December 2025

Många nya reformer träder ikraft vid årsskiftet

2026-12-28

På torsdag, den 1 januari träder ett antal viktiga reformer i kraft. Det handlar om mer rättvisa villkor för sparande och företagande, sänkt skatt för arbete och pension, satsningar inom välfärden, och skärpta lagar som stärker tryggheten i samhället.

Sverige ska vara ett land där man kan bygga en buffert, starta och driva företag, och känna att det lönar sig att gå till jobbet. Därför genomförs nu reformer som sänker skatten för vanliga inkomster och gör sparande mer gynnsamt. Men det handlar också om rättvisa. Det blir exempelvis skärpta regler för villkorlig frigivning, generösare högkostnadsskydd för äldre i tandvården och vi stärker skyddet för barn som riskerar att fara illa. 

Moderaterna står på hårt arbetande människors sida och prioriterar det som är viktigast i samhället. Gör man rätt för sig ska man också få mer tillbaka, både ekonomiskt och när det gäller välfärd och trygghet.

Här ett urval av reformer som börjar gälla den 1 januari.

• Fribeloppet på ISK höjs till 300 000 kr – mer sparande kan ske skattefritt.
• Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension samt sjuk- och aktivitetsersättning – förstärkt jobbskatteavdrag. Totalt får en vanlig barnfamilj med två barn ca 5 000 kronor mer att leva för per månad 2026 jämfört med 2022..
• Nya 3:12-regler – enklare och mer förutsägbara regler för delägare i fåmansföretag.
• Skatteincitament för att uppmuntra gåvor från företag till vetenskaplig forskning eller social hjälpverksamhet.
• Sänkt skatt för utlandssvenskar – särskild inkomstskatt sänks stegvis, i år från 25% till 22,5%.
• Sänkt energiskatt på el – skattesatsen för 2026 fastställs till 36,0 öre/kWh.
• Skärpta regler för villkorlig frigivning – fler kommer avtjäna längre tid inlåsta och det blir lättare att skjuta upp frigivning vid misskötsel och återfallsrisk.
• Billigare tandvård för äldre och mindre fusk – stärkt högkostnadsskydd för 67+ och tillståndsprövning för de som bedriver tandvård.
• Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa – fler yrkesgrupper får skyldighet att anmäla  till socialnämnden.
• Skärpta krav i Komvux/SFI – tydligare tidsramar, bättre uppföljning och tydligare planering för att fler ska lära sig svenska.

Många andra politiska beslut inom många olika områden väntar under 2026, där de fyra partierna i regeringsunderlaget kommer att leverera det som utlovades i vårt gemensamma Tidöavtal. Rapporter kommer här efterhand!

Enligt mig är de viktigaste uppgifterna för politiken de kommande åren följande:

1. Fortsatt bekämpa både den grova gängkriminaliteten och övrig kriminalitet 
2. Kraftfullt stärka det svenska försvaret, både militärt och civilt
3. Fortsätta strama upp migrationspolitiken, med respekt för rättssäkerheten för enskilda individer
4. Stärka Sveriges konkurrenskraft och svenskt företagande
5. Trygga vår svenska energiförsörjning och få ny kärnkraft på plats
6. Fortsätta sänka skatterna på arbete, pensioner, företagande, sparande och energi
7. Motverka klimatalarmismen och kostsamma "klimatsatsningar" med minimal eller ingen nytta
8. Stärka yttrandefriheten och den personliga integriteten för hederliga medborgare
9. Motverka "woke-politik" på alla områden
10. Ta kraftfull strid mot den överstatliga och klåfingriga politiken i EU
11. Motverka politiska pekpinnar, onödiga förbud/regler och överimplementering av EU-beslut
12. Prioritera hårdare i statens finanser - grundläggande samhällsfunktioner måste gå före annat
13. Människor måste kunna lita på sjukvård, socialtjänst och äldreomsorg
14. Fortsätta renoveringen av landets infrastruktur
15. Fortsätta strama upp biståndspolitiken och SIDA
 

Bilen vi samlade in pengar till är nu framme i Ukraina  

2025-12-25

Ni minns insamlingen vår moderata politiska sekreterare Anastasia startade för att köpa en bil till sin pappas stridskamrater i Pokrovsk-regionen i Ukraina? Insamlingen nådde snabbt målet och i helgen som gick kördes bilen ned till Cherkasy i Ukraina (ca 20 mil sydost om Kyiv). Anastasia var själv med under transporten. Igår på själva julafton lämnade hon personligen över nycklarna till bataljonen. Nu kommer bilen att bland annat användas för att köra ut skadade från stridsområdet för vård. Tack alla ni som bidrog, ni har hjälpt till att rädda liv! Detta blir för min del årets julklapp!

Nedan en film från överlämandet av nycklarna på en hemlig plats nära Cherkasy. 



Och här några av mina inlägg för att stödja insamlingen i början av november. Jag gick i god för att pengarna skulle gå till det som utlovats, och självklart blev det också så. (Det kan också bli ytterligare någon överraskning framöver, stay tuned!)

God jul! 

2025-12-24

Det är svårt att känna den riktiga julglädjen och julefriden när man tänker på att så många människor runt om i världen lider av krig, konflikter och hårdföra diktaturer. Men samtidigt är det en tid att fundera över hur det skulle kunna vara. Och det tror jag vi alla behöver göra ibland. Det är också ett tillfälle att uppskatta att såväl vårt eget Sverige som vår del av Europa och världen faktiskt är ett ganska bra ställe att leva på. Det ska vi ta vara på och värna!

God och fridfull jul till er alla, och ta vara på människor omkring er!   

Steg för steg tar Sverige vägen mot ny kärnkraft 

2025-12-23

I dag kom nyheten att regeringen har tagit emot den första ansökan om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är Videberg Kraft AB som ansökt om stöd för att bygga nya reaktorer på Väröhalvön vid Ringhals. Bakom bolaget står statligt ägda Vattenfall AB och flera stora svenska industribolag som samlats under Industrikraft i Sverige AB.

Det statliga stödet ges i form av statliga lån och så kallade dubbelriktade differenskontrakt. Det sistnämnde betyder att ett kontrakt upprättas mellan en operatör av en kraftproduktionsanläggning och staten, som ger både ett minimiersättningsskydd från staten och en gräns för överkompensation till bolaget.

Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande, där man också beskriver närmare hur stödet är utformat.

Naturvårdsverket - Sverige har negativa (!) utsläpp av koldioxid 

2025-12-21

Naturvårdsverket presenterade häromdagen sin statistik över utsläpp och koldioxidupptag för 2024. Sveriges upptag av koldioxid (främst via skogen) överstiger våra utsläpp. Detta innebär att om alla länder hade haft samma siffror som Sverige hade utsläppen i världen minskat. Minskat, inte ökat i lägre takt utan minskat.



Övre delen av figuren visar de olika utsläppskällorna, och den nedre ljusblå delen visar co2-upptaget i naturen. Sammantaget släppte Sverige ut 47,49 miljoner ton koldioxid år 2024 enl NVV. Det är en ökning på drygt 3 miljoner ton, eller 7% som medierna gjorde stora rubriker av. Vad man däremot inte skrev var att upptaget var 54,24 miljoner ton. Det är drygt 8 miljoner ton mer än året innan, eller en ökning på nästan 18%.

Sveriges skogar och vår övriga markanvändning tar upp mer koldioxid än vi släpper ut, bland annat tack vare vårt aktiva skogsbruk (att det sedan kanske även skulle kunna bedrivas även på andra sätt än dagens totalavverkning av stora arealer är en annan sak).

Totalt sett har Sverige negativa territoriella utsläpp.

Någon kanske invänder att utsläppen från vår import inte finns med i dessa siffror. Det är korrekt, eftersom utsläpp från tillverkning av det vi importerar bokförs på det land där tillverkning skett. Men samtidigt dras inte heller utsläppen från vår export av från våra svenska utsläpp. Eftersom Sverige är ett nettoexporterande land, och vår export dessutom till stor del består av produkter med stora utsläpp (stål, bilar, gruvindustri, pappersindustri mm) så blir balansen ännu bättre för svensk del om man drar av utsläppen från exporten och lägger till för importen.

Sammantaget - om alla länder hade samma negativa utsläppsbalans som Sverige skulle de globala utsläppen minska. Det är inte Sverige och svenska folket som behöver späka sig ännu mera för klimatet, och politiska pekpinnar, tvång eller höjda skatter i klimatets namn känns ganska meningslöst i ett land med negativa utsläpp. Våra svenska nettoutsläpp är en ickefråga globalt sett, oavsett hur man än ser på klimatfrågan.

Grova brottslingar med dubbelt medborgarskap ska utvisas! 

2025-12-20 

Alldeles för länge har det daltats med utländska medborgare som begår allvarliga brott i Sverige – även våldtäkter. Den förra socialdemokratiska regeringen lät i praktiken Sverige bli en fristad för dömda kriminella. Det är direkt stötande. Det kommer exempel på exempel.

Senast häromdagen kom denna stötande nyhet. Hur är det ens möjligt att denne man inte utvisas? Som jurist tycker jag domen är ytterst märklig, och tycker det är välkommet att den tydligen överklagats.

                    

Uppgifter säger också att nämndemännen i denna dom representerade partier på vänstersidan. Jag har inte haft tid att undersöka det, så vågar inte gå i god för att det stämmer. Men rent generellt ser jag en risk i att allt fler domar påverkas av nämndemännens politiska hemvist i en tid med ökande polarisering i exempelvis migrationspolitiken, kriminalpolitiken eller klimatpolitiken. Flera exempel på friande domar mot klimataktivister styrker bilden av att vårt nämndemannasystem i praktiken medför att domar politiseras i stället för att vara strikt juridiska. Det skulle ju inte förvåna om det även kan gälla denna typer av domar där man ska göra skälighetsbedömningar för eller emot utvisning. Jag är tveksam till om vi ska ha ett nämndemannasystem överhuvudtaget, men om vi ska fortsätta med det borde inte nämndemännen nomineras av politiska partier utan utses på annat sätt.

Men nu är det snart slut med att väga för eller emot när det gäller utvisning. Kommer man till Sverige och begår allvarliga brott ska man utvisas ur landet. Vi håller nu på att införa den striktaste lagstiftningen i hela Norden när det gäller utvisning på grund av brott. Vi går längre än någon annan regering har gjort. Alla brott som ger mer än böter kommer leda till utvisning. Med de nya skärpta reglerna väntas sex gånger fler utvisas. Det handlar om respekt för brottsoffret och att skydda alla hederliga människor i vårt land från farliga människor som inte har här att göra. 
 

Könstillhörighetslagen fungerar inte som utlovat och måste ses över

2025-12-19

Efter beslutet om könstillhörighetslagen skrev jag detta som kommentar:



Efterhand har det visat sig att de lugnande försäkringar vi fick inte har hållit. Tillämpningen av lagen går rakt emot det som utlovades före beslutet.

Först kom socialstyrelsens beslut om tillämpningen av lagen i den del som gäller kravet på läkarkontakt före beslut. Det utlovades innan beslutet om lagen att det minsann skulle göras en ordentlig utredning av läkare och att professionen skulle ta ansvar. Nu ska det i stället räcka med ett "digitalt besök" hos en nätläkare för att få tillstånd att byta juridiskt kön. Många av oss kritiker varnade för att läkarkontakten riskerade att bli en väldigt summarisk prövning, och den farhågan besannades alltså. Vi varnade för att aktivistiska myndigheter säkert skulle reducera detta till en formsak. Och nu har det alltså blivit just så. En redan allvarligt feltänkt könstillhörighetslag har blivit ännu farligare för unga osäkra människor som tror att deras problem löses genom att byta juridiskt kön.

I dag uppmärksammar media att en man som mördat sina barn bytt juridiskt kön och nu ska flyttas till en kvinnoanstalt. Detta lovade man oss dyrt och heligt inte skulle hända, det skulle minsann finnas en tydlig skrivning i lagen som förhindrade att manliga fångar på detta sätt skulle kunna få komma till en kvinnoanstalt. Men nu händer det ändå.

Det finns en rad problem med könstillhörighetslagen, som jag skrivit om tidigare. Visserligen är alla partier på olika sätt medskyldiga, men SD och KD röstade mot könstillhörighetslagen, och deras linje är den som de absolut flesta svenskar delar. Jag har tidigare varnat för att Moderaternas linje att inte bara säga ja utan snarast gå i spetsen för en helt orimlig lag har skadat partiet allvarligt och kan komma att direkt påverka valresultatet 2026. Risken är att det kommer fler liknande nyheter om orimliga effekter av den nya lagen. För mig är det obegripligt att en liten minoritet inom moderaterna drivit en fråga som går så rakt mot de absolut flesta moderata väljares och medlemmars åsikt. Det politiska priset för partiet och partiledningen kan bli högre än många tror. 

I dag vore det enda rätta att Tidöpartierna gemensamt går ut och meddelar att lagen i vart fall ska ses över. 

 

EU-kommissionens förslag om "nyansering" räcker inte 

2025-12-19

När det väntade beskedet kom om att EU-kommissionen föreslår ett uppluckrat/nyanserat förbud mot försäljning av nya bensin och dieselbilar efter 2035 blev jag först glad - detta är något jag arbetat för sedan förbudet beslutades. Det är helt enkelt helt orealistiskt på alla sätt och kommer såklart aldrig kunna bli verklighet. Det kändes som en stor framgång att EU-kommissionen nu backar. Det är bra för EU-medborgarna och det är bra för europeisk industri och konkurrenskraft. 

 

När jag nu läst hela kommissionens förslag är jag inte längre lika nöjd. Även om det formella förbudet slopas kombineras detta med så många nya rent samhällsskadliga klimatvillkor att helheten knappast blir någon större förbättring. Villkoren (bland annat "fossilfritt stål") kommer driva upp priset så mycket att det knappast blir realistiskt att bygga dessa bilar, och samtidigt kommer elbilarna att vara så dyra att få har råd att köpa. EU-kommissionen driver helt enkelt en politik som riskerar att slå ut hela EU:s bilindustri och göra det omöjligt för europeerna att ha råd att köpa nya bilar (bortsett från nån sorts politiskt planekonomiskt prissatta små elbilar som Kommissionen vill tvinga på europeerna). Jag hoppas detta beslut kommer förändras ytterligare under de fortsatta förhandlingarna. EU har inte råd att fortsätta med kraftigt samhällsskadlig klimatpolitik.

Vad gäller svenska Volvo Cars säger regeringen att man vill att EU-reglerna ska vara till fördel för Volvo. Jag är verkligen inte övertygad om att ett ensidigt krav på enbart elbilar i framtiden kommer gynna det i huvudsak (80%) Kinaägda Volvo Cars. Om det bara är elbilar som ska produceras i EU är risken stor att de kinesiska huvudägarna på sikt flyttar hem hela produktionen till Kina, eftersom det är mycket lägre produktionskostnader där. Jag tror snarare att Volvos framtid ligger i att utveckla nya snåla förbränningsmotorer som gör att dessa fordon kan konkurrera med elbilarna både när det gäller miljö och pris. Det kommer nya extremt snåla motorer, man utvecklar nya bränslen, tex elektrobränslen och nya former av biodrivmedel, hybridfordon är ett annat alternativ som bland annat världens mest lönsamma bilföretag Toyota haft stor framgång med. Det är verkligen inte självklart att ett ensidigt fokus i EU på enbart elbilar i framtiden kommer gynna Volvo och Göteborg.

Nattligt möte i EU-nämnden - Ukrainas ekonomi säkrad 

2025-12-19

I natt kl 02.30 kallades EU-nämnden till digitalt möte med statsministern från Bryssel, angående förhandlingarna om stödet till Ukraina. Vi är ganska vana i EU-nämnden vid möten vid olika tider på dygnet, och nattliga möten har vi haft tidigare i samband med olika EU-förhandlingar, exempelvis om långtidsbudgeten och om val av kommissionärer.

Orsaken är att riksdagen sätter ramarna för regeringens förhandlingsmandat i EU, och det gäller även statsministern. Nu ville han ha mandat för en möjlig kompromisslösning och då behövde han stämma av detta med oss och få klartecken. Resten av stats- och regeringscheferna fick helt enkelt ta en kopp kaffe medan statsministern hade möte med oss.

Sverige har sedan vi gick med i EU denna ordning, medan regeringar i många andra EU-länder kan göra som de vill utan att fråga sitt parlament. Jag är faktiskt stolt över den stabila demokratiska förankringen i Sverige när det gäller regeringens agerande i viktiga EU-beslut.

En enig EU-nämnd, samtliga åtta partier, gav statsministern det mandat han önskade. 

Hur gick det då? Ja inte riktigt som vi hoppats. EU var kluvet i frågan om hur man ska hantera de frusna ryska tillgångarna som finns i Europa. Förslaget att i praktiken låna ut dessa pengar till Ukraina föll, eftersom ett antal länder sa nej. Belgien, som har större delen av dessa tillgångar inom sitt land, var villiga att göra en lösning med gemensamma garantier från övriga länder, men det stoppades av ett antal länder i östra och södra Europa.

När det gäller Tjeckien, Slovakien och Ungern handlar det idag om att de helt enkelt inte vill ge stöd till Ukraina, deras regeringar har valt att ta Putins parti (vilket är konstigt om man tänker på att just dessa länder var de som drabbades av rysk aggression både under Ungernrevolten 1956 och Pragvåren 1968). Rysk infiltration och hjärntvätt av politiker och delar av befolkningarna har tyvärr haft effekt och idag styrs länderna av regimer som har en märklig syn på vad som är rätt och fel. Vi vet också att det pågått påtryckningar från Ryssland och sannolikt även USA för att skrämma vissa länder i den nu aktuella frågan, och det verkar ha lyckats. Agerandet från dessa tre länder tror jag kommer få betydelse för hela EU-samarbetet. Varför ska svenska skattebetalare via EU ösa in pengar i Tjeckien, Slovakien och Ungern när dessa tre länders regeringar och presidenter inte vill samarbeta utan öppet springer Rysslands ärenden?

Andra länder, som Italien och Malta, samt Belgien själva, vill stödja Ukraina, men har drivits av en oro för att förtroendet för Europas kapitalmarknad skulle skadas om man beslagtar de ryska tillgångarna. Jag tycker detta är en rent ut sagt märklig åsikt. EU är en mycket trygg plats att placera sina pengar - om man nu inte är en terroriststat som har planer på att invadera sitt grannland och döda hundratusentals människor och ödelägga städer och infrastruktur, i strid mot folkrätten och alla internationella överenskommelser. Har man dessa planer får man för min del gärna placera pengarna någon annanstans än i EU.    

Nu blir helheten en kompromiss. EU lånar upp pengar till Ukraina, och lånar ut dem till Ukraina som inte behöver betala tillbaka lånet förrän kriget är slut och Ryssland har betalat sitt krigsskadestånd. Under tiden ligger de ryska tillgångarna frysta i EU utan tidsgräns (beslut tidigare denna vecka) tills Ryssland betalt sitt krigsskadestånd. De frusna tillgångarna blir en slags "garanti" för att Ryssland ska göra rätt för sig.  

Beslutet om gemensamt EU-lån kräver formellt enighet, men de tre länder som inte vill stödja Ukraina valde att inte rösta nej utan lägga ned sina röster och accepterar i praktiken lånet, dock på villkor att de slipper räntekostnaderna för detta. Den gemensamma lånet är på ett betydande belopp, 90 miljarder Euro, vilket dock är en begränsad summa jämfört med den tidigare upplånade "coronafonden", och pengarna lånas vidare till Ukraina så det finns en motsvarande motfordran. Sveriges teoretiska del av den aktuella låneskulden och motsvarande fordran blir ca 2,5-3 miljarder (2-3% av EU:s totala skuld). Trots allt ett hanterbart ansvar.

Nattens förhandlingslösning var inte optimal, men lösningen säkrar Ukrainas ekonomi för flera år framåt och det var det viktigaste. Ukraina står starkt trots att tre av deras små grannländer sviker.  Samtidigt visar gårdagens möte att 24 av 27 EU-länder står stadigt på Ukrainas sida, mot den ryska ondskan och dödskulten i Kreml. Det är trots allt positivt. Och de ryska tillgångarna är låsta tills kriget är slut och Ryssland har betalt sitt krigsskadestånd. Veckan kunde slutat betydligt sämre. 

Julfest med riksdagsgruppen och riksdagskansliet

2025-12-18

I veckan hade den moderata riksdagsgruppen julfest, tillsammans med våra tjänstemän på riksdagskansliet och ett antal moderata ministrar. Vi började med lite glögg hemma hos statsministern i Sagerska. En trevlig tradition.

   

Debatt av Sveriges EU-avgift

2025-12-17

I dag hade riksdagen de sista debatterna före jul, och som alltid var det finansutskottets egna budgetärenden som avslutade hösten. Själv hade jag ansvaret för den absolut sista debatten idag och det handlade om EU-avgiften för 2026. I sak ingen komplicerad fråga eftersom den finns i regeringens budget, men med tanke på beloppets storlek, hela 54 miljarder, tyckte jag det fanns anledning att säga några ord i ärendet. Nedan mitt manus för debatten, och den går även att lyssna på genom att klicka på bilden ovan.


Anförande FiU5 Jan Ericson (M), 2025-12-17
 
Fru talman,

EU har just nu stora och dramatiska frågor att hantera. Denna vecka pågår bland annat diskussionerna om ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina och om hur frysta ryska tillgångar kan utnyttjas för detta. I morse klockan 8 hade vi överläggning med statsministern i EU-nämnden och gav stöd till regeringens linje i de kommande förhandlingarna i Europeiska Rådet. Hur dessa förhandlingar slutar återstår att se.

Samtidigt fortsätter EU sin löpande verksamhet. Och i dag tar vi beslut om anslaget i regeringens budgetproposition för EU-avgiften 2026.
 
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
 
Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition, och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om drygt 54 miljarder kronor som avgift till Europeiska Unionen nästa år, samt bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten. Jag vill här passa på att yrka bifall till betänkandet och avslag på motionen.
 
Fru talman,

Sverige har sedan vårt ordförandeskap 2023 envist drivit frågan om att stärka EU:s konkurrenskraft. Sällan har frågan varit så angelägen som nu, när tullar, handelskrig och militära krig och konflikter är en realitet. Europa behöver både bli mer självförsörjande och förbättra sin ekonomiska konkurrenskraft.

Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, och det är dags att ta vara på den potential detta har. Samtidigt finns en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.  

Ska EU lyckas måste EU:s medlemsstater framförallt göra nationella reformer och inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att kunna uppnå en folklig acceptans för invånarna i de länder som är nettobetalare till EU.

En helt orimlig, orealistisk och extrem klimatpolitik och energipolitik hotar dessutom hela EU:s framtid och det är välkommet att man nu börjar inse detta och nyansera politiken. 

Herr talman,

Sverige är en stor nettobetalare till EU och det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktigar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering och vi har tydligt stöd i Finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel, och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.

De påbörjade förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget kommer kräva skickligt hantverk och god förhandlingsförmåga från Sveriges regering, och en förmåga att skapa allianser med likasinnade länder om inte den svenska EU-avgiften i framtiden ska skena iväg. Det blir en utmaning!

Herr talman,

Jag är nu inne på mitt 20:e år som ledamot i Sveriges riksdag, och har sedan ett antal år haft äran att vara ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och våra fantastiska och kunniga tjänstemän på kanslierna i Finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och gott nytt år. Det gäller såklart även talmannen och tjänstemännen i Kammaren.

 

Riksdagsmotion (29): Låt Riksrevisionen granska kommuner och regioner

2025-12-15

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Motion 2025/26:1743 av Jan Ericson (M) mfl: 
Utöka Riksrevisionens uppdrag

Länk till motionen
 

Riksrevisionen har ansvaret för årlig revision av statliga myndigheter, men också för särskilda effektivitetsrevisioner om hur skattepengarna används och hur verksamheter fungerar. Varje år kommer åtskilliga dussin omfattande granskningsrapporter, inte sällan med kritik mot saker som kunde fungera bättre. Varje rapport återkopplas till riksdag och regering och leder ofta fram till olika typer av åtgärder från politiken.

På det kommunala området (regioner och kommuner) saknas motsvarande granskning. Årlig revision av räkenskaperna sker, och då genom upphandling via vanliga revisionsbyråer. I övrigt sker revisionen genom politiskt tillsatta lekmannarevisorer. Någon bredare granskning av effektiviteten i kommunal sektor och vad medborgarna får för pengarna görs i stort sett inte alls. Undantagsvis kan Riksrevisionen följa ett specifikt statsbidrag ut i kommunerna och titta på vad just detta statsbidrag gett för effekt, men i övrigt saknar Riksrevisionen mandat att granska kommuner och regioner. Samtidigt kommer löpande rapporter om missförhållanden i kommuner och regioner. Regelverk som inte följs, slarv med skattepengar och ibland ren korruption och omfattande ekonomisk brottslighet riktad mot välfärdssektorn.

Med tanke på att statsbidrag står för ca 20% av kommunsektorns samlade intäkter (större andel i kommunerna, mindre andel i regionerna) vore det rimligt om Riksrevisionen fick ökad möjlighet att granska även kommuner och regioner. Framförallt hade det varit värdefullt om Riksrevisionen fick möjlighet att göra mer omfattande effektivitetsrevisioner av olika delar av kommunsektorn med tydlig statlig koppling. 

Seminarium - "Gröna bubblor eller framtidens teknik?"

2025-12-11

I dag höll jag och min riksdagskollega vårt mycket uppmärksammade riksdagsseminarium "Gröna bubblor eller framtidens teknik" med debattören Henrik Jönsson och professorn och forskaren Magnus Henrekson. Mellan 40 och 50 personer deltog, både riksdagsledamöter och tjänstemän samt ett antal externa besökare och media. Ovanligt bra uppslutning för ett riksdagsseminarium.

Jag återkommer kommande vecka med mer bilder från själva föredragningarna, samt förhoppningsvis en länk till Henrik Jönssons nya mediekanal 100% som spelade in delar av seminariet. 

Filmvisning för att uppmärksamma Human Rights Day

2025-12-11

I går kväll var jag inbjuden av Ukraine Culture Now Association att se en film med koppling till Krim i Ukraina. Filmen heter "Homeward" och uppmärksammar tartarernas situation på Krim under rysk ockupation.

Före filmen blev det ett samtal på scenen mellan journalisten Stig Fredriksson och Maria Tomak som är expert inom organisationen Truth Hounds som uppmärksammar de ryska brotten mot mänskliga rättigheter på Krim sedan ockupationen 2014. De uppmärksammade och dokumenterade ryska brotten mot mänskligheten är så fasanfulla att det är svårt att ta in. Man förstår verkligen att det ukrainska folket mest av allt fruktar att tvingas leva under rysk ockupation. Det är till och med värre än krig.

Programmerbara pengar och AI-övervakning?

2025-12-11

I veckan hade Finansutskottet en utfrågning om finansiell stabilitet med Finansiella Stabilitetsrådet (Finansmarknadsministern, Riksbankschefen, generaldirektörerna för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret). Temat var stablecoins, digitala valutor, samt kryptovalutor, och hur dessa nya inslag på marknaderna kan påverka det finansiella systemet.  

Själv lyfte jag tre andra frågor, nämligen hur det kan påverka livet för vanliga människor och företag. 

Den ena gällde vem som  tar ansvaret om nya "smarta" betalningsmetoder utvecklas och används för stora affärer, exempelvis för att slutföra fastighetsaffärer eller omfattande värdepappershandel, eller stora internationella betalningar. Även om systemen påstås vara 100% säkra finns det inget som är helt säkert, särskilt inte när allt styrs av datorer och programvaror. Sådant kan hackas eller manipuleras, och uppstår då skada måste konsumenterna skyddas. Detta är något som både aktörerna och politiken måste beakta.

Den andra frågan gällde integriteten. Tanken med "digitala pengar", oavsett om det är digitala euro eller svenska kronor, är för min del väldigt oklar och jag har svårt att se nyttan. Däremot är det lätt att se risker och hot. En sak som framhålls är att dessa "pengar" går att programmera så att de exempelvis endast kan används för vissa typer av transaktioner - detta framhålls som ett sätt att göra betalningar säkrare. Jag tycker snarare att det är en hot mot människors frihet. Risken att klåfingriga politiker programmerar människors pengar så att de inte kan användas för "politiskt inkorrekta köp" ser jag som en reell risk. Exempelvis att man inte kan köpa bensin eller diesel, att mängden kött som får köpas kan ransoneras eller att man bara får tanka bilen för en viss summa varje månad osv. Frestelsen för klåfingriga politiker att styra människor kommer att bli alldeles för stor för att det ska kännas bra. Om man till detta kopplar övervakning via AI har vi skapat ett riktigt otäckt samhälle. Denna fråga lyftes av fler politiker, och fick inget bra svar.

Den tredje frågan gällde risken att digitala valutor och kryptovalutor används för pengatvätt, kringgående av sanktioner eller rent kriminell verksamhet. I värsta fall kan effekten bli att man underlättar för kriminella samtidigt som man ökar kontrollen och minskar friheten för vanliga människor. Min entusiasm inför dessa nya framväxande fenomen är begränsad. Den går inte att stoppa, men politiken måste göra vad man kan för att inte tekniken och nya lösningar lever sitt eget liv vid sidan av vår lagstiftning och våra grundläggande mänskliga rättigheter. 

Riksdagsmotion (25, 26, 27 och 28): Migrations- och integrationspolitik

2025-12-11

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Motion 2025/26:1750 av Jan Ericson och Boriana Åberg (M): 
Förändring av svensk och europeisk asylpolitik

Länk till motionen

Motion 2025/26:1745 av Jan Ericson (M):
Strategi mot politisk islamism i Sverige

Länk till motionen

Motion 2025/26:1730 av Jan Ericson och Boriana Åberg (M):
Granskning av svenska medborgarskap beviljade efter 2000

Länk till motionen

Motion 2025/26:1764 av Jan Ericson o Boriana Åberg (M):
Rösträttens koppling till medborgarskap

Länk till motionen

Jag har genom åren skrivit många motioner om migrationspolitik och integrationspolitik. En stor del av dessa har efterhand blivit verklighet, och dagens regering har gjort kraftfulla skärpningar av politiken. I år följer jag upp med några nya motioner. Rubrikerna på dessa motioner beskriver vad det handlar om.

Riksdagsmotion (23 och 24): Alkoholpolitik

2025-12-10

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Motion 2025/26:2865 av Jan Ericson (M): Försäljning av vin och starköl i licensierade butiker

Länk till motionen

Motion 2025/26:1801 av Jan Ericson (M): Översyn av Sjöfyllerilagen

Länk till motionen

Båda dessa motioner syftar till att öka friheten för människor när det gäller alkohollagstiftningen. Jag vill slopa Systembolagets monopol och tillåta försäljning av starköl och vin i licensierade livsmedelsbutiker, och jag vill se över Sjöfyllerilagen som i vissa fall tolkats på ett orimligt sätt - även en småbätsägare som druckit en öl eller två måste kunna flytta sin båt om det behövs utan att riskera brott mot Sjöfyllerilagen. Sverige behöver en friare lagstiftning för vanliga skötsamma människor som klarar att hantera sin alkoholkonsumtion utan pekpinnar från politikerna.

Regeringen stramar upp biståndet ytterligare

2025-12-09

Häromdagen kom beskedet att regeringen avvecklar biståndet till fem länder. Tanzania, Mocambique, Zimbabwe, Liberia och Bolivia. Totalt drar man in 1,6 miljarder i bistånd, pengar som tyvärr gjort minimal nytta. Nu används dessa pengar för att finansiera delar av Ukrainastödet i stället.

Vad har då regeringen i övrigt gjort åt det tidigare orimligt stora och närmast helt okontrollerade biståndet? 

1. Enprocentmålet är avskaffat
Det svenska biståndet har varit kravlöst och ineffektivt. Målet att en procent av bruttonationalinkomsten skulle gå till bistånd innebar att budgeten alltid växte. Nya insatser kunde alltid finansieras utan att något behövde prioriteras bort. Enprocentsmålet var inte bara respektlöst mot skattebetalarna utan också ineffektivt eller rent av kontraproduktivt. Titta på Tanzania. En rapport från Expertgruppen för Biståndsanalys 2016 visade att 60 miljarder i svenskt bistånd över 50 år haft liten effekt på fattigdomen. I perioder antas biståndet ökat fattigdomen genom att stötta misslyckad socialistisk politik.

2. Ukrainabiståndet större än någonsin
Att se biståndet som en del av utrikespolitiken och som något som ska tjäna svenska intressen har länge varit kontroversiellt. Inte med en moderatledd regering. Regeringen har gjort Ukraina till vår största biståndsmottagare, över 9 miljarder 2025. Det är mer än 16 procent av biståndsbudgeten, och nästan lika mycket som 2022-2024 sammanlagt. Det har vi gjort för att det är moraliskt rätt men också för att varje krona investerad i försvaret av Ukraina är en krona investerad i försvaret av Sverige. När Ukraina tappert slåss för sin egen frihet och säkerhet, slåss de också för övriga Europas frihet och säkerhet. Samtidigt lämnar Sverige via Riksrevisionen stöd till Ukrainas riksrevision för att bekämpa korruption. 

3. Nu tar vi tag i styrningen av biståndet
Trots avskaffat enprocentsmål är biståndsbudgeten enorm, 56 miljarder – 5 300 kronor per svensk. Ändå har styrningen och uppföljningen länge varit alldeles för slapp. Det tar regeringen, med Moderaterna i spetsen, nu tag i.

1. Ökad transparens
   Länge har det varit svårt att förstå vart biståndspengarna tar vägen – vilka länder, vilka projekt, och vilka organisationer. Nu förbättras insynen, bland annat genom att hemsidan Openaid uppdateras och ansökningsprocesserna blir öppnare.

2. Krafttag mot jäv och korruption
   Sida har rapporterat att runt 10 procent av pågående projekt har kopplingar till korruptionsmisstankar. Det har varit för lätt att växla mellan jobb på ambassader, biståndsorganisationer och myndigheter utan att jäv uppmärksammas. Den moderatledda regeringen skärper nu styrningen för att förhindra sådana situationer.

3. Stärkt evidens och effektutvärdering
   Riksrevisionen har kritiserat biståndet för att inte bygga på evidens. Miljarder har betalats ut utan effekt. Nu ska Sida fokusera på insatser med bevisad nytta och stöd i forskning. Det handlar både om respekt för skattebetalarna och om att hjälpa så många som möjligt.

4. Mycket återstår att göra
Mycket har gjorts men vi är inte klara. Till 2026 ska biståndet krympa från 56 till 53 miljarder. Det kräver tuffa beslut. Ledstjärnan är ukrainastödet, som 2026 ska uppgå till minst 10 miljarder – nästan 20 procent av biståndet. Men vi räds inte tuffa beslut. Moderaterna är ett parti som kanske inte lovar allt till alla men som håller vad vi lovar. Vad vi lovar är mer bistånd till försvaret av Europa och mindre bistånd till att genomföra workshops och ta fram policydokument. Det är Moderaternas löfte. Mot det står vänsterns löfte om flumbistånd och enprocentsmål. 

Hur är det ens möjligt att frikänna dessa klimatterrorister?

2025-12-08

Nyheten att de två klimataktrivister (terrorister) som kladdade färg på en målning på Nationalmuseum helt frikänns av tingsrätten och slipper betala skadfestånd är så otroligt upprörande att jag som jurist inte vet vart jag ska ta vägen. Om inte detta är skadegörelse vet jag inte vad det skulle vara som kvalar in för det? Tavlan var förvisso täckt med en glasskiva, men tingsrättens motivering (enligt media) är att aktivisterna inte medvetet ville orsaka skada. Om man kletar färg på en tavla på nationalmuseum så är man fullt medveten om vad man gör. Museet fick dels rengöra tavlan, dels ramen som skadats av färgen. Kostnaderna för detta ska självklart betalas av dem som orsakade skadan. Att tingsrätten gjort den bedömning man gjort får mig att fundera på om det återigen är den politiska sammansättningen av nämndemännen som avgjort? Det lär väl klarna.

Nu har i vart fall domen redan överklagats av åklagaren, både vad gäller själva brottet och det yrkade skadeståndet. Vi får väl tro att det blir en mer rimlig dom i Kammarrätten. Tingsrättens dom strider mot allt jag lärt mig om juridik.

Mitt inlägg på X om saken har fått god spridning, bland annat är jag citerad i en grekisk tidning https://arouraios.gr/?p=2929652. 

Fantastisk svensk-ukrainsk julkonsert

2025-12-08

I går kväll besökte jag en fantsstiskt vacker och stämniungsfull julkonsert i Hedvig Eleonoras Kyrka vid Östermalmstorg i Stockholm. Inträdet var 150 kronor och vad jag förstod gick det till stöd till Ukraina. Kyrkan var absolut fullsatt.

Vi bjöds på en blandning av svensk och ukrainsk julmusik, som framfördes dels av oerhört talangfulla barn och ungdomar, dels av St Jacobs Kammarkör och Ungdomskör och den svensk-ukrainska barnkören Odette. Vi bjöds även på balett i kyrkan. Kungaparet närvarade också, liksom prins Carl Philip och prinsessan Sofia, och deras som Alexander var en av sångsolisterna. Även artisten Maria Sur deltog, både som solist och som körsångare.

Här några smakprov på den oerhört vackra ukrainska traditionella julmusiken som framfördes av ukrainska sångare tillsammans med de svenska körsångarna. Vackert och mäktigt. 



Många vet nog inte att detta är en traditionell ukrainsk julmelodi:







Ovan kungafamiljen samlad. Till vänster om kungens huvud syns jag tillsammans med Maria Sur och hennes mamma. 



Här strax innan Maria Sur framträder med sin låt Never give up.



Här uppträder kungens barnbarn Alexander.



Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, höll ett allvarligt och tacksamt tal till publiken. Jag fick möjlighet att prata lite med henne efteråt och planera en träff med riksdagens svensk-ukrainska nätverk efter nyår.



En bättre bild på kungen. Efter konserten höll prinsessan Sofia ett väldigt personligt tal till dirigenten och ledaren Ivetta Irkha, inte minst vad gäller hennes förmåga att locka fram talang och intresse hos barnen.





 

Förslag till grundlagsändring om indragna medborgarskap i vissa fall

2025-12-05

Regeringen höll idag en pressträff där man meddelade att man nu lägger fram förslaget om grundlagsändring så att det blir möjligt att i vissa fall dra in ett svensk medborgarskap för den som har dubbla medborgarskap.

Detta ska gälla  

* om man förvärvat medborgarskapet genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande, eller
* om man döms för allvarligt brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen

Föreskrifter om indragande av medborgarskap får dock inte stå i strid med Sveriges internationella åtaganden.

Jag tror de flesta spontant känner att denna grundlagsändring borde gjorts för många år sedan. Har man fått skydd i Sverige och beviljats svensk medborgarskap på ett vilseledande sätt, eller begår allvarliga brott i Sverige så är det högst rimligt att dra tillbaka medborgarskapet. 

Skattebetalarna har fel - regeringen höjer INTE arbetsgivaravgifterna

2025-12-04

Skattebetalarnas chefsekonom, min tidigare moderate riksdagskollega Erik Bengtzboe, påstår i en debattartikel och på sin hemsida att regeringen "smyghöjer" arbetsgivaravgifterna med 25 miljarder. Det är helt enkelt fel.

För det första - den totala arbetsgivaravgiften är oförändrad  

Arbetsgivaravgifterna består tekniskt av ett antal olika delar, se nedan. Det finns vissa undantag när dessa avgifter är nedsatta, exempelvis för pensionärer som jobbar, och för ungdomar från och med nästa år, men tabellen visar de normala avgifterna som de flesta arbetsgivare betalar för de flesta anställda.

Det finns idag mycket svag eller i praktiken ingen koppling alls mellan dessa avgifter och respektive ersättningssystem, utan hela arbetsgivaravgiften går rakt in i statens budget, varefter staten finansierar de olika ersättningssystemen från sin budget. Men trots detta görs varje år en teknisk omfördelning inom arbetsgivaravgiften, baserat på hur mycket de olika ersättningssystemen kostat staten. För de poster som har minskade kostnader minskas avgiften och för andra ökas de. Förändringarna mellan 2025 och 2026 syns i tabellen nedan, och tar ut varandra. Den totala arbetsgivaravgiften blir oförändrad nästa år, 31,42%. Denna nivå har gällt sedan 2020.  



En av komponenterna i de totala arbetsgivaravgifterna kallas alltså allmän löneavgift, och just den posten ökar något medan andra poster minskar lika mycket. När Skattebetalarna väljer ut just denna parameter och påpekar att den ökas, men utan att berätta att andra poster minskas motsvarande så ger man en felaktig bild. Det totala avgiften är oförändrad och ligger alltså kvar på den nivå som gäller i år.

För det andra - regeringen höjer inte arbetsgivaravgiften med 25 miljarder 

Påståendet om att staten höjer arbetsgivaravgiften med 25 miljarder är fel. Däremot budgeteras för 25 miljarder i ökade intäkter från arbetsgivaravgifterna, trots oförändrad avgift. Det beror på att när fler människor arbetar fler timmar och när lönerna stiger så ökar skatteintäkterna för staten. Detta eftersom arbetsgivaravgifterna tas ut i procent av utbetald lön. 

På exakt samma sätt ökar statens skatteintäkter från inkomstskatten när fler människor arbetar, och intäkterna från momsen ökar när fler handlar i våra affärer. Jag har aldrig hört någon hävda att vi höjer inkomstskatterna eller momsen när dessa skatter vissa år genererar mer pengar till staten. Det är i stället dessa ökade skatteintäkter i statens budget som ger det reformutrymme vi kan använda för att exempelvis satsa på försvaret, öka bidragen till kommunerna eller sänka skattesatserna.  

Inte heller kallar man det för skattesänkning när folk handlar mindre i dåliga tider och statens momsintäkter sjunker. 

Sammanfattningsvis

Jag tycker Skattebetalarna ger en felaktig bild när man påstår att regeringen höjer arbetsgivaravgifterna med 25 miljarder nästa år. Det är helt enkelt fel. Skattesatsen är oförändrad 2026 jämfört med 2025.

Regeringen höjer inte skatten!

Riksdagsmotion (22): Svensk produktion av konstgödning

2025-12-03

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Motion 2025/26:2866 av Jan Ericson och Adam Reuterskiöld (M):
Svensk Strategi för inhemsk produktion av konstgödning

Länk till motionen

Konstgödning anses viktigt för vår livsmedelsproduktion, och brist på gödning skulle minska vår produktion i jordbruket. En viktig beståndsdel i konstgödsel är fosfat. Enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst som jag beställde i somras står idag stallgödsel för ungefär halva behovet av fosfatgödningen, och resten tillgodoses genom import av konstgödsel.

Tidigare stod import från Ryssland för 58% av behovet, men det har idag minskat till 11%. I stället importeras från andra länder. Tyvärr en del länder med svaga regler för såväl miljöhänsyn som sociala rättigheter för dem som arbetar med detta. Import kommer också från vissa geopolitiskt oroliga områden såsom Marocko/Västsahara och Israel.

Samtidigt framkommer det att det pågår fosfatutvinning i stor skala i Finland, samt att även Norge har upptäckt stora fyndigheter som nu ska börja utvinnas. Det finns alltså tillgång till fosfat i vårt närområde. Av rapporten framkommer också att det finns tankar om produktion av konstgödning i Sverige, och att Jordbruksverket analyserat detta, men att det finns svårigheter i form av regelverk och konkurrens om el och råvaror.

För att minska beroendet av import av konstgödning från exempelvis Ryssland och säkra tillgången på gödning i Sverige är det viktigt att få svensk konstgödselproduktion på plats. I en allt mer orolig värld är det avgörande att vi kan trygga svensk livsmedelsproduktion för svenska folket. I motionen föreslår vi därför att regeringen bör överväga att initiera ett formellt uppdrag till Jordbruksverket att ta fram en plan för produktion av svensk konstgödsel, att denna produktion helst bör bygga på import av fosfat från våra grannländer, samt att överväga att upphöra all import från Ryssland.

EU-regler och svensk överimplementering skadar svenskt näringsliv

2025-12-03

I går kväll deltog jag i möte med Riksdagens Maritima Nätverk, med deltagande av ett antal olika organisationer med koppling till svensk sjöfart. Och idag var jag med och arrangerade ett seminarium med Svensk Näringsliv om implementering av internationella skatteöverenskommelser i svensk rätt.

Vid båda dessa tillfällen beskrev man stora problem för svenska företag att hantera olika myndigheters tolkning och tillämpning av olika regelverk inom EU och implementering av internationella regler i övrigt i svensk rätt. Det handlade om allt från krångliga regler för byte av besättningar på fraktfartyg till orimliga effekter av en orimlig klimatpolitik för skärgårdstrafiken i Stockholm och svåröverskådliga skatteregler med orimliga konsekvenser. Tyvärr får man samma bild när man träffar företag i andra branscher.

Den samlade bilden blev för min del ganska mörk - både när förslag till regelverk debatteras, framförallt inom EU, och när de ska implementeras och tolkas i svensk rätt finns stora brister i både konsekvensanalys och rimlighet vid tillämpningen. Sverige är väldigt nitiska i att efterleva och ofta övertolka och överimplementera olika EU-regler, ofta mer nitiska än våra grannländer. Detta orsakar stora kostnader och problem för företagen och deras anställda och försämrar svensk konkurrenskraft.   

Orsakerna verkar vara många - att Sverige ibland är för sent ute vid inledande diskussioner och förhandlingar i EU, att vi ibland har för dålig kompetens hos dem som förhandlar, att våra svenska remissinstanser är dåliga på att ge väl underbyggda remissvar och att myndigheterna och deras anställda är livrädda för att göra fel och därför tar i lite extra.

Under tidigare s-regering var Sverige riktigt dåliga på att ta tillvara Sveriges intressen i EU. När andra länder skickade ministrar skickade Sverige ibland lägre tjänstemän och redan där kom vi i underläge. Detta har glädjande nog förändrats - Sverige har numera under dagens regering hög närvaro av ministrar vid förhandlingar i EU, och allra flitigast är vår finansminister. Nu gäller det också att verka för att Sverige kommer in i EU-diskussioner ännu tidigare, att vi tidigt tar in näringslivets synpunkter och kunskap och att vi tidigt kan tillföra svenska synpunkter och svenska konsekvensanalyser i olika EU-ärenden. Sedan måste det bli slut på all överimplementering i lagstiftningen och övernitisk tillämpning av EU-regler. Allt detta är avgörande för Sveriges framtid och våra företags konkurrenskraft.

Personligen anser jag också att Sverige måste göra upp med EU:s klimatpolitik och inse att den allvarligt skadar vårt land. det duger inte att Sverige fortsätter gå i spetsen för en radikal klimatpolitik, utan vi borde gå i spetsen för att göra ordentliga konsekvensanalyser av klimatpolitiken och se till att denna blir rimlig och hanterbar.  

Möte med näringslivsorganisationer och företagare är en oerhört viktig del av riksdagsuppdraget - det är våra företag som är ryggraden i Sveriges ekonomi, och de privata företagen och deras anställda är de som skapar alla resurser till välfärd, offentlig verksamhet och pensioner. Vårt uppdrag som politiker är att hjälpa, stötta och underlätta deras verksamhet så att de kan växa och anställa fler. Inga lagregler borde få läggas fram utan gedigna konsekvensanalyser - detta har blivit bättre under dagens regering, men det finns mycket mer att göra. Om dagens regering förhoppningsvis blir omvald blir detta en stor och central fråga att lägga ännu mer kraft på under nästa mandatperiod. 

Riksdagsmotion (21): Omfattningen av Public Service

2025-12-02

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Motion 2025/26:2866 av Jan Ericson och Lars Beckman (M): Omfattningen av Public Service

Länk till motionen

Public Service (SVT, SR och UR) kostar skattebetalarna stora pengar varje år. Samtidigt fylls programutbudet av allt mer tramsiga tävlingsprogram, och den kvalitativa journalistiken får allt mindre utrymme. Ovanpå detta upplever väljarna på högersidan ett stadigt minskat förtroende för Public Service, medan vänsterväljarna har högt förtroende. Det är ett problem om man ska vara Public Service för hela folket att samhällsprogram och nyhetsprogram är så tydligt vänstervinklade.

Sammantaget anser jag och min medmotionär Lars Beckman att Public Service har onödigt stor och kostsam kostym och att det skulle gå att minska omfattningen av Public Service och sänka avgiften för medborgarna.   

Vi tar barns frihet på allvar - nu klämmer vi åt hedersförtrycket

2025-12-01

I Sverige finns ingen plats för hedersförtryck. Men trots att problemen varit kända länge valde S, V och MP att blunda för dem när de styrde landet. Rädslan för att bli kallade rasister vägde tyngre än framförallt flickors frihet. Resultatet blev ett av de största sveken mot barn och unga i Sverige i modern tid.

Samtidigt som vi kriminaliserar oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg så skärps straffen för tvångsäktenskap och barnäktenskap genom att det blir straffbart även att underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Viktig lagstiftning för att skydda unga flickor (även en del pojkar) från övergrepp i religionens eller de kulturella normernas namn.

Vi kommer aldrig att vända bort blicken. Nu gör Moderaterna det som borde ha gjorts för länge sedan. Den som utsätter sina barn för detta förtryck kommer att straffas och riskerar även att få sina barn omhändertagna. Lagen träder ikraft redan den 1 december i år.