurs nio i en av Borås friskolor, Martina Kilborn, som menade att den negativa bilden av friskolor är orättvis, och att de flesta elever drivs av en vilja att få en bra utbildning och inget annat när man aktivt väljer skola. Rubriken på hennes artikel säger det mesta: Viljan att lyckas i skolan lockar mer än egen dator
Som ledamot av riksdagens utbildningsutskott kunde jag inte låta bli att skriva ett svar. I allt väsentligt håller jag nämligen med Martina Kilborn. I mitt debattinlägg idag, Eleverna är klokare än somliga politiker tror, påpekar jag att det viktiga inte är skolformen eller ägandet i sig, utan kvalitén i undervisningen och hur elever och lärare upplever sin skola. Jag tycker vi politiker ska uppmuntra de elever som genom aktiva val försöker påverka sin egen framtid. Samtidigt tycker jag alla skolor ska hålla så god kvalitet att ingen elev behöver välja bort en dålig skola. Förhoppningsvis ska Alliansens samlade skolpolitik leda fram till detta.
Vi vet att många är väldigt nöjda med sina friskolor och att dessa ofta gör ett fantastiskt bra jobb med elever som inte trivs i sin vanliga skola, precis som det finns många utmärkta kommunala skolor med hög kvalitet. Tyvärr finns även det omvända, både kommunala skolor och friskolor som inte håller måttet. Dåliga skolor är aldrig acceptabla, oavsett hur de drivs. Den nya skollagen och de skärpta kvalitetskontroller som Alliansregeringen infört för alla skolor från och med i år är därför viktiga. En skola som inte sköter sig - oavsett om det är en friskola eller en kommunal skola - kan tvingas stänga eller tas över och tvångsförvaltas av staten. Skolinspektionen har ett tydligt uppdrag att ta krafttag mot skolor som inte följer kraven.
Mycket tänkvärt är det också när Martina Kilborn i sin artikel kritiserar det märkliga synsättet att friskolor ”stjäl” elever från de kommunala skolorna. Det finns ju ingen skola som äger en elev. Varje skola måste tvärtom förtjäna sina elever. Om inte skolan håller tillräckligt hög kvalitet kommer eleverna att försöka välja en annan skola, antingen en annan kommunal skola eller en friskola. Elevernas ökade möjlighet att kunna välja bort dåliga alternativ är faktiskt ett mycket starkt argument för valfrihet inom skolan.
Skål för en bättre skola med behöriga lärare
2011-03-02
I dag tog Riksdagen beslut om att införa en ny lärarlegitimation för att garantera att alla elever får undervisning av välutbildade och kompetenta lärare. Samtidigt höjs givetvis läraryrkets status. Bortsett från bnågra undantag och vissa övergångsbestämmelser så kommer endast legitimerade lärare att få fastanställas i framtiden. Det blir också också bara de som får sätta betyg.
En organisation som länge drivit frågan om lärarlegitimation är fackförbundet Lärarnas Riksförbund. I dag fanns deras styrelse på plats på åhörarläktaren i riksdagen, och man bjöd också oss i Alliansen i Utbildningsutskottet på ett litet glas bubbel för att fira. Här skålar Utbildningsutskottets ordförande Margareta Pålsson (M) och Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund för den nya reformen, som är en av Alliansregeringen alla reformer för en bättre svensk skola.
Friskolor ska ha samma regler som andra skolor
2011-02-26
Diskussionen om friskolorna och deras eventuella vinster blossade upp igen i går då skolminister Jan Björklund besökte Borås. Han ifrågasätter om friskolor ska kunna skapa stora vinster genom att exempelvis välja bort skolsköterska och skolbibliotek. Lite förvånad blir jag över Björklunds utspel, eftersom vi ju redan tagit beslut i riksdagen om en ny skollag som börjar gälla den 1 juli i år, och som bland annat tvingar även friskolor att ha just skolsköterskor och bibliotek. Just dessa två frågor känns därför ganska överspelade.
I grunden är det däremot bra med en debatt. Självklart ska friskolor ha samma rättigheter och skyldigheter som andra skolor. För mig som moderat är det inte skolformen eller ägandet i sig som är det viktiga, utan kvalitén i undervisningen och hur elever och lärare upplever sin skola. Vi vet att många är väldigt nöjda med sina friskolor och att dessa ofta gör ett fantastiskt bra jobb med elever som inte trivs i sin vanliga skola. Att det finns dåliga exempel förstör inte helhetsintrycket. De allra flesta friskolor ger inte heller någon vinst utan allt återinvesteras i verksamheten. Bilden av friskolor som vinstmaskiner i stora internationella skolkoncerner är inte särskilt rättvisande, även om det finns enstaka exempel. Och med den nya skollagen och de skärpta kvalitetskontroller som alltså införs för alla skolor från och med i år lär utrymmet för vinster inte bli särskilt stort. En skola som inte sköter sig - oavsett om det är en friskola eller en kommunal skola - kan tvingas stänga. Skolinspektionen har ett tydligt uppdrag att ta krafttag mot skolor som inte följer reglerna.
Om det sedan dessutom behövs särskilda regler för att motverka vinstdrivande friskolor som inte uppfyller skolinspektionens krav återstår att se. Personligen tycker jag väl att hotet om indraget tillstånd borde räcka för att garantera att alla skolor håller måttet. Däremot stör det mig inte om friskolor lyckas skapa en vinst samtidigt som de uppfyller alla kvalitetskrav, presterar ett bra resultat, ger de elever som behöver extra stöd och har nöjda elever och föräldrar. Personligen tycker jag det är betydligt värre med skolor som inte lyckas få pengarna att räcka till en bra undervisning, kvalificerade lärare och utbildningsmateriel.
Men som sagt - det viktiga är inte vem som driver en skola, utan elevernas resultat. Dåliga skolor är aldrig acceptabla, oavsett hur de drivs.
De största skolreformerna sedan 1842
2011-02-24
I går var jag inbjuden som talare till Bollebygdsmoderaternas årsmöte i Töllsjö. Förutom en allt starkare arbetsmarknad och minskande utanförskap handlade mitt anförande om de utbildningsreformer som sjösätts detta år. Det handlar faktiskt om de största skolreformerna sedan folkskolereformen 1842. Många av reformerna beslutades förra mandatperioden, men för att ge skolan framförhållning och möjlighet att planera genomförs de först i år. Några av årets viktigaste förändringar:
1. En ny skollag
Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Några viktiga förändringar i den nya skollagen är att lärarnas disciplinära befogenheter ökas och förtydligas, att fristående skolors rättsäkerhet stärks, samt att behörighetsregler för läraryrket stramas upp.
2. En ny gymnasieskola 2011 Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Eleverna på de praktiska utbildningarna kan välja om de vill läsa en utbildning som ger högskolebehörighet eller inte. Samtidigt förändras programstrukturen. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Vidare uppgår medieprogrammet i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet. På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.
3. En ny läroplan och nya kursplaner
Syftet med den nya läroplanen är att många fler elever ska nå skolans kunskapsmål genom att kraven görs tydligare, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Tydliga kursplaner ger vidare ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper. Tydliga kursplaner som är väl kända av skolledare, lärare och andra verksamma i skolan samt av elever och föräldrar stärker också skolors uppföljning och utvärdering och ger därmed bättre underlag för individanpassade insatser.
4. Ett nytt betygssystem
Från och med 2011 införs fler och tidigare betyg. Alla elever får skriftliga omdömen från årskurs 1 och betyg med början i årskurs 6. Betygen består av en sexgradig betygsskala med fem steg, A-E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt. Dessutom kan –– (streck) utdelas.
5. En ny lärarutbildning
Istället för dagens sammanhållna lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar och en starkare yrkesidentitet. Inom ett par examina finns även olika inriktningar.
6. En nyinrättad lärarlegitimation ska stärka kvalitén i skolan
Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd under introduktionsperioden. Legitimationerna ska utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen.
7. En fortsatt satsning på lärarlyftet
Det så kallade lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen någonsin. Under 2007-2010 har totalt 4,3 miljarder kronor avsatts för att ge behöriga lärare möjlighet att förstärka sin ämneskompetens. Satsningen har utvecklats positivt och uppföljningar visar att lärarlyftet både har bidragit till lärarnas kunskapsutveckling och förbättrat undervisningen. Regeringen vill därför fortsätta satsningen, men ändra inriktningen mot lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för och som därför behöver komplettera sin utbildning. 2011 avsätts 826 miljoner kronor för lärarlyftet. Regeringen beräknar med att avsätta ytterligare 310 miljoner kronor, 265 miljoner kronor respektive 115 miljoner kronor för 2012, 2013 och 2014.
8. Tidigare nationella prov
I årskurs 3 ska nationella prov ges för att testa basfärdigheterna i läsning, skrivning och räkning. Dessutom blir de tidigare frivilliga proven i årskurs 5 obligatoriska. Med tydliga kontrollstationer blir informationen bättre och fler kommer att få det stöd de har rätt till.
9. En ny läsa-skriva-räkna-satsning
En satsning på läsa-skriva-räkna har införs. Syftet med vår läsa-skriva-räkna-satsning är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel.
10. Satsningen på matematik, teknik och NO förlängs
Satsningen på matematik, teknik och NO förlängs. 400 miljoner kronor avsätts under 2011–2012 och den garanterade undervisningstiden i matte utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan. Dessutom påbörjas en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
11. Högre kvalité i förskolan
Allmän (men frivillig) förskola införs från tre års ålder. Förskollärarutbildning stärks och får ett ökat pedagogiskt uppdrag och en förtydligad läroplan. Vidare blir förskolan en egen skolform samtidigt som ett förskollärarlyft införs.
12. En ny yrkeshögskola
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar kommer att finnas under samma regelverk.
Besök hos Rymdbolaget - en svensk spetskompetens
2011-01-25
I kväll har jag besökt Rymdbolaget (Swedish Space Corporation) i Solna. Det är ett statligt ägt bolag som arbetar med att bygga och driva satelliter, utveckla flugburna havsövervakningssystem samt raketmotorer och framdrivningssystem för satelliter. Man erbjuder också testtjänster för flyg- och rymdsystem och driver den svenska rymdbasen i Esrange utanför Kiruna, som jag planerar att besöka till våren. Rymdbolaget är ett vinstgivande bolag som lämnar årlig utdelning till staten. Rymdfrågorna ligger sedan valet under mitt utskott, Utbildningsutskottet, och det är Skolminister Björklund som är "rymdminister". Rymdbolagets verksamhet handlar om mycket avancerad spetsteknik, där Sverige ligger i absolut framkant i världen. Mycket av dagens möte handlade om hur man kan utveckla denna verksamet. Vänstra bilden visar kontrollrummet i Solna varifrån man just nu styr forskningssatelliterna Tango och Mango i samarbete med raketbasen i Esrange. På högra bilden följer vi satelliternas omloppsbana runt jorden. Vackra och spännande bilder från satellitprojektet finns på Rymdbolagets hemsida, www.prismasatellites.se. Bilden nedan till vänster visar en satellit i naturlig storlek i entrén till Rymdbolaget.
Ett projekt som Rymdbolaget gärna vill sjösätta är "Steam", ett projekt för att med hjälp av satelliter forska mer kring vattenångans betydelse för klimatet. Av föredragningen fick vi väldigt klart för oss att man vet väldigt lite om vattenångans betydelse. Vissa forskare hävdar ju att vattenångan kan ha mycket större betydelse för klimatet än vad koldioxiden har. Om Sverige tillsammans med andra länder skulle lägga mer resurser på forskning om vattenångan i atmosfären skulle vi på ett bra sätt bidra till en mer allsidig belysning av den mycket komplicerade klimatfrågan.
Ska man få överklaga sina betyg?
2011-01-12
En utredning föreslår idag att elever ska få överklaga sina slutbetyg i årskurs nio, samt sina ämnesbetyg i gymnasieskolan, dvs sådana betyg som har betydelse för intagning till fortsatt utbildning. Bra förslag säger elevorganisationen Seco, medan lärarfacken är splittrade, men i huvudsak negativa. I riksdagen är åsikterna delade, även inom Alliansen.
För egen del är jag mycket tveksam. Å ena sidan är det givetvis en rättssäkerhetsfråga att elever ska kunna ifrågasätta sina betyg om de upplever att de blivit helt felaktigt behandlade. Betygen kan ibland ha avgörande betydelse för en elevs möjlighet att komma in på önskad vidareutbildning. Det är självklart viktigt att betyg är likvärdiga i hela landet.
Å andra sidan är det nog inte så enkelt i praktiken att införa en rätt att överklaga betyg. Betyg baseras på så mycket, inte bara på prov. Till exempel närvaro och engagemang på lektionerna, deltagande i grupparbeten och olika praktiska moment. Att i efterhand ompröva ett betyg lär bli ganska svårt om man ska kunna väga in allt som ligger bakom ett betyg. Det är ju bara den betygssättande läraren som har hela bilden. Det finns risk för en oerhört omfattande byråkrati på skolorna om väldigt många elever av oklara orsaker vill överklaga betyg. Jag ser också en risk för ökat godtycke där den som överklagar och ifrågasätter lyckas tjata sig till en höjning, vilket i så fall går ut över andra elever som ska konkurrera om en gymnasieplats eller högskoleplats.
Ett sätt att uppnå mer likvärdiga betyg är att ha fler nationella prov som garanterar att alla elever på alla skolor bedöms mer lika. Bättre utbildning av lärare i betygssättning är en annan viktig sak. Om vi även ska ha möjlighet att överklaga betyg så måste man hitta en praktisk lösning som fungerar.
Jag ska nu först ta del av utredningens förslag, och sedan får vi se hur frågan hanteras politiskt. Det blir till slut mitt eget utskott, Utbildningsutskottet, som får hantera ett eventuellt lagförslag. Men jag har en känsla av att vägen dit är lång.
2010-12-17 Hög kvalitet på lärarutbildningarna vid Högskolan i Borås
Hösten 2011 införs fyra nya examina inom lärarutbildningen. Inför denna förändring har alla högskolor tvingats söka nya examensrättigheter för att få utfärda förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen.
I går meddelade Högskoleverket att Högskolan i Borås är ett av de 13 lärosäten som får behörighet att utfärda grundlärarexamen (förskoleklass och grundskola upp till årkurs sex). 21 högskolor hade ansökt om denna rätt, men för åtta högskolor blev det avslag, på grund av brister i utbildningskvalitén. Bland de som fick avslag finns exempelvis Luleå, Umeå och Stockholm.
Nyligen togs liknande beslut för förskollärarutbildningarna. Även för denna utbildning fick Borås Högskola examenstillstånd, medan andra blev utan. Uppenbarligen håller Högskolan i Borås hög kvalitet i sin utbildning, och det bådar gott för eleverna i Sjuhärad, eftersom vi vet att många lärare blir kvar i närområdet efter examen.
Högskolan i Borås bedriver även utbildning av ämneslärare i årskurs 7-9 och ämneslärare i gymnasiet. I mitten av januari tar Skolverket beslut om vilka Högskolor som ska få examensrätt för dessa utbildningar. Vi håller tummarna för att Högskolan i Borås ska få förtroende även för dessa utbildningar.
2010-12-16 Fakta om den svenska utbildningssektorn
Häromdagen var Utbildningsutskottet på besök hos Högskoleverket. Vi fick bland annat en del riktigt intressanta fakta om svensk utbildning, och efter mötet fick jag ännu större respekt för det ansvarsområde jag ska arbeta mest med kommande fyra år.
* 97% av alla elever går vidare till gymnasiet efter grundskolan, och av dem som studerar på gymnasiet går 45% vidare till högskolestudier.
* 2,6 miljoner människor finns inom hela utbildningssektorn (förskola, grundskola, gymnasium, högskola mm), om man räknar in både elever, lärare och övriga anställda. Det betyder att utbildningssektorn är den största sektorn i det svenska samhället.
* Utbildningssektorn i Sverige omsätter 180 miljarder per år
* I Sverige finns 40 universitet och högskolor
* Högskolorna har 66.300 anställda och är därmed den största statliga arbetsgivaren.
* På högskolorna finns 304.000 helårsstudenter. Det betyder att antalet studenter är betydligt fler, eftersom man räknar om deltidsstudier till helårsplatser i statistiken.
* Minst 500.000 personer finns på plats i högskolan varje dag om man räknar in både elever, lärare och annan personal.
2010-12-07 Ännu ett trist bevis på att Alliansens stora skolreformer behövs
PISA är en internationell undersökning av 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Rapporten som presenterades idag har fått stort utrymme i media, och styrker Alliansens linje att skolan behöver reformeras i grunden. Sverige tappar nämligen relativt sett i förhållande till andra länder inom samtliga kunskapsområden i undersökningen: naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Mycket oroande är att var femte elev idag inte når upp till en grundläggande nivå i läsning. En nivå som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap enligt Skolverket. Dessutom tappar vi i likvärdighet och resultaten visar på att elevens sociala bakgrund får allt större betydelse för elevens resultat. Det är främst de redan svaga eleverna och pojkar som misslyckats och drar ner Sveriges resultat.
Bland de åtgärder för att förändra skolan som Alliansen har beslutat om eller snart tar beslut om finns en helt ny lärarutbildning, lärarlegitimation, ny rektorsutbildning, ny skollag som ger lärarna tydligare befogenheter, nya kursplaner med centralt innehåll som kommer öka likvärdigheten och ett helt nytt betygssystem. Anledningen till att resultaten fortfarande sjunker är att eleverna fortfarande går i den skola Alliansen håller på att reformera från grunden, och med all sannolikhet kommer Sverige att fortsätta falla i denna typ av undersökningar under ytterligare ett antal år framåt. De elever som tar studenten 2020 kommer nämligen att vara de första som enbart läst i en Alliansskola. Effekterna av skolreformer tar längre tid än effekterna av de flesta andra poltiiska beslut.
2010-12-06 Utbildning ger jobb
Göteborgs Universitet har kartlagt de studenter som tog examen åren 2003-2007. Av dessa har 92% jobb, och mer än 80% ar dessutom nöjda med sina arbeten, vilket väl rimligen tyder på att de fått ett arbete där de har i vart fall någon nytta av sin utbildning.
De flesta, 86%, fick jobb inom ett halvår efter examen. 45% fick till och med jobb innan studierna var klara. Svarsprocenten på enkäten var 65% eller nära 5.000 personer.
Slutsatsen är den gamla vanliga - utbildning lönar sig. Kanske inte alltid ekonomiskt för den som tagit stora studielån och får ett jobb som inte ger så hög lön. Men utbildning leder i vart fall till arbete för de flesta.
2010-12-01 Besök hos Lärarförbundet
I går kväll var Utbildningsutskottet inbjudna till Lärarförbundet, där vi träffade hela styrelsen för skoldiskussioner. En viktig fråga för den svenska skolans framtid är att lönerna är så låga för lärare att alltför få ungdomar vill studera till detta yrke. Detta är inget nytt, jag minns så väl när jag som 19-åring fick mitt första riktiga jobb på ett tryckeri. Det var ett ganska tungt och smutsigt industrijobb, och dessutom tvåskift, men lönen var verkligen bra. Min första månadslön visade sig vara högre än min mammas lärarlön, trots att hon arbetat 30 år i yrket. Det kändes inte rimligt.
Lärrförbundet var annars nöjda med det mesta i regeringens skolpolitik, inte minst förslaget om lärerlegitimation, vårt fokus på kvalitét i skolan, och tankarna på att premiera kommuner som höjer lärarlönerna. En bra skola kräver duktiga och engagerade lärare, och läörarlönerna är en viktg del i detta.
På bilden Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén och vår ordförande i Utbildningsutskottet, Margareta Pålsson (M).
2010-11-27 Sunt förnuft verkar segra i betygsfrågan
Regeringens förslag till betygsreform medförde en gemensam motion från de rödgröna partierna, där man bland annat krävde att alla fem betygsstegen ska vara kopplade till tydliga kunskapskrav. Regeringens förslag är att tre av stegen ska ha tydliga krav, medan de övriga två däremellan ska användas när elever ligger mellan kunskapskraven i de andra stegen. Både Skolverket och lärarfacken har kritiserat oppositionens krav, eftersom betygskriterierna redan är fastställda och reformen snart ska träda i kraft. Att nu göra om alla betygskriterier från början igen skulle skapa ett kaos i skolan och dessutom skulle det vara svårt och bli väldigt krångligt för både lärare och elever om man skulle fastställa mycket detaljerade kriterier för alla betygssteg.
Frågan har varit uppe i Utbildningsutskottet och bordlagts flera gånger, samtidigt som intensiva diskussioner pågått mellan Alliansen och Socialdemokraterna. Och häromdagen stod det klart att Socialdemokraterna lämnar den rödgröna överenskommelsen och i stället för upp med regeringen. Uppgörelsen, som presenteras i dag, innebär att det ska finnas specificerade kunskapskrav för att uppnå det lägsta, högsta och mellersta betygsstegen: A, C och E. För att nå betyget B respektive D krävs att alla mål i betyget under ska vara uppfyllda samt en del av kraven för betyget över. Alltså precis det som regeringen tidigare föreslagit. Samtidigt har Socialdemokraterna fått igenom att regeringen bör utvärdera utformningen av kunskapskraven efter två år, samt att lärarna ska få ett bra stöd för sin betygssättning och att det därför bör utarbetas en tydlig handledning för hur betygsstegen B och D ska användas.
Dagens överenskommelse har tagits emot med glädje av Lärarförbundet, som uppskattar att politikerna bakom överenskommelsen haft "skolans bästa för ögonen". Att betygsstegen B och D inte tilldelas särskilda, unika kriterier tycker Lärarförbundet är bra. Hade detta klubbats igenom skulle också de andra delarna av betygsstegen tvingats justeras, och det skulle innebära att ett helt nytt system måste införas om ett par år.
På tisdag tar Utbildningsutskottet beslut i frågan, och det verkar som om en stor majoritet i utskottet kommer att stå bakom beslutet. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna står dock utanför överenskommelsen, och på tisdag får vi se hur de ställer sig i frågan. Vad betygsreformen i övrigt innebär återkommer jag till efter beslutet i utskottet.
2010-11-25 Möte med Sveriges Förenade Studentkårer i Jönköping
En hektisk dag! Jag steg upp tidigt efter gårdagskvällens kungliga festligheter, tog morgonflyget hem, för att sedan direkt kasta mig i bilen och köra 13 mil till Jönköping i bitvis full snöstrom, för att hinna fram till ett möte med styrelsen och andra kåraktiva i Sveriges Förenade Studentkårer som samlats för hötskonferens.
Vi var fyra politiker från Utbildningsutskottet, Rosana Dinamarca (V), Adnan Dibrani (S) och så jag själv och min moderata kollega Betty Malmberg. Två från vardera sidan i politiken med andra ord.
Under ett par timmar träffade vi de kåraktiva i grupper för diskussion om allt från studentkårernas framtid och studentinflytandet efter kårobligatoriets avskaffande till kvalitén på högskoleutbildningarna, lärarnas kompetens, frågan om studieavgifter för utländska studenter, forskningsfrågor och en massa annat. Vi fick en hel del spännande tankar med oss tillbaka till Riksdagen, och det finns en hel del frågor att arbeta med inom utbildningsområdet. Mest nöjda var konferensdeltagarna med att regeringen satsat mer pengar på högre utbildning och att vi höjt fribeloppen för studiemedel så att man kan tjäna mer pengar än man tidigare fick utan att studiemedlen minskar.
Ett glädjande och rykande färskt besked kunde vi också ge konferensdeltagarna, och det var att vi i går fick beskedet från utbildningsminister Jan Björklund att man nu verkar ha hittat en lösning på problemet som finns att en del studenter inte får fulla studiemedel trots att man faktiskt studerat på heltid och klarat sina tentor. Orsaken har varit att vissa studenter läser in fler poäng på kortare tid och därefter har en fri period för exempelvis omtentor. CSN har då ibland ansett att studenterna inte uppfyller kraven för fulla studiemedel, trots att studenterna i praktiken snarare läser mer än vad som krävs. Nu verkar alltså en lösning vara på gång.
2010-11-21 Uppvärdering av praktiska yrkesutbildningar
I dag har jag ett debattinlägg i Borås tidning om regeringens stora reform när det gäller de praktiska yrkesutbildningarna.
I dag lämnar alltför många elever gymnasieskolan i förtid med ofullständiga betyg. Vi vet att detta ofta leder till arbetslöshet och utanförskap. Bland dem som inte slutför sin utbildning finns många elever som inget hellre vill än att lära sig ett yrke, men som hoppar av gymnasiet eftersom man inte orkar med att läsa in en obligatorisk högskolebehörighet. Samtidigt som vi har en hög ungdomsarbetslöshet beskriver dessutom alltfler företag stora problem med att hitta kvalificerade och välutbildade yrkesarbetare.
Regeringen uppvärderar nu det praktiska yrkeskunnandet. En viktig del i detta är den nya gymnasieskolan som kommer att erbjuda både högskoleförberedande utbildningar och mer yrkesinriktade utbildningar. De elever som går yrkesutbildning ska självklart samtidigt kunna läsa in högskolebehörighet om de önskar detta, men det kommer inte att vara obligatoriskt.
Sedan några år pågår även en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Över 7.000 gymnasieungdomar lärde sig under våren 2010 sina yrkesämnen på en arbetsplats. Försöksverksamheten är populär, och trots den ekonomiska krisen står skolorna i kö för att få tillgång till utbildningsplatserna. Lärlingsutbildningar knyter också skola och arbetsliv närmare varandra, och från näringslivshåll är försöket mycket uppskattat. Regeringen går nu vidare och permanentar försöket med gymnasial lärlingsutbildning. Under åren 2011-2014 satsar regeringen nära 800 miljoner kronor för att skapa 30.000 lärlingsplatser inom gymnasieskolan.
Målet med regeringens reformer är givetvis att fler elever än idag ska slutföra en utbildning och därmed öka sina chanser att få ett arbete och egen försörjning, samtidigt som vi förbättrar företagens tillgång till välutbildad arbetskraft.
2010-11-17 Besök på Högskolan i Borås
Som nybliven ledamot i Utbildningsutskottet är det mycket nytt att sätta sig in i. Enklast är ju att börja på hemmaplan, så i dag passade jag på att ha ett möte på Högskolan i Borås med prorektor Björn Brorström och informationsansvarige Johan Sundeen. Jag fick en intressant beskrivning av hur Högskolan i Borås väldigt snabbt växt till den storlek man har idag, med utbildning av över 6.700 helårsstudenter på sex olika institutioner. Jag fick också en bild av situationen idag, där man är mycket positiva inför framtiden.
För Borås och hela Sjuhärad är Högskolan av oerhört stor betydelse. Högskolan i Borås bidrar till att förse regionen med kompetens inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi, handel och logistik, samt inom läraryrkena och vårdyrkena. Och Textilhögskolan är dessutom en helt unik utbildning inom textil och design som man är ensamma om i Sverige.
För egen del lär det bli fler besök på Högskolan, och inte minst lärarutbildningarna intresserar mig, eftersom det ju verkligen berör området för mitt utskott. Enligt Skolverket håller dessutom lärarutbildningarna i Borås hög kvalitet.
2010-11-15 Sämre betyg - eller kanske korrekta betyg?
Sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/1998 har trenden varit att meritvärdet successivt har ökat. Men våren 2010 sjönk det genomsnittliga meritvärdet för niondeklassarna i grundskolan för första gången på fem år. Allt enligt ett pressmeddelande från Skolverket idag.
Självklart kommer en del politiska motståndare att försöka beskriva detta som ett politiskt misslyckande för skolan. Men då ska man förståss också komma ihåg att de elever som lämnade årskurs nio i våras började skolan år 2001. Alltså långt innan Alliansen började förändra skolpolitiken. Att vända utvecklingen i skolan tar lång tid, det är som att försöka vända en oljetanker i full fart. Först om 7-8 år kommer resultatet av Alliansens skolpolitik att börja märkas.
Dessutom är det enligt Skolverket tveksamt om det verkligen är elevernas sjunkande kunskaper som återspeglas i de sjunkande meritpoängen. Skolverket konstaterar att andra förklaringar ligger närmare till hands. Betygen har debatterats mycket det senaste året. Skolverket har släppt en uppmärksammad rapport om rättvisa i betygsättningen och Skolinspektionen har börjat kontrollrätta nationella prov. Sammantaget kan detta, enligt Skolverkets pressmeddelande, ha gjort lärarna mer restriktiva när de sätter betyg. Om detta skulle vara förklaringen så är det väl snarast ett bevis på att betygen nu blivit mer rättvisande och likvärdiga över landet. Om färre lärare sätter "glädjebetyg" är det faktiskt en utveckling åt rätt håll.
2010-10-18 Lagförslag om ny lärarlegitimation med viktigt undantag
I dag presenterar utbildningsminister Jan Björklund en proposition om krav på lärarlegitimation i den svenska skolan. Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får fastanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. Detta sker samtidigt som en ny lärarutbildning införs och det dessutom blir mer resurser för lärares fortboldning.
För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd under introduktionsperioden. Legitimationerna ska utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. Endast legitimerade lärare och förskollärare får fastanställas och enbart de legitimerade får sätta betyg. Reglerna införs dock stegvis av hänsyn till dagens fastanställda obehöriga lärare, och kommer att gälla fullt ut först från 2015.
Ett problem med förbud att fastanställa lärare utan legitimation som jag själv pekat på vid upprepande tillfällen är att många duktiga lärare på yrkesutbildningar är experter inom sitt yrkesområde men saknar lärarbehörighet. Jag har varit orolig för att viktig yrkeskompetens skulle offras om man krävde behöriga lärare inom alla områden. Nu görs ett viktigt undantag just för yrkeslärare där just yrkeskunskapen tillåts väga tyngre än lärarlegitimationen när man anställer en lärare. Dessa lärare ska kunna anställas utan legitimation, men i stället få pedagogisk vidareutbildningar av sin arbetsgivare. Detta känns som ett rimligt sätt att hantera problemet och garantera att elever på yrkesprogram får en utbildning av yrkeslärare som är kunnig och uppdaterad inom sitt yrkesområde, men som också måste genomgå pedagogisk utbildning.
Kravet på lärarlegitimation kommer rimligen att öka statusen på läraryrket och locka de allra duktigaste att bli lärare. På sikt tror jag också att lönerna kommer att stiga. Duktiga och engagerade lärare är helt avgörande för skolans framtid och därför tycker jag dagens proposition är ett mycket viktigt steg. Nu ska vi analysera lagförslaget i Utbildningsutskottet innan riksdagen tar sitt beslut. Det blir sannolikt mitt allra första ärende som ny ledamot i Utbildningsutskottet.
2010-10-16 I Hans Nyhages fotspår...
Vid de första mötena med Utbildningsutskottet i veckan upptäckte jag ett intressant foto på väggen där alla tidigare utskottsordförande finns på bild. Fotot var på Hans Nyhage, moderat ordförande i utbildningsutskottet 1993-94 under Carl Bildts regering. Hans Nyhage var invald i riksdagen från vår valkrets, och bodde då i Kinna. Vid mitt första val efter att jag flyttat tillbaka till Ubbhult 1991 var Hans Nyhage den jag själv röstade på i riksdagsvalet, eftersom min röst givetvis gick till moderaterna. Inte kunde jag väl ana då att jag en dag själv skulle bli ledamot i det riksdagsutskott där han tidigare varit ordförande.
Jag träffar Hans Nyhage emellanåt när han besöker riksdagens veterandagar. Han brukar alltid leta upp mig och hälsa. Vi hörs ibland också via e-post eller telefon. Idag är Hans 86 år och bor i Halmstad. Han är fortfarande lika intresserad av politik och samhällsfrågor.
Jag är stolt och hedrad av att gå i hans fotspår som ledamot av Utbildningsutskottet. Hans bild hänger för övrigt som av en händelse alldeles bakom min stol i utskottsets sessionssal....
2010-08-02 Krafttag mot skolk
I dag presenterade utbildningsminister Jan Björklund regeringens förslag om att olovlig frånvaro ska föras in i betygen. Skolk leder till sämre skolresultat och en uppluckrad studiemoral. Det finns olika skäl till att elever skolkar men det är ofta ett tecken på att allt inte står rätt till. Att tidigt upptäcka att eleven mår dåligt för att kunna ge det stöd som krävs är en investering för skolan och samhället men framförallt för individen. "Det är inte okej att vuxna kommer och går som de vill på en arbetsplats. Då ska det inte vara det för eleverna i skolan heller. Eleverna ska vara närvarande på lektionerna, skolket idag är oacceptabelt stort" säger utbildningsminister Jan Björklund.
Förslaget innebär att omfattningen av skolk i antal timmar eller lektionstillfällen förs in i terminsbetygen för elever i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer där terminsbetyg utfärdas. Gymnasiet är visserligen en frivillig skolform, men har man sökt till gymnasiet och upprätthåller en plats där ska man också delta i undervisningen. Även för gymnasieskolan gäller därför att uppgifter om eventuell olovlig frånvaro ska redovisas i elevens samlade betygsdokument. Reglerna är tänkta att börja tillämpas hösten 2011 samtidigt med den nya skollagen.
Jag tycker förslaget är en självklarhet. Att låta elever komma och gå som de vill i skolan och inte bry sig om skolk är att lura våra ungdomar. Under hela resten av livet kommer de att vara tvingade att passa tider. Lika bra att lära sig det redan i skolan. Förhoppningsvis kan också de nya reglerna medföra att färre elever skolkar och därmed klarar av skolan.
Det ska förresten bli spännande att se hur oppositionen reagerar på förslaget. Att de säger nej är nog ingen vild gissning. För oppositionen är ju det här med ordning och reda i skolan ingen särskilt prioriterad fråga. Snarare tvärtom.
2010-07-31 Alliansen skapar en skola för framtiden
Sambandet mellan utbildning och arbetslöshet är tydligt, inte minst för ungdomar. Det framgår exempelvis av dagens artikel i Borås Tidning. I dag har jag också en debattartikel som beskriver hur flera rapporter visat på stora brister i den gamla skolan och hur Alliansen därför målmedvetet förändrat skolpolitiken de senaste fyra åren. Ofta har detta skett i strid med en spretig opposition som bara är överens om en sak - att man ogillar regeringens förslag - men som inte har någon egen gemensam linje i skolpolitiken.
Resultaten av Alliansens förändringar kommer tyvärr att ta tid av naturliga skäl - det tar minst 13 år för ett barn att gå igenom förskoleklassen, grundskolan och gymnasiet. Resultaten av den gamla socialdemokratiska skolan kommer vi att få leva med under många år. Men någon gång måste man påbörja en förändring, och vi har definitivt inte råd att låta en rödgrön regering backa tillbaka skolpolitiken och återinföra den skola som haft så stora brister.
2010-07-08 Obegriplig (s)atsning på mer förskola för barn till föräldralediga
Dagens löfte från Mona Sahlin (S) om en miljardsatsning för att erbjuda 30 timmars förskoleplats även till barn till föräldralediga och arbetslösa är obegripligt. När Sahlin i sitt tal i Almedalen idag talade om att barn idag "straffas" för att föräldrarna är föräldralediga eller arbetslösa har hon fel. Redan idag har ju alla barn rätt till 15 timmars förskola varje vecka även om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga! Det gör att barnen kan behålla kontakten med sina kamrater, och att föräldrarna får tid att söka jobb eller kan ägna sig åt sina mindre barn. Att dubbla rätten till tid i förskolan till 30 timmar per vecka (6 timmar per dag) är helt onödigt men väldigt dyrt. Är det verkligen den viktigaste reformen som de rödgröna kan komma på att föräldrar som är hemma ska ha rätt att ha sina barn i förskolan nästan på heltid?
Jag är övertygad om att det är fler än jag som reagerar och tycker att Socialdemokraterna är fullständigt fel ute i denna fråga. Kontrasten blir extra tydlig när man samtidigt ser Alliansens storsatsning på ökad kvalitet i skolan som också presenterades idag. Prioriteringarna är minst sagt olika!
2010-07-08 Allianslöfte: 6,2 miljarder extra till skolreformer
Alliansen utlovade idag 6,2 miljarder extra till grundskola, gymnasium och komvux under kommande mandatperiod. Dels handlar satsningarna om att finansiera de stora skolreformer som riksdagen beslutat om under våren, dels handlar det om ytterligare kvalitetssatsningar och förlängning av pågående satsningar. Dessutom pengar för att sjösätta det nya betygssystem från årskurs sex som Alliansen har som ett av sina vallöften.
Satsningarna omfattar följande 16 områden:
* satsning på bättre lärarutbildning och rektorsutbildning samt forskning- och vidareutbildning för att öka andelen behöriga lärare
* ökad lärarledd undervisningstid i skolorna
* särskild satsning på matematik, naturvetenskap och teknik
* forsatt läsa-skriva-räkna-satsning i ytterligare två år
* betyg från årskurs 6
* fler nationella prov
* vidareutveckling av åtgärdsprogram mot mobbning
* förlängd satsning på sommarskola för att kunna komplettera betyg
* belöningssystem för duktiga lärare
* satsning på entreprenörskap i skolan
* fler lärlingsplatser på gymnasiet och vuxenutbildningen
* försök med fjärde tekniskt år på gymnasiet
* fler platser i yrkesvux
* bonus till bra skolor i utsatta områden
* förbättrad kompetens hos lärare i svenska för invandrare (sfi)
* bättre utvärderingar av resultaten inom utbildningsområdet
2010-07-06 Ska vi låta de rödgröna återinföra flumskolan?
De rikas barn presterar bättre i skolan än de fattigas barn. Och betygsskillnaden ökar, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund (LR) låtit Statistiska centralbyrån (SCB) göra och som presenterades i går. Alla niondeklassares slutbetyg från 1990 till 2008 har granskats. Under den tiden har barn till höginkomst- tagare höjt sitt betygssnitt betydligt mer än låginkomsttagarnas barn. Resultatet stämmer mycket väl med Skolverkets egen granskning som jag tidigare berättat om på bloggen och som citeras i rutan här nedan
Båda rapporterna innebär alltså en svidande kritik mot den gamla Socialdemokratiska skolan som verkar missgynna barn från studieovana hem allra mest och som därmed ökar klyftorna i samhället.
Alliansen tar skolproblemen på största allvar och har beslutat om ett stort antal förändringar inom skolan denna mandatperiod, ofta i hård strid mot oppositionen. Skärpta krav på ordning och reda i skolan där det i den nya skollagen slås fast att alla elever har rätt till trygghet och studiero. Möjlighet införs att stänga av en elev från undervisning en kortare tid, och i undantagsfall blir det möjligt att permanent flytta en elev till en annan skola. Föremål som används för att störa undervisningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten ska kunna omhändertas. Mer pedagogik i förskolan, bättre utbildning av lärare och rektorer, tidigare betyg, tidigare nationella prov, ny läroplan, mer stöd till elever som halkar efter, möjlighet till ett extra skolår för elever som inte klarar kraven på nio år, mer stimulans till elever som snabbare klarar av kraven. Total reformering av gymnasieskolan där både yrkesutbildningar, högskoleförberedande utbildningar och lärlingsutbildningar ska erbjudas. Allt detta och mer därtill behövs för att få ordning på den svenska skolan. Resultatet av reformerna kommer däremot att dröja, först när dagens mindre barn gått igenom hela skolsystemet kommer effekterna att synas tydligt. Förändring av skolan tar tid!
Oppositionen då? Det man ser tydligast är hur splittrade de rödgröna är. Man är oeniga om betyg, läxor, nationella prov, krav på ordning och reda i klassrummet, satsningar mot mobbning, synen på friskolor och hur läroplanerna ska se ut. Det man hört mest högljutt är Vänsterpartiet förslag om förbud mot läxor och motståndet från Vänsterpartiet och Miljöpartiet mot tidigare betyg. Men det mesta ska tydligen fortsätta ungefär som förut. Den skola som misslyckats så totalt lär rulla på som om ingenting har hänt om de rödgröna skulle vinna valet. De har ingen gemensam linje i de avgörande frågorna och har inte presenterat någon gemensam skolpolitik alls.
2010-06-23 Den nya skollagen är viktig för arbetslinjen
Ett av mandatperiodens sista beslut i riksdagen var om en ny skollag. Det är ett omfattande dokument på över 400 sidor. Det handlar om allt från förskola till grundskolan, gymnasium, särskola och vuxenutbildning. Många av förändringarna är väl kändas och bygger på andra riksdagsbeslut under mandatperioden, nu samlas allt i en gemensam lag.
I den nya lagen slås först och främst fast att alla elever har rätt till likvärdig utbidning.och att läroplanerna ska gälla i alla skolor, oavsett om det är kommunala skolor eller friskolor. Det slås även fast att alla elever ska ges den ledning och den stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller alltså alla elever, både de som har det jobbigt och behöver extra stöd och de som har det lätt för sig i skolan och därför behöver mer stimulans.
Skolplikten kommer att kunna vara kortare eller längre. Om en elev uppnår målen tidigare ska skolplikten också upphöra tidigare. Om en elev inte klarar kraven i årskurs nio ska skolplikten däremot förlängas i ytterligare ett år. Dagens individuella program på Gymnasiet avskaffas samtidigt och i stället införs ett introduktionsprogram för de elever som behöver ytterligare stöd innan man kan påbörja en ordinarie utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Samtidigt införs nya regler om intagning till yrkesprogram på gymnasiet.
I den nya skollagen fastslås också att alla elever har rätt till trygghet och studiero. Möjligheter införs att stänga av en elev från undervisning en kortare tid, och i undantagsfall blir det möjligt att permanent flytta en elev till en annan skola. Föremål som används för att störa undervisningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten ska kunna omhändertas.
I lagen förtydligas reglerna om skolplikt vilket gör att det blir svårare än idag att få befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen. Möjligheten till hemundervisning finns kvar, men endast vid synnerliga skäl. Om en elev uteblir från undervisningen utan giltiga skäl ska rektorn samma dag se till att vårdnadshavarna underrättas.
Utan utbildning är det svårt för unga att få jobb, det är en enkel men viktig sanning. Den nya skollagen skärper upp reglerna och syftar till att öka kvaliten och studieron i skolan, och är tydlig med att alla elever ska få utvecklas och få rätt stöd vid behov. En bra skola är en mycket viktig del i Alliansens politik för jobben och för att öka företagens möjlighet att få tag på kvalificerad arbetskraft, och den nya skollagen är därför ett viktigt beslut.
En intressant sak är att de tre rödgröna partierna är helt oeniga om nästan allt i skolpolitiken. Det finns inte mindre än 56 reservationer mot regeringens förslag, och av dessa är större delen enskilda reservationer från olika partier och endast en mindre del gemensamma från hela oppositionen. Skolpolitiken är en av oppositionens besvärligaste områden där politiken spretar åt alla håll.
2010-06-08 Nu är det bevisat - tidiga betyg är bra för barnen
Betyg i tidig ålder är bra, visar en ny unik forskarstudie från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) i Uppsala. Forskaren Anna Sjögren har studerat hur det gått för elever som fick respektive inte fick betyg i låg- och mellanstadiet på 70-talet. När socialdemokraterna avskaffade betygen blev det en övergångsperiod så att vissa elever i landet fick betyg och andra inte fick fast de tillhörde en och samma årskull. Det ger en unik möjlighet att följa hur det gått för eleverna med och utan betyg. Studien omfattar drygt två miljoner elever, och resultatet är uppseendeväckande!
Studien visar att avskaffade betyg främst missgynnade barn till lågutbildade föräldrar, medan barn till högutbildade klarade sig lika bra eller bättre utan betyg. Det gick bättre i livet för alla tjejer som fått betyg tidigt och för de flesta killar. De som fick betyg hade större chans att klara gymnasiet än de som inte fick betyg. Alliansens skolpolitik innehåller bland annat ett förslag om tidigare betyg, och det kommer att bli ett av Alliansens vallöften. Det är uppenbarligen ett bra vallöfte om man vill ge barn till lågutbildade föräldrar en bättre chans i livet.
Oppositionen är oerhört splittrad i de flesta frågor som rör skolan. Det gäller inte bara betygen utan exempelvis även frågan om ordning och reda i skolan, synen på friskolor och inte minst Alliansens stora reformering av gymnasieskolan. De tre rödgröna partierna ger hela tiden olika besked, och ingen vet egentligen vad en rödgrön regering skulle driva för skolpolitik.
2010-03-30 Lite lättnader vid privat övningskörning
I dag kan bara den som genomgått en introduktionsutbildning tillsammans med sin elev bli godkänd som handledare för att övningsköra privat. Både eleven och handledare kan alltså behöva gå handledarkursen flera gånger om de ska övningsköra med olika personer. Detta är en av alla de saker jag har irriterat mig på när det gäller hur politikerna - oavsett politisk färg - gjort det allt dyrare och krångligare att ta körkort. Allt i trafiksäkerhetens namn. Jag har därför motionerat fyra gånger denna mandatperiod om en översyn och förenkling av regler och krav för att ta körkort:
I går nådde mig en nyhet som i vart fall är ett litet, litet steg åt rätt håll. De som övningskör privat ska inte längre behöva gå den obligatoriska handledarkursen tillsammans med personen de ska köra med, föreslår regeringen. Alltid något...
2010-01-12 Lagförbud mot könskvotering vid antagning till högskolorna
Regeringen skickar inom kort ut ett lagförslag på remiss som ska förbjuda "positiv särbehandling", dvs könskvotering av underrepresenterat kön vid antagning till högskolorna. "Utbildningssystemet ska öppna dörrar - inte slå igen dem i ansiktet på studiemotiverade unga kvinnor", skriver högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) på DN-debatt idag.
Bakgrunden är kritik mot att män fått förtur till populära utbildningar där deras kön är underrepresenterat. Det gäller utbildningar där antalet sökande med högsta betyg är fler än det finns platser, till exempel veterinärutbildning, tandläkarutbildning, läkarutbildning och psykologutbildning. Eftersom fler kvinnliga än manliga sökande har högsta betyg, så har konsekvensen blivit att männen fått förtur eftersom det i högskoleförordningen finns en bestämmelse om att könskvotering ska användas för att skilja ut sökande med likvärdiga meriter. Svea hovrätt gav nyligen 44 kvinnor rätt till skadestånd för att de kvoterats bort på grund av kön vid ansökan till veterinärutbildningen. Lunds universitet har också stämts av kvinnor som drabbats av positiv särbehandling vid ansökan till psykologutbildning. Jag kommenterade detta på bloggen den 30 mars 2009.
Dagens besked från ministern är mycket glädjande, och kanske kan det öppna ögonen på fler kvoteringsivrare som i andra sammanhang förespråkar olika former av kvotering? Kvotering är alltid orättvist, och motverkar alltid sina egna syften. Kvotering är dessutom ett rent socialistiskt påfund. Snart är Sverige en form av könskvotering fattigare, och det är ett utmärkt steg åt rätt håll.
Så länge jag är politiker kommer jag att motarbeta alla former av kvotering, oavsett om det gäller kön, etnisk bakgrund, ålder eller något annat. I min värld är alla människor individer och inte en representant för en grupp eller ett kollektiv av män, kvinnor, svenskar, invandrare, unga eller gamla.
2009-10-21 Riksdagen röstade ja till en ny gymnasieskola
Alldeles nyss röstade riksdagen ja till regeringens förslag omm en helt ny gymnasieskola som börjar gälla från höstterminen 2011. Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, 12 yrkesförberedande och 6 högskole- förberedande program. Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen.
De största förändringarna i regeringens förslag för en ny gymnasieskola är följande:
* På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.
* Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Till det yrkesförberedande krävs godkänt i 5 andra ämnen utöver svenska, engelska och matematik för behörighet.
* Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen samt att en modern lärlingsutbildning införs.
* Möjligheten finns kvar för alla elever som vill att läsa in högskolebehörighet under sin gymnasieutbildning - men det blir inget tvång för alla elever på de yrkesförberedande programmen att göra detta.
* Programstrukturen förändras. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskapsprogrammet.
* Specialutformade program finns kvar och skall kvalitetsgranskas av Skolverket.
Vi vet idag att en stor del av de ungdomar som är arbetslösa antingen har lämnat grundskolan utan godkända betyg eller hoppat av gymnasiet. Men den nya gymnasieskolan ökar chanserna för alla elever att få en utbildning som ger större chans till jobb och egen försörjning. Dagens beslut är ett av de viktigaste riksdagen har tagit denna mandatperiod för att minska den framtida ungdomsarbetslösheten och för att i framtiden trygga tillgången på skickliga yrkesmän inom många yrken. Inte minst kommer yrkesutbildningarna att få en ordentlig statushöjning genom att man får en särskild yrkesexamen efter studierna.
2009-10-18 Sjuhärads studenter blir mindre fattiga...
I dag har jag tillsammans med tre partikolleger en debattartikel i Borås Tidning som handlar om Alliansregeringens förstärkning av studenternas ekonomi. Vi förbättrar studiemedlen och höjer fribeloppet för hur mycket man får tjäna innan studiemedlen reduceras. Studenter som arbetar extra tjänar dessutom mer på grund av att jobbskattavdraget ger lägre skatt.
Vi hade själva satt rubriken "Sjuhärads studenter får mer pengar", men BT:s debattredaktion ändrade detta till "Sjuhärads studenter blir rikare". En något missvisande rubrik kan man tycka....jag tror ytterst få studenter kommer att känna sig "rika" till följd av Alliansens satsningar. Däremot lite mindre fattiga.
2009-09-20 Flera steg åt rätt håll för studenternas ekonomi
Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Ändå har många studenter svårt att få ekonomin att gå ihop. Regeringen presenterar därför i budgeten ett förslag om att höja studiemedlen från den 1 januari 2010, vilket ger studenterna 350 kronor mer i plånboken varje månad.
Egentligen höjs studiemedlen med cirka 430 kronor per månad, varav lånedelen höjs med cirka 390 kronor och bidragsdelen med 40 kronor per månad. Studiemedlens nivå är dock kopplad till prisbasbeloppet, precis som många andra stödsystem. När priserna har gått upp i samhället under senare år har studiemedlen ökat automatiskt. Till följd av de i dagsläget svaga prisförändringarna sänks prisbasbeloppet för ovanlighetens skull nästa år. Det innebär att regeringens höjning av studiemedlet med 430 kronor ger studenterna 350 kronor mer i plånboken varje månad, i stället för att studiemedlen skulle ha sänkts med 80 kronor om inga tillskott beslutats.
Från den 1 januari 2011 höjs också fribeloppet för studenter med cirka 30 000 kronor. Det innebär att fribeloppet höjs från dagens 107 000 kronor till cirka 136 400 kronor per år (11.367 kronor per månad) för en heltidsstudent. Det är ju alltid en bit på vägen, även om jag som princip anser att fribeloppsgränsen borde avskaffas helt. Man ska inte straffa studenter för att de vill arbeta extra. Jag har motionerat om avskaffat fribelopp i riksdagen, och kommer att fortsätta att verka för detta. Samtidigt kan jag nöjt konstatera att det höjda jobbskatteavdraget ger studenterna väldigt lindrig beskattning av sitt extraarbete, något som ofta glöms bort i debatten. För den student som 2011 tjänar maximala 11.367 kronor per månad innebär jobbskatteavdraget sänkt skatt med totalt 8.000 kronor per år.
Ytterligare en positiv sak för studenterna är att kårobligatoriet avskaffas och medlemskap i kåren görs frivilligt. Det kommer både att sänka studenternas kostnader och göra att man själv får avgöra hur mycket man är beredd att betala för eventuellt medlemskap i studentkåren i förhållande till den nytta man upplever med ett medlemskap. Precis som det ska vara.
2009-09-11 Bodström (S) sitter återigen på flera stolar samtidigt
Förra justitieministern Thomas Bodström (S) har som media berättat accepterat uppdraget som styrelseledamot i den privata friskolekoncernen Pysslingen. Detta har nu väckt ont blod hos hans partikolleger, vilket är begripligt. Bodström representerar ju ett parti som vill motarbeta friskolors rätt att verka och gå med vinst. Och den märkliga diskussionen om SSU:s ansökan om att få starta egen friskola i Borås visar att motståndet mot friskolor inte bara finns i riksdagen utan frodas även bland lokala socialdemokrater, exempelvis i Borås och Mark.
Pysslingen Förskolor och Skolor AB är ett företag som växer snabbt. De senaste åren har försäljningen ökat med drygt 15 procent om året. 2008 omsatte bolaget 829 miljoner kronor och gjorde en vinst på drygt 26 miljoner (källa: Politikerbloggen). Thomas Bodström, som tydligen haft sina egna barn på Pysslingen-förskolor, ska nu som styrelseledamot verka för att Pysslingens ägare, ett danskt riskkapitalbolag, ska öka sina vinster på verksamheten så mycket som möjligt. Samtidigt ska han sitta i riksdagen och motarbeta friskolor. Tala om att sitta på flera stolar samtidigt! Fast det är å andra sidan Bodsröm van vid. Som advokat och samtidigt ordförande för riksdagens justitieutskott är han först med och beslutar om lagar och kan sedan tjäna pengar på att försöka hitta kryphål i samma lagar som advokat.
Lite spännande är det för övrigt att Vänsterpartiet häromdagen krävde ett förbud mot att ta ut vinster i privata skolor och förskolor. Bodströms styrelseuppdrag blir därmed ännu en spännande ingrediens i den rödgröna soppan.
2009-08-25 Svenska föräldrar stödjer regeringens gymnasieform
Lärarnas Riksförbund har gjort en enkät bland svenska föräldrar som visar att tre fjärdedelar av landets föräldrar stödjer regeringens förslag att yrkesinriktade program på gymnasiet inte behöver ge högskolebehörighet.
"Föräldrarna inser att ska deras barn gå fordons- eller byggprogrammet eller liknande, är det det de behöver. De ska inte behöva läsa in allmän behörighet, som tar betydligt längre tid" säger Metta Fjelkner, LR:s ordförande.
Resultatet av undersökningen förvånar knappast, möjligen hade jag trott att stödet för regeringens förslag skulle vara ännu starkare. Jag träffar många socialdemokrater som säger rent ut att i denna fråga tycker de att Alliansens politik är helt rätt. De flesta inser att om ett krav på högskolebehörighet gäller för alla gymnasieutbildningar som kommer det att göra att alltför många elever inte slutför sina studer utan helt enkelt slås ut. Att det sett ut så under många år är tyvärr en förklaring till dagens ungsdomsarbetslöshet. När jag talar med personal på Arbetsförmedlingarna säger de alltid att ungdomar som inte slutfört sin utbildning är de som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa. Gymnasiereformen är därför en av de viktigaste saker regeringen kan genomföra för att minimera ungdomsarbetslösheten i framtiden.
2009-07-12 Rekordmånga antagna till universitet, högskolor och Komvux
Sammanlagt 285.968 personer antagits till universitetet eller högskola i höst. Det är en ökning med 13 procent jämfört med förra höstterminen och innebär nytt rekord i antalet antagna för andra året i rad, enligt Verket för högskoleservice. Antalet sökande var också rekordstort, drygt 345.000 hade sökt, vilket är drygt 20 procent fler än i fjol. Man kan väl misstänka att konjunkturläget och den bistra arbetsmarknaden haft betydelse, men regeringen har också ökat antalet platser på vissa universitet och högskolor, främst i Västsverige. Bland annat har Högskolan i Borås tilldelats 200 extra utbildningsplatser.
I Sjuhärad kan man se att även antalet studerande på Komvux ökar. Förra året var det svårt att fylla alla platserna, men nu är läget det omvända. Störst tryck är det på yrkesutbildningarna där antalet sökande har fördubblats i jämförelse med i fjol.
Att använda lågkonjunkturen för att utbilda sig är sannolikt ett mycket klokt val. De som börjar sina studier idag kommer sannolikt ut på en betydligt bättre arbetsmarknad den dagen studierna är klara. Inte minst kommer den demografiska utvecklingen (dvs ovanligt stora pensionsavgångar) att skapa ett stort behov av välutbildad arbetskraft på arbets- marknaden om några år.
I bistra arbetsmarknadstider ställs ofta krav på fler utbildningar i Arbetsförmedlingens regi, och regeringen har också satt av extra pengar till fler kortare omställningsutbildningar. Men man får inte glömma att det också finns utmärkta möjligheter att vidareutbilda sig i det vanliga utbildningssystemet, och att Sverige faktiskt har ett ganska generöst studiemedelssystem.
2009-06-10 Bye bye kårobligatoriet!
Alldeles nyss röstade jag med stor glädje för ett avskaffande av det förhatliga kårobligatoriet. Tvångsanslutning av studenter till en förening som man inte vill vara medlem i är inget annat än en gammal socialistisk kvarleva. Nu äntligen blir det en förändring, och det medför på köpet att en student kan spara några tusenlappar i kåravgift under sin studietid.
Studentkårernas oro för den framtida verksamheten tar jag ganska lätt på. Regeringen tillför medel för att finansiera studenternas medverkan för att utveckla utbildningarnas kvalitet. Om studenterna sätter värde på studentkårens övriga verksamhet är de säkert också villiga att betala lite för denna. Och om de inte värderar kårens arbete så bör de självklart slippa. Studenter är vuxna människor och kan ta egna rationella beslut.
Dagens riksdagsbeslut är nog ett av de jag känner allra starkast för - ända sedan min egen studietid har jag ifrågasatt kårobligatoriet. Nu har jag fått vara med och avskaffa det!
2009-04-30 Nedrustning av skolan - eller en anpassning till verkligheten?
I artiklar och uttalanden beskyller socialdemokraterna regeringen för att medverka till "nedrustning av skolan" genom att inte tillföra kommunerna ännu mer pengar. Varje stängd skola eller uppsagd lärare tolkas som sämre kvalité i skolan och som ett slag mot eleverna. Men är det verkligen så?
Häromdagen kunde vi läsa i Borås Tidning att en av stadsdelarna i Borås har 87 färre barn i förskoleåldern till hösten än man haft detta läsår. I mina barns skola finns det i år bara två parallellklasser i årskurs sju på högstadiet. För några år sedan fanns det hela fem parallella klasser. Faktum är att barnkullarna i Sverige minskat kraftigt de senaste åren. De rekordhöga födelsetalen från början av 1990-talet gav en stor ungdomspuckel som snart passerat genom hela skolsystemet. Förskolan, Grundskolan och Gymnasieskolan behöver därför anpassas till de mindre elevkullarna i många kommuner. Nu i lågkonjunkturen måste de kommuner som inte tidigare planerat för en sådan anpassning snabbt ta tag i detta för att få ekonomin att gå ihop. Det medför i vissa fall stängda skolor, färre lärare och ibland sammanslagning av klasser. För den som med kort varsel drabbas av detta är det givetvis jobbigt. Men det beror i så fall på att kommunerna inte orkat ta tag i detta tidigare - då hade man haft den framförhållning som behövs för att klara förändringarna utan att det går ut över eleverna.
När det gäller resurser så kan man naturligtvis inte heller säga att en nedlagd skola eller minskad personalstyrka med automatik innebär försämrad undervisning. Man måste se de resurser som finns i förhållande till antalet elever. Om eleverna blir färre kan lärartätheten faktiskt bli högre trots att några lärare tvingas sluta. Något att tänka på när man hör den politiska oppositionen tala om nedrustning av skolan. Att använda massor av skattebetalarnas pengar - statliga eller kommunala - för att till varje pris behålla halvtomma skolor och alltför små klasser kan knappast vara ett sätt att värna om välfärden. De pengar som nu sparas in på skolan behövs om inte annat för att stärka andra delar av välfärden. När elevantalet ökar igen i framtiden är det dags att utöka verksamheten igen.
2009-03-30 Universitet dömt till skadestånd för könskvotering
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU fälldes idag för olaglig könsdiskriminering på veterinär- utbildningen. Totalt 44 kvinnliga sökande lottades bort trots att de alla hade precis samma meriter som männen. Anledningen till diskrimineringen var att fler kvinnor än män läser till veterinär, och att SLU ville jämna ut könsfördelningen inom veterinäryrket. Platserna gick därför till männen genom så kallad "viktad lottning" eftersom de sågs som "underrepresenterat kön".
Uppsala tingsrätt slår fast att kvinnorna har "missgynnats genom att ha blivit sämre behandlade än sökande av manligt kön". Missgynnandet har bestått i att manliga sökande har fått större chans att komma in på utbildningen genom den viktade lottningen. Kvinnorna skall tilldöms ett skadestånd på 35.000 kronor vardera av staten.
Jag tycker givetvis domen är givetvis mycket glädjande, eftersom jag i grunden avvisar alla former av kvotering och positiv särbehandling. Med vetskap om att det finns andra Universitet och Högskolor som på samma sätt kvoterar in både män och kvinnor på olika utbildningar misstänker jag att det kommer att bli fler domstolsavgöranden framöver. Utmärkt om detta ofog stoppas! Kvinnor och män skall naturligtvis endast bedömas på sina meriter, och vid behov av lottning skall givetvis båda könen ha samma chans!
2009-03-30 Utmärkt förslag: Arbetande studenter skall inte längre straffas
Den Studiesociala kommittén presenterade idag sina förslag om bland annat förändring av fribeloppet för studenter som arbetar vid sidan av studierna. Kommittén föreslår att inkomstprövningen av lånedelen i studiemedlen avskaffas helt, dvs lånen skall inte begränsas alls oavsett hur mycket man jobbar. När det gäller bidragsdelen behålls en inkomstgräns, men den föreslås höjd till 136.000 kronor per år för en heltidsstuderande.
Jag har själv motionerat i riksdagen just om avskaffat fribelopp, men kan förstå tanken att behålla en viss begränsning när det gäller just bidragsdelen. Det är ju en grundläggande princip i Sverige att bidrag från samhället bara betalas ut till den som inte har alltför höga inkomster, och det bör väl kanske även gälla studiebidrag. Jag tycker alltså att förslaget från kommittén är utmärkt och det går helt i linje med min motion som syftar till att inte straffa de elever som arbetar vid sidan av studierna. Sådant arbete kan ge erfarenheter och kontakter med arbetsmarknaden som är värdefulla den dag man studerat färdigt.
Själv arbetade jag med en massa olika saker under min studietid, allt från diskare på restaurang, lärarvikarie, kvällskassör på bank, industriarbete och annat, men slutförde ändå mina juridikstudier inom normal tid, missade bara en enda tenta på 4 år, och läste dessutom lite extra kurser vid sidan av. Jag upplevde aldrig att arbetet störde studierna - tvärtom var det ett välkommet miljöombyte från studemiljön att emellanåt vara på en arbetsplats, förutom att det gjorde att jag hade råd att ha egen bil hela studietiden. Och när jag studerat färdigt fick jag direkt arbete på den bank där jag bland annat arbetat som semstervikarie två somrar.
Studiesociala kommittén har också en massa andra förslag, bland annat om höjda studiemedel. Men det återstår väl att se när statens finanser tillåter detta. Förändring av fribeloppet borde vara enklare att genomföra eftersom det har mindre effekter på statsbudgeten, men ändå betyder väldigt mycket för den enskilde studenten. Om vi sedan ovanpå detta avskaffar kårobligatoriet slipper studenterna kåravgiften, vilket i vart fall blir en första liten förbättring av studenternas ekonomi.
2009-02-25 Äntligen - kårobligatoriet avskaffas!
I går fick vi en föredragning av utbildningsminister Lars Leijonborg, som presenterade förslaget att äntligen avskaffa kårobliagtoriet, dvs den lagstadgade skyldigheten att vara medlem i en studentkår och betala kåravgift när man studerar vid universitet eller högskola.
För att inte stundenternas inflytande över utbildningen skall försämras införs ett statsbidrag till studentkårerna. SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, är missnöjda och anser att statsbidraget blir för lågt, trots att det tydligen kommer att motsvara ungefär 60% av dagens kåravgifter. Det innebär alltså att SFS inte räknar med att ens 40% av studenterna frivilligt skall fortsätta vara medlem i studentkåren och betala avgift. Det säger i så fall mest om studenternas syn på studentkåren på många högskoleorter. På andra platser - exempelvis vid Högskolan i Borås - verkar studenterna ganska nöjda med kårens arbete. Det borde skapa förutsättningar för att fler - alldeles frivilligt - skall välja att vara medlemmar även när kårobligatoriet avskaffas.
Tvångsanslutning av studenter till en förening som man inte vill vara medlem i är inget annat än en gammal socialistiskt kvarleva. Nu äntligen blir det en förändring, och det medför på köpet att en student kan spara flera tusen i kåravgifter under sin studietid. Min åsikt är att om studenterna sätter värde på studentkårens verksamhet är de också villiga att betala för detta. Och om de inte värderar kårens arbete så bör de självklart slippa. Studenter är vuxna människor och kan ta egna rationella beslut.
Eftersom avskaffande av kårobligatoriet är en fråga som jag engagerat mig i ända sedan min studietid på 1980-talet, och dessutom var en av de särskilda frågor jag lovade att särskilt driva i riksdagen så är jag mycket nöjd med förslaget, och hoppas verkligen att det så småningom skall röstas igenom i riksdagen.
2008-10-31 Rekordsatsning på forskning gynnar Högskolan i Borås
Jag har tidigare berättat (29/8) att regeringen nu gör de största forskningssatsningarna i modern tid. Bara tillskottet för 2009 är större än hela den förstärkning som senaste socialdemokratiska forsknings- propositionen innebar. Den totala satsningen under de kommande fyra åren är dessutom större än summan av alla socialdemokratiska forskningspropositionerna under hela perioden 1994 - 2006! Totalt satsas 14,7 miljarder kronor de kommande fyra åren. Med nya pengar och utpekade strategiska områden läggs en god grund för svenska forskningsframgångar.
Denna stora satsning kompletteras med en särskild kvalitetstilldelning, så att pengarna går till de högskolor och universitet där de gör störst nytta. En av vinnarna när forskningspengarna fördelas är Högskolan i Borås, där satsningen innebär över 10 miljoner kronor till forskning, vilket är en ökning med nästan 30% jämfört med 2008. Tack vare den höga kvaliteten vid Högskolan i Borås så kommer ytterligare tillskott framöver.
I går hade jag tillsammans med Lars Hjälmered, min riksdagskollega från Göteborg, ett debattsvar rörande just forskningssatsningen i Borås Tidning. Regeringen hade av två unga socialdemokrater beskyllts för att inte satsa något på grundutbildning och forskning (!). Ett minst sagt märkligt påstående kan man tycka när man känner till verkligheten och har läst statsbudgeten...
2008-09-18 Skamligt av Sveriges Radio
Skolminister Björklund har ju fått kritik för att han skulle ha en alltför negativ syn på resultaten i den svenska skolan, och han påstås använda felaktig statistik för att visa detta (se bloggen 31/8). Men är det verkligen så?
Enligt pedagogikprofessorn Lars Henric Ekstrand var det i stället SR-programmet “Kris i skolan?” som fuskade med statistiken i från en egen undersökning när man i ett program kritiserade Jan Björklunds användning av statistik! "Undersökningen är en blandning av ofullständigheter, felaktigheter och ren osanning" skriver han i Expressen i dag. "Sveriges Radios undersökning är så undermåligt utförd att det inte går att dra några slutsatser alls", skriver han, och nämner bland annat att dålig svarsfrekvens gör undersökningen fullständigt otillförlitlig, att sättet som frågorna ställts är tveksamt som vetenskaplig metod, samt att man räknat utfallet av svaren på ett grovt felaktigt sätt. "Det är väl magstarkt från en redaktion som anklagar motparten för felaktig statistik", fortsätter han, och tillägger att "redaktörerna redovisar resultaten uteslutande i form av felaktigt beräknade procenttal. Så gör man när man vill dölja sanningen eller bevisa sin egen tes".
Jag är inte förvånad. Häromdagen var det SVT:s Rapportredaktion som spred vilseledande citat från Carl Bildt som rörde en helt annan fråga en den som diskuterades, och idag uppmärksammas att Sveriges Radio sprider felaktig och missvisande statistik för att angripa Skolministern. "Public Service-media" förnekar sig inte, två gånger på kort tid har man brutit mot alla anständighetskrav när det gäller opartiskhet och saklighet. Man gör i stället allt för att smutskasta regeringen. Det visar att dagens regering har mäktiga motståndare som gör allt för att hjälpa socialisterna tillbaka till makten. Det lär tyvärr inte vara sista gången som något sådant här inträffar.
Av detta lär vi oss också att den svenska skolan behöver förbättras. Inte minst måste man lära vissa journalister procenträkning.
2008-08-31 Märklig skoldebatt
Skolminister Björklund får kritik från oppositionen och vissa "skolexperter" för att han ger en alltför mörk bild av den svenska skolan. Visst är det lite märkligt att en regering beskylls för att svartmåla den verksamhet som man själv har ansvaret för? Det är samma sak när arbetsmarknadsministern beskylls för att räkna in för många bland de arbetslösa.
Kanske är det så att Alliansregeringens vilja att se problemen i samhället och inte gömma dem bakom glättig statistik är så ovanligt för en svensk regering att oppositionen inte riktigt vet hur de skall tackla detta? Men om man inte ser problemen kan man ju inte heller göra något åt dem.
När det gäller skolan borde regeringens kritiker fundera över några saker. Exempelvis varför så många elever lämnar grundskolan utan godkända resultat? Eller varför det individuella programmet på gymnasiet som samlar ihop elever som inte är behöriga till gymnasiet blivit gymnasiets största program? Eller varför så många elever hoppar av gymnasiet i förtid? Eller varför så många gymnasieelever går direkt från gymnasiet till Komvux för att bättra på sina dåliga betyg? Eller varför våra universitet får lägga alltmer tid på att repetera gymnasiet innan man kan börja själva universitetsutbildningen? Den som inte ser problemen i den svenska skolan behöver verkligen någon som Björklund som påminner ibland!
Det allra viktigaste för Sverige på lång sikt är antagligen att göra upp med den svenska flumskolan. Alliansens skolpolitik kommer att förändra väldigt mycket till det bättre, och själv känner jag ett väldigt stort stöd från nästan alla jag talar med i dessa förändringar. Tyvärr är det väldigt lång leveranstid för resultaten, men någon gång måste man börja.
2008-08-29 Rekordsatsning på forskning
Idag presenterar partiledarna i Allians för Sverige huvuddragen i regeringens kommande forskningssatsning. Under perioden 2009-2012 tillförs nära 15 miljarder kronor. Detta är det enskilt största resurstillskottet någonsin till svensk forskning och blir en av de största reformerna regeringen gör under mandatperioden.
De beloppsmässigt största ökningarna går till forskningsområdena medicin, teknik och klimat. Detta är områden där Sverige redan har kvalificerad forskning. Inom samtliga prioriterade områden finns forskare och forskargrupper som håller världsklass.
I och med denna satsning uppnår regeringen också målet om att Sverige totalt med offentliga medel skall satsa ett årligt belopp på motsvarande 1% av BNP på forskning. (Som offentliga forskningsmedel räknas statliga pengar, EU-medel, forskningspengar från kommuner och landsting samt offentliga forskningsstiftelser).
Som vanligt är inte alla nöjda utan alla vill ha mer, men flera av de stora Universiteten uttrycker sig ändå mycket positivt om satsningarna. Jag tycker det är självklart att mer forskningsresurser gör att forskarna kan ägna mer tid åt sin forskning och mindre tid åt att jaga forskningspengar vilket tidigare tagit alltför stor del av deras tid. Mer resurser borde också göra att forskarna inte behöver vara lika "politiskt korrekta" vid val av forskningsämnen av rädsla för att inte få några forskningsmedel. Satsningen gynnar därför oberoende forskning.
Oppositionen kommer naturligtvis att kritisera satsningen (de kritiserar ju med automatik allt regeringen gör). Men då kan det vara intressant att veta att bara tillskottet det enskilda året 2009 är större än hela den förstärkning som senaste socialdemokratiska forskningspropositionen innebar. Den totala satsningen under de fyra åren är dessutom större än summan av alla socialdemokratiska forskningspropositionerna under hela perioden 1994 - 2006!
2008-05-26 Svensk skolpolitik
Har under dagen på nätet tagit del av nyheten att en statlig utredning föreslår att obehöriga lärare inte skall kunna få fast anställning på en skola. Jag har ännu inte kunnat läsa förslaget, men av det jag hört refereras hittills, och trots att vår skolminister Jan Björklund (fp) enligt media sägs stödja förslaget, måste jag ändå säga att jag ifrågasätter detta!
Jag har själv varit skolpolitiker på lokal nivå i Mark och på nära håll sett hur svårt det kan vara att rekrytera lärare med specialkunskaper, inte minst tilll gymnasiets praktiska program. Det räcker inte att en lärare är behörig som pedagog, det är också viktigt att ha kunskaper om det ämnesområde man undervisar i. Exempelvis behövs det duktiga snickare på byggprogrammet och kunniga elektriker på elprogrammet. Med den arbetsmarknad som finns idag är det knappast realistiskt att tro att en duktig hantverkare skulle lägga flera år på en pedagogisk utbildning för att få ett jobb som ger sämre lön än att jobba inom hantverket. Dessutom hinner man tappa aktuella fackkunskaper om man skall sätta sig på skolbänken. Och varför skulle man ta ett vikariat som lärare om man i stället kan få en fast anställning som snickare? Med förslaget finns stor risk att skolorna inte får tag på några lärare alls, och jag tycker därför inte att riksdagen skall sätta upp denna typ av tvingande regler. De flesta kommunpolitiker och skolledare anställer idag bara obehöriga i undantagsfall och bara om det inte finns något alternativ. Jag litar på deras goda omdöme och vill inte motarbeta det kommunala självstyret. Vidareutbildning av obehöriga lärare är utmärkt, men ett förbud att fastanställa lärare med viktiga specialkunskaper vore mycket olyckligt. Detta är en åsikt som jag tror och hoppas att jag delar med fler moderater och andra inom Alliansen. Björklund får gärna övertyga mig om att jag har fel, men detta är min ståndpunkt idag, grundad på egna erfarenheter.
2008-04-16 Har oppositionen en utbildningspolitik?
Frågan är berättigad! Vid dagens votering om diverse motioner som rör grundskolan fanns inte mindre än 76 (!) olika reservationer från (s), (v) eller (mp). I endast två (2) av dessa hade de tre oppositionspartierna kunnat enas om en gemensam linje. I 74 reservationer var de tre oppositionspartierna oense. I de flesta av voteringarna röstade (mp) glädjande nog med alliansen, och (s) och (v) gick emot. Hur de tre oppositionspartierna skall kunna forma en gemensam skolpolitik inför nästa val är för mig en mycket stor gåta.
2008-03-27 Man får laga mat lokalt och engagera barn och gamla!
I höstas lämnade jag in en motion, 2007/08:Mj268, med följande lydelse:
"Många äldreboenden runt om i landet tvingas idag att sluta med tillagning av mat på grund av skärpta regler för livsmedelshygien och miljö. Detta gör att en av de få ljuspunkter under dagen försvinner för många äldre och dementa som kanske inte har så lång tid kvar att leva. I stället för att aktivt få vara med och laga sin egen mat eller känna dofterna av matlagningen tvingas man äta mat som tillagats i storkök och sedan fraktats med bil ut till varje äldreboende. De fina kompletta kök som finns på många håll blir samtidigt stående oanvända. Samma problem finns på många förskolor och skolor, där man antingen måste göra kostnadskrävande ombyggnader eller helt sluta laga mat på plats. Barnen går då miste om en viktig pedagogisk verksamhet och oanvända kök medför en onödig kapitalförstöring. Till detta kommer en mängd onödiga transporter. Lagstiftningen måste förändras så att det blir möjligt att fortsätta laga mat på plats till barn och gamla. Miljö- och livsmedelslagstiftning måste ställas i proportion till andra viktiga värden i samhället!
Miljö- och jordbruksutskottet har kartlagt rättsläget noga, och konstaterar i sitt betänkande att dagens regelverk ofta övertolkas ute i kommunerna. Så här skriver man i det betänkande som riksdagen röstade igenom i går:
"I fråga om livsmedelshantering i vissa institutioner, som t.ex. skolor och äldreboenden, har den harmoniserade livsmedelslagstiftning som gäller sedan 2006 inte längre det utrymme för det generella undantag som fanns tidigare gällande förskolor och äldreboenden under en viss storlek. Det krävs emellertid inte att t.ex. förskolor måste bygga om sina kök till motsvarande restaurangkök för att leva upp till lagkraven. Utskottet har erfarit att det i många fall är fullt möjligt att godkänna en livsmedelslokal om potentiella faror tas om hand genom en korrekt hantering. Det kan t.ex. handla om tidsmässig separering av olika verksamheter, dvs. att man exempelvis skalar rotfrukterna innan man börjar bereda animaliska livsmedel och att disken hanteras efter att matlagningen är avslutad. Många potentiella faror kan hanteras med hjälp av ett relevant egenkontrollprogram.
Frågan om lokal och småskalig livsmedelshantering har uppmärksammats av regeringen. Livsmedelsverket har den 15 februari 2007 redovisat hur matlagning vid förskolor och äldreboenden kan ske med beaktande av gällande lagstiftning. Syftet med vägledningen Offentlig kontroll av mindre förskolor, fritidshem och särskilda boenden m.m. (2007-02-14) är att underlätta för kontrollmyndigheterna och deras personal att bedöma hur företagare uppfyller relevanta krav i förordning (EG) 852/2004 om livsmedelshygien vid sådana skolor och institutioner som före 2006 var undantagna från kraven i livsmedelslagstiftningen. Verksamheterna vid sådana institutioner skiljer sig också från andra storhushåll på så sätt att det förekommer matlagning i pedagogiskt syfte där barn, äldre eller funktionshindrade deltar samt att utrymmen där livsmedelshantering sker ofta är begränsade. Vägledningen tar upp vissa frågeställningar kring barns och boendes deltagande i matlagningen. Enligt Livsmedelsverket hindrar lagstiftningen inte barn att delta i matlagning i pedagogiskt syfte på förskolor, fritidshem och mindre skolor. Bestämmelserna innebär att den som är ansvarig för verksamheten också ansvarar för att den mat som serveras är säker. Med rätt förberedelser och bra rutiner är det fullt möjligt att kombinera barns medverkan i pedagogisk matlagning med hög matsäkerhet.
Utskottet anser att det är av största vikt att det finns fortsatt möjlighet till lokal tillagning och servering av livsmedel, t.ex. vid förskolor, skolor, äldreboenden och vid ideella föreningars sammankomster. Utskottet utgår ifrån att de ideella föreningarna, såsom idrottsföreningar, samfund etc., enkelt bör kunna bedriva verksamhet med inslag av mat- eller kaffeservering. Enligt gällande lagstiftning finns möjligheter att tillåta småskalig hantering av livsmedel. Utskottet utgår vidare ifrån att riktlinjer som tillåter sådan småskalig hantering av livsmedel tydliggörs och vid behov utvecklas. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ268 (m) och MJ368 (m) lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Det är nu viktigt att lokala politiker som arbetar lokalt med livsmedelstillsyn, skolfrågor och äldreomsorg mm ser till att lokala tjänstemän inte övertolkar regelverket och kräver onödiga ombyggnader eller begränsningar som drabbar verksamheten och trivseln på förskolor, skolor och äldreboenden! Jag är också glad över att ha fått ett så positivt och engagerat mottagande av min motion.
2008-03-25 Äntligen får skoleleverna även lära sig om kommunismens brott
Svenska elever har under många år fått god kunskap om nazismens brott mot mänskligheten genom "Forum för levande historia" som bekostas av staten. Kunskapen om kommunismens minst lika stora brott har däremot varit skrämmande dålig bland samma elever. Det har inte heller funnits något som helst intresse från tidigare (s)-regering att starta en liknande informationskampanj om kommunismen. För några år sedan föreslog jag själv en lokal minnesdag för kommunismens offer för att öka kunskapen bland eleverna i Mark. Vänstersidan i politiken motarbetade detta med kraft, men kommunfullmäktige tog ändå beslut som gick lite i den riktning jag ville, och förra året genomfördes vissa aktiviteter på skolorna om kommunismens brott.
Alliansregeringen har nu beslutat att Forum för levande historia, förutom att fortsätta sin informations- kampanj om nazismen, även skall ge eleverna kunskap om kommunismens brott. I första hand fokuserar man på regimerna i Kina, Kambodja och Sovjetunionen. Från Forum för levande historias hemsida går det att ladda ner och beställa både en elevtidning, faktaskrift och lärarhandledning.
Äntligen slutar svenska politiker att ducka för kommunismens brott mot mänskligheten, och detta tack vare Sveriges nya alliansregering. Det gör mig stolt!
2008-03-20 Lunch i bara kalsongerna?
All heder åt rektor Birgitta Hellstam i Laholm som avvisade en 12-årig pojke från skolmatsalen för att han vägrade dra upp byxorna och i stället ville sitta och äta lunch i bara kalsongerna med byxorna hängande nere vid knäna. Att elever får klä sig som de vill är en sak, men lite hyfs och stil kan man ändå begära åtminstone när man sitter och äter, inte minst med omtanke om andra elever och om personalen.
I dag har vi petimeterregler om livsmedelshantering i skolor och förskolor, och eleverna kan snart inte ens få hjälpa till att duka utan att inspektörerna säger stopp av sanslöst överdrivna hälsoskäl. Att sitta i kalsongerna i skolmatsalen och äta känns betydligt värre ur hälsosynpunkt. Jag undrar förresten när badhusen skall ta tag i ofoget att det är mode att ha kalsonger under badbyxorna? Det är inte särskilt fräscht det heller!
Jag är en ivrig förespråkare för individens frihet och rätt att välja. Men när ens egna val kommer i konflikt med andra människors behov måste man också lära sig att visa lite hänsyn och anpassa sig. Det är en del av ungdomars uppfostran och något som är avgörande under resten av livet. Ungdomar testar alltid gränser, det har vi alla gjort. Men det är lika självklart att de vuxna måste sätta många av dessa gränser.
2008-03-06 Egentligen en självklarhet - läroplanen skall omfatta alla!
Rätten till befrielse från olika lektioner i skolan av religiösa och kulturella skäl eller på grund av elevens inställning eller hemmiljö ska helt avskaffas enligt ett folkpartiförslag som läggs fram i dag. "Det är orimligt att den regel om befrielse från obligatorisk undervisning som var tänkt för undantagsfall innebär att mer än var fjärde utlandsfödd flicka inte deltar i viktiga undervisningsmoment i skolan" skriver ledande folkpartister på DN Debatt. Att föräldrar har en annan åsikt än läroplanen om vad barnen ska lära sig innebär inte att de ska kunna förvägra eleverna viss undervisning.
Förslaget har redan mött kritik, men för egen del tycker jag egentligen att grundtankarna i förslaget är en fullständig självklarhet. Har vi en läroplan skall den givetvis omfatta alla elever. Hur tror någon annars att vi skall lyckas med integration av utlandsflödda i det svenska samhället?
Jag funderar däremot lite på hur man på ett klokt sätt skall få utlandsfödda föräldrar att förstå sina egna barns bästa och få dem att inse att lagen och skolans läroplan i Sverige gäller lika för alla? Skall man förändra regelverket och ta bort möjligheten till undantag från läroplanen måste detta göras utan att skapa onödiga konflikter mellan skolan och föräldrarna, för då kan förändringen motverka sitt eget syfte. Det kan nog tyvärr bli knepigare än många tror. Om vissa föräldrar väljer att hålla sina barn hemma från skolan helt och hållet är ju inget vunnet med reformen.
2008-02-28 UF-mässa i Borås
Under två dagar pågår den stora mässa för UF-företag (Ung företagsamhet) på Åhaga i Borås. Det är inte mindre än 120 UF-företag från gymnasieskolorna runt om i Sjuhärad som ställer ut, och nära 600 elever ingår i företagsledningarna. Vid dagens besök gjorde jag först ett antal nedslag hos några företag från Marks gymnasieskola, eftersom jag träffade eleverna i samband med deras besök i riksdagen i höstas. Det var riktigt kul att se vad det blivit av deras företag.
Åtta UF-företag från Mark är nominerade till utmärkelsen bästa UF-företag. Vinnare i Marks lokala tävling blev KLOkast UF som säljer utrustning för plockning av mördarsniglar. Till vänster Julia, VD och Mikaela, försäljningsansvarig. Till höger ser vi företagets marknadsföringsfolk i full aktion. Just detta företag har jag lite speciella känslor för efter mina egna politiska aktiviteter kring mördarsnigelproblemet i somras.
Tvåa i Mark kom Umgås UF som säljer vinställ och en kokbok som skall lära oss att kombinera mat och vin på ett trevligt sätt. På bilden marknadsföringsansvarige Stefan (från Ubbhult!) och hans kolleger Angelica och Marianne. Men det finns många andra spännande företag på mässan. Ovan till höger Project Tomorrow UF, med VD Brian Okumu som säljer pins och skänker del av behållningen till världsnaturfonden.
Här ser vi till vänster Sara, Richard, Johanna och Emilia som driver Chocobaut UF, som säljer lyxig choklad. Till höger Sunt Förnuft UF, som säljer en ny typ av träningsboll. Jag besökte också Get Funky UF som säljer "fräcka" tuggummin och plåster och Advertising UF som arbetar med reklam och trycksaker, och givetvis en massa andra roliga och fantasirika företag från de olika skolorna i Sjuhärad som säljer allt från föremål tillverkade av gamla bildäck till kalsonger och kondomer i olika smaker. Alla företag har en sak gemensamt - man har kommit på affärsidéer som ingen annan lyckats med tidigare. Jag tycker det är oerhört lovande inför framtiden. Under dagen får vi veta vilket UF-företag i Sjuhärad som fått den finaste utmärkelsen, årets UF-företag!
2008-02-19 Regeringen vill förbättra resultaten i SFI-undervisningen
Regeringen vill skärpa kraven och kvalitén i undervisningen i Svenska för invandrare, SFI. Anledningen är att dagens resultat är under all kritik, även om man väl skall vara medveten om att resultaten och formerna för undervisningen säkert varierar ordentligt över landet. Alltför många SFI-lärare saknar tillräcklig utbildning, alltför många SFI-elever slutför inte sin utbildning och SFI-utbildning används alltför ofta som ett sätt att ordna sin försörjning under många år utan att eleven får tillräckliga språkkunskaper.
Regeringen vill nu införa en maximal studietid på tre år, och avsluta utbildningen med ett obligatoriskt nationellt slutprov. Man föreslår mer pengar till vidareutbildning av SFI-lärare, man vill införa en bonus till de elever som klarar utbildningen och man vill utforma tydligare kurskrav och utöka den nationella inspektionen av SFI. Detta framgår av en gemensam debattartikel på DN Debatt i går av de ansvariga ministrarna, Jan Björklund och Nyamko Sabuni.
Jag tycker förslagen är alldeles utmärkta, men skulle också vilja tillföra att man kan kombinera arbete och studier om man är lite flexibel från skolans sida. Jag berättade nyligen hur man löst detta i Hylte kommun (se bloggen den 19 januari) och det arbetssättet borde kunna öka kvalitén och förbättra elevernas resultat ytterligare!
2008-02-08 "Kan de inte införa det här lite tidigare?"
Frågan kommer från Johanna, en elev på Sven Erikssonsgymnasiet i Borås, och handlar om regeringens förslag till nytt sexgradigt betygssystem, som kan börja gälla 2010/2011. Allt enligt en artikel i Borås Tidning i går.
Med fler steg i betygsskalan kommer eleverna att slippa G+ och VG+ i betyg, något som används alltför ofta idag som "informell" betygsskala, en betygsskala som tyvärr inte har någon funktion. Hur många "+" man än har ger det inte högre antagningspoäng till gymnasieskola eller högskola - för inga plustecken syns i betygen.
Förslaget om en betygsskala i sex steg verkar uppskattas av del flesta - både av eleverna och lärarnas fackliga organisationer. Jag hoppas att även socialdemokraterna skall gå eleverna till mötes i denna fråga så att Sverige äntligen får ett långsiktigt hållbart betygssystem som inte riskerar att förändras i tid och otid beroende på vilken politisk majoritet riksdagen har. Sveriges elever och lärare måste veta vad som gäller för lång tid framåt. Det är lika viktigt som ett långsiktigt hållbart pensionssystem!
Hittills får ansvarige ministern Jan Björklund VG+ för sitt förslag. Nej, förlåt, jag menar B i betyg! Lyckas han skapa en stark politisk majoritet över blockgränserna för sitt förslag blir det MVG+, dvs ett A i betyg!
2008-01-09 Mycket bra betyg för Marks gymnasister
Färska siffror från Skolverket visar att Marks Gymnasieskola sticker ut med mycket goda resultat. Eleverna i Mark ligger långt över rikets genomsnitt vad gäller andelen elever med högskolebehörighet. I Mark var 2007 94% av eleverna behöriga att söka till högskola mot 89% i genomsnitt i riket.
Jag blir extra stolt och glad för detta eftersom jag varit med som politiker i Utbildningsnämnden och senare i Kommunstyrelsen ända sedan Marks nya gymnasieskola invigdes 1998. Jag har följt verksamheten på gymnasiet närmare än kanske någon annan verksamhet i kommunen och vet vilken energi och vilket engagemang som finns på skolan och hur alla verkar för att skapa en riktigt bra gymnasieskola och öka intresset för utbildning i Mark. Nu kommer kvittot på att detta verkar gå alldeles utmärkt! Med de nya resurser som oppositionen i Mark nu drivit igenom till förskolan och grundskolan så kommer förhoppningsvis resultaten att förbättras även när eleverna lämnas årskurs nio, vilket ökar chansen att gymnasieskolan lyckas ännu bättre kommande år.
2007-11-28 Svenska elever bra på läsning......eller?
En stor internationell undersökning sägs visa att svenska elever i årskurs fyra är duktiga på läsning. Sverige kom på sjunde plats av 45 undersöka länder och regioner. Bäst var eleverna i Ryssland! Imponerande med tanke på att jag själv inte kan läsa ett enda ord på ryska
Mindre roligt är att Sverige kom på första plats 2001, och nu har halkat ned till en sjunde plats. Med tanke på hur mycket Sverige satsar på sin skola (jämfört med exempelvis Ryssland) borde resultaten vara bättre. Och det är väl inte så mycket att skryta med att Sverige ligger före länder som Sydafrika, Marocko, Moldavien, Georgien, Bulgarien, Rumänien, Indonesien, Iran, Makedonien, Slovenien, Trinidad, Ungern och Slovakien?
I rapporten uppges att 98% av de svenska eleverna uppnår "i vart fall grundläggande läsnivå" i årskurs fyra. Det framgår dock inte vad "grundläggande nivå" innebär. Med tanke på att en del elever lyckas gå nio år i skolan utan att lära sig läsa känns resultatet något tveksamt. Det framgår också att andelen elever med hög läskunnighet minskat. Regeringens kommande läsa-skriva-räkna-garanti i lågstadiet lär definitivt behövas för att vända utvecklingen. Svenska elever skall kunna ligga i topp när det gäller läsförmågan.
2007-11-25 Äntligen en riktigt bra skolpolitik!
I tisdags förra veckan hade vi besök av skolminister Jan Björklund (fp) på moderaternas gruppmöte. Han berättade på ett engagerat sätt om hur och när den nya skolpolitiken kommer att införas. Björklund började med att peka på fyra stora utmaningar inom skolan:
1. Sjunkade resultat i grundskolan.
2. Läraryrkets sjunkande status.
3. Ordningsproblem på vissa skolor.
4. Avhoppen från gymnasieskolan.
Jan Björklund påpekade att svenska språket är skolans absolut viktigaste ämne. Kan man inte läsa och skriva är det svårt att studera något annat ämne. En annan oroväckande uppgift är att år 1997 läste 32% av eleverna fördjupningskurser i språk (dvs ytterligare ett språk utöver engelska). Idag är det bara drygt 25% av eleverna som gör detta! Det är ganska illa i ett litet land som Sverige mitt i en alltmer globaliserad värld.
Björklund berättade att svenska skolor satsar 4-5 miljarder varje år på att ta hand om elever som inte gått ut grundskolan med godkända betyg, och därför inte blivit behöriga till gymnasiet. Det individuella programmet som samlar dessa elever är på många gymnasieskolor det största programmet! Regeringen vill ändra detta och ta tag i problemen tidigt i stället. Det handlar om att återupprätta lågstadiet, införa en läsa-skriva-räkna-satsning (kostar 900 miljoner), en ny speciallärarutbildning, nationella prov i trean och betyg från årskurs sex. Allt för att kunna ta tag i och ge extra hjälp till elever som kommit efter redan i låg- och mellanstadiet.
Regeringen vill ockjså höja läraryrkets status genom att satsa 3,7 miljader extra för att skapa en ny lärarutbildning, genomföra löpande fortbildning av lärare, vilket redan har startat ("läraren skall vara bäst i klassen") och obligatorisk rektorsutbildning.
I en stor undersökning har man frågat rektorerna om hur ofta tre ordningsproblem förekommer i skolan. I Sverige uppger rektorerna att sen ankomst förekommer 92% av skoldagarna (i övriga länder i samma undersökning var svaret 42%). Ogiltig frånvaro och skolk från enstaka lektioner förekommer 70% av dagarna i svenska skolor (i övriga länder 29% respektive 23%).
Regeringen vill ge lärarna ökade befogenheter i den nya skollagen för att skapa lugn och arbetsro i skolan. Redan från i höst är det möjligt att flytta mobbare och splittra gäng genom att låta enskilda elever byta skola. Det är också tillåtet för lärare att beslagta mobiltelefoner och andra störande föremål. En storsatsning på utvärdering av effektiva metoder mot mobbning genomförs också.
Den nya gymnasierefrormen (som jag redan berättat om på bloggen) innebär att eleverna kan välja mellan Gymnasieexamen med högskolebehörighet, Yrkesexamen och Lärlingsexamen. Alla utbildningar ger då inte högskolebehörighet men elever ska ha rätt att läsa in högskolebehörighet på komvux om de väljer bort det på gymnasiet. Reformen planeras till 2010, men redan från hösten 2008 kommer det att bli möjligt att studera på rena lärlingsutbildningar. Allt för att fler elever skall slutföra gymnasiet i stället för att som idag var fjärde elev hoppas av för att man inte orkar med att läsa in högskolebehörigheten.
Skolministern påpekade att åren 2008-2011 kommer att vara den största reformperioden för den svenska skolan sedan 1842 när folkskolan infördes. Det innebär ny skollag, ny läroplan för grundskolan, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, nytt betygssystem, ny skolinspektionsmyndighet samt nya behörighetskrav för lärare och rektorer.
Som slutord varnade Björklund för att förvänta sig alltför snabba resultat av förändringarna. Det är först om 10 år som eleverna kommer att ha gått hela sin skoltid i den nya skolan! Under denna mandatperiod kommer man efterhand att märka stegvisa förbättringar, men det tar av naturliga skäl tid innan den nya skolpolitiken syns i form av bättre resultat i årskurs nio och på gymnasiet.
Det viktigaste är ändå att börja förändringarna, varje år vi väntar är ett förlorat år!
2007-11-14 Lärlingsutbildningar ger jobb
I kväll besökte jag och ett antal andra riksdagsledamöter Hantverksakademin i Johanneshov. Besöket var arrangerat av Företagarnas nätverk för Riksdagsledamöter. Hantverksakademin är ett fristående gymnasium som bedriver både yrkesinriktad gymnasieutbildning och lärlingsutbildning, allt i samarbete med Stockholms Hantverksförening. Kvällens möte var mycket givande och visade mycket tydligt att regeringens nya politik för gymnasieskolan behövs. Lärlingsutbildningar och andra yrkesutbildningar är ett utmärkt sätt att få en utbildning som leder till ett tryggt och ofta välbetalt arbete.
Vi fick under mötet också ytterligare ett antal bevis på att det är olyckligt att kräva att alla elever redan i gymnasiet skall tvingas läsa in teoretiska ämnen som ger högskolebehörighet, detta leder bara till att alltför många inte slutför sina studier. Det är dags att uppvärdera hantverksyrken och sluta se ner på dem som inte klarar kraven för att studera vidare på högskola. I denna fråga är det en milsvid skillnad mellan den gamla och nya regeringen. De socialdemokrater som var med vid dagens skolbesök blev allt tystare och nedstämda efterhand som vittnesmålen om den gamla misslyckade skolpolitiken bekräftades, och det tydligt framgick att det behövs något nytt. Jag kan inte förstå varför så många socialdemokrater ser ner på riktiga hantverksarbeten, och tycker det är bättre att utbilda massor av studenter på högskola till jobb som inte finns? Och med höga studieskulder på köpet.....
2007-11-11 (s) svänger lite om skolan - men det räcker inte!
Socialdemokraternas partistyrelse har gjort helt om när det gäller betygsfrågan, och säger nu plötsligt ja till betyg från årskurs sex - något man varit helt emot tidigare, och kallat för "sorteringsskola"....... (s) kan nu också tänka sig att acceptera nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, vilket deras partikongress avvisade så sent som 2005. Man säger sig nu vilja försöka hitta en "bred politisk lösning" för skolpolitiken för att den inte skall förändras varje gång det blir regeringsskifte. I grunden är det givetvis bra att (s) nu omprövar sin skolpolitik, det är verkligen på tiden. Men det blir nog svårt att nå en överenskommelse med Alliansen om (s) villkorar detta med att Alliansen måste acceptera att i övrigt låta skolpolitiken fortsätta som förut.
(s) har fortfarande lång väg att vandra i sin omprövning av skolpolitiken. Fortfarande säger man exempelvis nej till betygsliknande omdömen redan från årskurs ett, och man saknar helt idéer om hur man skall komma till rätta med den dåliga arbetsmiljön på många skolor.
Värre är kanske synen på gymnasieskolan. Alliansen vill reformera gymnasieskolan så att den passar alla elever, även dem som vill ha en ren yrkesutbildning. För (s) gäller däremot fortfarande det fyrkantiga målet att 50% av alla elever skall gå vidare till högskola och att alla elever måste ha högskolebehörighet efter gymnasiet - trots att det bevisligen slår ut så många elever. En skolpolitik som lämnar så många elever i sticket har Sverige inte råd med.
Alliansen vill öka kontrollen av alla skolor, inklusive friskolorna, men är positiva till friskolor som en del av utbildningssystemet. Hos (s) finns ett grundläggande motstånd mot friskolor och en vilja att missgynna dessa ekonomiskt.
Det är bra att (s) har fått en mer nyanserad syn på skolan efter valet, men känns inte som om (s) är redo för en överenskommelse med Alliansen om skolan innan man enat hela partiet kring en klok skolpolitik. Bland lokala (s)-politiker i kommunerna och inom SSU är till exempel motståndet mot betyg kompakt.
Men kanske går det ändå att hitta en samsyn om just betygen? Skolminister Björklund tänker i vart fall göra ett försök och tänker bjuda in oppositionspartierna till en överläggning kring betygsfrågan till våren. Om det går att enas om betygen skulle det vara mycket bra för långsiktigheten inom skolan.
2007-11-07 Förändringen av gymnasieskolan absolut nödvändig!
Skolverket påpekar i sin årliga rapport till regeringen att gymnasieskolans resultat har inte förbättras under de senaste åren och att allt för få elever klarar gymnasieskolan. En allt större andel av lärarna i gymnasieskolan har inte lärarexamen och det råder stor brist på yrkeslärare. Många lärare bedömer att de inte har kompetens och möjligheter att möta elevers olika behov av stöd. Skolverket påpekar att trots att nästan alla elever går direkt från grundskolan till gymnasieskolan är det bara knappt 70 procent av eleverna som klarar av sina gymnasiestudier på avsedda tre år. Efter fyra år har endast 75 procent klarat att få slutbetyg, och så har det sett ut under de senaste åren. För de kommunala gymnasieskolorna i Sjuhärad är siffrorna i genomsnitt något bättre. I Mark är det 76% som gått ut efter 4 år, i Tranemo 78% och Ulricehamn 82%, medan Borås ligger på 74%.
Skolverkets rapport har inte fått något större genomslag i media hittills. Men det är klart, media har väl viktigare saker för sig just nu.....
För egen del tycker jag Skolverkets rapport pekar på att regeringens planer för en ny gymnasieskola är helt rätt. Vi måste kunna erbjuda utbildningar för alla elever - både teoretiskt och praktiskt, både studieförberedande, rena yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar. Alla elever måste få en rimlig chans att slutföra en utbildning. Förändringarna måste genomföras så snart som möjligt, även om man givetvis inte förändrar den svenska gymnasieskolan över en natt.
2007-10-23 Dagisbarn eller gymnasister?
Det blev vare sig storstrejk eller jättedemonstrationer mot ordningsomdömen i Borås idag. Enligt Borås Tidning var det bara ett hundratal elever som demonstrerade, och Radio Sjuhärad uppger att mellan 50 och 100 elever strejkade. Ett antal elever valde tydligen också att sjukskriva sig i stället för att strejka. Initiativtagaren till strejken, Johan Frick, var irriterad över det klena intresset för strejken och skyllde det på skolledningen. Enligt BT sade han att "När det gäller strejken har skolledningen lyckats sätta skräck i eleverna genom att säga att det är skolk om ni strejkar." Jag undrar vad Frick tycker att det annars skulle kallas om man uteblir från undervisningen? Dagens lilla demonstration gick under parollen "Dagisbarn eller gymnasister". När man hör Fricks uttalande ligger ju faktiskt begreppet dagisbarn nära till hands, i vart fall vad gäller Frick själv....
Glädjande nog hade en grupp elever startat en aktion mot strejken dagarna före. De är positiva till ordningsomdömen, och konstaterade att om man sköter sig blir det ingen förändring med ordningsomdömen. Det stämmer väl med de reaktioner jag fått tidigare från flera elever, bland annat det e-postmeddelande som jag berättade om den 4/10. Rykten gick också om att elever tvingats skriva på papper som initiativtagarna till strejken gått runt med.
De senaste veckorna har jag fått flera tips om Johan Fricks engagemang i olika, delvis våldsamma, utomparlamentariska aktioner. Jag är ganska förvånad över att inte media granskat Johan Frick lite närmare. Det borde vara en skyldighet för varje grävande journalist. Jag vill inte sprida några detaljerade rykten, men om bara en liten bråkdel av allt jag hört om Frick stämmer så är kanske Frick själv en av de som bäst behöver ett ordningsomdöme.....han verkar inte vara ett föredöme när det gäller demokrati och respekt för demokratiskt fattade beslut.
2007-10-16 Friskolorna och religionen
Gårdagens, som vanligt något övertolkade, uttalanden från Skolminister Jan Björklund om de religiösa friskolorna har mest väckt positiva reaktioner, men också viss kritik. Det Björklund sa var att alla elever skall ha undervisning enligt skolplanen i alla ämnen, och att fundamentalistiska religiösa åsikter inte får förekomma vid undervisningen. Däremot får man givetvis lägga in olika religiösa tolkningar och syn på samhällsfrågor inom religionsundervisningen, och inget hindrar att religiösa skolor har morgonbön, eller att skolor håller skolavslutningar i kyrkan.
Förslaget lär också innebära att det skall göras fler kvalitetskontroller av alla skolor - både kommunala och friskolor, att det skall gå att döma ut böter för skolor som inte sköter sig, samt att det skall gå att snabbare än idag stänga skolor som inte sköter sig.
Jag tycker egentligen att det är ganska självklart att kräva att alla skolor följer reglerna och att alla elever garanteras en likvärdig utbildning oavsett val av skola. Det är också bra att det införs tätare kontroller av kvalitén i alla skolor, och sanktioner för den som bryter mot reglerna. Jag hoppas att även dåligt skötta kommunala skolor både kommer att kunna straffas och stängas. I längden är nog en uppstramning av lagstiftningen en förutsättning för att friskolor skall bli allmänt accepterade i samhället och överleva som ett värdefullt tillskott till det svenska skolsystemet. För de flesta friskolor kommer de nya reglerna knappast att innebära någon förändring. Men en och annan friskola kommer nog att behöva förändra sin verksamhet om de skall få fortsätta.
2007-10-04 Skolstrejk i Borås?
Jag fick ett mail förra veckan. Det stod så här:
"Hej! Jag heter X och går på Bäckängsgymnasiet i Borås. Som du säkert har sett i tidningen så finns det några elever som försöker uppmana andra elever att strejka för att man inte gillar att det äntligen skall hända något när vissa elever bryter mot de ordningsregler som vi själva varit med och ta fram, och förstör för alla andra. Jag undrar varför inga politiker går ut i tidningarna och försvarar de ansvariga skolpolitikerna? Tror ni att alla elever står bakom strejkkraven så tror ni fel, det är många som tycker att det är på tiden att man inte bara kan bryta mot de regler som vi elever faktiskt varit med och tagit fram utan att något händer. Det blir nog inte så många som kommer att vara med om det blir en strejk. Inte mina kompisar i allafall. Hälsningar X."
Mitt svar till eleven (vars namn jag inte vill lämna ut på bloggen av förklarliga skäl) var att jag då inte visste i detalj vad det är man egentligen har beslutat i Utbildningsnämnden i Borås, och vad de nya "omdömena" riktigt innebär. Därför har jag inte kommenterat frågan på bloggen. Men jag står givetvis upp för regeringens politik som ger kommunerna rätt att införa ordningsomdömen, och är stolt över att Borås är en av de första (kanske den allra första?) kommun som genomför detta.
Men idag har Borås Tidning en mycket bra och klargörande artikel på ledarsidan om vad de nya bestämmelserna innebär. Det framgår bland annat att det inte är några nya ordningsregler som gäller, utan att man bara beslutat att de regler som eleverna alltså själva varit med att ta fram skall gälla, samt att föräldrarna skall få information om deras barn bryter mot reglerna, antingen vid föräldramöte eller skriftligt per brev. Intressant är också att såväl den styrande majoriteten som socialdemokraterna står bakom de nya reglerna. Reglerna är givetvis till för att skapa arbetsro och ge alla elever och lärare en god arbetsmiljö. Jag har svårt att förstå att någon kan vara emot detta.
Jag kan ju också konstatera att svenska elever överlag verkar vara för att det skall bli bättre ordning och reda i skolan. Detta skrev jag om på bloggen redan den 31 januari i år. De två Boråselever som nu framträder i media och uppmanar till strejk känner jag som en aktiv debattör vänstersidan och en med kopplingar till Syndikalisterna. När man dessutom lägger till att de, utöver protesten mot ordningsomdömena, även tänker demonstrera mot regeringens skolpolitik framgår det mycket tydligt att det bara är den gamla flumvänstern i ny tappning som försöker hitta ett sätt att hitta sympatisörer till en vänsterpolitik som alltfler unga överger. Jag tror, precis som tjejen som mailade till mig, att det inte blir särskilt stor uppslutning för den strejk som tydligen nu verkar vara mer eller mindre beslutad. Jag tror Boråsungdomarna är klokare än så.
Så min uppmaning till Anna Svalander (fp), ordförande i Utbildningsnämnden och alla övriga politker är - stå på er! För elevernas skull. Alla de elever som inte hörs och syns i debatten och kanske inte vågar säga vad de tycker förtjänar också en röst!
Anna Svalander (fp)
2007-09-30 LO sågar sossarnas utbildningspolitik - och nu blir det ändring!
Det var intressant att se på Rapport ikväll. I programmet framgick att LO i en aktuell rapport fullständigt sågar de senaste tio årens utbildningspolitik från socialdemokraterna. För mig var det i och för sig ingen stor nyhet, kritiken hördes redan på det LO-serminarie jag besökte i Almedalen i somras. Och vid det seminariet hördes hård kritik till och med från SSU, vilket jag berättade på bloggen! Kritiken i somras och i dagens rapport rör både dålig arbetsro i skolan, brister i grundläggande kunskaper och inte minst att alla praktiska utbildningar försvunnit och i praktiken blivit teoretiska med så hårda krav att många tvingas hoppa av.
Det måste vara glädjande för LO att se hur utbildningspolitiken nu förändras i den riktning man efterlyser:
Ökade befogenheter till skolorna och lärarna att skapa ordning i klassrummen, exempelvis rätt att omhänderta störande föremål och förflytta mobbare till annan skola.
Satsning på verklig fortbildning av lärarna, genom vidareutbildning inom lärarnas respektive ämnesområden och ökad möjlighet att forska. Läraren måste få vara bäst i klassen!
Extrasatsning på 900 miljoner kronor för att kommunerna skall få extra resurser att sätta in för att alla elever skall kunna lära sig läsa-skriva och räkna. Lågstadiet är grunden för elevernas skolgång och det är där man skall lära sig grunderna ordentligt. Missar skolan detta är det ofta något som den drabbade eleven får lida av resten av livet! Nu ger vi kommunerna resurser för att klara detta viktiga arbete.
Och som jag tidigare berättat på bloggen kommer också en gymnasiereform framöver där det blir tre spår att välja mellan i gymnasiet Gymnasieexamen med högskolebehörighet, Yrkesexamen och Lärlingsexamen. All för att kunna erbjuda alla en utbildning som passar, motverka skoltrötthet och avbrutna studier, och erbjuda alternativ som kan leda till arbete och egen försörjning.
Jag är övertygad om att allt detta kommer att rusta svenska barn och ungdomar på ett helt annat sätt än tidigare. Kanske kommer LO i kommande skolrapporter till och med att våga rapportera om en tydlig förbättring av skolan under Alliansens ledning?
2007-07-15 Regeringen jobbar för att stärka studenternas ekonomi
Häromdagen berättade media att många studenter upplever så stora ekonomiska problem att de överväger att hoppa av sina studier. Studemedelssystemet har knappast hängt med inflationen och snåriga regelverk har gjort det svårt för studenter att arbeta extra. Samma dag meddelade utbildnings- ministern att regeringens stora utredning om bland annat studiemedlen startar direkt efter semestern.
Men redan har regeringen tagit beslut, startat utredningar och kommit med förslag som kommer att stärka studenternas ekonomi. En sammanfattning av det som hänt sedan valet när det gäller detta område finns i min debattartikel i dagens Borås Tidning.
Bilden: Interiörbild från högskolan i Borås
2007-06-25 Bra förslag kring studiemedel och fribelopp!
Centerpartiet vill lägga ner CSN, Centrala studiestödsnämnden, och istället låta vanliga banker sköta utlåningen till studenter. Dock skall villkoren för ränta, återbetalning mm garanteras av staten. Detta förslag ligger väl i linje med moderaternas tankar i denna fråga. Moderaterna anser att alla människor ska ha ekonomiska möjligheter att studera vidare. Därför måste Sverige ha ett välfungerande studiefinansieringssystem som är ekonomiskt hållbart och överblickbart för både studenten och samhället. Men moderaterna har också länge sagt att man borde låta banker eller andra låneinstitut erbjuda studielån. Det finns då två vägar, antingen att lägga ned CSN helt och hållet, eller att tillåta att bankerna får konkurrera med CSN. Rätten för alla att låna, räntevillkoren, samt återbetalningsreglerna kan garanteras av staten precis som idag, oavsett vilka banker eller myndigheter som sköter den praktiska utbetalningen. Jag har själv via mitt tidigare arbete på bank sett hur mycket bankerna anstränger sig för att ge studenterna goda villkor och vissa banker har redan idag särskilda studentrådgivare. Jag tror att om bankerna även fick förmedla studielån skulle servicen till studenterna bli både snabbare och bättre. Jag är tveksam till om CSN egentligen behövs, men det viktigaste är ändå att CSN inte har monopol.
Moderaterna är även positiva till att avskaffa fribeloppet för inkomster under studietiden (dvs hur mycket en student själv får tjäna innan studiemedlen reduceras). Att arbeta vid sidan av studierna ger inte bara ett välkommet ekonomiskt tillskott för studenten, med det nya jobbskatteavdraget blir också studenternas inkomster väldigt lågt beskattade, kanske helt skattefria. Extraarbete ger också värdefulla erfarenheter och underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Så länge studenterna sköter sina studier anser jag inte att samhället bör lägga sig i hur studenten använder sin fritid. Det anses finnas risk för missbruk om fribeloppsgränsen för bidragsdelen avskaffas. Men det finns i vart fall inga rimliga skäl att behålla fribeloppsgränsen när det gäller lånedelen.
Två av de frågor jag lovade arbeta för i riksdagen var att avskaffa fribeloppsgränsen och att avskaffa kårobligatoriet. Kårobligatoriets avskaffande utreds redan av regeringen. Bättre och snabbare service när det gäller studiemedel, avskaffad fribeloppsgräns (i vart fall för lånedelen), jobbskatteavdrag som gör extrainkomsterna lågt beskattade, samt ett avskaffat kårobligatorium vore verkligen inget dumt "paket" för att underlätta för Sveriges studenter!
2007-06-13 "Den blomstertid nu kommer" är inget som är givet för alltid
Ännu ett läsår är till ända. Glada och förväntansfulla elever upplever den stämningsfulla skolavslutningen där man sjunger ”Den blomstertid nu kommer”, och sedan väntar det långa sköna sommarlovet. Tyvärr är detta ingen självklarhet. Det finns en mycket liten grupp intoleranta vuxna som inte unnar barnen detta, och som vill motverka allt som har med kyrka och religion att göra. Till och med att sjunga psalmen "Den blomstertid nu kommer" kan faktiskt vara olämpligt enligt Diskrimineringsombundsmannen! Om detta skriver jag i en debattartikel i Markbladet idag.
Den tid då kyrkan och religionen strängt styrde allt i vårt samhälle är lyckligtvis över. Men för den skull finns det ingen anledning att aktivt försöka förvägra barnen all kontakt med kyrka, religion och traditioner! Detta handlar inte om religionsfrihet utan om ren dumhet och ett försök att likrikta barnen. Jag är övertygad om att en bred kunskap om religion, histora och traditioner tvärtom ökar förståelsen mellan människor.
Ubbhult kapell - här har hållits skolavslutningar både vid jul och på sommaren ända sedan Ubbhultsskolan byggdes för snart 10 år sedan. Jag har aldrig hört någon beklaga sig över detta....
2007-06-08 Seminarie om ungdomsarbetslösheten
I går arrangerade allianspolitiker i vårt utskott ett seminarie om ungdomsarbetslösheten. Närvarande var representanter från McDonalds, SACO:s studentråd och en universitetsforskare.
Sådana här seminarier är intressanta och ger ofta en del att fundera vidare på. Exempelvis fick jag klart för mig hur mycket företag som McDonalds betyder för att många ungdomar skall få sitt första jobb, ofta ett extrajobb. Samtidigt är det så ca 30% av dem som arbetar extra sedan också fortsätter att göra karriär i företaget. Vi fick också höra att väldigt många arbetsgivare värderar arbetslivserfarenhet som en viktig erfarenhet vid sidan av goda betyg och lång utbildning. Ett jobb på McDonalds kan vara en värdefull merit oavsett vilket jobb man sedan söker i framtiden!
Under seminariet kom också fram att frågan om lärlingsutbildningar är oerhört viktig. Men det gäller att dagens regering finner vägar som fungerar! Det har gjorts många tidigare försök genom åren att införa olika varianter av lärlingsutbuildningar i Sverige, men tyvärr med mycket klent resultat.
Mellan raderna kunde man också ana kritik mot en viss "utbildningsinflation" i Sverige. Många utbildas idag till arbetslöshet med stora studieskulder. Detta försöker nu regeringen bryta genom att den förra regeringens volymmål om att 50% av alla ungdomar skall studiera på högskola nu tagits bort. Det är inte kvantitet utan kvalitet som behövs i högre utbildning! Studier bör också bedrivas av intresse och skall inte vara en nödlösning för att man inte får jobb!
2007-05-12 Sprid kunskap om kommunismens offer!
Demoskop har gjort en undersökning bland svenska ungdomar om deras kunskaper om kommunismen. Undersökningens resultat är skrämmande och visar på en kunskapsnivå som är så låg att den närmast är obefintlig. 95% av de tillfrågade kände till Auschwitz – men 90% kände inte till Gulag! Många ungdomar tror att kommunismens brott mot mänskligheten orsakat färre än en miljon döda, och många tror inte att dessa brott krävt några dödsoffer alls. I själva verket handlar det om minst hundra miljoner döda!
Undersökningen sammanfattas i en utmärkt debattartikel i Dagens Nyheter, skriven av de två personer som grundat organisationen Upplysning Om Kommunismen. På organisationens hemsida kan man ta del av hela undersökningen.
Många ungdomar verkar idag tycka att kommunism är lite kul, man går omkring med Che Guevara på T-shirtarna och kommunistsymboler på kläderna - utan att fundera närmare över att man på detta sätt hyllar en politisk inriktning som ägnat sig åt massmord. För egen del har jag i mitt tidigare uppdrag som kommunpolitiker lagt stor kraft på att försöka öka kunskapen bland eleverna i min hemkommun Mark om kommunismens brott. Jag skrev tillsammans med en partikollega en motion till kommunfullmäktige för några år sedan om att skolorna i vår kommun borde ha en särskild minnesdag varje år om kommunismens offer för att öka kunskapen om detta. Motionen antogs, och om allt fungerar kommer skolorna i Mark för första gången att anordna en sådan dag i oktober i år.
Bilderna: Lägerbilder och vakttorn från "arbetslägret" Gulag i Sovjetunionen. Bilden från massgraven är också från Gulag.
2007-05-03 Vinnande markelever på riksdagsbesök!
Riksdagens EU-upplysning anordnade i början av året en tävlig i EU-kunskap. Det var ca 80 gymnasieklasser som deltog i tävlingen. De elva segrande eleverna fick som pris en resa som startade i Stockholm den 2 maj med rundvandring och lunch i riksdagen, besök i riksdagens EU-nämnd, samt träff med EU-ministern. Därefter fortsatte eleverna till Bryssel för att under två dagar bland annat träffa svenska EU-parlamentariker och göra ett studiebesök i EU-parlamentet.
Av de elva elever som vann kom hela sju stycken från Marks Gymnasieskola! Det var Jessica Börjesson, Frida Eckegren, Emma Gullman, Jonatan Hellman, Johanna Johansson, Pontus Löfgren och Maria Redegard. På fotot har vi ställt upp oss för fotografering på trappan till riksdagshusets entré.
Vid lunchen i riksdagen i går deltog jag som värd tillsammans med riksdagens andre vice talman Liselott Hagberg (fp) samt ordföranden i EU-nämnden, Anna Kinberg-Batra (m). Det kändes mycket speciellt att träffa sju elever från min egen hemkommun uppe i riksdagen!
En kul poäng är att det faktiskt var just i Utbildningsnämnden i Mark (som ansvarar för gymnasieskolan) som jag startade min egen politiska bana 1998! Jag har alltid varit stolt över vår fina gymnasieskola, och stoltheten blev inte precis mindre efter detta.....
2007-03-17 Mums för dem som inte vill ta eget ansvar!
TV4 redovisar idag en opinionsundersökning där 65 procent av de tillfrågade ställer sig positiva till förslaget att godis och snacks ska förbjudas i förskola och grundskola. 29 procent är mot förslaget och sex procent vet inte. Det är inga större skillnader mellan kön eller ålder - i alla kategorier finns en klar majoritet för godisförbudet. Jag har inget emot ordningsregler i skolan, och förbjud att tugga snask under lektionstid kan ju vara en rimlig regel. Men förslaget om totalförbud är ett beklämmande bevis på hur illa det står till i Sverige när det gäller att ta eget ansvar!
Har någon funderat över hur man skall kunna kolla alla elevers godistuggande på rasterna, när i vart fall eleverna på högstadiet har rätt att lämna skolan och besöka närmaste affär? Vill man verkligen att alla elever skall lämna skolan och drälla omkring i städer och och samhällen på rasterna för att få äta sitt godis i fred? Var drar man förresten gränsen mellan godis, kaffebröd, och halstabletter? Skall man få äta en glass när det är varmt? Får man i så fall äta en glass som innehåller en klubba eller har godis som strössel eller chokladöverdrag? Ett förbud är i praktiken omöjligt att kontrollera!
Viktigast är dock frågan om någon har funderat på varför det äts godis i förskola och grundskola? Varifrån kommer godiset? Varifrån kommer pengarna som detta kostar? Om föräldrarna nu ogillar att barnen äter godis under skoltid får de väl se till att ta upp den frågan med sina barn. Om inget annat hjälper får de väl låta bli att skicka med barnen pengar till skolan. Svårare är det inte. Det är dags att föräldrar börjar ta eget ansvar i stället för att lägga över ansvaret på någon annan!
2007-03-07 LO-bas kritiserar sin egen utbildningspolitik på DN Debatt Uppdaterad
LO och Lärarnas riksförbund redovisar idag på DN Debatt en rapport som visar att en tredjedel av eleverna lämnar gymnasieskolan, inklusive yrkesprogrammen, utan att ha betyg och behörighet för högre studier. I stället för att fokusera på att 50 procent ska påbörja en högskoleutbildning före 25 års ålder anser man att målet borde vara att 50 procent ska skaffa sig en eftergymnasial utbildning någon gång under arbetslivet och att 100 procent ska lyckas ta sig igenom och klara målen i gymnasieskolan.
Artikeln är skriven av LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin och ordföranden för Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner. De riktar en uppmaning till regeringen att söka en bred majoritet för sina förslag om gymnasieskolan.
Naturligtvis känns det bra att man på detta sätt ger regeringen helt rätt i sin beskrivning av en gymnasieskola som inte fungerar, och att de flesta förslagen dessutom stämmer helt överens med Alliansens förslag till ny politik. LO:s nya hållning innebär ett rejält avståndstagande från socialdemokraternas utbildningspolitik och det bådar mycket gott för framtiden.
Det märkliga är att Wanja Lundby-Wedin själv sitter i socialdemokraternas verkställande utskott, och därmed är huvudansvarig för den politik som hon nu kritiserar. Om hon vill nå en bred politisk uppgörelse kan hon bara ta ett samtal med sina (s)-kompisar och sedan höra av sig till dagens regering. Hon råder själv över frågan, och behöver inte skriva artiklar på DN debatt!
Och varför kritiserade inte LO sossarnas politik före valet? Så blir det när LO alltid låter hänsynen till (s) gå före medlemmarnas intressen i varje valrörelse. Först efter valet kan man då kritisera den gamla dåliga (s)-politiken. Det är hög tid för LO att kapa banden till socialdemokraterna. I dag är det svårt att ta Wanja Lundby-Wedin på allvar. Artikeln på DN debatt må vara korrekt när det gäller problembeskrivningen, men kritiken mot (s) känns mest som hyckleri. Att skriva en debattartikel på DN debatt som går ut på att man kritiserar sig själv blir lite konstigt.
2007-02-19 Jämställdhetspedagoger lösningen?
Apropå föregående inlägg läste jag precis i Borås Tidning att (v) i Borås vill satsa mer på utbildning av lärare i jämställdhetspedagogik för att förebygga sexuella trakasserier mellan elever och användande av könsord som tilltal på skolgårdarna.
Jag hörde sällan elever tilltala varandra som "bög" och "hora" när jag gick i skolan på 70-talet. Om det hände väckte det stor uppståndelse. Sexuella trakasserier i grundskolan hörde jag aldrig talas om överhuvudtaget.
På den tiden fanns nog inte ens begreppet "jämställdhetspedagogik". Däremot tror jag det fanns fler föräldrar som hade mer tid för sina barn och som lärde dem vad som var rätt och fel!
2007-02-19 Infekterad debatt om klädsel i Boråsskola
Debatten om Pinnochio-statyn hade knappt lagt sig förrän nästa infekterade diskussion nu startat i Borås. Denna gång handlar ämnet i grunden om ett allvarligt samhällsproblem - hur skall alla elever kunna känna sig trygga i skolan, och vilket ansvar har föräldrar, lärare och elever själva?
Kläddebatten startade efter att en rektor framfört sin åsikt att vissa flickor på skolan hade ett visst medansvar för att de blev sexuellt trakasserade av pojkarna. Detta eftersom deras klädsel var extremt sexuellt utmanande, och att de själva aktivt sökte upp de pojkar som sedan trakasserade dem sexuellt. Ett sådant uttalande från en rektor går ju knappast spårlöst förbi i dagens samhälle......
Nu får rektorn faktiskt öppet stöd av förvånansvärt många, medan minst lika många förfasar sig över hur en rektor kan säga något sådant. I debattartiklarna kan man nu finna alla åsikter, alltifrån att man borde tvinga alla elever att bära skoluniform till att flickorna i princip skall få gå utan kläder om de vill. Det är väldigt tydligt att det finns en rejäl kulturkrock mellan en del ungdomar och många äldre. Och det är uppenbart att många vuxna som skriver artiklar inte har besökt en skola på väldigt länge.....
En sak är solklar. Pojkar kan givetvis aldrig skylla sitt beteende på flickornas uppträdande, och måste alltid ta sitt eget ansvar, om så flickorna skulle komma helt utan kläder till skolan! Detta är vårt ansvar som vuxna att lära dem. Samtidigt kan man ju tycka att flickor som inte uppskattar vissa pojkars beteende borde låta bli att aktivt söka upp dessa. Vad gäller vissa flickors minimala klädsel så kan jag bara säga att jag inte gärna skulle vilja se min egen dotter gå klädd på det viset. Och då kanske inte främst av rädsla för att hon skulle råka illa ut, utan för att jag skulle vara orolig att hon blev sjuk! Flera skolsköterskor jag talat med påpekar hälsoriskerna med den klädsel som många unga flickor idag har.
Jag kommer väl ihåg ett elevmöte som vi hade på Marks Gymnasieskola för några år sedan när jag satt i utbildningsnämnden som politiker. Där fanns elever från många olika program. Ett elevklagomål framfördes, det var att det var så kallt i skolan. Ett par flickor undrade om vi inte kunde höja värmen, varpå en av pojkarna från byggprogrammet brister ut: "Det är väl inte så konstigt att ni fryser, ni har ju inga kläder på er!"
Dagens sexualiserade mode har flera baksidor, men vi vuxna har ett ansvar för att lära våra pojkar och flickor att hantera detta på ett förnuftigt sätt. Det är nog inte alltid så lätt att vara ung man eller ung kvinna i dagens samhälle!
2007-02-05 Kanske äntligen en gymnasieskola för alla!
Skolminister Jan Björklund (fp) meddelade idag att regeringen vill dela upp gymnasieskolan i tre huvudinriktningar, Gymnasieexamen med högskolebehörighet, Yrkesexamen och Lärlingsexamen. Alla utbildningar ger då inte högskolebehörighet men elever ska ha rätt att läsa in högskole- behörighet på komvux om de väljer bort det på gymnasiet. En utredning skall presentera sitt förslag 2008, och de nya studiealternativen är tänkta att gälla från 2010.
Bilden: Marks Gymnasieskola - Kunskapens Hus i Skene
Jag har själv på nära håll i Utbildningsnämnden på Marks Gymnasieskola (för övrigt den skola där Jan Björklund en gång gick) sett många skoltrötta elever slås ut bara för att alla till varje pris skall tvingas studera så många teoretiska ämnen att de får högskolebehörighet. Målet att 50% av alla elever skall studera på högskola har skapat en utbildningsinflation i Sverige som gör att högskolestudier inte längre ger alla en så bra lön att man ekonomiskt tjänar på studierna om man tar hänsyn till de höga studieskulderna. Ovanpå detta slåss alltså många gymnasieelever ut på vägen.
Den nya regeringens förslag till gymnasieskola kan äntligen bli en skola för alla. Dessutom uppvärdera de praktiska yrkena där det idag är mycket svårt att få tag på tex snickare, svetsare, plåtslagare, rörläggare och fordonsmekaniker, alla yrken med bra lön och god arbetsmarknad!
2007-01-31 Ungdomarna klokare än den politiska oppositionen
Oppositionspartierna säger nej till att ge skolorna rätt att införa "ordningsbetyg". Föräldrarna verkar mer positiva om man skall döma av alla insändare i tidningarna. Och nu visar det sig att eleverna är mest positiva av alla!
Förslaget att lärare i vissa fall skall få omhänderta mobiltelefoner och annan egendom för att minska stöket i klassrummen är inte lika populärt bland eleverna. Men å andra sidan är det ju bara tänkt att denna möjlighet skall användas i undantagsfall.
Möjligheten att kunna flytta mobbare från en skola för att skydda andra elever finns inte med i undersökningen. Men av egna samtal att döma, med både föräldrar, elever och lärare, känner jag att det finns ett mycket starkt stöd även för detta.
Föräldrar och elever är klokare än många politiker, och inser vad som ger bäst förutsättningar för en bra arbetsmiljö i skolan där man kan lära sig mer!
2007-01-22 Stolpskott i Karlskrona
Rektorerna för fem skolor i Karlskrona "uppmanar" sina elever att ställa upp i en demonstration mot främlingsfientlighet - och mot Sverigedemokraterna på torsdag den 25 januari. Sverigedemokraterna fick 12 av 51 mandat i kommunfullmäktige i Karlskrona vid demokratiska val. Att skolorna uppmanar sina elever att delta i politiska demonstrationer mot ett av kommunens demokratiskt valda partier är rent skamligt och antagligen lagstridigt. Dessutom kommer detta bara att ge Sverigedemokraterna ännu mer sympati.
Varför inte i stället granska partiets politik, och tvinga dem att ta ställning i den öppna debatten? Det är så man kan bemöta främlingsfientliga och andra odemokratiska tendenser hos personer och hos partier. Allt annat är dömt att misslyckas.
Skolan skall verka för öppenhet och fri debatt - inte tysta det fria ordet, och inte sätta sig över demokratin!
2007-01-22 Upprörande beslut av diskrimineringsombudsmannen (DO)
Tre skolor anmäldes till DO efter våravslutningen 2006, för att det förekom kristna inslag i skolavslutningarna. Att sjunga "Den blomstertid nu kommer" kan anses vara ett sådant "olämpligt" inslag, liksom att ha avslutningen i en kyrka. Detta gick att läsa i en artikel i tidningen "Världen idag" den 29 november 2006.
Ubbhult kapell. Här har många skolavslutningar hållits, utan att protester hörts från några föräldrar...
Allt började med en nyhetsartikel i Svenska Dagbladet förra året där DO förklarade att man ville granska frågan. Fram till dess hade DO inte fått ett enda klagomål från en enda förälder i Sverige! Men efter artikeln kom hela tre (3) klagomål in. Ett från en muslimsk familj, ett från en "vanlig" ateist och ett från en representant för "Humanisterna" som ju aktivt motarbetar allt som har med religion att göra.
DO kallade rektoerna för tre skolor till överläggning i början av december, och strax före jul kom DO:s "beslut" Man skriver att skolavslutningar inte bör innehålla religiösa inslag (men det skall fortfarande vara tillåtet att besöka en kyrka i undervisningssyfte). En kristen psalm kan anses vara religionsutövning!
Jag har träffat många föräldrar med olika kulturell och politisk bakgrund. Jag har aldrig upplevt att någon haft några synpunkter mot en stämningsfull skolavslutning i en kyrka! Allra minst från personer med annan religiös uppfattning. Tvärtom har jag hört från just muslimer att de tycker det är värdefullt att deras barn får se hur det ser ut i kristna kyrkor och uppleva kristna traditioner också!
För egen del hade jag aldrig tvekat att låta min egna barn uppleva skolavslutningar i andra religiösa lokaler, oavsett om jag hade bott i ett judiskt, muslimskt, ortodoxt, buddistiskt eller hinduistiskt land! Kunskap är makt. Det gäller även religion. Att förvägra sina barn att få insyn i andra religioner är inte detsamma som religionsfrihet! Det är i stället likriktning av barnen och ett sätt att hindra dem från att få en allsidig utbildning!
Glädjande nog säger skolminister Jan Björklund att han tar avstånd från Diskrimineringsombudsmannens uppfattning i denna fråga. Det är utmärkt! Barnen tar knappast skada av att uppleva en skolavslutning i kyrkan med såväl präst som psalmer. Men de tar definitivt skada av inskränkta självutnämnda väktare som försöker hindra alla barn att få en bred religiös kunskap. En kunskap som är livsviktig i vårt mångkulturella samhälle! Det är sorgligt att inte DO förstår detta.
2007-01-19 Rätt beslut i Landskrona - stoppa mobbarna!
Får man stänga av eller flytta elever som förstör hela tillvaron för sina skolkamrater, ägnar sig åt skadegörelse, misshandel och hot mot både lärare och andra elever? Ja säger rektorn på en skola i Landskrona, som stängt av 28 elever (!) efter att skolans huvudskyddsombud beslutat stänga skolan. Ja säger också över 15.000 av Aftonbladets läsare - 98,3% tycker skolan gör rätt, endast 1,7% tycker att man gör fel. När jag talar med vänner och bekanta har jag aldrig hört någon säga att det skulle vara fel att flytta bort en extremt stökig elev. Tvärtom tycker alla att det är fel att alla andra elever skall tvingas lida för att några få förstör!
Alla skolor försöker idag hantera mobbning och stökiga elever på ett bra sätt - och lyckas för det mesta bra. Men ibland lyckas man inte. Vänsterpolitiker tycker som vanligt ändå att man skall fortsätta att gulla med mobbarna och tycka synd om dessa. Så har man ju gjort de senaste 20-30 åren, men inte har det fungerat! Nu är det hög tid att ta parti för alla elever som lider och låta mobbarna ta konsekvenserna i stället. I värsta fall kan det innebära avstängning eller byte av skola. Jag har tidigare berättat att nya skolministern Jan Björklund (fp) delar denna åsikt, och det känns mycket bra!
Ingen elev skall behöva vakna på morgonen och vara rädd för att gå till skolan!
2007-01-12 Min ande svävar ännu över Markpolitiken....
Häromdagen beslutade kommunstyrelsen i Mark att tillstyrka min gamla motion från 2003 (!) om att återanvända gamla datorer på ett effektivare sätt. Kommunstyrelsens beslut kan nog leda till fler (billiga!) datorer i lågstadiet så att fler barn kan använda de enkla men bra program som finns för att träna upp läs- och skrivförmågan och matematiken på ett kul sätt. Det känns bra!
Bättre att återanvända fullt funktionsdugliga datorer än att de skall hamna här!
2006-11-30 Ännu ett steg på vägen mot polishögskola i Borås!
Regeringens utredare anser att planerna för en polishögskola i Borås är "mycket kvalificerade"!
Det framkom i går när Borås Högskola presenterade sina planer i regeringshögkvarteret Rosenbad i Stockholm. Ännu ett viktigt steg på vägen mot målet!
2006-11-16 Ett stort steg för en polishögskola till Borås!
En eventuell ny polishögskola i Sverige bör enligt Västsvenska Industri- och Handelskammaren placeras i Borås! Handelskammaren beslutade idag rekommendera Borås som etableringsort, framför Skövde och Uddevalla. Detta bland annat eftersom dels det geografiska läget, dels företagssituationen gör att Borås är ett bättre alternativ än andra orter.
Detta var ett mycket positivt besked, och stärker Borås som etableringsort i den fortsatta processen. Vi arbetar nu gemensamt alla riksdagsledamöter från Sjuhärad tillsammans med alla andra berörda, för att få nästa polishögskola till Borås. Det skulle både underlätta rekrytering av poliser till Sjuhärad, stärka delar av näringslivet, och stärka Högskolan och Borås som högskoleort. Dagens besked ger ett starkt stöd i det fortsatta arbetet!
2006-10-28 Låt tusen blommor blomma!
Regeringen anser att friskolor ska kunna gå med vinst, och har därför beslutat att lägga ner en utredning om hur friskolevinster ska stoppas. Utredningen beställdes av den socialdemokratiska regeringen.
Ett välgörande besked! Är det verkligen ett självändamål att skolor skall gå med förlust? Eller sjukhus? Är det inte bättre med vinster som skapar utrymme för att förbättra kvalitén och investera?
Den nya regeringen tror på mångfald inom sjukvård, skola och barnomsorg. Allt skall betalas med skatter, och kvalitén skall följas upp bättre, både för offentligt och privat bedriven verksamhet. Om någon lyckas att driva en bra verksamhet så att det blir lite pengar över till vinster så är de bara att gratulera! Skulle det däremot gå ut över kvalitén så lär inte verksamheten bli långlivad.....
Välfärdsutredningen som regeringen tillsatt presenteras idag. Allt fokus ligger på att begränsa välfärdsföretagens vinster. Samtidigt saknas förslag om det viktiga - att se till att kvalitén är god i alternativt drivna välfärdsverksamheter. Utredningen borde förpassas till papperskorgen.
I dag har jag haft en interpellationsdebatt med statsrådet Helene Hellmark Knutsson om införandet av möjlighet till studielån för att bekosta körkort, en fråga jag agerat i tidigare genom såväl riksdagsmotion som blogginlägg. Politiska beslut har gjort det allt dyrare att ta körkort, och vi vet att körkort är ett krav för många yrken. Att underlätta för fler att ta körkort är därmed ett sätt att minska arbetslösheten och att öka tillgången på kompetent arbetskraft. 
Vid mitt besök i Rumänien och vid samtal med personer med insyn i romernas situation så är det ingen tvekan om att många åtgärder som görs för att lyfta den romska (och andra fattiga folkgruppers) situation inte alltid fungerar särskilt bra. Dessutom har Rumänien svårt att ha råd med den medfinansiering som krävs för att få ta del av EU-medel.
I dag har jag besökt Töllsjöskolan och Örelundsskolan i Bollebygds kommun tillsammans med vår ledande lokala moderata skolpolitiker Margaretha Almqvist-Malmsjö.
Jag brukar inte använda ordet "lögn" om mina politiska motståndare, men idag gör jag det. För när Socialdemokraterna påstår att det "försvunnit 20.000 högskoleplatser" under Alliansen så är det faktiskt en lögn. Jag skrev om detta på bloggen den 24 juni i år.
EFTERTANKE
I dag har jag besökt UF-mässan i Älvsjö, "SM 2014 i UF-företagande". 700 unga entreprenörer från hela landet samlas under några dagar för att visa upp sina företag och sedan utses årets UF-företag och vinnare i ett antal olika katergorier.
I dag hade jag nöjet att ta emot styrelsen för Vuxenutbildning i Samverkan, ViS, i riksdagen. ViS är en organisation för olika skolhuvudmän och aktörer inom vuxenutbildningen, både kommunala och privata.
.png)
I dag hade Moderaterna och Lärarnas Riksförbund (LR) ett gemensamt seminarie i riksdagen om Studiero i skolan. I samband med seminariet presenterade LR en rapport om lärarnas egna uoofattningar och erfarenheter om studieron i svenska klassrum. Den visar att mer än hälften av lärarna i låg- och mellanstadiet uppger att en stor del av deras arbetstid går åt till att upprätthålla studiero. I högstadiet och gymnasiet är den stora utmaningen sen ankomst och att eleverna inte har med sig sina skolböcker och annat studiemateriel till lektionerna. Resultatet blir att viktig undervisningstid slösas bort och att lärare inte får vara lärare. En stor andel av lärarna upplever också att de saknar stöd från skolledning och föräldrar för att skapa studiero i skolan.
I takt med ökande medellivslängd och ökande krav i arbetslivet är det livslånga lärandet allt viktigare. Ska vi orka jobba längre och klara samhällets omställningar och förändringar måste vi sannolikt byta arbete flera gånger under livet, eller vidareutbilda oss i de yrken vi redan har. Vuxenutbildningen och den högre utbildningen därför en hörnsten i Moderaternas och Alliansens arbetslinje.
I dag har jag besökt Tranängsskolan i Tranemo, Mogaskolan i Svenljunga och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn. Avsikten med mina besök var att uppmärksamma förstelärarreformen som Alliansen infört, och som alla kommuner i Sjuhärad utnyttjar.
På förskolan Paviljongen i Stockholm har man drivit genuspedagogiken ett steg längre och arbetar aktivit med att "bryta maktnormer". En del i detta är att man inte längre firar barnens födelsedagar (!). Det är enligt skolan ett sätt att utmana "åldersmaktsordningen". Personalen säger i en 
I morse satte jag mig i bilen och körde de 29 milen till Emmaboda för att medverka på Skolledarförbundets konferens om skolans styrning. Deltagarna på konferensen var drygt 130 skolledare och skolpolitiker från sydöstra Sverige.
De senaste tio åren har läraryrket enligt min mening dragits i smutsen. Både politiker och företrädare för lärarfackliga organisationer har tävlat i att beskriva hur eländigt det är att vara lärare. Jag tycker det har varit mycket olyckligt, och tycker att man emellanåt har skjutit över målet. Och självklart vill då färre ungdomar bli lärare.
För ett tag sedan gjorde Socialdemokraterna ett utspel om att de ville att Sverige skulle införa ett treterminssystem i högskola och universitet, bland annat för att studenterna skulle få studiemedel hela tiden och därmed slippa arbeta extra under terminerna och på loven.
Enkäten pekar också på att många skolor saknar en plan för hur införandet av ny kunskap ska gå till. Endast en fjärdedel av skolledarna och en av tio lärare uppger att det finns en sådan plan. Tidsbrist är ett annat hinder som lyfts fram. Nio av tio lärare, och nästan lika många skolledare, anser att de inte får tillräckligt med tid för att föra in kunskap från ny forskning i sitt arbete.
På dagens riksdagsgrupp berättade statsministern lite om de nya satsningarna som Alliansens partiledare presenterade tidigare idag inom ramen för den kommande ekonomiska vårpropositionen.
I samma nummer av Motorföraren har STR:s förbundsordförande Berit Johansson en 
I kväll hade rapport ett inslag där man berättade om regeringens stora stasning som ska ge ett antal särskilt skickliga lärare ett rejält lönelyft på mellan 5.000 och 10.000 kronor i månaden. Det blir följden av att två nya karriärsteg införs, förstelärare och lektorer.
I dag har Utbildningsutskottet debatterat den stora forskningspropositionen. En enad Allians höll mycket starka och framtidsinriktade anföranden där även utbildningsminister Jan Björklund (fotot) deltog.
Den 23 januari berättade jag på bloggen om ett intressant besök i riksdagen från Intize och Mathivation, två projekt för att öka matematikkunskaperna för ungdomar i grundskolan och gymnasiet, genom att äldre elever ger extra stöd till yngre. I går tillbringade jag eftermiddagens på Chalmers i Göteborg för att se hur verksamheten hos den ideella föreningen Intize fungerar i praktiken. Jag fick bland annat träffa mentorn Madeleine (som går andra året på Chalmers) och hennes adept Asta (som går på Samhällsprogrammet) när de satt och löste matematikuppgifter tillsammans. Asta (tv) berättade att hon blivit betydligt bättre i matematik med Madeleines hjälp.
Den 12 juli hade jag ett debattinlägg i 
I går meddelade Nyamko Sabuni att hon avgår som minister. Jag är en av de få som haft henne som minister för mina arbetsområden ända sedan 2006, först som integrations- och jämställdhetsminister förra mandatperioden när jag arbetade mest i arbetsmarknadsutskottet, och så från valet 2010 som förskole- och jämställdhetsminister, där hon även ansvarade för vuxenutbildningsfrågorna som varit en del av mitt ansvarsområde i utbildningsutskottet.
I går hade jag ett mycket trevligt och intressant besök i riksdagen av tre elever, Hanna, Angelica och Anna, från Barn- och Fritidsprogrammet på Sundlergymnasiet i Vårgårda. De arbetar just nu med sitt projektarbete och har som tema valt att försöka förändra namnet på sin utbildning. De anser att beteckningen "Barn- och Fritidsprogrammet" är mycket missvisande eftersom bara en del av de elever som studerar på detta program går vidare till förskollärar- eller lärarutbildningar. Vissa vill i stället studera till andra yrken, de tre elever jag mötte hade mer fokus på att bli poliser eller beteendevetare. Eleverna tycker även att det missvisande namnet sänker statusen på programmet och närmast antyder ett fokus på lek och fritidsaktiviteter. Namnet döljer att programmet håller hög nivå, bland annat med mycket utbildning kring ledarskap, pedagogik och beteendevetenskap som är värdefullt för många yrken. Om man förändrade namnet skulle kanske fler elever söka detta program.
Vissa svenska skolledare måste vara de fegaste människor som finns. När skolan i Laxå förbjöd en pojke att klä ut sig till pepparkaksgubbe i årets luciatåg för att inte "stöta någon" av annan nationalitet, och dessutom stoppade traditionen att bjuda barnen på pepparkakor (!) av samma skäl, visar det på sällsynt dåligt omdöme. Och det drar hela diskussionen om diskriminering i smutsen. Riktig diskriminering är allvarlig, men om denna typ av tramsiga frågor tar över debatten kommer ingen längre att ta den riktiga diskrimineringen på allvar.
Men det blev givetvis också samtal kring den senaste tidens händelser i några andra svenska djurparker. Borås Djurparks VD Bo Kjellson (bilden) ingår i ledningen för Svenska Djurparksföreningen och Borås Djurpark är en av de större och mest besökta i landet. Kjellson tyckte vid vårt samtal att regelverken är bra och att etiska regler finns för alla djurparker som ingår i Djurparksföreningen. Men han menade att det interna etiska regelverket behöver ses över och förtydligas och göras mer tillgängliga för både allmänhet och media.
I morse arrangerade riksdagens rymdnätverk en frukostträff i riksdagen där Karin Nilsdotter, VD för Spaceport Sweden, berättade om planerna för en satsning på rymdturism i Kiruna.
I dag har jag besökt Högskolan i Borås tillsammans med min moderata kollega i utbildningsutskottet, Betty Malmberg. Först hade vi ett möte med rektor och ledning för Högskolan för att diskutera spännande tankar kring framtidens utbildning av lärare i naturvetenskapliga ämnen. Tanken är att undersöka möjligheten att samordna utbildningar av ingenjörer och lärare så att man får dubbla examina. Man blir då en pedagogiskt skicklig ingenjör som kan arbeta inom näringslivet eller i skolans värld, eller kanske växla mellan båda. Allt för att försöka åtgärda bristen på lärare i dessa ämnen.
I senaste numret av Dagens Samhälle har tidningen granskat de kommunala grundskolornas betygsresultat och prestationer, dels för kommuner som har friskolor, och dels för kommuner som inte haft det under undersökningsperioden, 2002-2011. För att kunna göra rättvisa jämförelser har Dagens Samhälle utgått från Skolverkets "Salsa-verktyg" som också tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar. Resultatet är tydligt. Elevernas betyg höjs mest på kommunala skolor när det finns friskolor i kommunen.
På flyget hem från Kina läste jag det mesta i den dagens nummer av China Daily, en av de största dagstidningarna i Kina. Jag reagerade på två artiklar som rörde skolan.
I den andra artikeln rapporterar China Daily från en debatt mellan olika skolexperter på Word Economic Forum. I artikeln säger bland annat kinesiska experter att universitetsstudenter efter examen behöver hjälp för att hitta jobb. Problemet är att det de lärt sig i skolan inte matchar behoven i den verkliga världen. Experterna uppmanar därför till förbättrad samverkan mellan skola och arbetsgivare. En fråga vi känner igen så väl från den svenska debatten.
I går träffade jag ledningen för Högskolan i Borås, tillsammans med några andra riksdagsledamöter från Sjuhärad och ett antal kommunföreträdare från valkretsen. Vi diskuterade Högskolans fortsatta utveckling och hur vi på bästa sätt tar vara på Högskolans styrkor, och hur man kan utveckla samarbetet med kommunerna och andra högskolor i regionen. I bakgrunden finns Högskolans önskan om att så småningom kunna bli ett eget universitet. På bilden Högskolans nuvarande ledning, rektor Björn Brorström, hgöskoledirektören Karin Cardell, samt prorektor Martin Hellström.
I går hade BT denna lilla nyhetsartikel som på ett bra sätt beskriver den viktigaste delen i min rapport om dagens SFI-utbildningar (svenskundervisning för invandrare).
I samband med sista utskottsmötet för våren fick vi en längre föredragning från tjänstemän från kinesiska ambassaden om kinesisk skolpolitik. Detta som en första information före Utbildningsutskottets studieresa till Kina i början av september. Mer om detta i senare blogginlägg.
En av de få saker som kan ger rätt till utkvittning från en votering i riksdagen är när ens barn tar studenten. Så i går var jag ledig från både utskott och votering för att vara med när dottern tog studenten på Marks Gymnasieskola - för övrigt samma skola där en gång vår skolminister själv en gång sprang ut som nybliven student. Regnet höll sig borta, och lyckan hos studenterna var total. Kaoset utanför skolan där familj och vänner väntade med sina plakat var precis som vanligt och kortegen med studentflak som körde genom Kinna och Skene under ett par timmar efter utspringet var också helt enligt traditionerna.
I morse hade Camilla Waltersson Grönvall, min moderata kollega i utbildningsutskottet, ordnat en mycket välbesökt frukostträff om erfarenheterna från förändringarna av skolan i Canada. Som gäst och föredragshållare hade vi Constantine Ioannou från Ottawa, en av de ansvariga bakom skolreformerna i Ontario. Han var en av de personer vi träffade honom vid vårt besök i Canada i januari, och han berättade nu för alla de närvarade hur man arbetat i Ontario med sina skolreformer och beskrev hur man så snabbt lyckats förbättra elevernas resultat.
I dag har jag tillbringat dagen i Karlsborg. Tillsammans med moderaternas förstanamn i kommunen, Anna Danielsbacka, besökte jag fyra förskolor i Karlsborgs kommun, tre kommunala förskolor i Karlsborg och Mölltorp, och så en ideellt driven fristående förskola i Forsvik. Fotot är från förskolan i Mölltorp där jag var med på eftermiddagsfika tillsammans med en grupp barn.
I går besökte jag riksfinalen för Ung Företagsamhet som hade sin final på Stockholmsmässan i Älvsjö utanför Stockholm. På förmiddagen träffade jag lärare från olika gymnasieskolor i Sjuhärad som följt med sina elever till den stora finalen. Vi diskuterade hur vi på olika sätt kan gynna entreprenörskap i skolan.
I dag anordnade Utbildningsutskottet och Socialutskottet ett gemensamt seminarium kring klinisk forskning och kliniska prövningar. Det handlar alltså om forskning som bygger på sjukvårdens och patienternas medverkan, och det är ett viktigt område för att dels förbättra sjukvården, dels hjälpa läkemedelsindustrin att ta fram nya effektiva läkemedel och att även utveckla andra produkter och tjänster för vården.
I dag har jag tillbringat en dag i den svenska skolan, närmare bestämt högstadiet på Ängskolan i Skene (där för övrigt vår Skolminister Jan Björklund själv gick en gång).
I dag hade Utbildningsutskottet besök av utbildningsminister Jan Björklund och hans två statssekreterare Peter Honeth och Bertil Östberg. Vi diskuterade ett antal aktuella frågor och fick föredragningar om nya saker som är på gång inom skolområdet.
I dag har jag fortsatt min SFI-turné för att få en bild av hur undervisningen i Svenska för Invandrare fungerar. Besöket gick till Skolinspektionen som berättade som sin särskilda granskning av kommunernas SFI-undervisning.
I dag har jag träffat elever på Viskastrandsgymnasiet i Borås. Klasserna i årskurs två ska besöka Stockholm senare i vår, och vi riksdagsledamöter från valkretsen har delat upp klasserna mellan oss för att även hinna med ett besök hos eleverna i skolan innan de besöker oss i Stockholm.
Nej, det finns inget särskilt rymdutskott i riksdagen. Däremot har mitt eget utskott, Utbildningsutskottet, numera ansvaret för alla rymdfrågor. I dag hade vi besök i utskottet av Rymdstyrelsen och företrädare för ESA (European Space Agency).
Nu är hela 
I dag har jag deltagit i en paneldebatt och utfrågning om studentinflytande för folkhögskolestuderande på en konferens arrangerad av Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Min motdebattör var förre skolministern Ibrahim Baylan (S). Det blev en intressant timme med många tankeväckande frågor. Folkhögskolorna har en viktig roll där den speciella studiemiljön kan passa väldigt bra för elever som inte känner sig riktigt hemma i andra skolformer. Vi har redan anlitat folkhögskolorna för att erbjuda motivationsutbildningar till elever som inte slutfört grundskolan för att förmå dem att påbörja en gymnasieutbildning. För några år sedan öppnade vi också upp för SFI-utbildning i folkhögskolornas regi. Samtidigt är mycket av folkhögskolornas verksamhet oreglerad, och det kan finnas anledning att styra upp vissa saker och skärpa kvalitetskontrollen. Närmast kommer vi att förbättra utbildningen av lärare på folkhögskolorna samt se över hur det statliga ekonomiska stödet till folkhögskolorna fördelas.
Varje torsdag är det frågestund i riksdagen. Ibland är det statsministern som svarar på ledamöternas frågor, ibland andra ministrar
Debatten om Göteborgs Universitets samröre med den våldsbejakande extrema vänsterrörelsen Queerinstitutet har nu nått Göteborgs-Posten, som ställt de ansvariga vid Göteborgs Universitet mot väggen. I dagens tidning (klicka på bilden för läsbar storlek) tar prefekten för den ansvariga institutionen, Lisbeth Lewander, tydligt avstånd för Queerinstitutet. En annan av de direkt ansvariga för samarbetet, Lena Martinsson, lektor i genusvetenskap vid Göteborgs Universitet är inte lika tydlig och säger sig inte ha känt till allt om Queerinstitutet, mer än att hon "visste" att man arbetade utifrån demokratiska värderingar. Hade hon läst innantill på Qeerinstitutets hemsida hade det varit helt uppenbart för henne att denna organisation står så långt man kan komma från alla demokratiska värderingar.
För en tid sedan gick fyra företrädare för den pedagogiska undervisningen på Högskolan i Borås ut i ett antal tidningar och menade att de senaste årens skoldebatt varit skadliga för skolan. I dag bemöter jag och Utbildningsutskottets ordförande, Margareta Pålsson (M), detta i 
Sista besöket i Kiruna blev Rymdgymnasiet, som jag besökte tillsammans med min moderata riksdagskollega Eliza Roskowska Öberg. Rymdgymnasiet är en friskola som drivs av ett aktiebolag och som finns i Gällivare och Kiruna. I Kiruna hyr friskolan lokaler av Malmfältens folkhögskola, vars rektor, Kenneth Stålnacke, tidigare varit kommunstyrelseordförande (s) i Kiruna. Jag frågade honom hur det kändes ideologiskt att hyra ut folkhögskolans lokaler till en friskola som drivas av ett aktiebolag. Han såg inga problem med detta, det viktiga för honom var att friskolan erbjöd ett bra utbildningsalternativ. Kändes befriande pragmatiskt.
I dag var det dags för Göteborgsbesök för Alliansen i Utbildningsutskottet. Vi började med ett besök hos Västvenska Industri- och Handelskammaren, där vi hade en hearing inför ett större antal inbjudna gäster med koppling till utbildning och näringsliv och svarade på frågor kring regeringens utbildningsreformer. Efter lunch stod skolbesök på programmet, dels friskolan Jensens gymnasium i centrum, dels det kommunala Angeredsgymnasiet.
I dag har moderaterna i Utbildningsutskottet varit på ett mycket intressant skolbesök hos YBC i Nacka. YBC står för Young Business Creatives. Skolan är kommunal, men har stor frihet att utveckla sina egna pedagogiska metoder, där en helhetssyn på elevens utveckling, och fokus på kreativt arbete på lektionerna är viktiga delar.
Regeringen utsåg i dag Anna Ekström till ny generaldirektör för Statens Skolverk. Anna Ekström är i dag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, och har haft det uppdraget i nio år.
Skolriksdagen gästades idag av Tord Strannefors, statistikchef hos Arbetsförmedlingen. Han gick först igenom det här med hur olika man kan räkna när det gäller ungdomsarbetslösheten. Enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna ligger den på knappt 10% i genomsnitt i riket. de högre siffror som förekommer i debatten beror på att man då även räknar med ungdomar som studerar och som någon gång söker extrajobb eller sommarjobb.
Utbildningsutskottets studieresa den 21-24 mars 2011 gick till Bryssel och Paris, och främsta syftet var att få en tydligare bild av hur OECD, EU och olika EU-organ arbetar med utbildnings- och forskningsfrågor. 
I dag tog Riksdagen beslut om att införa en ny lärarlegitimation för att garantera att alla elever får undervisning av välutbildade och kompetenta lärare. Samtidigt höjs givetvis läraryrkets status. Bortsett från bnågra undantag och vissa övergångsbestämmelser så kommer endast legitimerade lärare att få fastanställas i framtiden. Det blir också också bara de som får sätta betyg.
I går kväll var Utbildningsutskottet inbjudna till Lärarförbundet, där vi träffade hela styrelsen för skoldiskussioner. En viktig fråga för den svenska skolans framtid är att lönerna är så låga för lärare att alltför få ungdomar vill studera till detta yrke. Detta är inget nytt, jag minns så väl när jag som 19-åring fick mitt första riktiga jobb på ett tryckeri. Det var ett ganska tungt och smutsigt industrijobb, och dessutom tvåskift, men lönen var verkligen bra. Min första månadslön visade sig vara högre än min mammas lärarlön, trots att hon arbetat 30 år i yrket. Det kändes inte rimligt.
Vid de första mötena med Utbildningsutskottet i veckan upptäckte jag ett intressant foto på väggen där alla tidigare utskottsordförande finns på bild. Fotot var på Hans Nyhage, moderat ordförande i utbildningsutskottet 1993-94 under Carl Bildts regering. Hans Nyhage var invald i riksdagen från vår valkrets, och bodde då i Kinna. Vid mitt första val efter att jag flyttat tillbaka till Ubbhult 1991 var Hans Nyhage den jag själv röstade på i riksdagsvalet, eftersom min röst givetvis gick till moderaterna. Inte kunde jag väl ana då att jag en dag själv skulle bli ledamot i det riksdagsutskott där han tidigare varit ordförande.
Båda rapporterna innebär alltså en svidande kritik mot den gamla Socialdemokratiska skolan som verkar missgynna barn från studieovana hem allra mest och som därmed ökar klyftorna i samhället.
Pysslingen Förskolor och Skolor AB är ett företag som växer snabbt. De senaste åren har försäljningen ökat med drygt 15 procent om året. 2008 omsatte bolaget 829 miljoner kronor och gjorde en vinst på drygt 26 miljoner (källa: Politikerbloggen). Thomas Bodström, som tydligen haft sina egna barn på Pysslingen-förskolor, ska nu som styrelseledamot verka för att Pysslingens ägare, ett danskt riskkapitalbolag, ska öka sina vinster på verksamheten så mycket som möjligt. Samtidigt ska han sitta i riksdagen och motarbeta friskolor. Tala om att sitta på flera stolar samtidigt! Fast det är å andra sidan Bodsröm van vid. Som advokat och samtidigt ordförande för riksdagens justitieutskott är han först med och beslutar om lagar och kan sedan tjäna pengar på att försöka hitta kryphål i samma lagar som advokat.
Alldeles nyss röstade jag med stor glädje för ett avskaffande av det förhatliga kårobligatoriet. Tvångsanslutning av studenter till en förening som man inte vill vara medlem i är inget annat än en gammal socialistisk kvarleva. Nu äntligen blir det en förändring, och det medför på köpet att en student kan spara några tusenlappar i kåravgift under sin studietid.
Uppsala tingsrätt slår fast att kvinnorna har "missgynnats genom att ha blivit sämre behandlade än sökande av manligt kön". Missgynnandet har bestått i att manliga sökande har fått större chans att komma in på utbildningen genom den viktade lottningen. Kvinnorna skall tilldöms ett skadestånd på 35.000 kronor vardera av staten.
Frågan är berättigad! Vid dagens votering om diverse motioner som rör grundskolan fanns inte mindre än 76 (!) olika reservationer från (s), (v) eller (mp). I endast två (2) av dessa hade de tre oppositionspartierna kunnat enas om en gemensam linje. I 74 reservationer var de tre oppositionspartierna oense. I de flesta av voteringarna röstade (mp) glädjande nog med alliansen, och (s) och (v) gick emot. Hur de tre oppositionspartierna skall kunna forma en gemensam skolpolitik inför nästa val är för mig en mycket stor gåta.
Svenska elever har under många år fått god kunskap om nazismens brott mot mänskligheten genom "Forum för levande historia" som bekostas av staten. Kunskapen om kommunismens minst lika stora brott har däremot varit skrämmande dålig bland samma elever. Det har inte heller funnits något som helst intresse från tidigare (s)-regering att starta en liknande informationskampanj om kommunismen. För några år sedan föreslog jag själv en lokal minnesdag för kommunismens offer för att öka kunskapen bland eleverna i Mark. Vänstersidan i politiken motarbetade detta med kraft, men kommunfullmäktige tog ändå beslut som gick lite i den riktning jag ville, och förra året genomfördes vissa aktiviteter på skolorna om kommunismens brott.
Hittills får ansvarige ministern Jan Björklund VG+ för sitt förslag. Nej, förlåt, jag menar B i betyg! Lyckas han skapa en stark politisk majoritet över blockgränserna för sitt förslag blir det MVG+, dvs ett A i betyg!
1. Sjunkade resultat i grundskolan.
I kväll besökte jag och ett antal andra riksdagsledamöter Hantverksakademin i Johanneshov. Besöket var arrangerat av Företagarnas nätverk för Riksdagsledamöter. Hantverksakademin är ett fristående gymnasium som bedriver både yrkesinriktad gymnasieutbildning och lärlingsutbildning, allt i samarbete med Stockholms Hantverksförening. Kvällens möte var mycket givande och visade mycket tydligt att regeringens nya politik för gymnasieskolan behövs. Lärlingsutbildningar och andra yrkesutbildningar är ett utmärkt sätt att få en utbildning som leder till ett tryggt och ofta välbetalt arbete.
Så min uppmaning till Anna Svalander (fp), ordförande i Utbildningsnämnden och alla övriga politker är - stå på er! För elevernas skull. Alla de elever som inte hörs och syns i debatten och kanske inte vågar säga vad de tycker förtjänar också en röst!
Det var intressant att se på Rapport ikväll. I programmet framgick att LO i en aktuell rapport fullständigt sågar de senaste tio årens utbildningspolitik från socialdemokraterna. För mig var det i och för sig ingen stor nyhet, kritiken hördes redan på det LO-serminarie jag besökte i Almedalen i somras. Och vid det seminariet hördes hård kritik till och med från SSU, vilket jag berättade på bloggen! Kritiken i somras och i dagens rapport rör både dålig arbetsro i skolan, brister i grundläggande kunskaper och inte minst att alla praktiska utbildningar försvunnit och i praktiken blivit teoretiska med så hårda krav att många tvingas hoppa av.
Häromdagen berättade media att många studenter upplever så stora ekonomiska problem att de överväger att hoppa av sina studier. Studemedelssystemet har knappast hängt med inflationen och snåriga regelverk har gjort det svårt för studenter att arbeta extra. Samma dag meddelade utbildnings- ministern att regeringens stora utredning om bland annat studiemedlen startar direkt efter semestern.
Den tid då kyrkan och religionen strängt styrde allt i vårt samhälle är lyckligtvis över. Men för den skull finns det ingen anledning att aktivt försöka förvägra barnen all kontakt med kyrka, religion och traditioner! Detta handlar inte om religionsfrihet utan om ren dumhet och ett försök att likrikta barnen. Jag är övertygad om att en bred kunskap om religion, histora och traditioner tvärtom ökar förståelsen mellan människor.
Demoskop har gjort en undersökning bland svenska ungdomar om deras kunskaper om kommunismen. Undersökningens resultat är skrämmande och visar på en kunskapsnivå som är så låg att den närmast är obefintlig. 95% av de tillfrågade kände till Auschwitz – men 90% kände inte till Gulag! Många ungdomar tror att kommunismens brott mot mänskligheten orsakat färre än en miljon döda, och många tror inte att dessa brott krävt några dödsoffer alls. I själva verket handlar det om minst hundra miljoner döda!
Många ungdomar verkar idag tycka att kommunism är lite kul, man går omkring med Che Guevara på T-shirtarna och kommunistsymboler på kläderna - utan att fundera närmare över att man på detta sätt hyllar en politisk inriktning som ägnat sig åt massmord. För egen del har jag i mitt tidigare uppdrag som kommunpolitiker lagt stor kraft på att försöka öka kunskapen bland eleverna i min hemkommun Mark om kommunismens brott. Jag skrev tillsammans med en partikollega en 
Riksdagens EU-upplysning anordnade i början av året en tävlig i EU-kunskap. Det var ca 80 gymnasieklasser som deltog i tävlingen. De elva segrande eleverna fick som pris en resa som startade i Stockholm den 2 maj med rundvandring och lunch i riksdagen, besök i riksdagens EU-nämnd, samt träff med EU-ministern. Därefter fortsatte eleverna till Bryssel för att under två dagar bland annat träffa svenska EU-parlamentariker och göra ett studiebesök i EU-parlamentet.
TV4 redovisar idag en opinionsundersökning där 65 procent av de tillfrågade ställer sig positiva till förslaget att godis och snacks ska förbjudas i förskola och grundskola. 29 procent är mot förslaget och sex procent vet inte. Det är inga större skillnader mellan kön eller ålder - i alla kategorier finns en klar majoritet för godisförbudet. Jag har inget emot ordningsregler i skolan, och förbjud att tugga snask under lektionstid kan ju vara en rimlig regel. Men förslaget om totalförbud är ett beklämmande bevis på hur illa det står till i Sverige när det gäller att ta eget ansvar!
Har någon funderat över hur man skall kunna kolla alla elevers godistuggande på rasterna, när i vart fall eleverna på högstadiet har rätt att lämna skolan och besöka närmaste affär? Vill man verkligen att alla elever skall lämna skolan och drälla omkring i städer och och samhällen på rasterna för att få äta sitt godis i fred? Var drar man förresten gränsen mellan godis, kaffebröd, och halstabletter? Skall man få äta en glass när det är varmt? Får man i så fall äta en glass som innehåller en klubba eller har godis som strössel eller chokladöverdrag? Ett förbud är i praktiken omöjligt att kontrollera!
Skolminister Jan Björklund (fp) meddelade idag att regeringen vill dela upp gymnasieskolan i tre huvudinriktningar, Gymnasieexamen med högskolebehörighet, Yrkesexamen och Lärlingsexamen. Alla utbildningar ger då inte högskolebehörighet men elever ska ha rätt att läsa in högskole- behörighet på komvux om de väljer bort det på gymnasiet. En utredning skall presentera sitt förslag 2008, och de nya studiealternativen är tänkta att gälla från 2010.
Tre skolor anmäldes till DO efter våravslutningen 2006, för att det förekom kristna inslag i skolavslutningarna. Att sjunga "Den blomstertid nu kommer" kan anses vara ett sådant "olämpligt" inslag, liksom att ha avslutningen i en kyrka. Detta gick att läsa i en 
Får man stänga av eller flytta elever som förstör hela tillvaron för sina skolkamrater, ägnar sig åt skadegörelse, misshandel och hot mot både lärare och andra elever? Ja säger rektorn på en skola i 
Häromdagen beslutade kommunstyrelsen i Mark att tillstyrka min gamla 
Regeringens utredare anser att planerna för en polishögskola i Borås är "mycket kvalificerade"!