Nolltolerans mot brott och ökat stöd till brottsoffer:

Dagens problem för den svenska rättsstaten Våldsbrotten har ökat från ca 65.000 anmälda brott 1994 till 86.000 anmälda brott år 2004. Antalet poliser har ökat något från 16.700 1994 till 17.300 2005, men samtidigt har antalet poliser i yttre tjänst halverats! Bland annat beror detta på att den civilanställda kontorspersonalen minskat kraftigt, och poliserna har fått ta över deras uppgifter. Endast 16 procent av de anmälda brotten klaras upp. När det gäller misshandel är uppklarningsprocenten 43%, för kvinnomisshandel 23% och våldtäkter endast 13%. För stölder och liknande sk "vardagsbrottslighet" klaras bara ca 5% av brotten upp. Stödet till brottsoffer och skyddet för vittnen och målsägande i rättegång har stora brister. Straffen är låga och straffskalorna utnyttjas inte. För till exempel grov misshandel är straffskalan lägst ett år och högst 10 års fängelse. Idag ligger genomsnittsstraffet på 1,5 års fängelse. Åklagare och domstolar har ofta för lite resurser. Kriminalvården klarar inte att rehabilitera de intagna som i stället tar över inne på fängelset. Många fängelser är överbelagda för att det saknas platser. Rymningar och upplopp är en alltför vanlig syn. Gängbildningar erbjuder trygghet för den intagne och narkotika och mobiltelefoner är lättillgängliga. Missbruksvården och psykvården för intagna har ofta stora brister. Allt detta leder till att många återfaller i brott efter avtjänat straff. Kriminalitet blir en livsstil.

Utdrag ur moderaternas budgetmotion om kriminalpolitiken:

Utgångspunkten för moderat kriminalpolitik är människors rätt till trygghet från våld och brott. Därför föreslår vi en betydande satsning på rättsväsendet i syfte att säkra trygghet och säkerhet för den enskilde. Människor som drabbas av brott skall kunna lita på att dessa klaras upp och lagförs. Vi satsar, till skillnad från regeringen, på hela rättsväsendet.

Partierna i Allians för Sverige har enats om att genomföra en rad förbättringar för att säkra ett samhälle som präglas av rättstrygghet: Antalet poliser måste öka och arbetet skall utgå från medborgarnas behov; ungdomsbrottsligheten skall bemötas med kraft, redan på ett tidigt stadium; kriminalvården måste reformeras och brottsoffren skall få hjälp och stöd.

Polisen är den yttersta garanten för människors trygghet och måste finnas till hands vid rätt tid, på rätt plats. Därför ger vi polisorganisationen resurser för att nyutbildade poliser skall kunna anställas, samtidigt som utrymme ges till utbildning och anskaffning av material. Våra satsningar skall också möjliggöra en modernisering av polisorganisationen, bland annat genom en bättre chefsutbildning.

Brottsoffren skall sättas i centrum för rättsväsendet. Våra satsningar på polisen innefattar därför resurser till brottsofferhandläggare, vilka skall finnas över hela landet i anslutning till polisen. Samtidigt stärks brottsoffrens rätt till juridisk hjälp under processen.

Åklagarorganisationen ges genom våra satsningar möjlighet till ytterligare anställningar och en ökning av lagföringar och rättstrygghet. Domstolarna ges resurser att hantera måltillströmningen på ett rättssäkert sätt. Detta är särskilt viktigt då domstolarna tillförts nya arbetsuppgifter, såsom trängselskatter, utlänningsärenden m.m.. Kriminalvården tillförs resurser för att klara av en ökande intagning av dömda brottslingar, och för att tillförsäkra dessa att vården ges ett meningsfyllt innehåll.

Sammantaget föreslår vi en resursförstärkning för rättsväsendet med cirka 1,6 miljard kronor per år för perioden 2006-2008 utöver regeringens förslag. Med detta tillskott banar vi väg för ett starkare, effektivare och mer rättssäkert rättsväsende som inte tolererar brottslighet.

Konkreta moderata förslag: Stärk brottsoffrens rättigheter. -brottsofferhandläggare vid varje polismyndighet -målsägandebiträde till alla som blivit utsatta för våldsbrott -se barn som brottsoffer när föräldrar misshandlar varandra -de som arbetar med barn skall ha särskild kompetens -håll brottsoffer och vittnen åtskilda från gärningsmännen i domstolen -unga brottsoffers föräldrar ska ges ersättning om de närvarar vid rättegången -skicka domen till brottsoffret -mer information till brottsoffret om gärningsmannens permissioner och frigivning Satsningar på polisen: -20.000 poliser år 2010 -statligt ansvar för polisen -en polismyndighet för hela landet -lokal polisstyrelse i varje kommun -ledarskapsutbildning krav vid chefstillsättningar -tillåt buggning (men på ett rättssäkert sätt) vid misstanke om grov brottslighet -vi säger däremot nej till nationellt DNA-register över alla invånare -förbättra samverkan med andra myndigheter -använda militära resurser vid grov brottslighet (tex terroristbrott) Straff: -använd hela straffskalan, normalbrottet medför straff i mitten av straffskalan -böter eller fängelse är de normala påföljderna -höj bötesbeloppen Unga lagöverträdare: -lägg ansvaret för påföljder på kriminalvården -avskaffa vård inom socialtjänsten -inför uppföljningssammanträden med åklagare eller domare -inför veckoslutshem -ungdomstjänst skall bli självständig påföljd -överväg elektronisk fotboja för unga -tillåt drogtester från 12 års ålder Utländska brottslingar: -skärp utvisningslagstiftningen -svårare straff än böter skall öka sannolikheten för utvisning -brott som ger hårdare fängelsestraff än två år skall medföra mycket hög sannolikhet för utvisning Övrigt rättsväsende och kriminalvård: -mer resurser till åklagare och domstolar -tydliga reaktioner vid misskötsel och belöning för skötsamhet -avskaffa 2/3-frigivningen för den som missköter sig -riktiga arbetsuppgifter under fängelsetiden -kvalitetssäkra programverksamheten -krafttag mot narkotika på anstalterna -inrätta fler fängelseplatser för att få bort överbeläggningen -anstalter även i privat regi -deltagande i utslussningsverksamhet krav för den som vill in på motivationsavdelning -mer resurser till psykvård och missbruksvård

Allians för Sverige har också ett antal gemensamma förslag: Satsning på polisen: För att öka den polisiära närvaron, öka utredningskapaciteten och förebygga brott behöver Sverige fler poliser i yttre tjänst. Allians för Sveriges mål är att det år 2010 ska finnas 20 000 poliser i landet. Kostnaden beräknas uppgå till 750 miljoner kronor 2007. Skärp föräldrarnas skadeståndsansvar: Enligt föräldrabalken har vårdnadshavaren ett ansvar för att hålla uppsikt och agera på ett sådant sätt att barnet inte orsakar skada för andra. Den förra borgerliga regeringen skärpte föräldrarnas ekonomiska ansvar för skador som orsakats av barn. Föräldrar är sedan dess skadeståndsskyldiga om de avsiktligt eller av oaktsamhet brustit i sin uppsikt över barnet, eller brustit i sin skyldighet att agera för att hindra skador. Det finns starka skäl för att skärpa föräldrarnas skadeståndsansvar. Ett sätt skulle kunna vara att vårdnadshavare görs ekonomiskt strikt ansvariga, upp till ett maxbelopp, för de skador barnen orsakar. Motivet till en sådan förändring skulle vara att tydligt peka på att föräldrarna har ett ansvar för vad barnen gör och var de befinner sig. Om barnen orsakar skador ska kostnaderna inte enbart lastas på brottsoffer, näringsidkare och försäkringsbolag. Satsa på behandling och rehabilitering: Män som misshandlar kvinnor behöver få hjälp med att bryta sina destruktiva beteenden, genom adekvat vård och behandling på anstalt respektive inom frivården. Intagna som är psykiskt sjuka, har gjort sig skyldiga till sexualbrott eller som missbrukar droger och/eller alkohol är andra exempel på kategorier av dömda som ska ha förbättrad behandling och rehabilitering. Allians för Sverige vill därför göra en tydlig satsning på behandling och rehabilitering. Kvinnojourer: I dag saknar nästan hälften av landets kommuner en kvinnojour. Ungefär tio procent av kommunerna ger inget stöd åt verksamhet för kvinnor och barn som utsatts för hot och våld i nära relationer och i det egna hemmet. Allians för Sverige vill ändra på detta och tillför 20 miljoner kronor till kvinnojourer. Allians för Sverige vill att det skall finnas fler kvinnojourer och på fler platser. Förslaget innebär att kommunerna kommer att belastas med en extra kostnad. I genomsnitt betalar Sveriges kommuner 4 kronor och 93 öre per invånare i stöd till kvinnojourerna. De kommuner som har en egen eller kommungemensam kvinnojour betalar i genomsnitt 6 kronor och 12 öre per invånare. Den förväntade sammanlagda kostnadsökningen för landets kommuner kan antas uppgå till mellan 10 och 20 miljoner kronor per år ifall man förutsätter att alla kommuner framöver kommer att ge lika mycket stöd till våldsutsatta kvinnor som de som i dag har en egen eller kommungemensam kvinnojoursverksamhet. För att ersätta kommunerna för den förväntade kostnadsökningen tillför partierna inom Allians för Sverige 20 miljoner kronor årligen till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.