Februari 2026

Distriktsstämma i Moderata Ungdomsförbundet 

2026-02-28

Medverkade på MUF:s distriktsstämma i vår valkrets ikväll, både i stämmopresidiet och som stämmotalare. Vid kvällens middag fick jag sedan ett tal och ett diplom från distriktsordföranden Maria Nordgren som jag kommer minnas länge och blev mycket glad för. Att bli utsedd till ”årets partist” av MUF är oerhört hedrande. Att stötta framtidens moderata politiker på olika sätt och att dela med sig av sina erfarenheter efter många år i rikspolitiken känns självklart. Jag kunde konstatera att hälften av deltagarna på distriktsstämman inte ens var födda när jag valdes in i riksdagen 2006. Politik är en stafett - vi har stafettpinnen ett tag och lämnar sedan över den till andra som ska förvalta det moderata arvet, vår ideologi och vårt ansvar för Sverige. Av de debatter jag följde på stämman drog jag slutsatsen arr i detta gäng finns ett antal riktigt drivna unga människor med stabil politisk kompass som en dag kommer återfinnas på höga politiska poster i Sverige. Sedan länge vet jag att MUF i Södra Älvsborg är stabilt konservativa i många viktiga frågor och inga "flumliberaler". Det är nog därför jag känner mig hemma bland dessa engagerade ungdomar. MUF har gett mig mycket stöd genom åren, även i valrörelserna, och det är jag djupt tacksam för.

Regeringen gör det enklare och billigare att ta körkort 

2026-02-27

När mina barn tog körkort och vi skulle övringsköra privat krävdes det att man skulle gå en "handledarutbildning" för att få tillstånd att övningsköra med sitt eget barn. Jag var mycket irriterad över detta förmynderi, och utbildningen var totalt meningslös, men kostade både pengar och tid. En enligt min uppfattning helt onödig så kallad "utbildning" som drevs fram av Körskolornas Riksförbund (deras lobbyorganisation) och mest verkade syfta till att öka bilskolornas intäkter och försvåra för privat övningskörning. Körskolornas Riksförbund har mycket framgångsrikt genom åren drivit fram allt fler moment och tvingande kurser i körkortutbildningen, och politikerna har ofta svalt detta rakt av och gjort körkorten allt dyrare.

Jag har genom åren motionerat upprepade gånger om förenkling av reglerna och sänkning av kostnaderna för att att ta körkort, detta eftersom det är så viktigt att unga människor tar körkort för att kunna vara anställningsbara på stora delar av arbetsmarknaden.

Nu kommer en proposition från regeringen som jag verkligen uppskattar. Nu slopar vi kraven på "introduktionsutbildning" för den som övningskör som privatist, och vi tar bort kravet på "handledarutbildning" för den som vill övningsköra privat med körskoleelever. Det blir nu både enklare och billigare att ta körkort och lättare att övningsköra privat, både som ren privatist eller som ett komplement till körskoleutbildningen.

Riksdagsmotioner (56-57) om miljöpolitik

2026-02-26

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Jag har genom åren skrivit många motioner om miljöpolitik och klimatpolitik. Motionerna om en mer sansad klimatpolitik har jag redan redovisat. Här är årets två motioner om miljöpolitik. Motiveringarna framgår av respektive motion.
 

Motion 2025/26:1720 av Jan Ericson (M) mfl:
Översyn av miljöbalken

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:1734 av Jan Ericson (M):
Pant på batterier

Länk till motionen

 

Rysslands krig i Ukraina går inget vidare för Putin 

2026-02-25

Kriget i Ukraina är på många sätt en katastrof. Mänskligt, ekonomiskt, miljömässigt och utrikespolitiskt. Självklart lider det ukrainska folket mest av kriget, men faktum är att det även för Rysslands del allt mer framstår som en ren katastrof. Förutom allt mer samstämmiga uppgifter om uppskattade ryska förluster runt 1,2 miljoner man (döda eller svårt skadade) är kriget en katastrof för den ryska ekonomin där nu 60% av statens budget läggs på kriget. Rysslands anseende i världen är också allvarligt skadat, och det är brist på många varor i landet samtidigt som exporten av olja och gas krympt snabbt, dels på grund av Ukrainas målmedvetna bombningar av rysk oljeinfrastruktur, men också på grund av oljeembargo från många länder.   

Vad har då Ryssland uppnått för detta höga pris? I dag har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i fyra år, och om man räknar med ockupationen av Krim och Donbas 2014 har kriget pågått i hela 12 år! När anfallen 2022 inleddes kontrollerade Ryssland redan ca 7% av Ukraina /streckade områden på kartan ovan). I slutet av 2024 kontrollerade man ca 17%. Efter fyra års krig hade man tagit 10% av Ukraina. Under 2025 tog man ytterligare drygt 1% av Ukraina (det mörkröda området). Under början av 2026 har Ukraina dessutom tagit tillbaka lite av detta område. 

Totalt har Ryssland alltså tagit knappt 11% av Ukrainas yta under fyra års krig. Och de områden man tagit på senare år består i huvudsak av helt förstörd mark och raserade städer, helt utan värde. Det är vad man fått för alla offrade liv och en ödelagd statsekonomi.
 
Ukrainas förluster i människoliv är betydligt lägre än Rysslands, men ändå fruktansvärt stora. Men det man fått för dessa förluster är att man lyckats skydda över 80% av landets territorium från rysk ockupation. Att klara det mot en mångdubbelt större krigsmakt som den ryska är en bedrift. 31 miljoner ukrainare och ytterligare uppemot 6 miljoner på flykt har fortfarande ett land kvar. Ett land som dessutom fungerar förvånansvärt bra och där människor inte lever under ryskt förtryck och där de flesta samhällsfunktioner faktiskt fungerar ganska bra trots kriget. Om inte detta är en seger för Ukraina vet jag inte vad en seger skulle vara? 

Ukraina lägger sin kraft på att bekämpa ryska militära mål, militära fabriker och Rysslands olje- och gasexport. Ryssland lägger sin kraft på att angripa civila bostadshus, elförsörjning, tåg och ambulanser. Tydligare tecken på rysk desperation är svårt att se. 

En dag med fokus på Ukraina 

2026-02-24

Fyraårsdagen av den omfattande militära invasionen av Ukraina 2022 blev en dag då vi manifesterade mot det ryska våldet och till stöd för det ukrainska folket på många olika sätt. Statsministern befann sig på plats i Kyiv tillsammans med andra stats- och regeringschefer, och här hemma blev det en hektisk dag, där jag som vice ordförande i riksdagens ukrainanätverk deltog i ett antal aktiviteter. Först blev det en lunch med talmannen. Det inleddes med ett anförande av Ukrainas ambassadör Svitlana Zalishchuk, som uttryckte ukrainska folket stora tack för det svenska stödet. Sedan fick vi föredragningar av två forskare från FOI om dels det utrikespolitiska läget efter fyra år av krig, samt en redogörelse om de enorma miljömässiga skadorna kriget. 



På eftermiddagen var jag inbjuden till kungafamiljens fredsbön i Slottskyrkan med mycket musik och körsång, både svensk och ukrainsk. Klicka nedan för ett exempel på vacker körsång. 



Efter det fortsatte de flesta kyrkobesökarna till Sergels Torg och den stora manifestationen där. Återigen ett fullsatt torg och många besökare som inte fick plats utan stod uppe på gatorna ovanför torget. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) inledde med sitt anförande.





Senare på kvällen deltog jag i årsmöte för Blågula Bandet, en organisation som samlar in pengar och skickar sjukvårdsmateriel och ambulanser till fronten i Ukraina. Jag fick förfrågan att ingå i styrelsen som suppleant och accepterade detta. Mer om denna organisation och vad vi gör i kommande inlägg. 

Fyra år av lidande för det ukrainska folket - Sverige sviker inte

026-02-24

I dag har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i fyra år. Under fyra långa år, 1.461 dagar, har Ukrainas folk plågats av ett barbariskt och mordiskt Ryssland som inte tvekar att offra många hundratusen, kanske uppemot en miljon liv, både ukrainare och ryssar, för ett helt meningslöst krig. Men det är också fyra år av okuvligt mod och motståndskraft från det ukrainska folket när det gäller att försvara sin frihet och självständighet. 

Framgången för Ryssland har dock uteblivit. När invasionskriget tog fart med Rysslands storskaliga anfall 24 februari 2022 kontrollerade Ryssland redan ca 7% av Ukraina (Krim och delar av Donetsk och Luhansk). Idag efter fyra års krig kontrollerar ryssarna ca 18%. Man har tagit 11% av Ukrainas yta på 4 år. Det senaste året har Ryssland bara tagit någon enstaka procent av Ukrainas yta till ett fruktansvärt högt pris av sårade och döda ryska soldater.
 
Ukraina har många utmaningar samtidigt. Man har visat god förmåga att hålla sitt territorium, och har på senare tid även lyckats befria vissa delar av de ockuperade områdena, man utvecklar egna vapen och drönarteknik och har idag antagligen Europas starkaste armé. Kampviljan från det ukrainska folket finns kvar och man vägrar ge sig för en på papperet större och starkare fiende. Men kriget medför enorma förluster i döda och svårt skadade människor, enorm förstörelse av många ukrainska städer, periodvis utslagen energiiinfrastruktur och elförsörjning, enorma miljöskador och inte minst att befolkningen minskat dramatiskt. Uppskattningsvis har 6 miljoner ukrainare flytt utomlands, 3-4 miljoner lever i ockuperade områden och hundratusentals har dödats på slagfältet. Av de 41 miljoner invånare Ukraina hade före kriget är idag bara drygt 31 miljoner kvar i landet.

Stödet från omvärlden är helt avgörande för Ukraina, både när det gäller ekonomiskt stöd för att klara att driva samhället vidare under krig, militärt stöd för att stärka försvaret, stöd med elverk och kaminer för att klara energiförsörjningen, samt humanitärt stöd i form av sjukvård, ambulanser med mera. Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna och de baltiska staterna är uthålliga med sitt stöd. I Sverige är riksdagens åtta partier eniga om fortsatt stöd till Ukraina, alla åtta partier står enigt bakom detta. Vi har också valt en lösning där vi inte sparar på välfärden eller höjer skatter för att klara detta stöd. En del av pengarna tas genom omfördelning inom befintlig biståndsbudget, och resten lånas upp utanför statens budget. Sverige står stadigt bakom det ukrainska folket precis som vi hoppas att andra länder hade gjort om Sverige var i samma situation. Att vår statsminister just idag besöker Kyiv är en tydlig markering.

Det är nu de civiliserade krafterna skiljs från egoisterna, oavsett om det gäller länder, världsledare eller vanliga människor. Det enda som gör mig glad denna dag är att så stor del av det svenska folket står upp för civiliserat uppträdande mellan länder och tar ställning mot det ociviliserade barbariet från Ryssland. Ryssland är idag en terroriststat, precis som Iran och den som fortfarande tar parti för Ryssland får helt enkelt skämmas.

Vad händer då om vi slutar stödja Ukraina? Risken är uppenbar att Ukraina då faller samman och på sikt tvingas kapitulera. Ryssland flyttar då fram sina positioner och lär fortsätta att försöka återställa det gamla Storryssland. I detta ingick som bekant även Finland och Baltikum. Kriget kommer då allt närmare Sverige, och risken att exempelvis Gotland blir en bricka i spelet är uppenbar. De kostnader vi i Sverige lägger på att stödja Ukraina är väl investerade pengar - både i medmänsklighet för Ukraina och motstånd mot ett aggressivt Ryssland. Ett krig i vårt närområde, eller rent av på svensk mark skulle kosta oerhört mycket mer pengar och medföra stort lidande för svenska folket. 

Problemet idag är inte att världen ger Ukraina för mycket stöd, utan att omvärlden ger alldeles för lite. Att en stor del av världen bara tittar på när ett land försöker våldta ett annat land och bete sig så som Ryssland gör är en gåta och en skam. Personligen anser jag att det är hög tid för andra länder att engagera sig mycket mer i kriget på Ukrainas sida. 

I dag blir det för min del flera aktiviteter med koppling till Ukraina. Mer om det i separat inlägg senare.

Riksdagsmotioner (54-55) om att avskaffa myndigheter

2026-02-23

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Jag har genom åren motionerat om avskaffade av ett antal myndigheter. Några har med tiden blivit verklighet medan andra förslag har avvisats. Här är ytterligare två konkreta förslag som hittills inte haft framgång - men skam den som ger sig! Motion för avskaffande framgår av motionstexterna.
 

Motion 2025/26:1932 av Jan Ericson (M) och Lars Beckman (M):
Avskaffande av Nationella sekretariatet för genusforskning

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:1785 av Jan Ericson (M):
Avskaffande av Allmänna arvsfonden

Länk till motionen

Möjlig lösning på "tonårsutvisningarna"?

2026-02-22

Det kommer allt fler invändningar mot medias rapportering om utvisningar av barn och tonåringar. Uppenbarligen handlar det i flera uppmärksammade fall om personer vars familjer levt i Sverige illegalt, och i de fall "barn" utvisas så är det tillsammans med sin familj. Mediebilden är helt enkelt grovt missvisande och inte exempel på någon ny brutal utvisningspolitik. Saknar man uppehållstillstånd ska man såklart lämna landet.

Det verkar samtidigt finnas en hyfsad samsyn mellan samtliga partier att nyansera vissa effekter av den lagstiftning som en stor majoritet i riksdagen tagit beslut om. Det gäller frågan om "tonårsutvisningar", där barn och ungdomar som kommit legalt till Sverige som anhöriga till arbetskraftsinvandrare avvisas från landet när de blir myndiga, eftersom de då ses som en egen vuxen person som måste kvalificera sig själv för att få uppehållstillstånd i Sverige. 

I grunden är det rimligt, och så ser reglerna ut i de flesta länder med reglerad invandring. Är man myndig och vuxen måste man ses som en självständig individ och kan inte längre ses som en person som får stanna i Sverige enbart på grund av anknytning till sina föräldrar. 

I praktiken är det dock inte lika enkelt.

För en tonåring som följt med sin förälder med arbetstillstånd till Sverige och varit här bara några år är det inte särskilt konstigt att man tvingas åka tillbaka till sitt hemland när man blivit myndig. Det är samma sak för studenter som kommit hit och inte lyckats få ett jobb med lön över inkomstgränsen efter sina studier - då får man återvända hem.   

För den som kommit till Sverige tillsammans med sina föräldrar som litet barn är läget ett helt annat. I dessa fall har man hela sin uppväxt i Sverige, talar svenska och har gått på svensk förskola, grundskola och gymnasieskola. Man har kanske hela sin familj och alla sina vänner i Sverige och har kanske inte ens varit i sitt forna hemland och vet inget om detta. Kanske kan man inte ens sina föräldrars gamla språk. Hur många personer detta avser är oklart, sannolikt ganska få, men att utvisa sådana ungdomar känns inte humant, självklart under förutsättning att familjen inte uppehållit sig illegalt i Sverige. Dessutom är det en dålig samhällsinvestering med tanke på att vi investerat stort i dessa barns uppväxt och utbildning. Argumentet att de kan komma tillbaka som arbetskraftsinvandrare håller knappast - ytterst få tonåringar får löner runt 33.000 som ingångslön. I praktiken kan ingen av dessa bli arbetskraftsinvandrare. 

Och då kommer vi till min fundering om möjlig lösning.

Jag vill inte se ett lapptäcke av undantagsregler, amnestier och liknande - vi måste komma bort från detta. Sverige behöver raka och tydliga regelverk som håller över tid. Ska man göra undantag i regelverken ska det vara tydligt och genomtänkt.

Regelverket om höjd inkomstgräns för arbetskraftsinvandring har fått mycket kritik för att inkomstgränsen är för hög. Jag delar inte den kritiken utan tycker den gräns vi nu satt, 90% av medianlönen i landet, är ganska rimlig. Problemen för näringslivet är dessutom överdriven - jag brukar påminna om att vi har hela EU som rekryteringsbas, och då utan lönekrav. Lönekravet gäller bara utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare. Dessutom övervägs undantag för vissa yrkesgrupper där rekryteringsbehoven är lite speciella. Jag vill att vi håller fast vide detta krav för arbetskraftsinvandring. 

För ungdomar är situationen dock lite annorlunda. Ingångslönerna på svensk arbetsmarknad är naturligt nog långt under medianlönen i yrket. För utländska gäststudenter med universitetsexamen är det fullt möjligt att få 33.000 i ingångslön på första jobbet, Men för en tonåring med enbart gymnasieexamen är det närmast omöjligt att kvala in som arbetskraftsinvandrare. Jag skulle därför vilja se ett undantag för lönekravet för arbetskraftsinvandring för tonåringar som levt större delen av sin uppväxt i Sverige som anhörig till en legal arbetskraftsinvandrare. Dessa ungdomar borde under några år kunna omfattas av ett lägre lönekrav för att kvala in som arbetskraftsinvandrare. Enligt lönestatistiken ligger ingångslönerna för icke-akademiker runt 25-28.000. Om man satte lönekravet någonstans runt denna nivå för just dessa tonåringar fram till exempelvis 25 års ålder skulle dessa kunna kvala in som arbetskraftsinvandrare och få stanna i Sverige på egna meriter. Man borde då också kunna ansöka om detta från Sverige. Villkoret är såklart att man inom en viss tid efter sin studentexamen antingen får ett jobb med denna inkomst (vilket ska bedömas på samma sätt som annan arbetskraftsinvandring) eller möjligen kvalificerar sig som student. I annat fall får man självklart lämna landet. Reglerna skulle alltså endast omfatta de tonåringar som levt legalt i Sverige under många år utan att deras föräldrar ansökt om eller beviljats permanent  uppehållstillstånd för barnen. 

Det har diskuterats undantagsregler i form av att dessa tonåringar skulle kunna få stanna tills de gått klart gymnasiet eller möjligen till 21 år. Det är enligt min åsikt inte en tillräckligt bra lösning. För det första skulle nog ambitionsnivån att studera klart i gymnasiet vara minimal om man vet att man blir utvisad direkt efter examen. För det andra skulle det vara lika inhumant att utvisa dessa tonåringar och lika stort slöseri med ambitiösa människor. Jag vill ta vara på de individer som bevisligen har drivkraft och vilja, har levt legalt i Sverige under lång tid, visat att de är integrerade i Sverige, klarat svensk utbildning och lyckas få ett jobb med rimlig lön. Visst finns det en viss chans att få ett tillräckligt välbetalt jobb om man får stanna till 21, men fortfarande är det få ungdomar som skulle klara en lönegräns på 33.000 utan genomgången högskoleutbildning. 

Mitt förslag skulle inte medföra något lapptäcke eller några tillfälliga undantagsregler, det enda är att man sänker lönekravet för denna lilla grupp tonåringar (under förutsättning som sagt att deras familjer inte levt här illegalt). Jag tycker det vore en väg som är värd att pröva.

Observera att detta INTE är ett förslag från regeringen eller moderaterna, och att det inte är förankrat alls i partiet. Kanske finns det kloka  invändningar mot mitt förslag, kanske har regeringen bättre förslag, men detta är mitt alldeles egna inspel för en möjlig lösning på en mycket känslig fråga. 

"Klanvälde och säkerhetsbrister på Migrationsverket"

2026-02-21

Tidningen Världen Idag är något kontroversiell med tanke på sin starkt kristet fundamentalistiska linje. Men tidningen innehåller ofta intressanta reportage även om andra frågor. Samtliga riksdagsledamöter får tidningen levererad till sina brevlådor (en av mängder av tidningar som kommer varje vecka).

I det senaste numret finns en mycket tankeväckande granskning av Migrationsverket. Man varnar för att allvarliga missförhållanden kan leda till felaktiga beslut. Det handlar om bristfälliga utredningar, handläggare som varken har svensk medborgarskap eller är säkerhetsprövade, och stora grupper av anställda som tillhör samma kurdiska klan. "Handläggare och beslutsfattare har enorm makt över vilka som kommer in och vilka som ska lämna Sverige" sägs det i artikeln.

Ett exempel är att syriska handläggare favoriserade syrier, vilket medförde att det kom "syrier" från hela världen till Sverige utan id-handlingar. Om de bara "gjorde det rimligt" att de kom från Syrien var det lätt för dem att få uppehållstillstånd.

Klicka på bilden för länk till artikeln:



Det är inte första gången jag hör sådant om Migrationsverket. Jag har hört asylsökande som klagar över att handläggare som tillhör en viss religion eller religiös inriktning diskriminerar eller försvårar för flyktingar med annan trosinriktning, liksom att handläggare med koppling till vissa länder diskriminerar asylsökande från länder som det egna hemlandet är i konflikt med.

Det finns också rader av vittnesmål att tolkar med viss bakgrund diskriminerar dem som kommer från för dem "fientliga länder" genom att göra felaktiga översättningar. Detta påstås inte bara förekomma enbart i samband med asylärenden utan även i andra delar av samhället - sjukvård, bidragsansökningar, vårdnadstvister, rättegångar osv.  

Om man inom offentlig sektor anställer eller anlitar personer med utländsk bakgrund måste man vara noga med att kontrollera dessa personer - bakgrund, utbildning och meriter - och det är viktigt att noga följa upp dessa personers arbete och förebygga systematiska felaktigheter i besluten. Sverige har varit orimligt naiva även på detta område och jag tycker denna och andra liknande granskningar är mycket välkomna.

Nu minskar ju antalet asylärenden och antalet anställda inom Migrationsverket minskar. Då blir det också lättare att ha koll på vilka man har bland de anställda. Jag vet också att det pågår andra diskussioner om hur man ska åtgärda och förebygga de problem som artikeln pekar på. 

Riksdagsmotion (51-53): Vård till sexualbrottsutsatta

2026-02-21

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Moderaterna har en tydlig linje att värdera upp brottsoffrens ställning jämfört med förövarens. När man har mött personer som utsatts för sexualbrott inser man inte minst att det behövs fler insatser och bättre vård till dem som är brottsoffer. Tillsammans med min riksdagskollega Marléne Lund Kopparklint har jag lämnat in tre motioner på detta område.

Motion 2025/26:2954 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (M):
Obligatoriska specialistmottagningar för sexualbrottsutsatta i varje region

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:2945 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (M):
Nationella riktlinjer för specialistvård till sexualbrottsutsatta

Länk till motionen

Motion 2025/26:2886 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (M):
Stärkt forskning om traumabehandling för personer som fallit offer för sexuella övergrepp

Länk till motionen

Sammanträde i Finansutskottet om Finanspolitiska Rådets rapport

2026-02-19

I dag höll Finansutskottet ett offentligt sammanträde med anledning av Finanspolitiska Rådets rapport. Detta är en sedan många år årligen återkommande punkt för finansutskottet, där både rådets ordförande, vice ordförande samt finansministern deltar, och där vi från finansutskottet ställer frågor till dem vi önskar.

Finanspolitiska Rådets har ju riktat en del kritik mot regeringen. Vi från regeringssidan anser att kritiken känns märklig. 

• Man ifrågasätter tillfällig lånefinansiering av permanent högre försvarsutgifter
- Här finns anledning att påpeka att en enig riksdag - 8 partier av 8 - står bakom Försvarsberedningens förslag och regeringens beslut att tills vidare finansiera brådskande och stora försvarsutgifter med lån. Samma sak gäller Ukrainastöden som också finansieras genom lån. 

• Man tycker regeringen har för stort underskott och konjunkturmässigt alltför expansiv budget
- Här har vi olika åsikter. Regeringen och Tidöpartierna i riksdagen anser att det är mycket befogat med stora satsningar på hushållen efter den tuffa tid som varit med hög inflation och långdragen global lågkonjunktur. Att sänka skatter och göra andra satsningar är en självklarhet i en lågkonjunktur, liksom att ha en budget med underskott under några år. Så brukar alla regeringen försöka motverka lågkonjunkturer, och vi ser redan tecken på att konjunkturen och ekonomin nu vänder uppåt och arbetslösheten nedåt. Det finns också anledning att påpeka att oppositionen har större underskott än regeringen i sina budgetar, för 2028 som är tredje året i årets statsbudget har C 5 mdr större underskott, S har 5,2 miljarder, V har 6,5 miljarder och MP hela 32,6 miljarder i större underskott än regeringen i sina respektive budgetar. 

• Man ifrågasätter att finansiering av försvarsutgifter skjuts på framtiden, menar at det begränsar utrymmet för kommande regeringar, och att framtida generationer får betala
- Här anser jag att man tänker helt fel. Försvarssatsningarna är ju just för kommande generationer - det handlar om löpande inköp av försvarsmateriel och utbyggnad av försvaret som ska fungera under många år framåt. Det är helt självklart att en del av detta ska bekostas även av kommande generationer, även om mycket av den höjda försvarsbudgeten gjorts inom ramen för flera års budgetar och därmed har bekostats av oss alla idag. Skulle vi bekosta alla frösvarssatsningar i dagens budget skulle det kräva stora besparingar på annat eller kraftigt höjda skatter - något som skulle förvärra lågkonjunkturen och öka arbetslösheten.

Viktigaste invändningen mot Finanspolitiska Rådets kritik är trots allt att under dagens regering kommer statsskulden att minska. Den avgående s-regeringen fick igenom sin sista budget 2021. Då var statsskulden 37,2% av BNP. Enligt den senaste prognosen från SCB kommer statsskulden 2026 att vara 35,8% av BNP. Statsskulden är alltså LÄGRE efter fyra år med dagens regering. Detta visades under dagen på denna bild baserad på Konjunkturinstitutets siffror. Den svarta linjen visar statsskuldens utveckling från 2020 fram tills idag och prognosen fram till 2035. Enligt det finanspolitiska ramverket ska skulden ligga på 35% av BNP +/- 5%, dvs mellan 30% och 40%. Detta kommer uppnås hela perioden och för 2026 ligger vi alltså runt just 35%. 

När oppositionen försöker använda Finanspolitiska Rådets kritik för sina egna politiska syften är det viktigt att påminna om att de
* står bakom lånefinansieringen av delar av försvarssatsningarna och Ukrainastödet
* Själva har STÖRRE underskott i sina budgetar än regeringen

Vill man ha en ansvarsfull ekonomisk politik bör moderaterna ha ansvaret för finansdepartementet och vi behöver fortsatt ha dagens regeringsunderlag som stöd.

Utrikespolitisk debatt

2026-02-18

I dag var det dags för utrikespolitisk debatt, efter att utrikesminister Maria Malmer Stenergard läst upp regeringens utrikesdeklaration.

Viktiga fokusfrågor var såklart det oroliga säkerhetsläget, de stora ländernas ifrågasättande av internationella spelregler, hotet från Ryssland mot Europa, kriget i Ukraina där Sveriges fortsätter vara en stor bidragsgivare på olika sätt, fördömande av de fruktansvärda massakrerna i Iran men tillfredställelse över att EU nu efter hårt arbete från Sverige terrorstämplat den iranska regimen. Det handlade även om Kinas agerande i olika frågor, de ansträngda relationerna till USA och betydelse av ett starkt och handlingskraftigt EU där vi måste värna om nya handelsavtal med andra länder och inte som delar av oppositionen aktivt motarbeta dem. Det blev också nedslag i biståndspolitiken där allt större del av biståndet nu går till Ukraina.

Jag fick en bra bild av utrikesministern i samtal med Ukrainas ambassadör före debatten.

Frukostmöte på Riksbanken

2026-02-18

Dagen startade med frukostmöte på Riksbanken tillsammans med Finansutskottet och Konstitutionsutskottet. Riksbankschefen föredrog aktuella frågor, och inledde med att uppmärksamma vikten av Riksbankens självständighet. Som illustration valde han den håra tonen frånm USA:s president Donald Trump mot den amerikanske chefen för Federal Reserve, Jerome Powell, där presidenten på olika sätt vill styra över penningpolkitiken och räntorna. Detta är raka konstrasten till hur vi i Sverige och de flesta andra länder värnar om Riksbankens självständighet. 

Debatt om förenklingar på kapitalmarknaden

2026-02-18

                                               

I går kväll deltog jag i en debatt om förenklingar och minskad byråkrati på kapitalmarknaden. Jag passade också på ett uppmärksamma hur stark den svenska kapitalmarknaden är, och hur viktigt det är att behålla denna position. Här är hela mitt anförande:

Fru talman,

Sverige har kommit att bli ett av världens mest dynamiska länder för kapitalmarknad och entreprenörskap. Vår börs är nästan dubbelt så stor som vår BNP. Vi har fler noterade bolag per capita än nästan något annat land. En stark aktiemarknad. Ett brett folkligt sparande, som innebär att kapitalmarknaden i Sverige inte är något ”för de rika” – utan något alla hårt arbetande svenskar får del av via sin pension och sitt egna sparande på börsen. Inom EU uppfattas Sverige som ett föredöme när det gäller kapitalmarknaden.
 
Vi har ett brett follkligt sparande, som innebär att kapitalmarknaden i Sverige inte är något "för de rika" - utan är något alla hårt arbetande svenskar får del av via sin pension och kanske också genom sitt eget sparande på börsen i aktier eller fonder. Detta är ingen slump. Det är resultatet av politiska beslut som värnat ägande, sparande och tillgång till kapital. 
 
Vet ni förresten att det var den dåvarande ekonomiministern och moderatledaren Gösta Bohman som på 1970-talet drev igenom det första skattefondsparandet, som senare utvecklades till allemansfondsparande och därefter utvecklades till en mångfald av hushållssparande i värdepapper? Tack vare en moderat minister på 1970-talet har detta sparande gett svenska hushåll möjlighet att ta del av värdeutveckling i det svenska näringslivet.

Jag har ett förflutet som bland annat placeringsrådgivare i bankvärlden. Jag minns så väl hur många vanliga löntagare, även med lite lägre inkomst, som varit med i skattefond- och allemansfondsparandet från starten, hade fått ihop miljonbelopp i dessa fonder. Om de behållit pengarna i dessa fonder under de snart tjugo år jag varit riksdagsledamot har beloppen växt till sig ytterligare på ett dramatiskt sätt. Att ha ett eget sparande ger trygghet och oberoende och gör att människor kan klara olika livskriser ekonomiskt. Och en del av detta sparande hamnar i Sverige ofta i värdepapper på olika sätt. På köpet bidrar man till att växande företag kan få likviditet.''Nu stärker vi incitamenten till sparande ytterligare genom att i år göra de första 300.,000 kronorna på ISK skattefria.
 
Men kapitalmarknaden är inte statisk. Regelverk förändras. Konkurrensen mellan länder ökar. Om Sverige ska fortsätta vara en attraktiv plats att starta, växa och notera bolag i måste vi också våga modernisera våra regler.
 
Det är vad detta betänkande handlar om.
 
Vi föreslår nu förändringar som förenklar och underlättar noteringar av värdepapper, särskilt för mindre och växande bolag. Det handlar om att sänka onödiga trösklar, minska administrativa bördor, förenkla prospektregler och göra regelverket mer proportionerligt.
 
Oppositionen målar i debatten upp en riskbild om försämrat investerarskydd och sänkta krav. Man oroar sig för att marknaden ska bli mindre trygg. Jag tycker det är en felaktig bild. Det här är inte en ansvarslös avreglering. Det är inte ett avskaffande av skydd utan en modernisering av hur skyddet utformas. Investerarskyddet ligger fast. Transparenskraven ligger fast. Tillsynen ligger fast.
 
Det vi gör är att anpassa regelverket så att det är rimligt i förhållande till bolagens storlek och kapitalanskaffningens omfattning. Om vi inte gör detta riskerar vi något annat: att bolag väljer bort den svenska marknaden. Att kapital söker sig till andra länder. Att färre bolag tar steget till notering – och att färre svenska sparare får möjlighet att investera i tillväxt. Det vore ett svek mot både entreprenörer och hushåll.
 
Och som svar på motionen vill jag bara påpeka att all lagstiftning utvärderas löpande och att vi utöver regeringen och riksdagen har flera myndigheter som har som uppgift att följa denna typ av frågor. Det finns inget skäl att besluta om uppföljning i någon särskild ordning i just detta ärende. Jag konstaterar också att Socialdemokraterna inte yrkar avslag på propositionen.
 
Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på motionen. 

Riksdagsmotion (48-50): Rättsfrågor och trygghet

2026-02-17

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Som jurist är rättsfrågor extra viktiga för mig, och jag har genom åren skrivit många moptioner som syftar till att öka tryggheten och rättssäkerheten för människor. Här är några ytterligare frågor på detta område som jag motionerade om i höstas.

Motion 2025/26:1783 av Jan Ericson (M): Legalisering av innehav och användning av pepparsprej

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:1773 av Jan Ericson (M): Skärpt straff för övergrepp i rättssak

Länk till motionen


Motion 2025/26:1766 av Jan Ericson (M) mfl: Åtgärder mot klotter och graffiti

Länk till motionen

I dag firar ericsoniubbhult.se 20 år!

2026-02-16

                                               

För exakt 20 år sedan, den 16 februari 2006 drog jag igång denna hemsida som en del i min kampanj inför riksdagsvalet 2006. Sedan starten har mycket hänt, både i politiken och tekniken, och det finns väl vissa tekniska utmaningar när det gäller att ta del av sidans innehåll i dagens mobiltelefoner - det var inte ett problem 2006. Men trots detta har jag haft flera miljoner besök på sidan genom åren och den har blivit en bra kanal för att göra lite längre reflektioner om saker som inte riktigt passar i korta inlägg i andra sociala medier. Sidan kommer finnas kvar för samhällsdebatt även efter att jag slutar som riksdagsledamot. 

Tack alla som följer det jag skriver här och i andra kanaler!


Här det allra första inlägget:

Riksdagsmotioner (43-47) för att värna om skattepengarna

2026-02-16

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Jag har ensam, eller tillsammans med andra, skrivit ett antal motioner som syftar till ökad egffektivitet hos våra myndigheter, minskat slöseri och bättre hushållning med våra skattemedel. Varje motion beskriver förslagen.
 

Motion 2025/26:2899 av Jan Ericson (M) mfl: En ökad marginalnytta

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:1954 av Jan Ericson (M): Översyn av indexering av bidrag och sociala ersättningar

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:1768 av Jan Ericson (M): Utökad användning av biometri för att motverka bidragsfusk

Länk till motionen

Motion 2025/26:1756 av Jan Ericson (M) mfl: Samarbete och en samlad strategi mot identitetsfusk

Länk till motionen


Motion 2025/26:1746 av Jan Ericson (M) mfl: Ökad samlokalisering av myndigheter

Länk till motionen

Riksdagsmotion (42): Utöka Riksrevisionens uppdrag

2026-02-15

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Riksrevisionen har ansvaret för årlig revision av statliga myndigheter, men också för särskilda effektivitetsrevisioner om hur skattepengarna används och hur verksamheter fungerar. Varje år kommer åtskilliga dussin omfattande granskningsrapporter, inte sällan med kritik mot saker som kunde fungera bättre. Varje rapport återkopplas till riksdag och regering och leder ofta fram till olika typer av åtgärder från politiken.

På det kommunala området (regioner och kommuner) saknas motsvarande granskning. Årlig revision av räkenskaperna sker, och då genom upphandling via vanliga revisionsbyråer. I övrigt sker revisionen genom politiskt tillsatta lekmannarevisorer. Någon bredare granskning av effektiviteten i kommunal sektor och vad medborgarna får för pengarna görs i stort sett inte alls. Undantagsvis kan Riksrevisionen följa ett specifikt statsbidrag ut i kommunerna och titta på vad just detta statsbidrag gett för effekt, men i övrigt saknar Riksrevisionen mandat att granska kommuner och regioner.

Samtidigt kommer löpande rapporter om missförhållanden i kommuner och regioner. Regelverk som inte följs, slarv med skattepengar och ibland ren korruption och omfattande ekonomisk brottslighet riktad mot välfärdssektorn. Med tanke på att statsbidrag står för ca 20% av kommunsektorns samlade intäkter (större andel i kommunerna, mindre andel i regionerna) vore det rimligt om Riksrevisionen fick ökad möjlighet att granska även kommuner och regioner. Framförallt hade det varit värdefullt om Riksrevisionen fick möjlighet att göra mer omfattande effektivitetsrevisioner av olika delar av kommunsektorn med tydlig statlig koppling. 


Motion 2025/26:1743 av Jan Ericson (M) mfl: Utöka Riksrevisionens uppdrag

Länk till motionen

Är USA verkligen ett föredöme för Europa?

2026-02-14

Uttalandena från USA:s utrikesminister Marco Rubio om Europa på säkerhetskonferensen i München var mer nyanserade och civiliserat formulerade än det vi tidigare hört från tunga amerikanska politiker, inklusive presidenten. Men det finns ändå anledning att fundera över om USA verkligen är ett så fantastiskt föredöme för Europa att ta efter?

Vi får exempelvis höra att kriminaliteten i Europa är hög. Då ska man veta att antalet grova brott och framförallt mord är flerdubbelt högre per capita i USA än i Europa.

Vi får höra att invandringen är närmast okontrollerad till Europa. I USA är den sedan länge mycket stor och mycket fler illegala invandrare lever i landet än inom Europa. 

Vi får höra att EU är närmast bankrutt. Då ska man minnas att statsskulden per capita och i relation till BNP är mycket större i USA än i något EU-land.

Det är sant att USA haft en betydligt bättre utveckling av BNP än Europa de senaste decennierna. EU har underpresterat. Där har Trump, Vance och Rubio rätt. Men resonemanget haltar samtidigt. I USA finns förvisso några av världens största och snabbast växande företag. De mår extremt bra och driver upp BNP. Det gör också vissa geografiska delar av USA där tillväxten och utvecklingen är fantastisk och människor lever mycket gott. Men samtidigt finns det många delar av USA med helt annan verklighet. Nedlagd industri, avfolkade städer, skyhög arbetslöshet, svår kriminalitet, droger och mord, och där många lever närmast i misär och fattigdom. USA går både bra och dåligt samtidigt, precis som Europa. Europa har också både mycket välmående regioner och samtidigt områden med stora sociala problem och fattigdom. Vissa länder har extrem statsskuld medan Sverige sticker ut som ett av de länder i Europa som har lägst statsskuld.

USA är säkert ett föredöme på en del områden, medan man kan lära en del annat av Europa. Om Donald Trump, JD Vance och Marco Rubio vill att Europa och USA ska utvecklas väl och att fler ska omfattas av västerländsk frihet och demokrati, tillväxt och välstånd är vägen framåt samarbete, frihandel och ömsesidig respekt. Den fria världen måste hålla ihop mot diktatur och förtryck, inte bråka med varandra och definitivt inte hota att angripa varandra militärt.

Värdig manifestation för Irans folk

2026-02-14

Jag brukar säga att jag sedan länge är engagerad i tre internationella frågor i riksdagen: Taiwan, Ukraina och Iran. Tre länder där civiliserade människor vill behålla eller slåss för sin rätt till demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, fred och trygghet. Tre länder som hotas av aggressiva grannländer eller av en terrorregim i sitt eget land. I riksdagen är jag medlem i nätverken för stöd till dessa tre länder. Vice ordförande i nätverket för Ukraina och medlem i de andra två.

I dag besökte jag den stora manifestationen för Irans folk på Götaplatsen i Göteborg. Det var en mycket värdig och välordnad manifestation och poliserna på plats var sysslolösa. Man inledde med iransk musik och den iranska nationalsången (gissar att den är av äldre modell). Sedan sa den kvinnliga speakern att man även ville sjunga den svenska nationalsången som ett tecken på tacksamhet mot Sverige för att så många iranier fått en fristad här, och som tack för det svenska stödet. Man sjöng sedan den svenska nationalsången med fyra (!) verser. Har jag inte upplevt tidigare. Det blev också tal av ett antal inbjudna talare.

Som svensk blev jag mycket väl mottagen och vi var många svenskar på plats som ville visa vårt stöd för det iranska folket och vår avsky mot terroristerna i Teheran som massmördar sin egen befolkning. Bland alla iranska flaggor såg man också ukrainska, israeliska och svenska flaggor. Dagens manifestation samordnades också med ett flertal andra runt om i Sverige och övriga världen. 

Stram migrationspolitik måste kombineras med rättssäkerhet

2026-02-13

Medias rapportering om olika migrationsärenden har en del övrigt att önska. Ibland sprider man helt felaktiga uppgifter, och även när uppgifterna är korrekta i sak tas de ofta ur sitt sammanhang och vi får inte helheten. Dessutom är regelverken inom migrationspolitiken ibland ganska komplicerade.

Alla påståenden om utvisningar till Iran är exempelvis fel - det genomförs inga utvisningar alls till Iran på grund av säkerhetsläget där. Dagens nyhet om att ett 8-månaders barn ska utvisas ensam känns dessutom tveksamt i sak - det är oklart om det ens finns något formellt  utvisningsbeslut, eller bara beslut att inte bevilja uppehållstillstånd. Barnet lär lämna Sverige tillsammans med sina föräldrar när deras arbetstillstånd löper ut. Självklart utvisas inte 8-månaders barn ensamma. För övrigt finns det flera frågetecken i detta ärende, bland annat att trebarnsmamman knappast verkar uppfylla kraven för arbetstillstånd vare sig enligt gamla eller nya regler. Just denna familj verkar vara ett dåligt exempel på inhuman migrationspolitik. Snarare ett exempel på den naiva svenska linje som vi nu förändrar.

Jag är ju en av dem som är ganska välkänd som drivande inom moderaterna för att skärpa den svenska migrationspolitiken. Redan 2010 kritiserade jag exempelvis överenskommelsen med Miljöpartiet och fick hård intern kritik för detta och blev uthängd i media. Hösten 2016 skrev jag tillsammans med att antal moderata kolleger två riksdagsmotioner med mycket långtgående förslag. Då ansågs vi kontroversiella inom partiet. I dag kan jag konstatera att det mesta vi föreslog då antingen har blivit verklighet eller är på väg fram för beslut. Ingen kan rimligen med andra ord påstå att jag skulle vara förespråkare för en naiv migrationspolitik. Jag är i allt väsentligt nöjd med dagens regering när det gäller de lagförslag som hittills röstats igenom i riksdagen denna mandatperiod. Sedan måste man ju som alltid vara beredd på att ändringar av en mycket komplicerad lagstiftning kan behöva korrigeras i detaljer om man upptäcker oväntade konsekvenser.

Men med detta sagt finns det saker som jag upplever som problematiska. 

* Det handlar om märkliga bedömningar från Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Jag har exempelvis tagit del av ett beslut och en dom som säger att det är rimligt att utvisa en äldre kvinna till Kyiv i Ukraina, och att man även anser att det är en trygg resa till Ukraina idag. Att man kan komma till en sådan slutsats i ett läge där 600.000 människor lämnat Kyiv på grund av kyla och elbrist, och när äldre människor isoleras i höghusen och inte kan ta sig ut på grund av att hissar inte fungerar, och där tåg och bussar angrips av ryska drönare är för mig en gåta. Omvärldskunskapen verkar ytterst bristfällig hos dem som har människors liv och säkerhet i sina händer. Att överhuvudtaget utvisa människor till Ukraina samtidigt som vi erbjuder alla ukrainare skydd enligt massflyktdirektivet känns oerhört märkligt. Jag förvånas över att inte migrationsdomstolen gick emot detta. 

* Det handlar om de så kallade "tonårsutvisningarna", dvs att medföljande barn till personer som beviljats uppehållstillstånd inte längre anses ha familjeanknytning när de blir myndiga, dvs 18 år. Då ses de som ensamma vuxna utan skyddsskäl och ska avvisas till sitt tidigare hemland om de inte har egna individuella skäl att få stanna i Sverige. Problemet är om det bland dessa 18-åringar skulle finnas de som har kommit som små barn och växt upp i Sverige, talar svenska och har gått på svensk förskola, grundskola och gymnasieskola. De har i så fall oftast hela sin familj i Sverige och har kanske inte ens varit i sitt forna hemland och vet inget om detta. Kanske kan de inte ens sina föräldrars gamla språk. Om man utvisar sådana ungdomar vore det både inhumant och en dålig samhällsinvestering. Vi har investerat stort i dessa barns utbildning och när de sedan blir 18 skulle vi då kasta ut dem. Argumentet att de kan komma tillbaka som arbetskraftsinvandrare håller knappast - ytterst få ungdomar får löner runt 30.000 som ingångslön. I praktiken kan ingen av dessa bli arbetskraftsinvandrare. 

I debatten används den vansinniga gymnasielagen som infördes av s-regeringen som argument mot att göra undantag - men dagens ärenden handlar inte om ensamkommande vuxna afghanska män som kommit till Sverige och ljugit om sin ålder för att få stanna här. Nu handlar diskussionen om riktiga barn och ungdomar, ibland små barn, som kommit tillsammans med sina föräldrar och kanske haft hela sin uppväxt i vårt land. Vi vet väldigt lite om de enskilda ärenden som beskrivs i media, och vet inte heller om det verkligen gäller tonåringar som levt större delen av sina liv i Sverige eller om de bara varit här några år. Men människor som vistats lagligt nästan hela sitt liv i Sverige bör såklart inte utvisas bara för att man blivit myndig. Nu har regeringen aviserat en översyn av de ganska komplicerade reglerna från 2016 som styr dessa beslut, och arbete pågår. Jag hoppas man ska kunna lösa detta med någon sorts rimlig ventil eller nyansering av reglerna om man ser behov av detta.

* Det handlar om effekterna av att vi stoppat möjligheten till "spårbyte". Vi hade tidigare en mycket naiv linje att den som sökte asyl i Sverige och fick nej, i stället kunde byta spår och få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Detta var naturligtvis helt orimligt och missbrukades i hög utsträckning, inte minst av flyktingsmugglare och företag som ville ha billig arbetskraft. Förra året avskaffades möjligheten till spårbyte av en nästan enig riksdag. Det var nödvändigt och betyder att sådana arbetstillstånd inte förlängs när de gått ut. Det drabbar såklart dem som en gång verkligen ansåg sig ha asylskäl men som inte klarade den prövningen, och som då valde möjligheten till spårbyte och skaffade sig ett riktigt jobb och betalade skatt på sin lön, levde lagligt och skapade ett liv i Sverige, lät sina barn växa upp här och rent av skaffade fler barn i Sverige. Nu riskerar dessa personer avvisning, trots att de aldrig brutit mot några lagar utan bara anpassat sig till de regler som funnits och försökt göra rätt för sig. Att en del av dessa kanske kvalar in som arbetskraftsinvandrare med dagens höjda lönegränser och kan ansöka om det är bra, och vi har dessutom förenklat möjligheten att söka förlängning utan att lämna Sverige. Men det hjälper inte alla. Den som inte uppfyller lönegränsen avvisas och kan inte komma tillbaka.

Det ligger i sakens natur att tildsbegränsade arbetstillstånd är just tidsbegränsade. Men man kan samtidigt tycka att den som under decennier arbetat som arbetskraftsinvandrare och skapat sig ett permanent liv i Sverige för sig och sin familj borde kunna undantas från det nya regelverket om höjt lönegolv och kunna få förlängt tillstånd att stanna kvar i Sverige tillsammans med sin familj och fortsätta jobba. Jag är i grunden ingen vän av en massa undantagsregler och lapptäcke i lagstiftningen, men det kan kanske ändå finnas skäl att överväga någon form av övergångsregler som ger möjligheter till undantag när effekterna blir helt orimliga.   

* Nu har vi också fått en debatt kring ett utredningsförslag om kommande lagstiftning, förslaget att omvandla alla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Här har förslaget kritiserats hårt av remissinstanserna och lagkunniga för att vara rättsosäkert och rent strida mot grundlagen och internationella konventioner. I det läget har de tre regeringspartierna sett behov av att se över förslaget i grunden. Sverigedemokraterna ser dock inget behov av detta. I min värld måste rättssäkerhet och lagar gälla även i migrationspolitiken. Har man en gång beviljats permanent uppehållstillstånd ska detta i normalläget inte kunna dras tillbaka (om man inte bevisligen ljugit sig till uppehållstillståndet eller medborgarskapet inom en viss rimlig tid tillbaka, eller begått grova brott som medför utvisning.) Jag stödjer helt regeringens linje att försöka hitta en lösning på detta.

Jag anser att både Sverige som land och de invandrare som kommit hit har ömsesidiga skyldigheter. Invandrarnas skyldigheter är att följa svensk lag, att inte ljuga sig uppehållstillstånd eller medborgarskap, att försöka försörja sig själv på lagligt arbete, integrera sig, lära sig svenska och inte begå brott i Sverige. Sveriges skyldighet som land är att erbjuda rättssäkerhet och att stå för tidigare fattade beslut även om vi ändrar regelverken för framtiden. Människor måste kunna lita på Sverige och på att vi inte tillämpar retroaktiv lagstiftning eller har regler som får en orimlig effekt för skötsamma invandrare som gjort allt rätt och följt alla regler. Enkelt uttryckt får nog faktiskt Sverige ta olägenheten att tidigare naiva lagstiftning ibland fått negativa effekter för samhället - det ansvaret kan inte läggas på enskilda laglydiga och skötsamma personer genom att plötsligt rycka undan mattan för hela deras tillvaro. 

Den som begår grova brott i Sverige eller har ljugit sig till uppehållstillstånd eller medborgarskap har inte i Sverige att göra. Men i övrigt måste Sverige enligt min åsikt ta ansvar för de beslut som tagits med tidigare lagstiftning, även om vi i dag ändrar lagen för framtiden. Man måste kunna ändra lagar och regler för framtiden utan att det på ett oskäligt sätt drabbar människor som redan finns här. 

Jag tror det är oerhört viktigt att klara balansen i dessa frågor, de flesta människor, oavsett om man är höger eller vänster ogillar när politiska beslut drabbar enskilda människor som inte gjort något fel. Det finns starkt stöd för att strama upp migrationspolitiken, men får lagändringar helt orimliga effekter kan pendeln svänga tillbaka igen. Där får vi inte hamna. Så för Sveriges skull måste vi hantera dessa frågor på ett balanserat sätt.
 

Riksdagsmotioner (38-41): Motioner om byggande

2026-02-12

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Dagens regering har gjort stora insatser för att förenkla reglerna kring byggande och minska kostnaderna för bygglov, Men det finns många fler saker att göra för att göra byggandet enklare och billigare, både för kommuner och enskilda. Här några exempel i fyra av mina riksdagsmotioner. 
 

Motion 2025/26:3115 av Jan Ericson (M):
Trafikverkets makt över kommunernas planarbete

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:1789 av Jan Ericson (M): 
Avskaffande av kravet på att anlita kontrollansvarig vid uppförande av småhus

Länk till motionen
 

Motion 2025/26:1957 av Jan Ericson (M): 
Avskaffande av det frivilliga enprocentsmålet för utsmyckning vid statliga investeringar

Länk till motionen

Motion 2025/26:1802 av Jan Ericson (M) mfl: 
Tydlighet i hur kommunala och statliga taxor och avgifter motiveras

Länk till motionen

Nu skärper vi kampen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap

2026-02-11 

Hedersförtryck hör inte hemma i Sverige. Nu stärker och skärper vi lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare. Kulturella och religiösa normer från andra kulturer får helt enkelt underordna sig vår svenska sekulära lagstiftning. Den förälder eller annan vuxen som bryter mot dessa lagar förtjänar mycket stränga straff.

- Fler fall ska omfattas av brotten äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa.
- Ett nytt brott – äktenskapsresebrott mot barn – införs.
- Straffen för äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps.
- Hemliga tvångsmedel ska få användas när man utreder äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott.
- Vi tar bort alla möjligheter att göra undantag från förbudet mot att erkänna utländska månggiften. Detsamma ska gälla även andra otillåtna äktenskap, såsom barnäktenskap.
 

Riksdagsmotion (37): Risker och möjligheter med artificiell intelligens

2026-02-11

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

I föregående blogginlägg beskrev jag min syn på riskerna med att politiken tappar kontrollen över AI. Jag och några av mina moderata riksdagskolleger motionerade också kring detta i höstas:
 

Motion 2025/26:1774 av Jan Ericson (M) mfl:
Risker och möjligheter med artificiell intelligens (AI)

Länk till motionen

Är AI ett hot mot vår civilisation?

2026-02-10

Jag inser att rubriken är provocerande. Som alla vet vid det här laget är jag ingen stor vän av vare sig konspirationsteorier eller teorier om mänsklighetens undergång. Jag lägger tvärtom en hel del tid på att bemöta sådant trams i sociala medier. 

Samtidigt medför faktiskt den snabba utvecklingen av Artificiell Intelligens, AI, många viktiga och allvarliga frågor om vår framtid.

1. Hur kommer politiska beslut och andra viktiga samhällsbeslut att tas fram och beslutas i framtiden? Om vi låter AI ta fram grunderna för alla samhällsbeslut, eller rent av låter AI ta besluten, kommer vi få en strikt teoretisk grund för alla beslut. Om man följer dessa förslag rakt av kommer den mänskliga aspekten och människans intresse av att väga olika saker mot varandra baserat på en civiliserad rimlighet att försvinna - eftersom AI inte har känslor och inte heller bryr sig om känslor. Ska AI fungera i vårt samhälle måste vi ha tydliga lagar och regler om att alla viktiga beslut inom politik och myndigheter alltid ska tas av riktiga människor som kan väga in även mänskliga känslor och behov i besluten. Sådan lagstiftning finns vad jag vet inte någonstans i världen.

2. Kommer AI ta över världen? Det kan låta som en typisk konspirationsfråga. Men faktum är att personer med god insyn i AI, inklusive forskare som varit med från grunden och utvecklat AI, varnar för just detta. Att alltför "smarta" AI-agenter till slut skulle kunna uppleva människan som ett hinder och därmed vilja bli av med människorna. I en starkt digitaliserad värld med uppkopplade AI-agenter överallt skulle AI kunna få inflytande över vår framtid på ett sätt som är mycket obehagligt. AI kan få makten över krig och fred, kärnvapen, sjukdomsepidemier, livsmedelsförsörjning och grundläggande funktioner som el, internet och kommunikation. I en värld där AI-agenter samverkar mot människan skulle vi inte ha mycket att sätta emot. Orealistiskt säger vissa, "det är ju bara att dra ut sladden". Inte alls säger andra, AI kommer att se till att ha breda nätverk där avstängda delar snabbt ersätts av andra. Då går AI inte längre att stänga ned. När verkliga AI-experter seriöst diskuterar detta och har olika syn på saken är det frågor som faktiskt förtjänar att tas på allvar. 

3. Kommer världens tillgång på energi att räcka om allt mer styrs av AI? Denna fråga är definitivt befogad och reell. Bara en enkel fråga till AI i mobilen drar massor av energi. Och när allt fler använder AI till allt mer komplexa analyser och faktainsamling krävs ofantliga mängder energi. Detta kommer utöver den stora elförbrukningen som våra stora serverhallar och datacenter redan står för. Datorer, internet och AI tillsammans är en gigantisk energislukare, och ju mer tekniken kan göra desto mer energi går det åt. Många har förutspått att utvecklingen kommer leda till allt mer energisnåla lösningar, men hittills har användningen ökat snabbare än effektiviseringen. AI riskerar att leda till ökade energikostnader för vanliga hushåll och företag, och kan leda till konflikter i världen om de energiresurser som finns.

4. Kommer världens sällsynta råvaror att räcka till en allt snabbare utveckling av elektrifiering och AI? Denna fråga är nog den allra mest akuta. Vi vet att redan idag handlar många av världens konflikter och krig i praktiken om kontroll av naturtillgångar. Ofta just de naturtillgångar som behövs för utveckling av bland annat AI. Både kriget i Ukraina, flera krig i Afrika, Trumps hot mot Grönland, Kinas expansion i afrikanska stater och EU:s vilja att stärka råvaruförsörjningen har direkt koppling till behovet av allt mer sällsynta mineraler. I spåren av detta begås ofattbara grymheter i delar av världen, och risken för fler krig och konflikter i spåren av jakten på sällsynta och värdefulla råvaror är uppenbar. 

5. Hotas tilliten mellan människor av AI? Jag är själv mycket aktiv i sociala medier. Det sprids mängder av falska AI-genererade bilder och filmer och fejkade inlägg på olika plattformar. Ofta så skickligt gjorda att man inte vet om det är sant eller inte. Risken att bli lurad är stor, och jag har själv blivit det flera gånger trots att jag alltid försöker kontrollera olika uppgifter. Även seriösa tidningar, mediehus, nyhetsbyråer och TV-kanaler blir emellanåt lurade och tvingas dementera. I dag kan man göra falska montage av andra människor i olika situationer där de aldrig förekommit, eller spela in filmer där människor med närmast exakt AI-röst säger saker som de aldrig sagt på riktigt. Man kan visa naturkatastrofer som aldrig hänt och terrordåd som aldrig inträffat. I den politiska världen gissar jag att detta kommer att förekomma allt mer, och riskerna att man påverkar val genom att sprida falska bilder eller filmer på konkurrenter är uppenbar. Skillnaden mellan AI, satir och verklighet kommer bli allt svårare att se. Det blir också ett utmärkt verktyg för främmande stater, terrorister, olika aktivister eller vanliga lobbyister att sprida sin propaganda eller desinformation på ett mycket försåtligt sätt, eller att uppvigla människor mot stater, regeringar eller andra baserat på påstådda händelser som aldrig inträffat på riktigt. Visar man exempelvis i en statskontrollerad mediakanal en fejkad film på ett militärt anfall mot det egna landet kan man få landets invånare att ställa upp på att "svara" mot det andra landet och på det sättet skapa stöd för ett angreppskrig. Frågan jag ställer mig är hur man ska kunna behålla någon form av tillit mellan människor när man aldrig kan lita på något av det man ser på nätet, och där man kan "beställa" precis vilken typ av bilder eller filmer man vill från AI?   

Slutsats:

Jag är övertygad om att denna diskussion kommer att växa. Vissa av hoten från AI-utvecklingen finns på riktigt redan idag medan andra kanske är mer filosofiska och diffusa och ligger lite längre fram i tiden. Det handlar inte om att vara teknikfientlig, utan om att människan måste ha kontroll över AI-tekniken och effekterna av denna på ett demokratiskt sätt, precis som att vi behöver ha kontroll över andra saker. 

Är den bevisliga nyttan av AI större än de risker AI-utvecklingen medför? Går utvecklingen ens att påverka? Har politiken vilja, kunskap och förmåga att styra eller reglera utvecklingen om det hotar andra viktiga samhällsintressen och tilliten mellan människor? Eller är man så förblindad av de uppenbara fördelarna med AI att man blundar för riskerna? Finns det för mycket pengar i AI för att det överhuvudtaget ska gå att reglera verksamheten och följderna av den?

Frågorna är många och jag ser skrämmande få svar.

Nu uppvärderar vi det svenska medborgarskapet   

2026-02-10 

Det svenska medborgarskapet ska inte bara vara en resehandling, utan också ett kvitto på att man fullt ut blivit en del av vår samhällsgemenskap. Därför skärper vi nu kraven för att beviljas svensk medborgarskap. Det är både rimligt och rättvist att den som vill bli svensk medborgare förväntas kunna svenska, försörja sig själv, ha grundläggande kunskaper om vårt land och leva hederligt. Det är också rimligt att tiden innan man kan beviljas medborgarskap förlängs, fem års väntan är en kort tid vid internationella jämförelser. 

De nya reglerna kommer att träda ikraft på Nationaldagen den 6 juni.

För mig och de andra moderater som skrev denna riksdagsmotion redan 2016 är dagens besked en sen men tydlig framgång. Här är vår gamla motion: 2016/17:3324 Betydelsen av svenskt medborgarskap  Vi är idag bara tre stycken av motionärerna som är kvar i riksdagen (jag, Ellen Juntti och Boriana Åberg). 

Det som nu återstår att tillgodose i vår motion är frågan om valbarhet och rösträtt i alla val, som vi anser bör baseras på medborgarskap utom för nordiska medborgare och EU-medborgare där det finns ömsesidiga undantag. Samt fortsatt översyn av rätten till bidrag och ersättningar som bör begränsas för icke-medborgare. 

Insamlingar hjälper Ukrainas folk stå emot den ryska terrorn   

2026-02-09 

De ryska terrorbombningarna av civila mål fortsätter. Inte nog med att kriget i sig är olagligt och strider mot internationell rätt, man nöjer sig inte med att döda ukrainska soldater och ödelägga ukrainska städer. Man riktar sina anfall direkt mot helt civila mål - hyreshus och bostadsområden, skolor, sjukhus och till och med djurparker, hem för övergivna hundar, kyrkor, kulturbyggnader och fredliga bönder. Men allra värst är troligen de målmedvetna angreppen mot energiproduktion och energiförsörjning - kraftverk, kraftledningar, dammar, transformatorstationer och ställverk. Allt med syftet att under mycket kallt väder plåga civilbefolkningen i storstäderna genom att stänga av deras el, värme och vattenförsörjning och få dem att frysa och lida. Detta för att pressa Ukraina att ge upp.

Nu är detta dock helt misslyckat som strategi, ju mer man angriper ukrainarna desto starkare blir motståndsviljan. Hatet mot Ryssland växer i de ukrainska folklagren, och även de så kallade "etniska ryssarna" vänder sig mot Ryssland. Från Kyiv sprids nu filmer på tiotusentals människor som samlas på helgerna ute i solen på isen på Dnepr med dj:s som spelar musik på batteridrivna högtalare, allt för att hålla värmen och motståndsviljan uppe. Ett sådant folk kan helt enkelt aldrig besegras. Putins strategi är totalt misslyckad och dessutom innebär det ett brott mot mänskligheten. En dag kommer de ansvariga att ställas inför rätta för detta.   

Det viktigaste vi kan göra för civilbefolkningen i Ukraina just nu (utöver de stora stöd vi ger via Sveriges regering, EU och Världsbanken) är att stärka deras tillgång på portabla elverk och kaminer. Ett antal olika svenska aktörer arbetar med detta hela tiden, och alla gör ett fantastiskt arbete. Just nu pågår flera stora insamlingar med detta i fokus. Inte minst insamlingen till UNHCR som hållit på ett bra tag, med den ukrainska sångerskan Maria Sur som ambassadör för UNHCR i Sverige. De bidrar bland annat med kaminer till frysande ukrainare.

Två andra projekt pågår också. Dels projektet PowerUpUkraine, dels Radiohjälpens insamling för ett projekt tillsammans med Energiföretagen och Ukrainas ambassad i Sverige. Dessa har främst fokus på portabla elverk. Jag har stött båda dessa insamlingar och lägger ut uppgifter nedan där swishnummer framgår. Alla kan inte göra allt och det finns så många insamlingar man kan vilja stödja, men varje bidrag räknas!

   

Häromdagen bidrog jag även till inköp av skyddsmasker mot kemiska stridsmedel till en soldatgrupp, via en insamling av "Svensk Krigare". Ryssland använder numera allt oftare stridsgas mot ukrainska ställningar, helt i strid mot internationell rätt. Nu försöker vi hjälpa dessa ukrainska soldater att få effektivt skydd mot detta. Jag lägger ut en länk även till detta upprop, med swishnummer. Jag litar helt även på denna insamling, de som står bakom detta är samma personer som hjälpte till med de bilar vi samlade in pengar till i höstas och som levererades under julhelgerna. Engagerade svenskar på plats i Ukraina för att stötta den ukrainska armen. 

  

Besök på Borås Tingsrätt   

2026-02-09

  

I dag besökte jag och en grupp moderata politiker från riksdagen och Borås kommun den nybyggda Tingsrätten i Borås. Det är idag Sveriges modernaste Tingsrätt med alla viktiga funktioner, god arbetsmiljö och hög säkerhet.

Vid samtal efteråt med de två chefsrådmännen fick vi tillfälle att ställa frågor och diskutera rättsväsendets funktion och viktiga roll i brottsbekämpningen. Vi fick tydliga svar om att man verkligen märker regeringens stora satsningar på domstolar och rättsväsende, ett område som tidigare släpat efter. Man kunde också bekräfta att mängden ärenden har ökat. Ett problem är rekrytering av domare, en yrkesgrupp som det idag råder brist på.

Man var också tydliga med att regeringens aviserade förändringar när det gäller utdömande av straff, tillämpning av straffskalorna, slopade "mängdrabatter" med mera kommer kräva stora utbildningsinsatser för att tillämpningen ska bli lika över landet. Man sa att detta är en av de större reformerna i domstolsväsendet på många år.

Vi fick också lite insyn i hur man tar beslut om hemliga tvångsåtgärder. Detta beslutas av domare tillsammans med polis, åklagare och en utsedd representant för allmänheten. Mängden beslutade tvångsåtgärder har ökat, och det har varit ett effektivt verktyg för polis och åklagare att snabbare utreda brott och lagföra kriminella.

Ett mycket givande besök som verkligen var ett kvitto på att regeringens rättspolitik har gjort skillnad. 

Den 3 juli införs skärpt tjänstemannaansvar

2026-02-07

I den offentliga verksamheten arbetar tjänstemän i medborgarnas tjänst och deras arbete styrs av olika lagar och regler. De allra flesta tjänstemän agerar sakligt och opartiskt och arbetar hårt för att ge god service till medborgarna. De förtjänar respekt och uppskattning, och ett starkt skydd mot yttre hot och påverkan.

Men det är dessvärre inte alltid så. Inom svensk förvaltning förekommer också de som missbrukar sin maktposition för att gynna egna intressen eller för att missgynna någon annan. Eller för att gå gängkriminellas ärenden. Tyvärr ser vi allt mer exempel på detta. Det kan innebära stor skada för enskilda människor och riskerar dessutom att urholka förtroendet för vår demokrati och rättsstat.

Redan i dag kan vissa ageranden som sker vid myndighetsutövning vara straffbara som tjänstefel. Då handlar det om beslut som direkt rör en enskild medborgare. Och har någon vidtagit en åtgärd i utbyte mot till exempel pengar eller någon annan otillbörlig förmån kan det vara fråga om mutbrott. Men flera fall där någon missbrukar sin position för att till exempel gynna någon annan faller med dagens lagstiftning utanför det straffbara området. 

Kampen mot korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan är en central del i att stärka rättsstaten och att värna vårt fria och öppna samhälle. Sveriges offentliga institutioner, från statliga myndigheter till kommunala nämnder, har stor makt och påverkar medborgarnas vardag. Det är ett enormt förtroende och om den makten missbrukas måste det få konsekvenser.

För att skärpa det straffrättsliga tjänstemannaansvaret föreslår regeringen i en lagrådsremiss att ett nytt brott ska införas, missbruk av offentlig ställning, och att minimistraffet för grovt tjänstefel ska höjas. 

Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i brottsbalken. Brottet tar sikte på alla som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning genom att agera, eller låta bli att agera, för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Även agerande som syftar till att otillbörligt missgynna någon annan omfattas. Bestämmelsen omfattar både tjänstemän och folkvalda, och agerandet behöver, till skillnad från vad som gäller för tjänstefelsbrottet, inte vara kopplat till myndighetsutövning.

Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Även ett grovt brott föreslås, med straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. För att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslighetens allvar föreslår regeringen dessutom att minimistraffet för grovt tjänstefel ska skärpas till fängelse i ett år och sex månader.

Den nya lagstiftningen träder enligt förslaget i kraft den 3 juli i år.
 

EU:s handelsavtal med Indien hotar inte svensk migrationspolitik

2026-02-05

Det kommer en del frågor om EU:s framförhandlade handelsavtal med Indien. Särskilt rörande skrivningarna om att man ska underlätta rörlighet av arbetskraft mellan Indien och EU. Jag har grävt lite i detta och ser ingen oro för att det ska påverka svensk migrationspolitik.

IU de flesta handelsavtral finns generella skrivningar om att man ska underlätta för företag som gör exportaffärer eller etableringar i de länder som omfattas av avtalet. Men detta bygger på frivillighet i varje land och nationell rätt går före. Det betyder att svensk migrationspolitik och våra lönegolv för arbetskraftsinvandring mm gäller mot indisk arbetskraft - precis som idag. Redan idag kan ju indier komma till Sverige och arbeta om de uppfyller lönekraven, och det blir alltså ingen förändring.

Bistånds och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa har också kommenterat saken i sociala medier. 



Handelsavtalet med Indien är en stor framgång för EU, och har god möjlighet att stärka EU-ländernas ekonomi. Dessutom verkar det ingå löften från Indien att sluta köpa rysk olja och gas, vilket även stärker Ukraina. 

 

Samhällsproblemen tar inte sommarledigt

2026-02-04

Jag konstaterar att delar av oppositionen är upprörda över att riksdagen kommer behöva ha en del utskottsmöten och voteringar under sommaren. Orsaken är att Regeringen vill få igenom alla utlovade beslut i Tidöavtalet före valet. Vi lovade väljarna att genomföra ett stort antal reformer, och vi tänker se till att allt levereras. Vissa frågor har krävt extra arbete och extra utredningar och det gör att det behövs lite arbete även under sommaren för att få allt viktigt på plats före valet. Vi anser att det är viktigare att lösa Sveriges samhällsproblem än att ledamöterna har sommarledigt.

Riksdagsledamöterna är i tjänst året runt, även om det brukar vara uppehåll i arbetet delar av sommaren. Och det är en myt att alla ledamöter är lediga hela sommaren. För mig som även är ordinarie ledamot i EU-nämnden är det helt normalt att arbeta även under sommaren, vi har exempelvis schemalagda möten i EU-nämnden fram till slutet av juli varje år. 

Nu tar vi vara på tiden för att genomföra så mycket bra politik som möjligt ända fram till valet. Samhällsproblemen tar inte semester. Förhoppningsvis vinner vi även valet och kan bilda en ny borgerlig regering. Då vet väljarna också att det vi lovar gemensamt under kommande valrörelse också kommer vara det vi tänker leverera till svenska folket under nästa mandatperiod. Det är faktiskt det vi är valda för. 

Gerdan Theatre - The Ukranian Spirit in Song

2026-02-03

I går besäökte jag Maxim-teatern i Stoickholm och lyssnade på den ukrainska gruppen Gerdan Thatre som nu var i Stockholm på sin turné. Traditionella sång och dansnummer med fantastiskt fin körsång. 

Ryssland kan bomba sönder ukrainska städer och döda ukrainska medborgare, men kommer aldrig att kunna döda den ukrainska kulturen. Den är oerhört stark i samhället och nu under kriget är den starkare än på länge och värnas och utövas av allt fler. 

Några exemnpel nedan, klicka på respektive bild för ett smakprov.

Reseberättelse från Nya Zeeland

2026-02-02

Nu har jag fått klart min reseberättelse från vår tvåveckors privata semesterresa till Nya Zeeland i början av januari. 
Massor av foton och lite fakta om naturen och landet. Ett resmål som absolut rekommenderas.

Klicka på bilden nedan för länk!

Regeringen ökar tryggheten inom äldreomsorgen

2026-02-01

I Sverige ska äldres rätt till trygghet väga tyngre än kriminellas rätt att arbeta i äldreomsorgen. Det är ingen mänsklig rättighet att arbeta i äldreomsorgen, men alla ska ha rätt till en trygg äldreomsorg i deras egna hem. Därför höjer regeringen, steg för steg, kraven för att arbeta inom äldreomsorgen.

* Om äldre inte känner sig trygga med att en man duschar en, då ska man inte behöva utsätta sig för det. Vi vill att man ska få välja kön på personalen. 
* Den 1 juli införs språkkrav inom äldreomsorgen, för att äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda. Det handlar även om medicinsk säkerhet. Språket spelar också en viktig roll för en god arbetsmiljö för alla som arbetar i äldreomsorgen – för att personalen ska kunna trivas, samtala och känna en gemenskap utan missförstånd och frustration.
* Vi höjer kompetensen i äldreomsorgen. Sedan 2023 har 150 000 undersköterskor fått sin välförtjänta yrkestitel. Samtidigt har vi förlängt och förstärkt Äldreomsorgslyftet, ett riktat statsbidrag där personal kan utbilda sig på betald arbetstid och som har konstaterat minska kompetensbristen.
* Vi ser till att alla kommuner kan kräva utdrag ur misstanke- och belastningsregistret vid anställning. Samtidigt utreder vi att göra dessa bakgrundskontroller obligatoriska och möjliga att även göra under befintlig anställning. Men dessa är verkningslösa om kommuner inte anmäler misstänkta missförhållanden. Vid varje indikation på att något inte står rätt till måste vi tro på och lyssna till äldre och deras anhöriga och anmäla.

Den moderatledda regeringen kommer att fortsätta arbetet tills alla äldre i Sverige kan känna sig trygga med den personal de släpper in i sitt eget hem. Äldres trygghet är inte förhandlingsbar.


 

Vaccinhysterin under pandemin skapade allmänt vaccinmotstånd

2026-02-01

Jag skrev ju mycket kritiskt om vaccinhysterin under pandemin, inte minst om obligatorisk vaccinering i vissa länder och om talet om vaccinpass i Sverige. Jag varnade flera gånger för att denna hysteri riskerade att på sikt skapa allmän misstro mot vacciner. Vaccinering ska bygga på frivillighet och att människor själv kan göra val att vaccinera sig mot olika sjukdomar, väl informerade om nytta och risker med olika vaccin. Ingen ska pressas eller tvingas att ta vaccin eller att på andra sätt genomgå medicinska behandlingar.

Jag påpekade också flera gånger att jag själv är vaccinerad mot mycket, i flera fall har jag betalt extra för dyra vaccin. Helt enkelt för att jag bedömt nyttan större än risken. Jag valde dock att inte vaccinera mig mot covid, främst för att jag redan haft infektionen, men också för att jag inte kände mig trygg med hur snabbt vaccinet tagits fram och dessutom var jag med och tog ett beslut i riksdagen som lade över ansvaret för vaccinskador på staten i stället för tillverkarna. Det fick mig att tänka lite extra över hur snabbt allt gått och hur dåligt utprovat detta vaccin var. Eftersom jag redan haft covid såg jag ingen nytta alls med vaccinet - jag har aldrig vaccinerat mig mot en sjukdom jag redan haft. Alla form av medicinsk behandling medför någon form av risk, men oftast uppvägs den av den tydliga nyttan. I detta fall såg jag ingen nytta alls som övervägde den möjliga risk som fanns för biverkningar. Jag tog ett informerat och väl underbyggt beslut att avstå.

Nu kommer alarmerande siffror över att antalet mässlingfall skenar i USA, och även ökar i Europa. Man kopplar detta direkt till att antalet vaccinationer mot mässling minskat drastiskt. Mässling är en av de så kallade barnsjukdomarna som de flesta i min ålder hade när vi var barn. Det var definitivt inte en ofarlig sjukdom. Mässling kan medföra dödlig lunginflammation hos barn, det medför kraftigt nedsatt immunförsvar som öppnar upp för andra infektioner, och det kan i sällsynta fall medföra allvarlig hjärnhinneinflammation, hjärnsjukdomar och blindhet. Idag vaccineras de flesta barn mot Mässling, Röda Hund och Påssjuka. Det är ett etablerat och väl beprövat vaccin. I Sverige är vaccinationsviljan fortfarande stor och det rädda liv och förebygger de allvarliga biverkningar som dessa tre barnsjukdomar ger. Om vaccinationsviljan minskar kommer fler barn att bli allvarligt sjuka. 

Jag tycker det är sorgligt att man avstår att vaccinera sina barn med väl beprövade och kända vaccin som bevisligen räddar liv. Men jag kan bara konstatera att politiker och hälsomyndigheter runt om i världen bäddade för detta. Vi var många som varnade för att politiken skulle leda till allmän misstro mot vacciner. Nu har vi facit.  

Hur stor är risken för en kris på obligationsmarknaden?

2026-02-01

Jag har ju 20 års bakgrund inom finanssektorn och nu snart 14 års erfarenhet från Riksdagens finansutskott, med löpande kontakter med Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen, samt givetvis banksektorn. Jag har också eget stort intresse av värdepappersmarknaden och har fortfarande en del gamla kontakter i finansbranschen. Jag försöker även följa utländska kanaler och media och ta del av olika analyser.

Jag har sällan sett så oroande tecken på en möjlig ny global finanskris som jag ser idag.

Bakgrunden är USA. Detta land har helt enkelt en otroligt gigantisk statsskuld som man helt enkelt finansierar genom att löpande låna upp nya pengar på obligationsmarknaden, samtidigt som man rullar gamla skulder framför sig. Kostnaden för räntorna finansieras genom att ge ut nya dollar. Detta har varit ett växande problem i decennier. I dag sitter många länder och stora pensionsfonder på enorma innehav av amerikanska obligationer, som hela tiden måste omsättas i den takt de löper ut. Största innehaven finns i Kina och Japan, men även i Europa och i Ryssland finns stora innehav. 

Hittills har detta fungerat - förtroendet för USA och den amerikanska dollarn har varit grundmurat och det har gjort att USA i princip kan låna hur mycket som helst utan problem. Men efter ett år med Donald Trump som president, hot om angrepp på egna allierade och en politik där man genom nya tullar driver upp inflationen och räntorna i USA, kombinerat med stor osäkerhet om man ens kan lita på USA som allierad eller som affärspartner har skapat stor oro på världsmarknaden. Om förtroendet för USA inte återupprättas kommer vi få problem.

Nu kommer rapporter om att danska pensionsfonder har sålt av sina innehav av amerikanska obligationer. Även en svensk pensionsfond har gjort detta. På totalen betyder det inte så mycket, det handlar sannolikt om begränsade innehav. Men det visar att förtroendet för USA har skadats, både politiskt och ekonomiskt. Samtidigt ser vi hur dollarkursen fallit kraftigt det senaste året och de amerikanska räntesänkningarna har upphört. Nu spekuleras det i media om att både Japan och Kina har planer på att minska sina innehav av amerikanska obligationer, eller i vart fall att man inte kommer vilja köpa nya. Vissa hävdar att Kina redan börjat sälja av. Skälen kan vara flera - både rena affärsmässiga bedömningar, men också möjligheten att skada USA politiskt. För Japans del handlar det helt enkelt om att man behöver pengar för att hantera sina stora underskott.

Om globala placerare börjar känna oro för amerikanska statspapper finns risken att allt fler minskar sina innehav, och det blir då också svårt för USA att låna upp mer pengar i den takt man behöver. Då sjunker värdet på amerikanska obligationer ännu mera och fler blir tveksamma både att äga och köpa. Det kan lätt bli en rullande snöboll. Om allt fler tänker på samma sätt blir det till slut trångt i dörren när alla vill ut samtidigt. 

USA:s ekonomi kommer i ett sådant läge ta stor skada, och de med stora innehav i amerikanska obligationer kommer göra förluster. Dollarn kommer falla och alla som gör affärer i dollar kommer känna oro. Dollarns självklara och traditionella roll som stabil världsvaluta är då inte längre självklar. Samtidigt kommer placeringarna att styras mot andra länders obligationer och det kommer driva upp värdet på andra länders valutor. Kanske så mycket att det slår mot dessa länders export och ekonomi. En osäker obligationsmarknad slår dessutom mot alla, och kan skapa misstro mot andra länder med stor statsskuld, exempelvis Japan och många länder i Europa. Sammantaget kan allt detta skapa enorma obalanser i världsekonomin med följder som ingen nog egentligen kan förutse. Kombinera detta med krig och oro i världen så blir helhetsbilden ganska mörk.  

Finns det då någon lösning på detta? Det anda jag kan se är att USA återigen framstår som ett stabilt och pålitligt land. Ett land som dessutom tar krafttag mot sina stora ekonomiska underskott och sin gigantiska statsskuld. Då kan oron hos placerarna dämpas, och kanske kan krisen undvikas. Frågan är bara om detta ens är möjligt under president Trump? 

I EU måste vi stå emot EU-kommissionens önskan om ännu större budget, nya upplånade stora fonder och ännu högre medlemsavgifter. Budgeten borde i stället krympas och medlemsstaterna måste ta krafttag för att minska sina skulder. Och hela äventyret med enormt kostsamma och rent samhällsskadliga satsningar på "grön omställning" borde skrotas i sin helhet. Tyvärr ser jag få tecken på att det kommer bli så.

Det vi kan göra politiskt i Sverige är att fortsätta prioritera i statens budget, hålla i pengarna, fortsätta ha välskötta statsfinanser och en låg statsskuld. Det dämpar i vart fall effekterna för Sverige och svenska folket om vi får en ny global finansoro.

Kanske är jag överdrivet orolig? Men det är faktiskt inte svårt att se mörka moln på himlen.