Maj 2026

Inflationsbekämpningen är ännu en av regeringens stora framgångar

2026-05-30

Inflationen sägs vara den fattiges största fiende. Stigande priser som inte matchas med stigande löner urholkar köpkraften, och det slår allra hårdast mot dem med låg inkomst och utan sparade pengar. Sparpengarna blir samtidigt allt mindre värda för den som har sådana, medan de som äger fastigheter och värdepapper blir allt rikare.

När den moderatledda regeringen tillträdde var hade vi en skenande inflation i Sverige. Vid årsskiftet 2022/23 låg inflationen på 10-12% (det finns tre olika mått dsom används parallellt, exempelvis med eller utan energipriser inräknade, men alla hade samma utveckling). Det var arvet efter Socialdemokraterna. Inte minst var det matpriserna som skenade, men även drivmedel, el och transporter blev allt dyrare. Sedan dess har regeringen och Riksbanken tillsammans vänt denna utveckling, dels genom att vi höll en mycket återhållsam politik 2023-24, där vi dessutom minskade reduktionsplikten för drivmedel vilket sänkte priset dramatiskt och därmed också dämpade inflationen. Samtidigt använde Riksbanken sina medel för att dämpa inflationen. Tillsammans lyckades vi väl och fick ned inflationen till de nivåer som anses önskvärda, dvs runt 2% per år. 

Så här har inflationen sett ut över tid (siffror från SCB):
      


Nu ser vi i spåren av framförallt kriget i Iran hur inflationen i Europa drivs upp igen. I ett antal länder ligger man nu mellan 5% och 10% inflation, och snittet i EU är över 3%. För att motverka hög inflation och samtidigt stärka hushållens köpkraft har vi gjort ett antal saker - sänkt inkomstskatter, elskatt och drivmedelsskatt, halverat matmomsen, sänkt förskoleavgiften och nu väntar ytterligare sänkt drivmedelsskatt och halverat pris på månadskort i kollektivtrafiken. Allt detta gör att vi inte bara stärker hushållen i bistra tider, vi dämpar också inflationsutvecklingen. 

Så här ser inflationen ut från april 2025 till april 2026, dvs det senaste året. Allt enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Sverige har nu EU:s lägsta inflation, 0,5% det senaste året, samtidigt som den stiger i de flesta andra länder. Det näst bästa landet, Danmark, har mer än dubbelt så hög inflation som Sverige. 

      

Jag tycker inte det är "valfläsk" att värna om Sverige och svenska folket. Dagens regering erbjuder EU:s lägsta inflation, EU:s lägsta statsskuld och det lägsta skattetrycket på 50 år. Bättre läge kan man knappast ha i bistra tider när det är krig och kaos i omvärlden. Vi har nu de ekonomiska musklerna att stötta hushåll och företag och värna om Sverige i tider där många andra länder saknar möjlighet att agera.  Den moderatledda regeringen kommer göra det som behövs även framåt. Vår politik håller ihop Sverige.

Intervjuad i Riks - 8 av 10 förlorar på S-politiken

2026-05-29

I torsdags blev det ännu en kort intervju i Riks i samband med att de var på besök i Riksdagen. Jag kommenterade Socialdemokraternas vilseledande påståenden om att 9 av 10 skulle tjäna på Scoaldemokraternas politik. Jag påpekade att deras påstående i huvudsak bygger på att man endast räknar de reformer man gör men inte tar med finansieringen. Reformerna och satsningarna kostar stora pengar och de förslag till finansiering som finns innebär skattehöjning för hushållen. Finansdepartementets beräkningar tyder på att minst 8 av 10 kommer att förlora på S-politiken om man tar med helheten. Dessutom är risken överhängande att V och MP får igenom ytterligare skattehöjningar eftersom Socialdemokraterna har ett stort hål i sin budget som måste fyllas. För dem blir det bekvämt att acceptera kraven från MP och V, och sedan skylla skattehöjningarna på dem. I det läget blir det ännu fler som förlorar ännu mera på en vänsterregering jämfört med idag.

Här är hela artikeln i Riks, klicka för att läsa hela.

 

Och här är intervjun med mig.

Beslut om bidragstak och kvalificering till välfärden

2026-05-29

I veckan tog riksdagen beslut om att införa bidragstak samt kvalificering till välfärden.

En av vår tids viktigaste politiska frågor är att bryta utanförskapet och det bidragsberoende som alldeles för många människor dessvärre har fastnat i. Under Socialdemokraternas tid tilläts utanförskapet växa och idag finns 179 utanförskapsområden runt om i landet, där 700 000 människor bor. Vi moderater vill att fler människor ska gå från utanförskap och bidragsberoende till innanförskap och egen försörjning. Därför genomför vi en bidragsreform så att det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag.

Vi inför också regler om stegvis kvalificering in i våra välfärdssystem. Det är inte rimligt den som kommer till Sverige ska ha rätt till ett antal olika bidrag från dag ett. Den svenska välfärden ska gå till dem som har laglig rätt att vara i Sverige och som har arbetat eller bott här en längre tid. Det är rättvist. Sverige ska vara ett land där ansträngning lönar sig. Och där samhället finns där för den som har bidragit och behöver hjälp.

Jag brukar likna det vid att Sverige är en förening där alla betalar medlemsavgift (skatt). Denna medlemsavgift ger rättigheter till olika former av stöd vid behov. Det är inte rimligt att den som kommer till Sverige ska kunna gå in i föreningen direkt utan att betala medlemsavgift och ta del av alla föreningens förmåner. Man måste först ansöka om medlemskap och betala sin medlemsavgift - därefter kan man få del av alla föreningens förmåner. 

Det är samtidigt viktigt att poängtera att detta alltså gäller bidrag och ersättningar. Skola till barnen, akut eller nödvändig sjukvård och tandvård, tak över huvudet och mat för dagen ligger utanför kvalificeringen till välfärden. Den som befinner sig lagligt i Sverige ska självklart ha rätt till grundläggande bastrygghet. När man sedan varit här en tid, arbetat och betalat skatt så får man successivt rätt till  fler förmåner och mer omfattande välfärd.  

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till både bidragstak och kvalificering till välfärden. Det är mycket bekymmersamt att flera partier på vänstersidan säger nej till våra förslag. De vill istället höja bidragen, vilket ökar risken för att människor fastnar i långvarigt bidragsberoende. Det är också orättvist mot dem som med sina skatter betalar dessa bidrag, som i vissa fall kan ge en familj bättre inkomst av bidrag än den familj får där båda föräldrarna går till jobbet.

En av valets viktigaste frågor är ekonomin och där står Moderaternas arbetslinje mot Socialdemokraternas bidragslinje.

Riksdagens Frågestund

2026-05-28

I dag deltog jag i Riksdagens Frågestund och ställde en fråga till biståndsminister Benjamin Dousa.

Min fråga löd så här:

Ingen regering har gjort så stora insatser för att öka kontrollen och effektiviteten av svenskt bistånd som dagens moderatledda regering. Genom att se över och skärpa hanteringen har vi fått betydligt ökad effekt av svenskt bistånd trots en lägre biståndsbudget. Tiden är förbi när det viktigaste målet i svenskt bistånd var att göra slut på en viss summa pengar i stället för att se till resultaten. Det är klassisk moderat politik att vi ska få maximal effekt av skattepengarna, och det gäller självklart även biståndet.
 
Men nu kommer oroväckande förslag från oppositionspartier om kraftigt höjd biståndsbudget om de vinner valet. Detta kommer såklart att öka oppositionspartiernas stora budgethål och medföra behov av kraftiga skattehöjningar för vanligt folk.
 
Men det finns ytterligare ett hot inbyggt i dessa förslag.
 
Hur ser biståndsministern på risken att en kraftfull höjning av biståndsbudgeten skulle leda Sverige tillbaka till den tid då målet med svenskt bistånd var att göra slut på maximalt med pengar i stället för att ha tydliga mål med effekterna av det bistånd Sverige lämnar?

Se filmen nedan och ministerns svar.

I dag undertecknades avtal om JAS-plan till Ukraina

2026-05-28

I dag besökte Ukrainas president Zelenskyj Sverige, och i en hangar i Uppsala undertecknade han och statsministern ett avtal om JAS-plan till Ukraina. Ukraina köper 20 av de nya JAS Gripen E med leverans 2030. Under tidan man väntar på dessa donerar Sverige 16 äldre JAS-plan Gripen C med leverans runt årsskiftet. Samtidigt köper Sverige in nya Gripen E till det svenska försvaret och leveranser av dessa nya plan pågår redan löpande till Flygvapnet.

Ukraina finansierar köpet av JAS-planen via det stora från EU till Ukraina. De 16 äldre JAS-plan som Sverige donerar kommer sannolikt att finansieras genom att restvärdet belastar biståndsbudgeten.

Affären är viktig av många skäl. Dels stärks Ukrainas luftförsvar på ett dramatiskt sätt, dels stärks SAAB och svensk flygindustri genom att Ukraina väljer just JAS till sitt framtida flygvapen. Men framförallt stärks Europa genom att Ukraina får ytterligare kraft att stå emot den ryska aggressionen, och ukrainska liv och ukrainska städer kommer tveklöst att sparas. Sverige stärker också positionen som en av Ukrainas absolut främsta vänner i kampen för frihet och mot militärt angrepp. Sverige står upp för det som är rätt och riktigt, och det gör mig väldigt stolt.









 

Intervjuad i Riks om extremismen i media om klimatdebatten

2026-05-28

I går intervjuades jag i Riks om extremismen i klimatdebatten och medias ensidiga och alarmistiska rapportering.
Klicka nedan för att lyssna på hela intervjun.

Viktigt moderat vallöfte om Slöserikommission

2026-05-28

Under alla mina år som politiker - både i kommun och riksdag, har en av mina viktigaste politiska frågor varit att minska slöseriet med skattepengar. Det handlar både om att löpande se över kostnader och effektivitet i offentlig sektor, och om att prioritera tydligare vad man lägger skattepengarna på.

Ofta diskuteras ökande behov inom offentlig sektor - försvar, infrastruktur, sjukvård, polis, skola och äldreomsorg, och lösningen från vänster är alltid nya skattehöjningar. För mig som moderat handlar det i stället om att vara effektiv och hålla nere kostnaderna samtidigt som man utvecklar verksamheterna, och att prioritera resurser till de centrala delarna av offentlig sektor genom att minska utgifterna för mindre viktiga saker. 

Frågan om prioritering har jag haft uppe i stort sett alltid i alla debatter om den ekonomiska politiken, både i riksdagsdebatter och internt i partiet och regeringsunderlaget. Och jag är glad över att se att dagens regering tagit en hel del initiativ när det gäller prioriteringar och effektivitet. Men mycket mer behövs.

Nu meddelar moderaterna att vi går till val på att tillsätta en slöserikommission om vi vinner valet. Detta för att spara i staten och stoppa slöseri. Målet är att detta ska spara oss minst 40 miljarder kronor per år. Skatten för svenska folket ska sänkas – inte höjas. Det är bara lata politiker som höjer skatten i stället för att prioritera i utgifterna och effektivisera verksamheten.  

Löftet om inrättandet av denna kommission en riktigt stor politisk seger för mig och något jag verkat för under många år. (Jag skulle för övrigt inte ha något emoit att själv ingå i denna Slöserikommission - det hade varit ett perfekt uppgift efter att jag avslutat mitt riksdagsuppdrag). 

Enig riksdag kräver garantier för möjligheten att använda kontanter

2026-05-28

I går tog en enig riksdag ett riktigt bra beslut om att garantera att man ska kunna använda kontanter i viktiga grundläggande samhällsfuntioner i Sverige.

Dels sa riksdagen ja till regeringens förslag att lagstifta om att kontanter ska kunna användas i livsmedelsbutiker och på apotek. Dels tog vi beslut om att skyldigheten att ta emoit kontant betalning även bör gälla inom hela eller delar av den offentliga sektorn. En ny utredning bör se över inom vilka sektorer detta kan vara rimligt. En ganska given  sektor är enligt min åsikt sjukvården.

Att riksdagen tar så tydlig ställning för möjligheten att använda kontanter är viktigt. Den tidigare s-regeringen talade mycket om denna fråga under sina åtta år vid makten, men det hände väldigt lite, och andelen kontanta betalningar minskade dramatiskt. Men under en moderatledd regering har frågan lyfts upp, och detta av två skjäl. Dels är det viktigt att vuxna med olika funktionshinder, äldre och barn som kanske inte kan använda elektroniska betalningar eller kortbetalningar också kan hantera sin vardag. Dels är det viktigt ur beredskapssynpunkt att det finns olika sätt att bretala kostnader i vardagen. 

Fölr mig som drivit kontantfrågan hårt gunder åren känns det bra att politiken nu är tydlig. Kontanter är ett lagligt betalningsmedel i Sverige och då ska de också kunna användas. 

Medverkan vid konferens hos Riksrevisionen 

2026-05-28

I tisdsags deltog jag som talare på en stor konferens för Riuksrevisionens medarbetare inom årlig revision. Som oirdförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen försöker jag ta alla chanser att framföra hur nöjda vi är i riksdagen och från alla partier när det gäller Riksrevisionens viktiga arbete. Här är mitt anförande inför personalen.

God middag!
 
Det är en ära att få chansen att tala inför så många anställda inom en av Sveriges absolut viktigaste myndigheter. Jag  menar verkligen detta, och ska utveckla lite varför.
 
I dag har vi ett läge i både Sverige och framförallt i omvärlden där det tyvärr förekommer korruption, gängkriminalitet som äter sig in i organisationer, myndigheter och företag, och ibland även i politiken, vi ser skatteslöseri och ibland rena lagbrott, kombinerat med desinformation och ökad misstro mot politik och myndigheter. 
 
I det läget behöver man en strukturerad form av löpande kontroll av hur offentliga verksamheter fungerar. Det är en förutsättning för att medborgarna ska ha förtroende för politik och myndigheter, och för att man ska acceptera att betala skatter till det gemensamma.
 
Själv har jag bakgrund som jurist i bankvärlden och vet värdet av ordning och reda, att följa lagar och regler och att förebygga fel. Sedan 20 år tillbaka är jag riksdagsledamot för moderaterna och idag är jag också en av riksdagens ålderspresidenter och tjänstgör som talman vid behov. Jag är ledamot i Finansutskottet som ansvarar för statens budget och revision, och jag är ledamot i EU-nämnden som har riksdagens ansvar för frågor som rör EU:s budget och revision.
Hela min politiska karriär har handlat om att förebygga slöseri och missbruk av skattemedel, och att verka för effektivitet i offentlig verksamhet. Det är så man kan hålla nere skattetrycket och samtidigt utveckla den offentliga verksamheten. Och därför kunde det inte passa mig bättre än när jag fick chansen att först i fyra år vara vice ordförande och denna mandatperiod ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen.
 
Riksrevisionens effektivitetsgranskningar har en viktig roll för att tematiskt analysera olika delar i statens verksamhet. Ofta är det den verksamheten som får mest uppmärksamhet i media och i politiken, och som leder fram till politiska beslut om förändring. Men den årliga revisionen är om möjligt ännu viktigare – det är den som ger oss en samlad bild av svensk statsförvaltning – mängden fel och brister och utveckling över tid.
 
Både nuvarande och tidigare riksrevisorn brukar framhålla vid olika dragningar och i Rådet att svensk statsförvaltning överlag är välskött, att man följer de lagar och regler som finns och att antalet fel är lågt. Jag är övertygad om att Riksrevisionens blotta existens spelar stor roll för att vi har en sådan situation. Och här har ni alla här inne en oerhört viktig roll och kan ta åt er att ni på ett utmärkt sätt håller koll på Sverige och våra skattemedel.
 
Det är också slående vid olika föredragningar i utskotten och inte minst i finansutskottet och i Rådet, att alla besök från Riksrevisionen kännetecknas av hög kompetens, professionalism, stark integritet och oräddhet att presentera obekväma sanningar för politikerna. Och ni ska veta att Riksrevisionen har stort förtroende bland riksdagens ledamöter, oavsett parti och att era rapporter och revisionsberättelser betraktas som kvalitetssäkrade handlingar som alla i Riksdagen ser som objektiva fakta i debatten.
 
Även media verkar bli allt mer intresserade av Riksrevisionens arbete och vi har sett över tid att man citerar Riksrevisionen i allt högre grad. Även hos media verkar Riksrevisionen betraktas som en stark opartisk aktör – precis som det ska vara.
 
Finns det då inget jag är missnöjd med när det gäller Riksrevisionen? Egentligen inte.
 
Det enda jag skulle vilja förändra är att ge Riksrevisionen mandat att göra effektivitetsgranskningar även av Kommuner och Regioner, och kanske även ta över den årliga revisionen. Med tanke på att så stor del av kommunernas och regionernas intäkter kommer i form av statsbidrag anser jag att detta vore rimligt och jag har motionerat om detta flera gånger de senaste åren.
 
Kommunerna o regionerna är inte lika roade av mina motioner – de åberopar det kommunala självstyret och vill sköta allt som gäller revision själv. Och de upphandlade revisionsbyråerna jublar inte heller. Men jag anser att det här med kommunala revisorer i form av politiker inte är tillräckligt starkt och oberoende, och det behövs professionalism och hög kompetens för att hantera detta. Så ett minimum är att i vart fall kunna göra effektivitetsrevisioner av kommuner och regioner. Tänk tanken att opartiskt exempelvis utvärdera och jämföra effektiviteten inom äldreomsorgen i samtliga kommuner? Vilken potential för utveckling skulle det inte kunna leda till? 
 
Avslutningsvis – Riksdagen och de två ansvariga utskotten, Konstitutionsutskottet och Finansutskottet som har delad vårdnad om Riksrevisionen, är oerhört nöjda med Riksrevisionens arbete och uppskattar alla er medarbetares professionalism och integritet. Ni är en styrka för Sverige och jag vill på riksdagens vägnar, både som ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen och som en av riksdagens ålderspresidenter säga ett stort tack för ert arbete!

Energikris och skenande energipriser kräver åtgärder 

2026-05-27

Under pandemin gjordes ett stort antal iusatser för att stödja olika samhällssektorer som drabbades hårt. Många av förslagen kom från moderaterna eller andra partier,m och en del förslag kom från regeringen. Oftast var vi eniga som de omfattande stöden, helt enkelt för att de var nödvändiga för att hålla igång samhällsekonomin under en kris.

S-regeringen lade fram förslag om både stöd till inrikesflyget och kollektivtrafiken. Ingen beskyllde dem för populism, valfläsk eller röstköp - det handlade helt enkelt om att stötta samhället och utsatta samhällssektorer. En självklarhet för riksdag och regering under en kris.

Nu är det den mopderatledda regeringen som lägger fram ett paket med stöd till dem som särskilt drabbas av energikrisen och de stiogande energikostnaderna. Förutom de redan fattade besluten om sänkt skatt på bensin och diesel och ett elstöd till hushållen har regeringen nu lagt fram fölrslag om stöd till jordbrukssektorn, inrikesflyget, ytterligare sänkt skatt på bensin oich diesel och ett stöd till kollektivtrafiken. Valfläsk säger oppositionen. Överdriven och oseriös kritik säger jag.

Stödet till kollektivtrafikresor motverkar stigande reskostnader i spåren av att biljettpriserna behöver öka för att finansiera dyrare drivmedel. Stödet betalas genom att regionerna eller kommunerna som ansvarar för kollektivtrafiken kan ansöka om ett statligt stöd för att halvera biljettpriserna under andra halvåret i år. Från kommande årsskifte gäller en ny permanent budget, och i vilken mån detta stöd eventuellt sedan eventuellt ska ligga klvar längre tid eller delvis permanentas får ju ställas mot andra intressen i budgetförhanlingarna efter valket, oavsett vilka partier som vinner valet eller bildar regering. 

För regeringen finns det ett intresse att se stöden samlat - vi vill stödja hushållen oavsett transportsätt - bil, flyg eller annan kollektivtrafik. Och på köpet kan vi möjligen bidra till att fler får upp ögonen för kollektivtrafiken som vi ju lägger ganska stora pengar på även när det gäller att bygga nya järnvägar och pendelförbindelser. Ju fler som åker kollektivt, desto mer lönsamma blir dessa samhällsinvesteringar. 

Man kan ha olika syn på om det är vettigt eller inte att lägga miljarder på att halvera kostnaden för månadskort i kollektivtrafiken, med tanke på att kollektivtrafiken i genomsnitt redan till mer än hälften bekostas med skattemedel. Men som jag brukar framhålla - i ett läge med en global lågkonjunktur och en orolig värld är allt som stöttar hushållen välkommet. Mot vår politik står en opposition som både vill höja drivmedelsskatter och reduktionsplikt och samtidigt plåga hushållen med höjd inkomstskatt, bolåneskatt, fastighetsskatt och en massa andra höjda eller nya skatter. Vem som är hushållens bästa och tryggaste regeringsalternativ står allt klarare. 

Effektivare kontroll vid upphandling och valfrihetstjänster

2026-05-27

I dag debatterade jag regeringens förslag om att förenkla och samtidigt skärpa reglerna om kontroll vid upphandling och ansökan om deltagande i ett valfrihetssystem (LOV). Detta blir ytterligare en viktig pusselbit för att värna om våra skattepengar, värna om förtroendet för alternativ i välfärden och offentlig upphandling, och för att se till att seriösa företag inte tvingas konkurrera med kriminella nätverk eller brottsliga aktörer. För mer information - läs mitt anförande nedan! 





Anförande FiU42, Jan Ericson (M)

Herr/fru talman,
 
Vi vet ju tyvärr att det ibland förekommer en del upprörande saker kring upphandlingar och vid deltagande i olikas välfärdssystem. Leverantörer som har koppling till kriminella grupper eller som inte betalar sina skatter eller på annat sätt missköter sig, både mot uppdragsgivare och kunder och mot sina egna anställda. Varje gång en sådan händelse upptäcks skapas en misstro mot upphandlingar, valfrihet och alternativ inom välfärden.
 
De är viktigt att påpeka, inte minst för de på vänstersidan som ogillar valfrihet att de allra flesta företag och valfrihetsleverantörer är skötsamma företagare som vill göra ett bra jobb. De drabbas också hårt när de konkurreras ut av olämpliga eller ibland rent kriminella konkurrenter som vinner upphandlingar och sedan missköter sig. Att effektivisera och skärpa kontrollen är viktigt även för alla seriösa företag. 
 
När upphandlingar går fel beror det inte sällan på hur kontroller skett, eller inte skett, före upphandling. Mycket av problemen bottnar i att kommuner, regioner och myndigheter som handlar upp olika tjänster inte har full kontroll över alla leverantörer, och inte är tillräckligt noga vid sina kontroller, vilket i sin tur ofta beror på svårigheter att få fram all relevant information.
 
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition om Förenklad leverantörskontroll vid upphandling.
 
Skälen till regeringens lagförslag är just att skapa ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem. 
 
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som alltså handlar om att det ska bli enklare att kontrollera leverantörer vid upphandlingar. Förslaget innebär att det inrättas ett system om en samordnad registerkontroll som ska tillämpas vid upphandling och vid användningen av valfrihetssystem. Systemet ska omfatta relevanta uppgifter som finns i befintliga register.
 
Registerkontrollen ska underlätta för upphandlade myndigheter och enheter att kontrollera om det finns skäl att utesluta leverantörer till följd av exempelvis brott, obetalda skatter eller konkurser. Systemet kan även användas vid uppföljning av pågående avtal.
 
Självklart omgärdas dessa nya regler av bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt som gör att uppgifter i samband med dessa kontroller inte få spridas vidare till obehöriga.
 
Samtidigt likställs i allt väsentligt uteslutningsgrunder enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) med sökande enligt lagen om valfrihetssystem. Det betyder att kraven och reglerna i LOU nu även kommer att gälla för valfrihetstjänster enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV). Detta betyder att samma uteslutningsgrunder för brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter samt missförhållanden i övrigt ska gälla vid inrättande av valkfrihetssystem som vid upphandlingar.
 
Samtidigt garanteras den som föreslås uteslutas från ett valfrihetssystem en rätt att inom viss tid yttra sig över de omständigheter som upphandlande myndighet eller kommun/region anser vara grund för uteslutning.
 
Herr/Fru talman,
 
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli i år, och jag är övertygad om att detta blir ytterligare en viktig pusselbit för att värna om våra skattepengar, stärka förtroendet för valfriheten inom välfärden, skapa sund konkurrens mellan företag, och det kan också avlasta upphandlande kommuner, regioner och myndigheter en hel del arbete.
 
Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Lite fakta från Riksbanken 

2026-05-26

I dag hade finansutskottet en hearing om utvärdering av Riksbankens penningpolitik. Det var tre oberoende forskare som granskade Riksbankens verksamhet under 2025 på uppdrag av finansutskottet - något vi genomför med jämna mellanrum för att få oberoende analys av verksamheten.

Man konstaterade att Riksbankens insatser mot inflationen fungerat väl och på en direkt fråga från mig var både forskarna och Riksbakens direktion överens om att kampen mot den höga inflationen under 2022 oich blörjan av 2023 aldrig hade lyckats om inte regeringen samtidigt fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Här inflationen i ett antal olika länder, där Sverige är den mörkbla kurvan. Nu lägst av alla jämförda länder, och faktiskt lägst inflation i hela EU.


Man konstaterade också att arbetsmarknadsläget är lite komplext. Arbetslösheten har ökat i spåren av den globala krisen, men ligger ändå under nivåerna 2021 (övre figuren nedan). Samtidigt har sysselsättningsgraden ökat dramatiskt sedan 2022 (nedre figuren nedan). Fler får arbete samtidigt som arbetslösheten ökar. Slutsatsen är att den höga arbetslösheten till stor del beror på att fler söker sig ut på arbetsmarknaden, vilket i grunden är positivt. Orsaken lär vara dels uppstramade bidrag, dels att många utrikesfödda nu söker sig ut på arbetsmarknaden. På en direkt fråga från mig konstaterade forskarna att detta i grunden är positivt, trots attden synliga  arbetslösheten i statistiken iökar på grund av detta.

 
Hur är det då med statsskulden? I denna figur visas utvecklingen från 2021 fram till sförsta kvartalet 2026. Uppifrån Italien, Frankrike, USA, Tyskland och Sverige längs ned med i särklass lägst statsskuld. Och vi har faktiskt lägst statsskuld i andel av BNP i hela EU och även lägre än USA.


Oppositionen kan försöka svartmåla svensk ekonomi och arbetsmarknad, men sanningen är att Sveriges finanser är i toppskick, inflationen och statsskulden lägst i hela EU och allt fler kommer ut på arbetsmarknaden och får ett jobb. Detta är riktigt riktigt bra, och i omvärlden uppmärksammas Sverige som ett riktigt framgångsland.

Utsläppsfakta som vänstermedia inte vill prata om 

2026-05-25

EU:s statistikbyrå Eurostat redovisar i efterhand hur utsläppen av koldioxid mm ser ut i de europeiska länderna. De senaste sammanställda siffrorna rör helåret 2024. Av statistiken framgår att Sverige inte bara har EU:s lägsta utsläpp per capita, faktum är att vi är enda landet med negativa nationella utsläpp. Vår skog tar helt enkelt upp mer koldioxid än vad vi släpper ut inom landet. De negativa utsläppen gäller alltså trots den omtalade minskningen av reduktionsplikten (inblandningen) i bensin och diesel.

Det finns också siffror för hela Europa, även med icke EU-länder medräknade. Även här ligger Sverige bäst till.
Island sticker ut med enorma utsläpp per capita, vilket beror på den omfattande aluminiumtillverkningen på ön.
Jag saknar Storbritannien i listan, men sedan tidigare vet vi att man har mycket höga utsläpp. 

Statistiken gäller nationella (territoriella) utsläpp av koldioxidekvivalenter, dvs från all verksamhet inom landet. Klimatalarmisterna brukar hävda att om man räknar in import samt utrikes flygresor så är de svenska utsläppen mycket högre. Jag invänder mot detta. Sverige är en exportnation och vår export är mycket större än importen. Dessutom är exporten stor av produkter med stora utsläpp vid tillverkningen - exempelvis stål, cement och fordon. Ska man räkna med utsläppen från importen måste man räkna bort utsläppen från exporten. Och då bör rimligen Sverige komma ännu bättre ut.

Min egen slutsats är att vi inte behöver jaga utsläpp i Sverige överhuvudtaget. I stället bör vi fortsätta att verka för ren utsläppsfri energiproduktion och använda vårt bistånd för att hjälpa andra länder att bygga ren och pålitig energiproduktion. Att fortsätta plåga svenska folkets bilåkning, flygande och elförbrukning är helt orimligt när man har dessa fakta. Lika galet är det att lägga massor av miljarder på att dammsuga koldioxid ur atmosfären (CCS). Jag står för min linje att Sverige borde avskaffa all så kallad "klimatpolitik" och i stället ha fokus på energipolitik och miljöpolitik.  

Ukrainska flyktingar får lättare att skapa ett liv i Sverige 

2026-05-23

Med tanke på mitt inlägg tidigare om behovet av att ge ulrainska flyktingar en bättre mölighet att stanna i Sverige kommer här en utmärkt sammanfattning om vad regeringen gjort på detta område. Jag lånar helt enkelt hela inlägget på facebook från organsiationen RefugeeHope UA&SE: (på svenska och ukrainska):

  

Undantagsreglerna för arbetskraftsinvandring presenterades 

2026-05-23

Nu har regeringen presenterat de undantagsregler som ska gälla vid arbetskraftsinvandring. Huvudregeln är att man för att få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvadrare ska tjäna minst 90% av medianlönen i Sverige, dvs idag 33.390 kronor.

Bakgrunden till att vi höjt det gamla lönegolvet (som var endast 13.000 kronor) är att det medförde missbruk av regelverken. Nu blir fokus i stället att vi välkomnar högutbildade och spetkompetens. Med de undantag som presenterats idag kommer också ett antal bristyrken och vissa andra grupper (tex ukrainare som kommit som flyktingar) att få lindrigare regler.

Här är de nu föreslagna undantagen:

* För två yrken stoppas alla arbetstillstånd helt. Det gäller personliga assistenter samt bärplockare i skog. Detta på grund av att dessa två yrken i det första fallet förekommer ofta när det gäller missbruk av reglerna eller i andra fallet att arbetstagarna ofta lever på ett oacceptabelt sätt under sin vistelse i landet.
* För 27 uppräknade yrken ska i stället 75% av medianlönen gälla som minimilön. Det betyder idag 27.500 kronor per månad.
* Utöver detta görs undantag för 
    - anställda hos startupbolag inom techeller lifescience
    - vissa legitimationsyrken (personer som har avlagt apotekarexamen, läkarexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen)
   - nyutexaminerade studenter
   - massflyktingar från Ukraina
   Även för dessa grupper gäller 75% av medianlönen som golv.
* Undantagen på 75% gäller under två år. Därefter förväntas man nå det högre lönegolvet för att få fortsatt arbetstillstånd.
* De nya undantagsreglerna träder i huvudsak i kraft redan 1 juni i år.

Här är Migrationsverkets sammanfattning av regelverket och undantagen.

Föe egen del är jag mycket nöjd med dessa besked. Jag har flera gånger här och på andra ställen, samt vid interna diskussioner förespråkat generösa undantag. Det finns många jobb där det är svårt att få tag på folk och då är arbetskraftsinvandring en viktig möjlighet. Samtidigt tycker jag att kritiken mot höjda lönekrav är överdriven - hela EU:s arbetsmarknad är tillgänglig för arbetskraftsinvandring helt utan lönegolv.

I mitt inlägg nyligen om ukrainska flyktingar som kommit från 2022 och framåt (normalt enligt Massflyktdirektivet eller liknande) föreslog jag just ett lägre lönekrav för dessa för att ge dem möjlighet att stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare. Detta blir nu möjligt för många.

I mitt tidigare inlägg om "tonårsutvisningarna" föespråkade jag också att ungdomar borde får lägre lönekrav, eftersom unga på sina första jobb sällan når så hög lön som 33.390 kronor. Nu får de unga två år på sig att komma upp i lön och det kommer sannolikt att göra det möjligt för ambitiösa tonåringar att få stanna kvar i Sverige som arbetskraftsimvandrare efter sina studier.

Rent spontant kan jag tycka att två år är lite väl kort tid för att lyfta sin lön till mediannivå. Skulle det visa sig att jag får rätt i detta är det ju inget som hindrar att man längre fram förlänger denna tidsfrist.

På det stora hela tycker jag nu att vi får ett väl avvägt system med arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Lite komplicerat är det dock och undantagen är väldigt detaljerade. Det kan finnas fler yrken och fler personer som borde omfattas, och andra yrkesgrupper kan möjligen bli onödiga i framtiden, så det kan mycket väl bli så att regelverken och undantagen kan behöva uppdateras årligen om det ska fungera. Men huvudfokus är helt rätt - vi behöver inte arbetskraftsinvandring till rena låglönejobb. Med den arbetslöshet vi har bland lågutbildade finns det många som behöver ta dessa jobb. Det gäller nu att stärka drivkrafterna för att arbetslösa ska ta dessa jobb, och vårt bidragstak och våra uppstramade ersättningssystem kommer att bidra till detta. 

Unikt enig riksdagsomröstning 

2026-05-20

I dag hade riksdagen ett ärende som behövde röstas igenom trots att partierna var eniga. Det finns vissa frågor som enligt grundlagen måste voteras även om man är enig, och det gäller frågor där man direkt eller indirekt lämnar över någon form av beslutsmakt till utländskt organ, tex en gemensam europeisk myndighet, Eu eller någon annan. I detta fall var det i sak en bagatell (möjlighet att använda utländska certifieringsföretag), men reglerna är tydliga - det krävdes omröstning och kvalificerad majorityet för beslut. Och då röstar man alltid.

Eftersom det just nu råder kvittningsförbud var för en gångs skull samtliga ledamöter på plats, och alla röstade ja. Ett sådant utfall i en voitering har jag inte tidigare varit med om under mina 20 år i riksdagen, så det är värt att uppmärksamma. Det brukar ju alltid vara några frånvarande på utlandsuppdrag eller på grund av sjukdom eller annat. Men idag var alla på plats.

Intervjud av Agenda Nexus 

2026-05-19

I går publicerade en längre "policyintervju" med mig hos tankesmedjan/nättidningen Agenda Nexus med säte i Borås. Intervjun finns både på svenska och engelska. Båda versionerna finns på länken som man når genom att klicka på bilden nedan. Intervjun rörde ett flertal aktuella politiska frågor och min syn på de viktigaste framtidsfrågorna för Sverige när det gäller ekonomisk politik och företagande. 

______________________________________________________________________________________________

Låt inte vänstern driva upp bolåneräntorna med sin "bolåneskatt" 

2026-05-18

Vill du ha dyrare bolån?

Socialdemokraterna vill införa en bankskatt om de vinner valet i höst. Nu har storbankerna meddelat att de kommer att höja bolåneräntorna om en sådan skatt införs.

Jag är inte förvånad. Innan jag valdes in i riksdagen 2006 jobbade jag i en av de svenska storbankerna. Jag vet hur bankerna fungerar, och hittar staten på nya skatter eller pålagor landar detta alltid till slut på kunderna som höjda låneräntor, lägre ränta på sparkonton eller nya avgifter.

Det är inte rättvist att svenska folket  ska ta smällen för Sossarnas skattehöjningar. Magdalena Andersson som statsminister betyder en dyr vänstersväng – med högre boendekostnader för dig med bolån.

Några fler tankar kring bankernas vinster:
1. Ja, bankerna gör enorma vinster och värnar inte särskilt mycket om sina kunder, särskilt inte storbankerna. Bästa sättet att få ned kostnaderna och räntorna är konkurrens! Fler borde byta bank och ha flera banker för att kunna pressa räntor och avgifter. Det finns banker som ger bättre ränta på konton, och det går att förhandla om bolåneräntor!
2. Det är trots allt bättre med banker som går med vinst än som det var under finanskrisen när banker gick omkull. Sverige har extremt stabila banker och det är i grunden bra för samhället och svenska folket.
3. Bankerna betalar redan väldigt mycket skatt på sina vinster. Lönsamma banker ökar skatteintäkterna för staten. 

Ukrainska flyktingar måste få en rimligare situation 

2026-05-17

Som vice ordförande i Riksdagens Ukrainanätverk, och sedan länge ganska engagerad i Ukrainafrågan på olika sätt, har jag förmånen att träffa många ukrainare i Sverige. Flera av dem har blivit goda vänner och det blir många samtal om hur ukrainare har det i Sverige. Och situationen för ukrainska flyktingar är inte riktigt sådan som jag tror de flesta svenskar tror och förväntar sig.

Alla asylsökande som kommer till Sverige från olika krigszoner eller länder runt om i världen anses antingen ha asylskäl eller inte ha det. Har man det inte får man åka tillbaka hem. Har man asylskäl får man uppehållstillstånd. Om man nekas kan man låta en domstol pröva asylärendet. Man kan ha olika synpunkter på regelverket, att det är för strikt eller för generöst, men det finns i vart fall regler och det finns ett system för att avgöra ärenden individuellt och pröva dem rättsligt vid behov. Med positiva beslut följer olika typer av rättigheter, lika för alla.

För ukrainska flyktingar gäller helt andra regler. I grunden är det EU:s massflyktdirektiv som styr. Det ger alla ukrainare rätt att stanna i EU så länge kriget i Ukraina pågår, och de har rätt att arbeta. Direktivet har förlängs flera gånger, idag gäller det till mars 2027, men vad som gäller därefter vet ingen. Tanken med Massflyktdirektivet vad god och det var en snabb och effektiv lösning när kriget bröt ut. Men det var nog ingen som trodde att kriget skulle gå in på sitt femte år, och det var också första gången detta regelverk användes. EU har nu insett att det behövs någon annan lösning när nuvarande (eller kommande) örlängning upphör, och har uppmanat EU-länderna att lösa detta.

I Sverige har ukrainare fått rätt till personnummer och rätt att studera och få studiemedel, man har också rätt att arbeta. Men ingen vet vad som gäller när Massflyktdirektivet går ut. Dessutom är regelverken enligt Massflyktdirektivet olika beroende på när ukrainarna kommit till Sverige. För ukrainare som kommit till Sverige via annat EU-land är situationen extra komplicerad eftersom massflyktdirektivet då inte riktigt fungerar, och vilken status dessa personer har i Sverige idag är väldigt rörigt. Även andra ukrainare i Sverige som kommit tidigare som arbetskraftsinvandrare eller som anhöriga till sådana lever i en rörig situation där man bedöms enligt olika regelverk som inte fungerar tillsammans. 

Den som omfattas av Massflyktdirektivet vet som sagt inte vad som gäller om ett knappt år. Man lever i ett vakuum och vet inte hur man ska planera sin framtid. Många som kom 2022 eller 2023 var kvinnor eller familjer med barn. Många av de små barnen har nu levt större delen av sina liv i Sverige, gått i svensk förskola och skola, pratar utmärkt svenska och har inte mycket kunskap eller minnen från Ukraina. När ukrainska föräldrar inser att kriget kan komma att pågå i många år till och samtidigt vet att deras egen stad eller by kanske finns på ockuperat territorium eller rent av är förstört, att deras arbetsplats inte finns kvar och deras make, sambo eller släktingar kanske rent av är döda i kriget så är det många som inte ser något alls att återvända till. Och barnen ser sig som svenskar.

Av de 60.000 ukrainare som kom till Sverige i början av kriget är bara omkring 32.000 kvar i landet enligt UNHCR. Det finns även andra siffror som är lite högre, men helt klart har många ukrainare lämnat Sverige. En del har återvänt till Ukraina, men många har också lämnat Sverige för andra länder, som Norge, Danmark, Tyskland, Kanada och USA. Av de ukrainare som finns i landet uppskattas ca 66% vara i någon form av arbete, och enligt en rapport från det FN-anslutna organet IOM (International Organization for Migration) är 88% av ukrainarna i arbetsför ålder aktiva, antigen på arbetsmarknaden eller som arbetssökande. 47% uppger att de talar svenska (det är också min erfarenhet att väldigt många ukrainare talar bra eller i vart fall begriplig svenska). Många är också mycket duktiga på engelska. Många är högutbildade men arbetar ändå inom andra lägre betalda yrken.

För Sverige med låga födelsetal och stort kvinnounderskott i tidigare invandring är den stora gruppen ukrainska unga kvinnor och barn en stor tillgång. Vi delar på många sätt kultur och värderingar och vi talar om en grupp som överlag verkar väldigt ambitiösa och driftiga. Risken för kriminalitet eller misskötsamhet bland dessa flyktingar känns närmast som obefintlig. Om de inte kan eller vill återvända till Ukraina borde vi välkomna dem att stanna i Sverige. Men då måste vi i likhet med flera andra EU-länder se till att de får besked som gör att de kan börja planera sin och barnens framtid. I dag mår många ukrainare väldigt dåligt, man känner hopplöshet både om kriget och sin egen framtid, och inte minst för sina barns framtid. Man har levt i "packsäck" i över fyra år, man försöker arbeta eller studera och integrera sig efter bästa förmåga, men man vet aldrig om man faktiskt får stanna eller vad som händer nästa år. Rent mänskligt är detta inte rimligt.

Jag anser därför att alla ukrainska flyktingar som kommit till Sverige under 2022 eller senare (oavsett om de under denna period någon gång vistats i något annat EU-land) borde få uppehållstillstånd på samma sätt som de som sökt och beviljats asyl. De bör också få samma rättigheter som alla andra flyktingar, dvs idag tillfälliga uppehållstillstånd som omprövas, men kan omvandlas till medborgarskap efter åtta år (de nya reglerna). För att undvika att ukrainare som idag vistas i andra länder utnyttjar eventuella nya svenska regler bör man samtidigt sätta ett stoppdatum som gör att man måste ha kommit till Sverige senast ett visst datum (tex när förslaget presenteras politiskt) för att omfattas av de nya svenska reglerna. 

Sverige är ett generöst land när det gäller stöd till Ukraina och det ska vi vara stolta över. Nu gäller det att vi också tar hand om alla ukrainska flyktingar som finns i Sverige. En del kommer att vilja återvända när kriget en dag tar slut, andra kommer att vilja stanna i Sverige.  Vi måste göra båda sakerna möjliga och ge människor en chans att bygga sina nya liv i Sverige när hemlandet fortsätter bombas av Ryssland. 

Det finns faktiskt inga skäl alls att ukrainska flyktingar ska behandlas sämre än alla andra flyktingar som söker sig till Sverige. Det borde snarare vara tvärtom, och det borde vi kunna enas om politiskt före valet. Jag ser denna fråga som en av mina prioriterade under den tid jag har kvar som ledamot av Sveriges Riksdag. 

IPCC-forskare tar avstånd från IPCC:s tidigare datormodeller 

2026-05-16

Jag fick denna artikel till min mail, och först blev jag lite skeptisk, men jag gick till källan och då visar det sig att det som skrivs i artikeln är korrekt. Artikeln handlar om att forskare med ansvar för IPCC:s klimatmodeller nu öppet tar avstånd från ett antal av de datormodeller som tidigare använts och som länge dominerat klimatrapporteringen och den mediala bevakningen. De menar att dessa modeller helt enkelt är osannolika och beskriver en närmast helt omöjlig utveckling. I artikeln konstateras att vi därmed kan slå fast att alla mediala artiklar med dramatiska rubriker som skrivits de senaste 15 åren baserade på dessa mest hotfulla modeller helt enkelt varit kraftigt överdrivna. Tyvärr har dessa även använts flitigt i den politiska debatten och motiverat extrema pålagor på medborgarna och ett extremt pengaslöseri.

I en annan artikel från den amerikanske statsvetaren Roger Pielke beskrivs pedagogiskt lite närmare hur forskarna hos IPCC ändrat sig kring de äldre modellerna, vilka dessa modeller är, samt vad effekterna blir för utfallen.

Beskedet från IPCC är självklart dramatiskt, men samtidigt väntat - jag har själv genom åren träffat så många kunniga forskare och experter som inte alls köpt de scenarier, modeller och prognoser som IPCC presenterat. Och IPCC själva tonade ju faktiskt ned sitt allra mest allvarliga scenarie som osannolikt redan i den förra IPCC-rapporten.

Jag har envist varnat för detta i många år och påpekat att när man grundar klimathotet på utfall av datormodeller så får man ut de scenarier som datormodellerna beräknar efter de parametrar som stoppas in. Stoppar man in helt extrema parametrar får man också ett extremt resultat. Detta är INTE fakta utan helt enkelt mer eller mindre välgrundade antaganden. Och nu verkar dessa alltså vara ganska ogrundade om man ska tro artikeln. Det ska bli intressant att se om svenska media kommer att rapportera om detta, och om det kommer få någon betydelse för den framtida politiken i Sverige och omvärlden. Helt klart har något hänt i klimatdebatten de senaste åren. Allt fler forskare, inklujsive sådana som tidigare varit kopplade till IPCC, är öppet kritiska till de extrema klimatlarmen, och allt färre politiker har klimatfrågan överst på agendan. Bland väljarna är det allt fler som graderat ned klimatfrågan när opinionsinstituten ställer frågor om vilka politiska frågor som är viktigast. Det är sunt att ifrågasätta klimathysterin, inte minst för att en extrem klimatpolitik hotar såväl samhällsekonomi com privatekonomi, företagande, konkurrenskraft samt inte minst hotar andra viktiga miljövärden och stabil energiförsörjning. Däremot är det lika fel att förneka att klimatet förändras. Det vet vi med säkerhet, det har hänt tidigare och det kommer fortsätta att hända. Frågan är bara hur stor del av detta som faktiskt beror på naturliga faktorer och inte är något människan råder över? Kanske är de naturliga orsakerna av större betydelse än vad som hittills framgått i den offentliga debatten?

Hur kan alla platser på jorden värmas upp snabbare än genomsnittet?

2026-05-16

Det finns väldigt många frågetecken när det gäller rapporteringen kring klimat och global uppvärmning. Något som förbryllar mig extra mycket i klimatrapporteringen är hur man praktiskt taget överallt på jorden hävdar att temperaturen just där stiger mer än genomsnittet på jorden. Lite undrar man ju hur detta är statistiskt möjligt. Här nio exempel: 
 

Välkommet besked från migrationsministern om "tonårsutvisningarna" 

2026-05-15

Mycket välkommet besked från migrationsministern i Aftonbladet idag om att besked om lagkorrigeringar eller förtydliganden som kan stoppa de orimliga "tonårsutvisningarna" är på väg fram. Positivt att han har denna linje och det är något många av oss moderater i riksdagsgruppen argumenterat starkt för. Jag skrev om saken på bloggen både 22/2 och 6/3. För exempelvis den som arbetskraftsinvandrar till ett högkvalifikativt jobb måste det vara möjligt att också ge sina barn en framtid i Sverige om de levt här i många år och är integrerade i det svenska samhället. I annat fall kommer det bli svårt att rekrytera nyckelpersoner till Sverige.

Vi ska ha en stram migrationspolitik men den måste också vara rimlig och rättssäker för dem som redan finns här. Det är bara så man skapar respekt för omläggning av politiken. Uppstår oönskade effekter får man justera i regelverken. Frågan är samtidigt komplicerad - bland dessa tonåringar och andra som utvisas finns ju både de som befunnit sig här illegalt under lång tid, och de som hamnat i kläm i regelverken trots att de följt alla regler. De som levt här illegalt och trotsat rader av utvisningsbeslut tycker jag inte ska belönas med att få stanna, men för dem som följt regelverken tycker jag det är rimligt med mer generösa regler än idag. Jag ser nu fram mot att regeringen i närtid presenterar en fungerande lösning som är väl avvägd, och jag tycker även att man borde kunna upphäva sådana utvisningsbeslut som skulle fått annat utfall om de nya reglerna hade varit gällande.

Moderat vallöfte: Fortsatta skattesänkningar för hushållen

2026-05-14

På moderaternas Sverigemöte förra helgen antogs ett viktigt vallöfte om hur vi vill stärka ekonomin för dem som jobbar och för dem som har jobbat, med ett särskilt fokus på Sveriges barnfamiljer.

Vårt uttalade vallöfte är att en genomsnittlig barnfamilj ska få ytterligare 5.000 kronor i månaden i stärkt ekonomi. Det betyder alltså lika mycket som man fått denna mandatperiod.  

• Under våren och valrörelsen presenterar vi steg för steg de exakta reformer som bygger upp den här ambitionen. Alla förslag är utformade för att stärka arbetslinjen och säkerställa att ansträngning verkligen lönar sig.
• Finansieringen kommer huvudsakligen vila på en skärpt arbetslinje, bekämpning av slöseri och fusk samt hålla hårt i statens finanser. Vi är tydliga: inga breda skattehöjningar på arbete, sparande eller företagande. Vi går till val på ett skattehöjarstopp.

Vår politik gör det möjligt att stärka plånboken för dem som jobbar och har jobbat – samtidigt som resurserna till välfärden fortsätter att växa.

För egen del är jag extra nöjd med att mitt ständiga thjatande externt och internt om prioriteringar och om att motverka slöseri får en allt tydligare plats i moderat politik. Det är genom tillväxt och bättre prioriteringar som man får pengar till det som är viktigt och samtidihgt kan sänka skatten. Även om dagens regering pressat ned skattetrycket till den lägsta nivån på 50 år är Sverige fortfarande en av en handfull länder i världen med högst skattetryck. Självklart räcker dessa pengar till en bra välfärd om man prioriterar rätt saker. Man kan inte som oppositionen ställa höga skatter mot välfärd så länge så stor del av skatterna går till saker som inte är viktiga eller slösas bort i onödan utan att skattebetalarna får något alls för pengarna. Här finns enormt mycket att göra. Denna mandatperiod har vi avvecklat myndigheter och tagit bort en mängd onödiga regelverk som bara kostar pengar. Men det finns oerhört mycket mer att göra på detta tema - men då behövs en moderatledd regering och moderatstyrda kommuner. En vänsterregering och vänsterstyrda kommuner kommer aldrig att ta tag i detta.

Kraftfullt krispaket för att motverka höga energikostnader

2026-05-13

Kriget i Iran har bland annat drivit upp energipriserna och priset på konstgödning. Därför går regeringen nu fram med ett krispaket för att stötta hushållen och företag i vissa utsatta branscher. 

Sedan Moderaterna tog över 2022 har vi sänkt drivmedelskostnaderna rejält. Vi har sett till att Sverige gått från EU:s högsta bränslepriser till bland de lägsta. Vi har sänkt kostnaderna genom lägre skatter och förändrad reduktionsplikt. Detta har gjort stor skillnad i plånboken för vanliga familjer. Det har också gynnat transportnäringen som därmed sluppit höja priserna som man annars skulle ha gjort. Tillsammans bidrar detta att hålla nere inflationen. Flera av vänsterpartierna vill göra tvärtom. Under deras styre fick Sverige ett av världens högsta dieselpriser. Deras politik skulle innebära höjda priser med 10 kronor litern och slå mot hushållen på flera sätt - genom dyrare resor till jobbet, högre transportkostnader för varor som skulle slå igenom på riset, samt en högre inflation.

Med anledning av ett oroligt världsläge sänkte vi bränsleskatten igen den 1 maj, då till EU:s miniminivå. Nu vill vi gå ännu längre och sänka skatten på bensin och diesel med ytterligare 3 kronor vid pump från och med 1 juli till 30 november. Vi ansökte om ett speciellt undantag av skatten från EU och fick det godkänt på rekordtid av EU-kommissionen. Nu återstår bara godkännande från ministerrådet, vilket brukar kunna ske snabbt efter att Kommissionen sagt ja. 

Regeringen aviserar också ett krisstöd till jordbrukssektorn och till inrikesflyget. Mer detaljer om detta kommer inom kort.

Sammanfattningsvis har regeringen i budgetarna för detta år gjort en rad saker för att motverka den globala krisens effekter på svenska hushåll och företag. Och nu tillkommer ytterligare åtgärder:

• Vi har sänkt skatten på arbete, pension och sparande.
• Vi har halverat matmomsen, sänkt förskoleavgiften och höjt bostadsbidraget.
• Vi har sänkt arbetsgivaravgiften för unga
• Vi har sänkt drivmedelskostnaderna kraftigt och går nu vidare med ytterligare en sänkning
• Vi har sänkt skatten på el, förstärkt elbilspremien och tagit fram ett el- och gasstöd.
• Ytterligare åtgärder för att mildra krisens effekter på flyg och jordbruk presenteras kommande vecka.

Det spelar roll vem som styr.

Matpriserna sjönk rekordmycket i april

2026-05-13

Jag berättade nyligen att inflationen minskat mer än väntat, och att orsaken bland annat är den sänkta matmomsen. Nu kommer också siffror från SCB som visar att matpriserna sjönk rekordmycket i april - det var den största prisnedgången på livsmedel en enskild månad på över 30 år!

Återigen - det spelar roll vem som styr Sverige.

Reseberättelse från New York och FN

2026-05-13

   

Nu har jag fått klart min reseberättelse från min FN-praktik och besöket i New York. Ovanligt många bilder och filmer, dels från olika besök och aktiviteter i FN, men också mycket bilder från New York och Manhattan. Som alltid under mina 20 år i riksdagen tycker jag att mina följare förtjänar att få ta del av vad gör vid mina tjänsteresor runt om i världen, och jag lägger en del tid på att göra utförliga reseberättelser med en mängd fakta och kommentarer.

Så välkommen att uppleva mina två veckor i denna märkliga och charmiga stad. (I mitt arkiv i högra spalten hittar du alla mina övriga reseberättelser, både privata resor och tjänsteresor)

Regeringen står upp för svenska elkunder 

2026-05-11

Det är synnerligen välkommet att regeringen tar tydlig strid mot EU:s regelverk som driver upp svenska elpriser. 

Som tydlig EU-vän ser jag många fördelar med EU, men EU:s klåfingrighet kombibnerat med svensk nit när det gäller att följa varje EU-regel in i det absurda, och gärna krydda denm lite extra, leder till stora kostnader för svenska folket. Nu har vi äntligen en regering som gång på gång tydligt står upp för svenska folket. Ingen tidigare svensk regering har tagit denna typ av strider. Vi för ockdså en tydlig diskussion internt med myndigheter om att överimplementering av EU-regler inte ska göras.  

Den ena striden nu gäller "slaskhalsavgifterna". Sveriges ansvariga myndighet, Svenska Kraftnät, införde på eget bevåg fyra elområden och EU:s regelverk för "flaskhalsavgifter". Samtidigt lät andra länder i Europa bli att göra detta och struntade i EU:s regler. Effekten blev att Sverige idag ensamma står för runt 60% av de samlade flaskhalsintäkterna i EU. Intäkter som nu EU vill använda för "gemensamma ändamål", vilket Sverige avvisar. De svenska intäkterna - 85 mioljarder kronor - ska användas i Sverige, för att förstärka vårt elnät och för att vid behgov kunna betala ut elstöd. Planen är att en del även ska användas för den kommande kärnkraftssatsningen.    

Nästa strid gäller nya elkablar från Sverige till Europa. Den svenska regeringen stoppade redan för några år sedan en ny elkabel till Tyskland, eftersom det skulle driva upp svenska elpriser. Nu finns önskan om en ny kabel till Danmark, vilket regeringen säger nej till. Varje ny elkabel gör att vi importerar europeiska elpriser till Sverige vilket drabbar svenska företag och hushåll. Ilskan i EU över det svenska beslutet att stoppa nya elkablar är stor, men regeringen står stadigt. Svenska folket intressen kommer först.

Dessa två frågor har ett tydligt samband och nu driver Sverige saken till sin spets. Kortfattat - inga nya elkablar till EU förrän övriga delar lösts ut och svenska elkunder skyddas.

Skulle vi få ett vänsterstyre med S och MP i regering skulle man aldrig stå upp mot EU. Särskilt MP visade under sina regeringsår att man aktivt motarbetade svenska intrressen i EU - om elen, klimatskatterna, skogsbruket och mycket annat. Man försökte inte ens stoppa dessa EU-regler, man applåderade dem trots att de drabbade Sverige. Utöver detta avvecklade man storda delar av svensk kärnkraft som drev upp elpriset i södra Sverige. Energifrågan är ett av mina starkaste argument för att inte välja ett vänsterstyre i Sverige.

Moderat vallöfte: Blankt nej till återinförd fastighetsskatt

2026-05-10

Vänsterpartierna är oense om det mesta – men de är eniga om en sak - att höja skatterna på allt och alla. Bland annat finns en tydlig samsyn till vänster om att fastighetsskatten ska återinföras.
 
För dig som äger ditt hem kan det bli tiotusentals kronor mer att betala varje år i fastighetsskatt. I områden med höga taxeringsvärden som exempelvis Borås, Bollebygd, delar av Mark och Ulricehamn kan det handla om 8-10.000 kronor i skattehöjning varje år. Vi moderater och våra samarbetaspartier säger nej. Ditt hem är din trygghet och det är inte rättvist att den ska beskattas bort. Att bo i eget hus är inte en inkomst som ska beskattas.

Moderat vallöfte: Tre kostnadsfria IVF-försök även för syskon

2026-05-08

Tidigare i vår presenterade vi att den som längtar efter barn ska få ytterligare tre offentligt finansierade IVF-försök.

Jag kommenterade detta här och välkomnade förslaget, men framförde också en förhoppning om att man kanske skulle kunna spara oanvända försök till att även få hjälp med ett syskon. Idag måste den som redan har barn stå för hela IVF-kostnaden själv om man vill försöka få ett syskon.

Nu kommer ett tydligt moderat vallöfte om att man även ska få tre kostnadsfria syskonförsök. Detta är välkommet för alla som så gärna önskar få barn men behöver hjälp på vägen. Det är också ett litet men viktigt steg att öka barnafödandet och definitivt lönsamt för samhället. Vinner Tidöpartierna valet och får behålla regeringsmakten kommer moderaterna arbeta för att detta vallöfte blir verklighet.   

Sänkt matmoms och lägre drivmedelsskatter håller nere inflationen

2026-05-07

Regeringens politik fungerar väl! Den sänkta matmomsen och de sänkta drivmedelsskatterna har pressat ned inflationen. Matpriserna har samtidigt minskat mer än beräknat och drivmedelskostnaderna hålls på en hyfsat rimlig nivå trots oron i Mellanöstern.

Genomtänkt politik gör skillnad!

Bokslut över fyra års hårt arbete

2026-05-06

Dödligt våld och skjutningar har minskat - nu även sprängdåden

2026-05-05

Under de senaste åren har vi sett en tydlig minskning av såväl skottlossningar som dödligt våld. Tyvärr har samtidigt antalet sprängdåd ölkat. Men det senaste halvåret syns nu en minskning även av dessa - alla kurvor som rör det gängrelaterade våldet går nu nedåt. 

Det är bara att konstatera att regeringens samlade politik mot gängvåldet har haft effekt. Viktigt nu att inte bryta detta genom att återigen gå tillbaka till den försiktiga och verkningslösa politik som flera partier på vänstersidan förespråkar.


 

Ingen drivmedelsbrist i Sverige - men klartecken för sänkt skatt

2026-05-05

Den 1 maj sänktes ju drivmedelsskatterna för att lindra de stigande kostnaderna för hushållen. Skatten på både diesel och bensin ligger nu på EU:s miniminivå. I samband med beslutet loivade regeringen att ansöka hos EU om att få sänka skatten ytterligare, under det golv för drivmedelsskattter som medlemsländerna i EU enats om.

Idag kommer beskedet att EU-kommissionen rekordsnabbt sagt ja till Sveriges begäran att vid behov få sänka drivmedelsskatterna ytterligare om priserna skenar iväg till följd av kriget i Iran. Det ger Sverige en frihet att vid behov sänka skatterna ytterligare på drivmedel. Lite pinsamt måste det vara för s-ledaren Magdalena Andersson som isöndagens partiledardebatt (två dygn sedan) hävdade att EU aldrig skulle gå med på detta. Det tog två dygn...

Samtidigt får regeringen kritik från vänster för att sänkt drivmedelsskatt riskerar att skapa brist på drivmedel i Sverige. Detta saknar koppling till verkligheten. 

Sverige har god kapacitet i egna raffinaderier (främst Preem i Lysekil) att tillverka både bensin, diesel och flygbränsle. Den olja som behövs för detta köps från Nordsjöområdet, främst Norge, men även Storbritannien och Nederländerna. Det finns ingen större risk för brist på drivmedel i Sverige. Däremot kommer priserna att stiga om kriget fortsätter. Och då har regeringen beredskap och möjlighet att kompensera genom sänkt drivmedelsskatt.

Så tar man ansvar för Sverige - för hushållens ekonomi, för viktiga transporter och i en förlängning för att hålla nere inflationen, hålla igång företagen och jobben och för att bevara en god tillväxt trots bistra tider.   

Blågula laget utklassar en splittrad vänster

2026-05-03

Just hemkommen från USA passade det bra att ta del av kvällens partidelardebatt i Agenda. Många olika ämnen och som alltid tidvis hätsk debatt. Den sammanfattande bilden är att det politiska läget blir allt tydligare. Alla partier har sina viktiga frågor, men de fyra partierna i dagens regeringsunderlag (M, SD, KD och L) har i allt väsentligt en samsyn om Sveriges utveckling och drar åt samma håll, även om det finns nyanser mellan partierna. Den som lägger sin röst på dagens fyra regeringspartier vet i allt väsentligt vad man får för politik. 

De fyra oppositionspartierna är djupt splittrade i en lång rad frågor, och i vissa frågor motarbetar man varandra totalt. Centerpartiets och Vänsterpartiets politik är exempelvis totalt oförenliga i ett antal frågor, och i andra viktiga frågor står S närmare dagens regering än de tilltänkta samarbetspartierna V, C och MP. Den som röstar på något av de fyra oppositionspartierna köper grisen i säcken - det kan bli precis vilken politik som helst. Sänkt skatt eller höjd skatt? Högre bensinpris eller lägre? Ny kärnkraft eller avvecklad kärnkraft? Hårdare tag mot gängen eller mesigare kriminalpolitik? Ökad invandring eller minskad? Extren klimatpolitik eller inte? Ingen vet...och Sverige har inte råd med en sådan regering, särkilt inte i det oroliga omvärldsläge vi har. 

Jag har länge sagt att jag tror dagens regeringsunderlag kommer få fortsatt förtroende av väljarna. Och för varje debatt i TV blir jag mer övertygad. Många väljare är osäkra, och det regeringsalternativ som visar vad man uträttat, visar vad man vill och visar att man kan samarbeta och kompromissa kommer få många av de osäkra rösterna.