Mars 2026

Nu sänker vi arbetsgivaravgifterna för unga

2026-03-28

Många upplever att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden i dag utan lång erfarenhet. Därför underlättar Moderaterna för företagare som vill anställa unga mellan 19 och 23 år genom att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna från och med den 1 april.

Vi vill att fler unga ska få chansen att arbeta och bidra till samhället, och detta blir en utmärkt chans för arbetsgivare att prova att anställa unga utan större arbetslivserfarenhet och för en lägre kostnad.

Sänkningen är som sagt tillfällig, och gäller till den 30 september 2027. Just nu är det mest att betrakta som en konjunkturåtgärd. Men min egen förhoppning är att vi under nästa mandatperiod ska kunna permanenta sänkningen eller på annat sätt få ned arbetsgivaravgifterna. Vill vi ha fler i arbete är det dumt att beskatta arbetsgivare så hårt när de anställer fler.




Intervjuad i Riks

2026-03-26

I går besökte jag Riks studio för en längre intervju om drivmedelskostnader, klimatpolitik, det politiska läget och hoten från vänsteroppositionen. Intervjuare var Erik Hagström.

Klicka på nedre bilden för att se intervjun.







Bilder från ukrainska östfronten - utställning i Kungsträdgården

2026-03-24

Denna vecka finns en intressant och gripande utställning med foton i storbildsformat från östra fronten i Ukraina (framförallt från Chasiv Yar och Kostiantynivka). Det är foton från militärens arbete vid fronten och från förstörda ukrainska städer.

Jag fick tipset från ukrainska vänner i Stockholm och gjorde ett besök. På köpet fick jag en personlig guidad visning av Yuri, som är kommunikationsbefäl vid frontlinjen öster om Kramatorsk. Han visade och berättade utförligt om bilderna och tillförde personliga erfarenheter och berättelser om livet vid fronten. Allt man läser eller tar del av i sociala medier är tio gånger värre i verkligheten. Vissa soldater har tillbringat mer än 200 dagar i sträck i skyttegravarna utan paus. Det är svårt att ta in.

Jag fick också en hel del berättelser om dagens högteknologiska krig, där drönare, motmedel mot dessa och olika former av elektronisk övervakning och automatiska vapen och teknisk kompetens hos personalen spelar stor roll. Större roll än stridsvagnar och stora fordon som är lätta att upptäcka och snabbt kan slås ut av motståndaren. Byggandet av nät över vägar och nya former av maskering är också viktigt. Mycket av den teknik för strid som alla planerade för så sent för 4-5 år sedan är idag närmast historia. Detta menade han att Sverige måste ta fasta på när vi nu bygger ut vårt försvar.

En positiv sak är att han kunde bekräfta att Ukraina just nu gör en hel del framsteg vid fronden och driver tillbaka ryssarna, och att man också bekämpar de ryska styrkorna effektivt. Att skryta om att hans bataljon dödat över 10.000 ryssar kan tyckas motbjudande och omänskligt, men sanningen är att om man inte dödar de anfallande ryssarna kommer man att bli dödade av dem. Ukraina har inget annat val än att döda alla ryssar som försöker ta sig över "dödszonen" mellan de två sidorna. Putin bär hela ansvaret för varje dödad människa, såväl ukrainare som ryssar. Han bär också hela ansvaret för alla förstörda ukrainska städer, de enorma miljöskadorna och alla människor och djur som lider. Putins brott mot mänskligheten är så groteskt att han allt mer framstår som en av de värsta tyrannerna i modern tid.

Här lite bilder från utställningen:





















Ovan: Soldat som tar sig fram mellan alla optiska drönarkablar som ligger som ett spindelnät över fälten (bvåde ukrainska och ryska). Nedan specialmaskering med "metallgrenar" som tydligen stör ut och stoppar drönare. 





Nedan en drönare som fastnat i "nätet" ovanför en stridsvagn. Nät över vägarna fungerar och många mil vägar i öster är nu
helt täckta av nät.



Nedan jag och Yuri. I morgon åker han tillbakja till skyttegravarna.





Den så kallade "barnfattigdomen" har minskat under dagens regering

2026-03-24

I dag kom färska siffror från SCB som visar att barnfattigdomen går nedåt. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard har minskat från 10 till 6 procent sedan 2014. Det är den lägsta andelen på 10 år. Källa: Rapport från SCB

Den ekonomiska ojämlikheten har överlag minskat under dagens regering. 

  • Regeringens ekonomiska politik över mandatperioden gynnar de med lägst inkomster procentuellt mest. Gini-koefficienten, det vill säga det vanligaste sättet att mäta ekonomisk ojämlikhet i form av inkomstspridning, beräknas minska över mandatperioden. Sverige har alltså blivit mer jämlikt sedan vi tog över.
  • Vi har även stärkt jämställdheten. Kvinnors inkomster beräknas i genomsnitt öka procentuellt något mer än mäns över mandatperioden. Och alla inkomstgrupper bedöms ha fått stärkt köpkraft, inkomsterna räcker till mer i slutet av mandatperioden än den gjorde i början. 
  • Den ekonomiska utsattheten i Sverige har minskat, enligt SCB:s mått för låg inkomststandard och andelen som har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen.
  • Läget var ett annat när de rödgröna styrde Sverige. Ojämlikheten ökade från 2014 för att nå en ny toppnivå under 2021. Ojämlikheten ökade alltså när Socialdemokraterna styrde Sverige. Det är ytterligare en negativ trend som vi vänt under den här mandatperioden.
  • Antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet har alltså minskat under mandatperioden: Färre barn lever i ekonomisk utsatthet
  • En barnfamilj (sjuksköterska och polis) kommer i år ha 5000 kr mer i månad att röra sig med jämfört med när vi tillträdde
  • Ett ensamstående vårdbiträde med två barn kommer i år ha 3100 kr mer i månaden att röra sig med jämfört med när vi tillträde




Besök på RI.SE i Borås för att diskutera kompetensförsörjning

2026-03-24

I går var vi ett antal riksdagsledamöter som besökte Ri.se i Borås för en liten rundvandring och därefter diskussion om kompetensförsörjning och vuxenutbildning med olika aktörer. 

Sverige har enligt OECD kanske världens bästa vuxenutbildningssystem, och jag berättade på mötet om Ukrainas besök i riksdagen förra veckan för att just lära sig mer om vuxenutbildning och att man bedömde att Sverige tillsammans med Tyskland och Schweiz är föredömen på detta omnråde.

Men även om Sverige är bra så behöver även detta område utvecklas, och möjligheten till kompetensförsörjning från utlandet behöver också förbättras. Bättre samarbete mellan oliuka delar av vuxenutbildningen är en viktig fråga. Och regeringens tydliga fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring och kortyare handläggningstider hos Migrationsverket för detta är viktigfa insatser, tillsammans med lägre skatter generellt och den särskilda expertskatten för nyckelpersoner från utlandet. 

Här är jag och m-kollegan Ulrik Nilsson i sedvanligt charmig utrustning under rundvandringen i bandlabben på Rise.




Sänkt drivmedelsskatt och nytt elstöd

2026-03-23

När el- och bränslepriserna stack iväg 2022 lämnade Socialdemokraterna och Miljöpartiet svenska familjer i sticket. Moderaterna gör tvärtom. I dag kommer beskedet från regeringen om sänkt drivmedelsskatt och elstöd till hushållen. 

Denna mandatperiod har vi kraftigt sänkt reduktionsplikten och sänkt bränsleskatterna. Vi har även levererat ett elstöd på cirka 43 miljarder kronor för att kompensera för nedlagd kärnkraft.

 

Med anledning av omvärldsläget ser vi att vi behöver göra mer. Därför sänker vi nu bränsleskatten till EU:s miniminivå.

 

Vid pumpen betyder det en lättnad på 1 kr per liter för bensin och 40 öre per liter för diesel. Regeringen kommer att ansöka om undantag från EU för att ytterligare kunna sänka skatten på bränsle.

Dagens beslut innebär att bensinen i varje läge är minst 4 kr lägre per liter och dieseln minst 7 kr per liter jämfört med om regeringen inte sänkt drivmedelsskatter och reduktionsplikt. IU varje läge oavsett världsmarknadspris. Visst är drivmedel dyrt idag - men utan vår politik hade dieseln kostat minst 31-32kr/liter och bensinen minst 23 kronor per liter. Hur många hade haft råd med det? Vänstersidan har röstat emot VARJE sänkning av drivmedelskostnaderna och deras polit8ik hade dessutom medfört att reduktionsplikten fortsatt öka, vilket hade drivit upp kostnaderna ännu mera. (detta har jag inte ens med i mina räkneexempel, lägg på ett par kronor till på dieeseln och någon krona till på bensinen). Utöver detta har vi förbättrat reseavdragen.

Samtidigt levererar vi nu ett nytt elstöd. Stödet kommer baseras på hushållets elförbrukning under januari och februari och kommer ge mellan 1.000 och 2.000 kronor per hushåll beroende på var i landet man bor. Sedan tidigare har vi även sänkt elskatten med 20% i år.


  




Nu skärper vi kampen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap

2026-03-22 

Hedersförtryck hör inte hemma i Sverige. I Sverige ska ingen tvingas gifta sig mot sin vilja. Ändå sker det. Flickor förs utomlands, bort från sina skolbänkar, och gifts bort under hot och tvång.

Nu stärker och skärper vi lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare. Kulturella och religiösa normer från andra kulturer får helt enkelt underordna sig vår svenska sekulära lagstiftning. Den förälder eller annan vuxen som bryter mot dessa lagar förtjänar mycket stränga straff.

- Fler fall ska omfattas av brotten äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa.
- Ett nytt brott – äktenskapsresebrott mot barn – införs.
- Straffen för äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps och kan nu ge upp till sex års fängelse
- Hemliga tvångsmedel ska få användas när man försöker förhindra och utreda äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott.
- Vi tar bort alla möjligheter att göra undantag från förbudet mot att erkänna utländska månggiften. Detsamma ska gälla även andra otillåtna äktenskap, såsom barnäktenskap, tvångsäktenskap, äktenskap mellan nära släktingar och fullmaktsäktenskap. .





När den politiska Trianguleringen känns som ett (s)tort politiskt skämt

2026-03-20

Socialdemokraterna kräver idag (tillfälligt) sänkt skatt på bensin och diesel. I sak ett högst rimligt krav, som dessutom statsministern redan aviserat kommer att finnas med i den kommande vårbudgeten som presenteras om några veckor. 



Men HUR kan Socialdemokraterna ens med att föreslå en sådan sak? 
Det parti som:
* ALLTID argumenterat mot ALLA sänkningar av drivmedelskostnaderna
* Röstat mot ALLA skattesänkningar under mandatperioden
* Vill ha HÖGRE reduktionsplikt
* Vill regera tillsammans med V och MP som vill ha chockhöjda drivmedelspriser

Jag minns den 24 noivember 2021 när vi tog beslut om budgeten för 2022, och lyckades köra över regeringen och få igenom vår budget. Då tvingade vi Socialdemokraterna att sänka drivmedelsskatten. De röstade mot och ville ha sin egen budget där det inte fanns med någon sänkt drivmedelsskatt. Sedan avgick statsminister Magdalena Andersson två gånger samma dag.

Det är bra om Socialdemokraterna plötsligt bytt åsikt. Men jag litar definitivt inte på det. Nu skyller man på att kriget i Iran får orimliga effekter. Det är sant och det är därför regeringen vill sänka drivmedelsskatterna ytterligare. Men problemet var ännu större 2022 och där märktes inte minsta intresse från Socialdemokraterna att sänka kostnaden för bilisterna. Tvärtom ville man öka reduktionsplikten och ovanpå det kraftigt försämra reseavdragen.

När trianguleringen i politiken går för långt tappar den trovärdighet. Att Socialdemokraterna plötsligt skulle bli bilisternas bästa vän är ungefär lika troligt som att Miljöpartiet skulle vilja skrota klimatpolitiken eller att Vänsterpartiet skulle vilja ha mer kärnkraft.

Förra veckan höll jag ju ett längre anförande om Agenda 2030 och påpekade att konkurrenskraft och energisäkerhet väger lika tungt i den Agendan som klimatpolitiken. Och i samband med det påpekade jag att drivmedelskostnaderna stiger till följd av kriget i Mellanöstern. Men i VARJE läge OAVSETT marknadspriser så skulle dieseln idag vara minst 6-7 kronor dyrare och bensinen  minst 3-4 kronor dyrare om inte regeringen genomfört en kraftig sänkning av reduktionsplikten och sänkt drivmedelsskatten. Dieselpriset hade då legat en bit över 30 kronor per liter och bensinen runt 22-23 kronor per liter. Och då har jag inte ens med den fördyring vi hade fått om vi fortsatt att öka reduktionsplikten under denna mandatperiod. Det hade med all säkerhet medfört ytterligare flera kronors fördyring. DETTA är vad som sannolikt väntar med en rödgrön regering efter valet!

Klicka nedan för ett litet utsnitt från mitt anförande om just detta från riksdagens (ovanligt suddiga) videoupptagning.




Talare på den 173:e onsdagsmanifestationen för Ukraina

2026-03-18

I dag var jag en av talarna på onsdagsmanifestationen på Fria Ukrainas Plats i Stockholm, alldeles intill ryska ambassaden. Det var den 173:e onsdagsmanifestationen. 





Här är vi fyra som talade: Jag och Teresa Carvalho (S) från riksdagen, samt Stefan Herrström från Svenska Europarörelsen och Mia Stuhre som är verksamhetsledare för Almedalsveckan. Sångerskan Iana Kovalova stod för sånginslagen. 



Här är mitt korta anförande:

"Då står vi här igen. På den 173:e onsdagsmanifestationen. Och fortfarande offrar de ryska terroristerna sin egen befolkning med enda syftet att döda och förstöra i Ukraina. Putin har nu offrat över en miljon ryssar i ett meningslöst krig mot ett grannland. Men det ukrainska folket låter sig inte kuvas.
 
Jag heter Jan Ericson, riksdagsledamot sedan 20 år för moderaterna och är en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även ledamot av riksdagens finansutskott och EU-nämnden, och dessa hanterar alla frågor om stöd till Ukraina på svensk respektive europeisk nivå.
 
Vid sidan av mina uppdrag i riksdagen är jag även vice ordf i riksdagens ukrainanätverk. Detta nätverk har medlemmar från samtliga åtta riksdagspartier och det är en styrka för Sverige att den svenska riksdagen fortsätter att vara eniga om stödet till Ukraina. Vi vet också att en stor majoritet av svenska folket stödjer detta.
 
Riksdagens ukrainanätverk försöker bland annat odla kontakter med ukrainare i Sverige och med organisationer som stödjer Ukraina. Bara i Sverige finns hundratals organisationer som hjälper Ukraina. Var och en kan såklart bara bidra efter sin förmåga, men tillsammans gör de enormt stor skillnad.
 
Ukrainanätverket försöker också vara med när vi har besök av ukrainska delegationer i Stockholm. Så sent som igår stod jag värd för en lunch i riksdagen med Ukrainas vice utbildningsminister och ordföranden för ukrainska parlamentets utbildningsutskott. Temat var vuxenutbildning, en central fråga för Ukraina att hantera för att klara arbetskraftsförsörjningen efter kriget.
 
För några veckor sedan hade finansutskottet besök av parlamentariker och kommunfolk från Ukraina som ville lära sig om de olika svenska beslutsnivåerna och hur vi tar ut skatt.
 
Och så här ser det ut, vi får många besök från Ukraina, och mycket bygger på deras hårda arbete att göra Ukraina redo för ett EU-medlemskap och uppfylla de krav som gäller för detta. Den tacksamhet dessa delegationer visar för Sveriges tydliga stöd värmer verkligen. Vi bygger nu kontakter och samarbeten som kommer vara värdefulla när kriget är slut och förstörda delar av Ukraina ska återuppbyggas. Det svenska försvarssamarbetet med Ukraina utvecklas också och vi kan lära oss väldigt mycket av dem.
 
Vårt nätverk arbetar också med att ta in kunskap om hur ukrainska flyktingar har det i Sverige. Det är ingen tvekan om att EU:s massflyktdirektiv var nödvändigt när kriget tog fart 2022, men efterhand ser vi märkliga effekter och oväntade problem som måste få en lösning. Jag är mycket glad över att regeringen så tydligt uttalar att vi vill att ukrainare, som vill, ska kunna stanna kvar i Sverige även när massflyktdirektivet upphör.
 
Jag har de senaste åren lärt känna många ukrainska flyktingar och blivit överraskad av att så många är välutbildade, arbetsamma, lojala och verkligen vill integreras i det svenska samhället. Nu ska vi se till att vi så snart som möjligt ska kunna presentera förslag om hur ukrainare ska kunna arbeta, studera och bygga en framtid i Sverige om de känner att de inte vill eller kan återvända till Ukraina. Till er ukrainare som finns här är budskapet tydligt – vi vill ha er kvar i Sverige om ni vill stanna här! Ni är en tillgång för Sverige.
 
Vi lever i en ganska ond värld idag. Krigen har blivit fler och värre, alltför många av världens ledare har tappat vett och sans, de stora länderna anser sig med våld kunna ta för sig som de vill av oss andra. Många människor lider och behoven av hjälp är enorma. I sådana tider är det viktigt att vi som står upp för respekten för andra länder och mot tyranner och terrorregimer står stadigt. På denna plats visar vi det idag för 173:e gången.
 
Många tack för att ni lyssnat och för att ni är här! Slava Ukraini!"




Regeringen gör skogspolitiken rimligare

2026-03-17



Skogen är en av Sveriges viktigaste tillgångar, men i dag möts skogsägare av byråkrati i stället för förtroende. I längden hotar det hela skogsnäringen, men det hotar också värnandet av sällsynta arter och biologisk mångfald som i stället borde värderas högre och ge kompensation till de skogsägare som vårdar känsliga naturmiljöer i stället för att avverka.

Nu vill vi ändra på politiken. Regeringen föreslår nu ett antal förändringar.
 
- Avverkningsanmälan och samråd ska separeras — tydligare regler, tydligare ansvar.
- Väntetiden för avverkningsanmälan ska kortas från 6 till 3 veckor.
- Markägare ska få tillgång till den artinformation de behöver — den ska inte vara sekretessbelagd.
- Markägarens kostnader för kunskapsinhämtning ska begränsas till max 3% av skogsbeståndets värde.
- Överklaganden ska samlas till en och samma domstol — inga fler parallella processer.
 
Dessutom vill vi sedan tidigare att skogsägare ska få ekonomisk ersättning när artskyddet hindrar hur de kan bruka sin skog. Detta gör att känsliga naturvärden även får ett ekonomiskt värde för markägaren.
 
Den som äger skog ska kunna bruka den. Det är inte mer än rättvist. 

Här några bilder från min egen lilla rekreationsskog. Det är alltså inte en produktionsskog utan mer en blandning av träd av olika ålder, och där vi inte vill göra en total avverkning utan bara utgallring efterhand. Detta eftersom skogen ligger i direkt anslutning till bostadsbyggnader och är en viktig del av boendemiljön. Detta kan man unna sig när man inte är ekonomiskt beroende av sin skog och den dessutom bara är på några hektar. För en kommersiellt skogsbruk gäller helt andra förutsättningar, och dessa stärker vi nu.  







Lunchvärd för ukrainsk utbildningsdelegation

2026-03-17

I dag hade jag äran att som vice ordförande i riksdagens Ukrainanätverk vara värd fölr lunchen för en ukrainsk delegation som besöker Sverige för att lära sig mer om hur man kan utveckla möjligheterna till vuxenutbildning och yrkesutbildning.

Man ser enorma behov av att omskola vuxna för att kunna fylla behovet av arbetskraft efter en framtida fred. Det handlar både om att många förlorat både hem och arbete när arbetsplatser nu finns i ockuperade områden eller lagts i ruiner, och behov av att utveckla nya näringar och modernisera och bygga upp landet. Dessutom kommer många kvinnor som inte tidigare förvärvsarbetat att behövas som arbetskraft i ett land där många män förlorat sina liv i kriget. Sverige ses tillsammans med Tyskland och Schweiz som förebilder när det gäller vuxenutbildning.

Under lunchen hann vi prata om många saker, självklart om läget i kriget och om verksamheten i parlamentet, där ledamöterna nu är inne på sitt sjunde år och där alla skulle vilja ha ett val så snart det är praktiskt möjligt, vilket det inte är idag. I dag är fokus på att hantera kriget, hålla igång landet och parallellt med detta bekämpa korruptionen och göra Ukraina redo för ett EU-medlmskap i framtiden.
 
Här är jag tillsammans med biträdande utbildningsministern, Mykola Trofymenko (bild 1) samt med ordföranden och vice ordföranden i Verkovna Radas utbildningsutskott, Serhii Babak och Serhii Koleboshyn (bild 2). (Fotograf: Anastasia Lenenko)

 





EU-utbildning på Kungstensgymnasiet i Stockholm

2026-03-16

I dag träffade jag tre gymnasieklasser på Kungstensgymnasiet i Stockholm. Temat var EU, och jag berättade vad EU-nämnden är och hur EU-arbetet i riksdagen fungerar. Självklart blev det en del inrikespolitiska frågor med från eleverna, och det var mycket väl insatta och intresserade elever.

Ämnena var många - allt från hur jag ser på EU och vilka frågor jag tycker EU ska ha fokus på, de pågående förhandlingarna om EU:s budget och den svenska EU-avgiften och bland inrikesfrågorna blev det en del om skatter, migration och kriminalpolitik. Min egen tydliga linje att lagändringar inte får tillåtas få negativ retroaktiv effekt hade starkt stöd från eleverna. Jag fick också frågor om vad jag var mest och minst nöjd med i politiken. Bäst: Att moderaterna drivit igenom mycket stora skattesänkningar för vanliga löntagare. Sämst: Att vi inte tog tag i migrationsfrågorna tidigare så att man hade sluppit att lägga så långtgående förslag som vi gör idag.  

Att träffa elever är bland de roligaste som finns, man får alltid massor av kloka och utmanande frågor och tvingas vässa sina argument. 

(Av respekt för eleverna tog jag inga foton, det är ju så i dessa tider att alla elever inte vill bli fotograferade) 




Debatt om Agenda 2030 och vänstersidans orealistiska klimatpolitik

2026-03-12



I går hade jag äran att företräda moderaterna i en debatt om Agenda 2030. Debatten rörde riksrevisionens granskning av regeringarnas arbete med Agenda 2030 från 2015 fram till 2025. Precius som vid tidigare års debatter om detta ämne valkde jag att fokusera på den orealistiska svenska klimatpolitiken som fördes aV tidigare S/MP-regering och de klimatextremistiska förslag som drivs av främst MP, C och V i riksdagen.


 

Här är hela mitt anförande. Klicka på bilkden ovan för att lyssna på hela mitt ovanligt långa anförande. De bästa delarna är nog annars replikskiftena efter mitt anförande mot C och MP. Jag tycker jag fick till det ganska bra i dessa repliker.  


----------------------------------------------------------
 

Herr/Fru talman,
 
I dag debatterar vi regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Riksrevisionens granskning avser åren 2015-25. Jag vill börja med lite inledande folkbildning om vad Agenda 2030 egentligen är, eftersom det finns många missuppfattningar om detta.
 
Agenda 2030 är ett dokument som antogs av FN:s generalförsamling 2015. I december 2020 antog riksdagen mål för genomförandet.  
Agenda 2030 innehåller 17 olika mål. Det handlar exempelvis om kamp mot fattigdom och svält, främjande av god hälsa, utbildning och jämställdhet, tillgång till rent vatten, sanitet, hållbar energi, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar industri, hållbara städer, hållbar konsumtion och produktion, bekämpande av klimatförändringar, värnande om hav, ekosystem och biologisk mångfald, värnande om fred, demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter med mera.
 
Agenda 2030 har ibland fått kritik för att vara extremt, och det finns många märkliga konspirationsteorier och missuppfattningar om vad målen är. Jag tycker de flesta borde kunna instämma i huvuddelen av de 17 målen oavsett var man står politiskt. Målen i sig är ganska allmänt hållna och det är upp till varje land att utforma en politik för att nå målen.
 
Agenda 2030 säger uttryckligen att alla mål har samma värde och att de 17 målen är odelbara. Som Riksrevisionen konstaterar i sin rapport finns dock stor risk för målkonflikter till följd av att olika mål kan strida mot varandra. Mer om detta senare.
 
Denna inledning får utgöra bakgrunden till resten av mitt anförande.
 
 
Herr/Fru talman
 
I skrivelsen uttrycker regeringen sin syn på Riksrevisionens granskning. Man instämmer i vissa delar, men inte i andra. Kort sammanfattat anser regeringen att arbetet med Agenda 2030 sker inom ramen för den löpande budgetprocessen och följs upp inom ramen för denna. Regeringen ser ingen anledning att just Agenda 2030 ska särbehandlas i regeringens arbete.
 
Tidöavtalet mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget reglerar hur politiken ska utformas för att ge Sverige en bättre utveckling och ta tag i samhällsproblemen. Samtidigt utgör Tidöavtalet i relevanta delar också ramen för regeringens ambition att uppfylla Agenda 2030.
 
Finansutskottet anser att det i dagsläget inte finns skäl att föreslå ytterligare åtgärder som rör arbetet med Agenda 2030.
 
 
Herr/Fru talman,
 
En av Riksrevisionens iakttagelser var just att det finns risk för målkonflikter i arbetet med Agenda 2030. Agenda 2030 säger uttryckligen att alla mål har samma värde och att de 17 målen är odelbara.Det låter ju bra, men faktum är att en del av målen i praktiken kan strida mot varandra. Inte minst gäller det kanske målet om att bekämpa klimatförändringar som kan krocka med andra mål. En alltför radikal klimatpolitik kan såklart hota både målet om ekonomisk tillväxt, målet om hållbar energi, eller målet om kamp mot svält och fattigdom eller målet om jämställdhet.
 
Vi ser idag hur både USA och Europa tar ett tydligt steg tillbaka i klimatpolitiken, eftersom delar av politiken fått så allvarliga konsekvenser för både samhällsekonomi och energiförsörjning. Även i andra länder ifrågasätts en alltför extrem och ogenomtänkt klimatpolitik. Att ifrågasätta om klimatmålen i Agenda 2030 hotar andra mål i samma Agenda är alltså inget konstigt. Det illustrerar bara att alla mål i Agenda 2030 tyvärr inte är förenliga.
 
Bärande delar i Tidöavtalet är att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion med så låga elpriser som möjligt, samt att möjliggöra det som betecknas som en effektiv klimatomställning. När det gäller detta arbete finns vissa bärande delar i avtalet som skiljer sig tydligt från tidigare regerings oansvariga plakatpolitik.
 
För det första finns inte längre någon gräddfil för klimatpolitiken. Alla förslag inom klimatpolitiken som påverkar statens budget ska behandlas i ordinarie budgetprocess och vägas mot andra viktiga intressen och behov.
För det andra föreskriver Tidöavtalet att alla förslag i klimatpolitiken ska genomgå ordentliga konsekvensanalyser och bedömas allsidigt.
För det tredje har regeringen ändrat det energipolitiska målet från 100% förnybart till 100% fossilfritt, vilket möjliggör satsning på kärnkraft.
För det fjärde föreskriver avtalet att Klimat och miljöpolitiken ska kombineras med ett värnande av svensk konkurrenskraft.
För det femte sägs uttryckligen att politiken ska vara faktabaserad.
För det sjätte fastställs att man återkommande ska utvärdera och redovisa nyttan och effekten hos den förda klimatpolitiken.
 
Dessa punkter i Tidöavtalet betyder förhoppningsvis att det efterhand blir slut på populism och meningslös eller i värsta fall rent skadlig symbolpolitik. Det betyder också att risken minskar att klimatpolitiken tränger undan andra angelägna mål i Agenda 2030, eftersom klimatpolitiken inte längre överordnas andra viktiga politiska mål. Dagens regering ser helheten i politiken och det är bra för Sverige och det ligger också i linje med vad Agenda 2030 föreskriver.
 
Vi ser nu också hur misslyckade så kallade ”gröna” industrisatsningar orsakar stora kostnader för samhället. Northvolts konkurs medför exempelvis stora förluster för våra pensionsfonder. Här finns all anledning att fundera över hur dessa fonders styrelser agerat under tidigare regering, och på vems uppdrag. Vi ser nu också stora problem för andra företag inom den ”gröna energisektorn” som antingen gått i konkurs eller har stora ekonomiska problem. Och när det gäller vindkraftsektorn är det förbluffande att se nyinvesteringar samtidigt som befintliga anläggningar ofta går med stora underskott. Var finns ekonomin?
 
Ett av målen i Agenda 2030 är jämlikhet och rättvisa. Även här finns konflikter med en alltför enögd klimatpolitik utan konsekvensanalyser. Exempelvis var det stötande att lågavlönade landsbygdsbor som var helt beroende av bilen tvingades betala orimliga drivmedelskostnader bara för att den tidigare regeringen ville ha en orimligt hög reduktionsplikt. Förslaget om försämrade reseavdrag hade också varit ett direkt slag mot landsbygden och därmed mot såväl de gröna näringarna som mot livsmedelsproduktionen – som också är en del av Agenda 2030. Nu är allt detta historia tack vare vår nya regering. Drivmedelskostnaderna har minskat i stället för att fortsätta öka vilket de hade gjort om reduktionsplikten skulle ha skruvats upp enligt de planer vi skrotade efter valet 2022, och reseavdragen är kraftigt förbättrade. 
 
Just nu stiger drivmedelskostnaderna till följd av krig i världen, men i varje läge hade kostnaden varit minst 6-7 kronor högre för diesel och 3-4 kronor för bensin, oavsett marknadspriser i övrigt, om vi inte minskat reduktionsplikten och sänkt drivmedelsskatten. Om man även tar med den planerade höjningen av reduktionsplikten som år efter år skulle fortsatt att öka literpriset hade priset varit ännu högre. Det finns all anledning att påminna om detta. Dagens höga literpris hade varit extremt mycket högre utan regeringens politik. Frågan varje väljare bör ställa är om man vill betala 35-40 kronor per liter diesel eller dagens 17 kronor?
 
 
Herr/Fru talman,
 
Även i EU finns uppenbara risker att energi – och klimatpolitiken skadar andra viktiga samhällsintressen. En del av detta har vi redan sett.
 
Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades Sveriges regering lyfta konkurrenskraften som en viktig fråga, och vi har också kunnat ta del av Mario Draghis rapport om problemen med EU:s konkurrenskraft gentemot andra delar av världen. Orsakerna till den svaga konkurrenskraften är många, men det är uppenbart att vissa länders beslut att förtidsavveckla kärnkraften och därmed driva upp elpriserna i kombination med mycket långtgående klimatpolitik och tillhörande byråkratiska regelverk är viktiga orsaker. Det ökade beroendet av gas slår nu direkt på elpriserna i Europa när gaspriset stiger till följd av kriget i Mellanöstern. Med bibehållen kärnkraft hade det inte varit så.
 
Inte minst tysk industri lider av dagens energi- och klimatpolitik i EU, och det är anledningen till att Tyskland lyckats pressa EU att lindra en del av de beslut som tagits på senare år. Men mer lindringar behövs – EU kan inte föra en helt annan energi- och klimatpolitik än resten av världen – då slår vi sönder hela vår europeiska konkurrenskraft. Det finns anledning att påminna om att två av målen i Agenda 2030 är just ekonomisk tillväxt och tillgång på hållbar energi. Båda dessa mål hotas av den politik som förts i EU på senare år.
 
Man ska komma ihåg att stora delar av omvärlden, inklusive de fyra folkrikaste länderna – Kina, Indien, Indonesien och numera även USA - inte lägger någon större vikt vid klimatpolitiken. Om EU väljer att fortsätta som förut eller rent av skärpa sin klimatpolitik lever hela Europa farligt – vi kommer att förlora ännu mera av vår konkurrenskraft och det kommer definitivt bli mycket svårt att nå övriga mål i Agenda 2030. 
 
Det tidigare argumentet om att EU i längden tjänar på att ”gå före” i klimatpolitiken är mycket tveksamt. Om andra stora länder i världen inte har något intresse av att följa efter finns det ingen vinst för EU att gå före. Det enda vi gör är att driva upp våra egna kostnader och förstöra vår konkurrenskraft utan att det globala klimatet påverkas ens mätbart.
 
EU bör på samma sätt som Sverige se mer till helheten av politiken och se till att andra mål i Agenda 2030 får samma tyngd som klimatpolitiken, precis som länderna enades om när Agenda 2030 fick stöd i FN:s generalförsamling 2015. Där uttalades som sagt att alla mål har samma tyngd. Det är hög tid att vi öppnar upp för en diskussion inom både Sverige och EU om vilken nivå på klimatmålen som är rimliga på kort och lång sikt, så att klimatmålen kan förenas med en positiv utveckling för EU:s konkurrenskraft och möjligheten att nå samtliga mål i Agenda 2030. Klimatpolitikens kostnader måste också ställas i relation till andra viktiga samhällsutgifter. Att lägga tiotals miljarder på att dammsuga koldioxid ur atmosfären kan exempelvis knappast vara rimligt i ett läge när vi behöver massor av pengar för att rusta vårt försvar.
 
 
Herr/Fru talman,
 
Det finns flera motionsförslag kopplade till denna skrivelse. Tyvärr syftar många av dem i praktiken till att återgå till den tidigare ganska samhällsskadliga symbolpolitiken och oförmågan till konsekvenstänk i klimatpolitiken. Jag yrkar därför bestämt avslag på samtliga motionsförslag och bifall till Finansutskottets betänkande.  




Sverige ett av 9 länder i världen med högsta möjliga kreditvärdighet

2026-03-11

Sverige är ett av endast 9 länder i hela världen som har maximal kreditvärdighet hos alla de tre stora internationella ratinginstituten, S&P, Moodys och Fitch. Detta är en kvalitetsstämpel på Sveriges extremt välskötta statsfinanser och låga statsskuld. 

Övriga 8 länder i världen med högsta kreditvärdighet är Norge, Danmark, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Tyskland, Australien och Singapore. Sju av de nio finns alltså i Europa. Att bara 9 länder i världen når upp till högsta kreditvärdigheten bekräftar tyvärr hur många länder runt om i Europa och världen som har ansträngda statsfinanser, dålig ekonomisk kontroll och alltför höga statsskulder. 

 



Riksdagens nätverk för det iranska folket

2026-03-09

Denna vecka har vi nytt möte med riksdagens nätverk till stöd för det iranska folket. Samtliga åtta riksdagspartier ingår i nätverket, och jag är en av moderaternas representanter.

Målet för nätverket är att försöka ha god kontakt med olika iranska grupper i Sverige, följa utvecklingen i Iran, och visa riksdagens engagemang för de över 100.000 svenskar med iranskt ursprung som lever i Sverige. Många av dem har släktingar och vänner i Iran och känner stor oro för utvecklingen i Iran och vet inte hur framtiden utvecklas under det nu pågående kriget.

Vi vet att de flesta välkomnar att ledare i det terrorstämplade revolutionsgardet IRGC har dödats och inte längre finns vid makten. Men oklarheten är stor om vad målet är med USA:s och Israels krig mot Iran, och om det verkligen kommer leda till att regimen faller och ersätts med något annat. Risken finns ju att det riskerar att fortsätta ungefär som förut, bara med nya namn i den iranska ledningen. Kanske med små lindringar av den brutala politiken men långt från en demokratisk utveckling.

Riksdagens nätverk tar inte ställning till vilka grupper eller individer som ska ta över i Iran. Vi verkar för demokratisk utveckling och fria val där det iranska folket får välja sina företrädare. Det iranska folket har olika åsikter precis som det svenska folket. Det finns exempelvis rojalister, kommunister, moderata muslimer, sekulära demokrater och ett antal grupper som representerar olika etniska grupper i Iran. Det är inte vår uppgift i nätverket att ta ställning för eller emot olika grupperingar, utan det är det iranska folket som ska göra sina val. Sedan kan såklart enskilda riksdagsledamöter ha sina egna favoriter.

En enig riksdag tog beslutet att verka för att Sverige skulle driva frågan om terrorstämpling av IRGC och det lyckades. Det visar att politiken kan påverka, särskilt om partierna kan enas. 

Vi riksdagsledamöter får just nu många mail från olika iranska grupper som vill ha stöd för olika upprop eller ledare, eller delta i manifestationer till stöd för sådana. För egen del skriver jag aldrig under upprop eller namninsamlingar för något ändamål alls. Som riksdagsledamot driver jag frågor på annat sätt, och har kontakter och kanaler direkt till ministrar som är mer effektiva. Men jag känner stark sympati för alla som försöker driva på för en demokratisk utveckling i Iran. 




Flera viktiga besked i migrationspolitiken

2026-03-06

Jag har ju haft en del synpunkter och kritik i frågorna om tonårsutvisningar, retroaktiv förändring av systemet med permanenta uppehållstillstånd, undantagsregler när det gäller lönekravet för arbetskraftsinvandring till vissa yrken och efterlyst en möjlighet att förenkla för befintliga arbetskraftsinvandrare som uppfyller lönekravet och vill förlänga sina arbetstillstånd. Dessutom har jag engagerat mig en del i frågan om ukrainska flyktingars framtid när massflyktdirektivet eventuellt upphör 2027.

Idag kommer viktiga besked från regeringen om alla dessa frågor.
 
* Det finns exempel på att unga vuxna hamnat i kläm i det regelverk som infördes 2016. Unga som gjort rätt för sig och pluggar klart gymnasiet ska inte behöva utvisas. Därför ändrar vi reglerna. Uppehållstillstånd ska kunna beviljas för nära anhöriga i fler situationer. Migrationsverket pausar berörda ärenden i avvaktan på att de nya förbättrade reglerna träder i kraft.
 
* Det blir nu möjligt för den som fått uppehållstillstånd för arbete via spårbyte, och har tillräcklig lön, att  kunna förnya sitt tillstånd i Sverige – utan att behöva lämna landet.
 
* Vården och omsorgen behöver folk. Därför ska även bristyrken inom dessa områden kunna ingå i den lista med bristyrken som regeringen planerar att undanta från det nya lönekravet som kommer gälla från juni 2026. 
 
* Frågan om att göra dagens permanenta uppehållstillstånd tillfälliga skjuts på framtiden och den tidigare utredningen behöver kompletteras med förslag på möjliga och rättssäkra lösningar för dem som berörs krävs innan man kan ta eventuellt beslut om lagändring. Det handlar om att de föreslagna undantagen ska ses över och kompletteras, samt att ge realistiska möjligheter för dem som berörs att kvalificera sig för svenskt medborgarskap i stället.
 
* Många ukrainare som har vistats länge i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet har inte kunnat kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd. Därför ska rimliga lösningar övervägas för fortsatta uppehållstillstånd efter att massflyktsdirektivet upphört för de i denna grupp som kan ha svårt att återvända eller som har ett arbete men utan att ha en inkomst som når upp till lönekravet. Vi vill att de från Ukraina som flytt till Sverige ska kunna växla till att arbeta, studera eller forska i Sverige. Beslut om lösningar ska vara på plats i god tid innan massflyktdirektivet löper ut 2027.
 
Sverige ska ha en stram migrationspolitik och lapptäcket av olika undantagsregler måste minskas. Men om vi ser orimliga effekter av gamla eller nya lagregler måste dessa rättas till. Och det är viktigt att inte nya regler får retroaktiv effekt.
 
Jag är mycket nöjd med regeringens beslut som ligger helt i linje med det jag argumenterat för och drivit internt. Inte minst är det ett styrkebesked att moderaterna lyckas ena partierna i regeringsunderlaget kring en gemensam och genomtänkt politik.




Nu avskaffar vi matkravet för pubar och barer

2026-03-06

Fram tills nu har det funnits ett krav på att restauranger, pubar och barer ska kunna erbjuda mat för att få sälja alkoholhaltiga drycker. Detta trots att kunderna sällan efterfrågat mat sena kvällar. Kravet har medfört onödiga kostnader för pubar och barer, och det är också ett uttalat statligt förmynderi.

Nu skrotar vi matkravet och låter restaurangernas, pubarnas och barernas ägare bestämma själv vad de vill erbjuda, kopplat till vad deras kunder efterfrågar. Jag tror detta kan bli riktigt bra - nu kan vi få fler ambulerande eller tillfälliga barer och kanske sommarpubar på fler platser för trevlig social samvaro. Var och en av dem kan då själva bestämma vad de eventuellt vill erbjuda som tilltugg till en alkoholhaltig dryck och vuxna svenskar kommer nu i lägre grad än tidigare att omyndigförklaras av nykterhetsivrare hos våra aktivistiska myndigheter och lagstiftare. På köpet skapas nya arbetstillfällen och skatteintäkter.

En liten fråga kan man tycka, men principiellt viktig. Alla frihetsfrågor är centrala för mig. Gårdsförsäljning, avskaffat danstillstånd, slopat matkrav osv - allt är ett sätt att minska politikens omyndigförklaring av vuxna svenskar och våra företagare.

Så här tyckte ChatGPT att jag borde fira beslutet. 




Svenska statsfinanser är i världsklass

2026-03-05

I tisdags hade Finansutskottet en offentlig utfrågning med Riksbankens ledning om penningpolitiken (alltså riksbankens beslut om räntor mm). Bilden Riksbankens direktion ger av svensk ekonomi är positiv och Sverige står starkt i en orolig värld.

Sverige omtalas numera internationellt för framgångar och stabilitet på ett flertal områden och andra länder tittar avundsjukt på Sverige. Vissa av dessa saker har byggts upp under lång tid av olika regeringar, men trenden har förstärkts under dagens regering - vår utveckling har fortsatt vara positiv medan omvärlden ofta gått åt motsatt håll. Andra framgångar har direkt koppling till beslut av dagens regering. 

Några exempel:

* Sverige har idag tillsammans med Luxemburg EU:s mest välskötta statsfinanser och lägsta statsskuld. Statsskulden är idag lägre än 2021 när s-regeringen fick igenom sin sista budget i riksdagen
* Sverige har EU:s mest stabila pensionssystem, skilt från statens budget vilket gör att politiken inte kan använda pensionärernas pengar som dragspel i statens budget 
* Sverige har idag ett innovationsklimat i världsklass vilket lockar människor att starta nya företag i Sverige
* Sverige har EU:s i särklass bäst fungerande kapitalmarknad vilket gör att nystartade eller växande företag har lätt att få kapital
* Sverige går i spetsen för att ta ansvar för försvarssatsningarna i Nato och smiter inte från notan
* Sverige har fått ned asylmottagandet och anhöriginvandringen kraftigt samtidigt som det ökat i EU
* Sverige har sänkt skattetrycket till den lägsta nivån på 50 år samtidigt som andra länder höjer skatten, och de svenska skatteintäkterna ökar trots sänkta skattesatser
* Svensk produktivitet är bland de bästa i EU
* Svensk tillväxt spås i år bli bland de högsta i EU
* Sverige är idag ett av endast nio länder i världen som har högsta kreditrating hos alla de tre stora ratinginstituten i världen (S&P, Moodys och Fitch). De övriga är Norge, Danmark, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Australien och Singapore.




Stor ukrainsk delegation besökte riksdagen

2026-03-04

I dag var jag med och tog emot en stor ukrainsk delegation med företrädare för parlamentet i Kyiv, regeringstjänstemän samt ett antal företrädare för kommuner och regioner i Ukraina. De besökte både konstitutionsutskottet och finansutskottet under dagen. Temat för mötet med oss från finansutskottet var det svenska skattesystemet och vårt kommunala utjämningssytem, samt det kommunala självstyret och den kommunala beskattningsrätten. En ganska stor utmaning att förklara det svenska skattesystemets utformning för att inte tala om uytjämningssystemets utformning, men jag tror de ändå fick med sig en del från mötet. 

Själv deltog jag både som vice ordförande för riksdagens ukrainanätverk, och som en av representanterna för finansutskottet.





Nu ändrar vi bolånereglerna - "bolånetaket" höjs 

2026-03-03

Jag har ju i grunden varit kritisk till det lagstiftade bolånetaket sedan det infördes. Som tidigare bankanställd är min huvudinställning att det är banken som ska göra kreditbedömningen och avgöra olika kunders kreditvärdighet och vad som är rimligt att bevilja i lån. Samtidigt kan jag ju inte säga emot det faktum att alla banker inte klarat att hantera detta på ett bra sätt genom åren, och då får man motvilligt acceptera att det finns vissa lagregler. Dock har jag länge arbetat för att reglerna måste lindras.

Dagens regler om bolånetak har försvårat för inte minst förstagångsköparna att köpa bostad, eftersom få ungdomar lyckas spara ihop de stora summor som behövs för att finansiera 15% av ett bostadsköp, särskilt inte i storstadsområdena. I praktiken blir det ofta så att man är hänvisad till att om möjligt låna av föräldrar eller ta dyra blancolån till kontantinsatsen. Ett av våra vallöften var att lindra regelverket och underlätta för förstagångsköpare. Dels genom att underlätta sparande, där vi nu infört skattefritt sparande av de första 300.000 kronorna på ett investeringsparkonto, men också genom att lindra bolånereglerna.

Finansutskottet beslutade idag att föreslå att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad. Reglerna fastställs nu i lag i stället för föreskrifter från Finansinspektionen.

Regeringen föreslår bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas. Belåningsgraden för tilläggslånet får vara maximalt 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.

Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. 

Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden föreslås bli kvar. Det innebär att bostadslån med en belåningsgrad som överstiger 50 procent ska fortsätta amorteras med ett belopp motsvarande minst 1 procent av det totala kreditbeloppet per år, och att bostadslån med en belåningsgrad på över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent per år.

Utskottet konstaterar att syftet med de föreslagna ändringarna är att bidra till en sund amorteringskultur, minskade trösklar på bostadsmarknaden och bättre förutsättningar för olika grupper att äga sin bostad utan att det görs avkall på den finansiella stabiliteten.




Moral väger tyngre än "folkrätt" 

2026-03-01

Jag konstaterar att åsikterna om USA:s och Israels anfall mot Iran varierar. Från UD kommer såklart ett sedvanlig torrt och juridiskt formulerat uttalande om vikten av att respektera folkrätten och att man inte får angripa suveräna stater. I sak såklart ett rimligt ställningstagande och en självklarhet för varje regering, oavsett färg, att rent principiellt uttala detta.

Vår regering har samtidigt med stöd av en enig riksdag drivit och lyckats få igenom terrorstämplingen av det iranska revolutionsgardet. Att Sverige står på det förtryckta iranska folkets sida är klart och tydligt.

I mina ögon är de förbrytelser den terrorstämplade iranska regimen gjort sig skyldiga till av så extremt allvarlig art att omvärlden helt enkelt inte bara kan se på. Terrorn mot 90 miljoner människor i den egna befolkningen, det godtyckliga fängslandet och avrättningarna av fredliga ungdomar som protesterar och vägrar följa islamisternas regler och massmorden på tiotusentals (kanske 30.000 eller flera) demonstranter under bara några dygn räcker för att omvärlden måste agera. Regimen finansierar dessutom ett antal islamistiska terrororganisationer, och deras ambassader runt om i världen är spioncentraler som sannolikt även finansierar vilande celler redo att angripa länder i västvärlden.  Iran är stora sponsorer även av hatpredikanter och extrema islamistiska moskéer runt om i världen. Iran stödjer dessutom Rysslands krig mot Ukraina och iranska drönare dödar ukrainare varje vecka. Utöver detta arbetar Iran för att utveckla kärnvapen som kan användas mot Europa och USA.

Jag är som bekant ingen stor vän av Donald Trump, och jag har varit starkt kritisk mot Israels framfart i Gaza som krävt många civila liv. Men i kampen mot den avskyvärda regimen i Iran har de mitt fulla stöd. Folkrätten handlar inte bara om paragrafer utan även om etik och moral och om att stödja ett folk som terroriseras av sin egen regim. Om etik och moral strider mot folkrätten får denna stiga åt sidan.

Den förhatliga islamistregimen måste bort och det iranska folket förtjänar en demokratisk framtid med fria val där de själva tar beslut om vilka som ska styra landet. Jag känner som så många andra en oro för att ett militärt anfall inte är det optimala sättet att fälla en terrorregim, men så som situationen ser ut ser jag inga alternativ. Ett obeväpnat folk kan inte själva ta striden mot en välbeväpnad terrorregim som inte drar sig för att döda sina egna medborgare.