Oktober 2025
Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
2025-10-29
Förra veckan tog riksdagen beslut om att kriminalisera såväl oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Samtidigt skärptes straffen för tvångsäktenskap och barnäktenskap genom att det blir straffbart även att underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Viktig lagstiftning för att skydda unga flickor från övergrepp i religionens eller de kulturella normernas namn. Lagen träder ikraft redan den 1 december i år.
Riksdagsmotion (13): Förbjud samhällsfarlig aktivism
2025-10-29
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1742 av Jan Ericson (M): Skärpt lagstiftning mot samhällsfarlig aktivism
Länk till motionen
Sveriges grundlagsskyddade demonstrationsfrihet och yttrandefrihet är en värdefull del av svensk demokrati. Men dessa rättigheter får samtidigt inte innebära att demonstrationer och manifestationer blir samhällsfarliga. Vi har de senaste åren sett ett antal exempel på hur aktivister blockerat vägar vilket medfört att exempelvis inte blåljusfordon kunnat komma fram, man har gjort aktioner som stör flygtrafiken, och man har blockerat ingångar till Sveriges Riksdag vilket hindrat det demokratiska arbetet.
En förutsättning för att demonstrationsfrihet ska fortsätta ha ett starkt folkligt stöd är att man inte upplever att aktioner och demonstrationer bedrivs på ett sätt som allvarligt stör viktiga samhällsintressen. Det finns därför anledning att se över lagen. Inte för att inskränka demonstrationsfriheten och yttrandefriheten, men för att anvisa aktioner till lämpliga platser och förbjuda aktivism på sådana platser där det medför, en ofta avsiktlig, störning av viktiga samhällsfunktioner. Självklart borde det finnas ett uttryckligt förbud med kännbart straffansvar mot att blockera vägar eller störa flygtrafik. Det ska inte heller vara tillåtet att blockera ingången till ett kommunhus eller Sveriges Riksdag.
Vänstertidningen ETC publicerade en debattartikel häromdagen med allsköns vänsterextrema undertecknare som gör sin egen tolkning av min motion i under rubriken "begränsning av demonstrationsfriheten". Man skriver utan att skämmas så här om min motion: "Samtidigt har M-politikern Jan Ericson lagt en motion om förbud mot “samhällsskadlig aktivism – i praktiken ett stopp för demonstrationer utanför kommunhus och riksdag".
Dessa vänsteraktivister klarar alltså inte att se skillnaden mellan att blockera entréer till riksdagen/ett kommunhus, och att få demonstrera utanför husen? Detta visar att ny lagstiftning behövs - vänstern klarar helt enkelt inte att hålla isär demonstrationer och manifestationer å enda sidan och aktivism, skadegörelse och hot mot demokratin och viktiga samhällsfunktioner å den andra. Då måste vi hjälpa dem med tydliga regler. Demokratin och demonstrationsfriheten hotas inte av att man demonstrerar med värdighet på lämpliga platser. De flesta engagerade människor tycker det är högst rimligt.
Svenska ministrar har högst närvaro på EU-möten av alla länder
2025-10-28
I dag redovisar Europaportalen att Sverige sticker ut som det land där ministrarna har högst närvaro på EU:s ministermöten (Europeiska Rådet) av alla medlemsländer. Allra högst närvaro har finansministern. Mätperioden är 18 oktober 2022 till 31 juli 2025, alltså i sin helhet under den moderatledda regeringens tid.
Detta visar att dagens regering tar EU-frågorna på allvar och tar för sig i diskussionerna i EU. Det är en stor kontrast till hur det såg ut åren 2015-2022 när vi gång efter gång fick klart för oss att Sverige tappat inflytande över viktiga frågor när man valde att skicka tjänstemän som representerade Sverige när andra länder skickade ministrar.
De länder som toppar närvaron är Sverige, följt av Finland, Danmark, Estland och Benelux-länderna.
Paneldebatt om ungas inflytande i EU
2025-10-28
I dag deltog jag i en paneldebatt i Göteborg på en konferens om ungas inflytande i EU, i regi av MUCF, Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor.
I paneldebatten framhöll jag värdet av att unga engagerar sig i föreningslivet och i politiska ungdomsförbund (och framhöll diskret att Moderata Ungdomsförbundet är Sveriges största politiska ungdomsförbund för dem under 25 år). Att engagera sig i kommunpolitiken är dessutom ett bra sätt att lära sig hur politik fungerar.
När det gäller EU som sådant framhöll jag att för många unga är EU något man levt med hela livet och att det är något naturligt som bara finns där. Det kan därför vara bra att peka på alla de beslut EU tagit genom åren om allt från möjligheten att studera och arbeta inom hela EU till möjligheten att delta i Erasmusprojekt, slippa passkontroller och kunna använda samma internet och mobilkommunikation inom hela EU. Men framförallt är EU ett fredsprojekt. Jag berättade om mina möten med ukrainska ungdomar på flykt i Sverige och hur kriget förstört deras möjligheter att både studera och skapa sig en framtid i Ukraina. Utan fred spelar annat mindre roll. och sedan EU bildades har det inte varit några krig mellan länderna i EU.
Andra frågor som berördes är skolas roll för att ge eleverna kunskap om demokrati och om EU. Vi var ganska överens om att kunskapen om EU, hur beslut fattas, vad man beslutar om och hur EU fungerar är mycket dålig bland både unga och äldre, för att inte tala om journalisterna. Även inom politiken finns stora kunskapsbrister.
I en intervju efteråt med LSU (ungdomsorganisationernas paraplyorganisation) framhöll jag också att EU-kommissionen och EU-politikerna har ett stort ansvar. Om det upplevs att de hela tiden försöker kapa åt sig mer makt och mer pengar på medlemsstaternas bekostnad kommer engagemanget och intresset för EU att riskera att bytas mot en motvilja.
Regeringen backar om tvångsinlösen av vapen
2025-10-27
Förslaget om att tvångsinlösa vissa vapen har väckt stor ilska i vapenkretsar. Vi är många i den moderata riksdagsgruppen som har kritiserat förslaget internt och påpekat att en moderatledd regering rimligen inte kan ta beslut om att tvångsinlösa lös egendom som har anskaffats lagligt.
I dag kommer beskedet - den som har vapen av typ AR15 och liknande och har tillstånd för detta kommer att få behålla sitt vapen och kunna fortsätta använda det för jakt som förut. (För användning inom sportskytte föreslogs inga förändringar eller inskränkningar alls i det tidigare förslaget och det blir självklart inga nu heller). Det blir alltså ingen tvångsinlösen av vapnen. Däremot beviljar inte polisen nya tillstånd till jakt för dessa vapentyper sedan den 1 augusti i år. Men den som redan har ett tillstånd får alltså behålla det.
Denna lösning är exakt den vi förespråkat från många i den moderata riksdagsgruppen, med vår kollega Sten Bergheden i spetsen - den i riksdagsgruppen som har i särklass bäst koll på dessa frågor. Inga nya tillstånd, men den som redan har tillstånd ska få behålla detta. Och få behålla sitt vapen och använda det för såväl jakt som sportskytte. Det är så det ska fungera i en rättsstat.
Tyvärr har många av oss, inklusive jag själv, delvis blivit vilseledda när det första förslaget om tvångsinlösen presenterades. Vi fick inte hela bilden och det dröjde ett tag innan jag själv fick klart för mig hur feltänkt förslaget var, utöver det pricipiella problemet att det inte gick ihop med grundläggande rättsprinciper. Många mail och en del samtal och diskussioner i sociala medier med vapenägare har lärt mig en massa i frågan, och sedan dess har jag med kraft försökt föra fram vad jag tycker.
Jag har i sociala medier påpekat att det ännu inte finns någon proposition om tvångsinlösen av vapen, eftersom jag haft kännedom om att det pågått omfattande diskussioner under lång tid. Jag har därför bett upprörda vapenägare och jägare att avvakta lite. Idag kan vi konstatera att politiken (inte minst den moderata riksdagsgruppen) vann över myndighetsaktivister och vissa tjänstemän i regeringskansliet som lade fram ett lagförslag utan konsekvensanalyser, utan tillräcklig kunskap i frågan, och utan att ta hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Jag är glad över att politiken nu landar rätt i frågan. Det finns absolut anledning att motverka att väldigt farliga vapen förekommer alltför mycket i samhället, men sådana begränsningar ska göras på ett rättssäkert sätt.
Nu ser vi fram mot en riktigt bra proposition om en ny vapenlag där det finns en mängd bra förslag som vapenägare efterfrågat. Jag tror att landets jägare och sportskyttar kommer bli nöjda med helheten i den nya lagen.
Det som nu hänt i vapenfrågan visar hur viktigt det är med engagerade riksdagspolitiker. Utan den moderata riksdagsgruppen hade detta förslag knappast förändrats på detta sätt.
Mycket trevlig och positiv moderat arbetsstämma
2025-10-25
Sedan i torsdags pågår den moderata arbetsstämman i Västerås, och den avslutas i morgon vid lunchtid. Under stämman har mängder av kloka beslut fattats och efter att dels ha deltagit i de västsvenska moderaternas förberedande arbete inför stämman och även avlyssnat ett antal debatter och följt besluten kan jag konstatera att det inte är mycket av stämmans beslut jag har kritiska synpunkter på. Det är nog faktiskt en av de partistämmor och arbetsstämmor jag varit på där tonen varit som allra bäst och stämmodelegaterna i allt väsentligt dragit åt samma håll. På detta sätt blir stämman ett utmärkt avstamp inför valet.
För egen del har jag inför stämman engagerat mig lite extra i två frågor, där mina åsikter delas av Moderaterna i Västra Götaland (MVG). Vi ville ha tydliga beslut och ännu skarpare skrivningar dels om att värna den småskaliga vattenkraften och stoppa utrivningar mot markägarens vilja, dels att stoppa alla gröna kreditgarantier till privata företag för att motverka att skattebetalarnas pengar riskeras i projekt som exempelvis Northvolt eller Stegra. Båda dessa förslag nådde framgång och moderaterna har nu en mycket tydlig partilinje i dessa frågor.
I går höll finansminister och förste vice partiledare Elisabeth Svantesson ett mycket bra stämmotal där hon beskrev vilka samhällsproblem vi tog över efter Socialdemokraterna, hur vi har bekämpat dessa, och ur vi nu både kan stötta hushållen och investera i samhället på olika områden. Hon beskrev också moderaternas syn på framtiden och det var ett tal som ingav hopp och en tro att Sverige nu kommer fortsätta utvecklas i rätt riktning. Elisabeth gjorde exakt det jag tycker vi ska göra i valrörelsen - berätta om problemen S lämnade efter sig, berätta hur vi vänt utvecklingen, och ge framtidstro genom att berätta om den politik vi vill föra efter valet 2026. Alla tre delarna behövs.
I dag höll statsministern sitt stämmotal och det var faktiskt ett av de bästa tal jag hört från honom, och det bästa talet från en statsminister på många år. Ett starkt ideologiskt och entusiasmerande tal, där fokus låg på att vår politik är rättvis för alla dem som är laglydiga medborgare som arbetar och sliter, men där vi inte lägger fingrarna emellan för den som inte vill försörja sig själv trots att man skulle kunna, eller den som begår brott mot andra människor. Och att vi moderater bevisligen kan samla majoriteter för att få saker gjorda när den andra sidan inte är överens om något alls. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik, vi har visat att vi kan skapa en politisk majoritet, till skillnad mot tidigare S-regeringar där man inte fick igenom tre av sina budgetar, där man förlorade hundratals voteringar, där statsministern tvingades avgå flera gånger, där ett parti hoppade av regeringen och där man tvingades göra ett dyrt avtal om miljarder med en politisk vilde (tidigare v-ledamot). Skillnaden mot denna mandatperiod är enorm.
Om moderaternas ledande företrädare fortsätter leverera så här bra under det kommande valåret och inte minst i slutdebatterna före valet tror jag moderaterna kommer göra ett riktigt bra val i september nästa år. Och jag tror chansen för en fortsatt moderatledd regering är god.
Fantastiskt bra att Ukraina vill köpa JAS-plan
2025-10-22
Dagens besked att Sverige och Ukraina undertecknat en avsiktsförklaring om att Ukraina ska köpa 100-150 flygplan av JAS Gripen var givetvis mycket välkommet för båda länderna. Och en stor framgång för det arbete som under lång tid pågått bakom kulisserna från olika håll för att komma fram till detta.
Onödigt med sekretess kring gröna projekt - men ingen stor sak
2025-10-22
I dag avgjorde riksdagen frågan om "Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt". Detta förslag har väckt en del debatt och jag förstår detta, särskilt med tanke på uppmärksamheten kring de stora projekten Northvolt och Stegra.
Jag ska nu kortfattat förklara vad detta ärende egentligen går ut på.
Enligt en EU-förordning ska ett företag kunna ansöka om att få ett projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt, om projektet uppfyller vissa kriterier och verkar för nolluttsläpp av växthusgaser. Att bli ett projekt blir erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt medför en ”prioritetsstatus”, vilket bland annat innebär att det finns striktare tidsfrister för prövning av tillstånd för sådana projekt. De strategiska projekten måste dock fortfarande uppfylla alla relevanta materiella krav som gäller för tillstånd, t.ex., miljöskyddskrav, och genomgå alla formella steg av de tillståndsprocesser som är aktuella för projektet.
Det finns däremot inga bestämmelser i EU-förordningen som ger strategiska nettonollprojekt rätt till eller förtur till ekonomiska stöd i Sverige jämfört med andra projekt. Att bli erkänd som strategiskt projekt innebär alltså ingen direkt tillgång till finansiellt stöd med svenska skattemedel. Den föreslagna paragrafen innebär ingen ändring i fråga om sekretess vid tillståndsansökan eller vid ansökan om ekonomiskt stöd för ett strategiskt projekt. Det kommer alltså finnas samma möjlighet att granska företag som ansöker om exempelvis stöd som det finns idag.
Varför föreslår då regeringen en ny sekretessbestämmelse? De uppgifter som ska ingå i en ansökan om erkännande kan vara av mycket känslig natur för projektägaren. Ett offentliggörande av sådana uppgifter kan enligt regeringen leda till ekonomisk skada för projektägaren, inte minst om ett konkurrerande företag tar del av uppgifterna. Exempel på uppgifter som kan behövs lämnas är uppgifter om bästa tillgängliga teknik och affärsplan som utvärderar projektets ekonomiska bärkraft. Det är viktigt att främja verksamhetsutövares möjlighet få projekt erkända som strategiska projekt, genom att det finns ett visst mått av sekretess för sådana känsliga uppgifter som kan behöva ingå i en ansökan om erkännande.
Myndigheters verksamhet som består i erkännande av ett projekt som ett strategiskt nettonollprojekt omfattas enligt regeringens bedömning inte av befintlig sekretesslagstiftning, eftersom ett erkännande varken innebär att projektet får tillstånd eller finansiellt stöd. På grund av detta föreslår regeringen en ny lagregel till skydd för affärs- och drifthemligheter i ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt. Denna paragraf är när det gäller sekretessens styrka och hur lång tid sekretessen kan gälla utformad på samma sätt som befintlig sekretesslagstiftning till skydd för enskilda i statliga myndigheters verksamhet vad gäller bl.a. tillstånd och stöd och som relaterar till näringslivet.
Det har funnits vissa kritiska röster i den moderata riksdagsgruppen, och jag är en av dem. Vi har inte varit riktigt nöjda med hur detta ärende hanterats av Näringsdepartementet. Bland annat anser vi att det är onödigt med en sekretessregel, och att den faktiskt går längre än vad EU kräver. Regeringens motiv till detta är att man vill att Sverige ska erbjuda ett tryggt regelverk som får företag att välja Sverige som bas för sin verksamhet. Jag har också påpekat att det redan finns en lag som skyddar företagshemligheter och att den nog egentligen borde räcka. Regeringen gör en annan bedömning. Jag anser också att det är fel att ge en viss bransch särskilda förmåner i tillståndsprocesserna som inte tillkommer andra företag, bara för att det handlar om "klimatpolitik". Men det sista är ju ett beslut av EU som Sverige måste följa.
För egen del kan jag ändå konstatera att det rimligen inte blir några direkt allvarliga konsekvenser av beslutet. Dels eftersom det redan idag är mycket som döljs i offentliga handlingar enligt dagens skyddande lagstiftning (lagem om företagshemligheter mfl), samt att beslutet inte innebär någon förtur eller rätt till några statliga stöd. Vi har ju dessutom stoppat möjligheten till gröna kreditgarantier via Riksgälden till denna typ av projekt. Att gå emot regeringens proposition kändes därför inte rimligt. Att en lag möjligen känns lite onödig känns inte som ett skäl att gå emot sin egen regering.
Att företag kan göra ansökningar och ha kontakter med myndigheter utan att deras företagshemligheter blir offentlig handling är rimligt. Om det inte var möjligt skulle inga lägga tid eller resurser på att utveckla teknik och produkter. Så frågan är inte om företagshemligheter ska skyddas, utan hur det ska ske.
Moderata riksdagsgruppen hade uppe frågan gruppmötet i går kväll (vi tar alltid upp alla ärenden som ska avgöras under veckan på våra gruppmöten). Vi enades om att ställa oss bakom propositionen, och idag beslutade en enig riksdag i ärendet. Det blev inte ens någon votering, alla partier ställde upp på regeringens förslag.
Min syn på grundlagsfrågan
2025-10-20
I morgon har det dykt upp ett nytt ärende på riksdagens föredragningslista och det är en omröstning om ett förslag till folkomröstning om förlaget till skärpning av reglerna för förändring av Sveriges grundlag.
I dag tas beslut om grundlagsförändringar med enkel majoritet, en gång före ett riksdagsval och en gång med enkel majoritet efter valet.
Förslaget som partierna enades om är att det fortfarande ska kunna väckas förslag om grundlagsändring som avgörs med enkel majoritet före ett riksdagsval. Men i den andra omröstningen efter riksdagsvalet ska det krävas 2/3 majoritet. Detta för att göra det lite svårare att med små majoriteter göra förändringar i svensk grundlag.
Förslaget till folkomröstning kom lite oväntat från SD, som i grundlagsutredningen stod bakom det förslag som prsenterades. Man nämnde inte heller något om folkomröstning i samband med debatten före riksdagens beslut den 1 oktober i år. Någon större samhällsdebatt om förslaget eller reaktioner från allmänheten mot förslaget att skärpa reglerna för grundlagsändringar har jag inte eller sett till. Så det är en gåta varför SD knappt två veckor efter beslutet plötsligt bestämde sig för att kasta in frågan om folkomröstning i ärendet.
I sak har SD dessutom konstiga argument för en folkomröstning. Man antyder tex att de förändringar av migrationspolitiken som regeringen vill genomföra och som skulle kräva grundlagsändringar, exempelvis några frågor rörande migrationspolitiken, skulle bli omöjliga att genomföra om det krävs 2/3 majoritet. Detta är helt enkelt fel. Om man går på utredningens förslag betyder det att de nya reglerna om 2/3 majoritet fastställs med enkel majoritet efter valet 2022, och därefter gäller 2/3 majoritet nästa omröstning om grundlagsändringar, dvs före och efter valet 2030. De grundlagsändringar som regeringen nu vill få igenom kommer därnmed att avgöras med enkel majoritet efter valet 2026.
I sak tycker jag det är bra att vi gör grundlagsändringar lite trögare och att det krävs starkare stöd för dem. Det blir ett starkare skydd för grunderna i vår demokrati. Grundlagsändringar ska inte användas för att driva igenom sakpolitiska frågor som har ett knappt stöd i riksdagen. Grundlagen ska vara en stabil bas för demokratin i stora och viktiga konstitutionella frågor och basala rättighetsfrågor, och det finns en poäng i att det ska krävas en stor majoritet i riksdagen för att förändra grundlagen. Övriga sakpolitiska frågor hanteras med fördel i vanlig lagstiftning med enkel majoritet.
Vi vet att vänstersidan vill grundlagsskydda en massa saker som vi på borgerliga sidan säger nej till. Vänstersidan vill tex grundlagsskydda Public Service, vissa röster vill grundlagsskydda klimatpolitiken, andra vill grundlagsskydda asylpolitiken. Jag har rent av hört ledamöter föreslå grundlagsskydd av strandskyddet. Vänstersidan har många fler förslag om rent sakpolitiska grundlagsförändringar och jag ser ett värde i att detta med nya regler blir mycket svårt att tvinga på svenska folket. De grundlagsändringar vår sida vill göra är oftast mindre kontroversiella och bör oftast kunna få tillräckligt stöd från riksdagen för att gå att få igenom. Jag ser därför fler politiska fördelar än nackdelar med de skärpta reglerna.
Den moderata riksdagsgruppen beslutade ikväll att inte stödja kravet på folkomröstning. Vi anser att det beslutade förslaget tydligt stärker grundlagen och skyddet för demokratin. En folkomröstning hade varit rimligare om det funnits beslut om att försvaga grundlagen och skyddet för demokratin eller försvaga mänskliga fri- och rättigheter. Nu är det tvärtom.
Integration och "tvångsblandning" av människor är olika saker
2025-10-20
Vänstersidans olika förslag om tvingande blandning av människor med olika etnisk bakgrund kan tyckas harmlös, men när man börjar titta på olika förslag som lyfts av främst S och V finns det anledning att reagera starkt.
Det började med att S i en arbetsgrupp gick ut hårt och föreslog att man skulle styra befolkningens bosättning på olika sätt, framförallt driva människor från utanförskapsområden med stora sociala problem att bosätta sig i mer välmående villaområden, där politiken tvångsvis skulle uppföra hyreshus bland villorna. När kritiken blev hård tonade man ned de mest radikala ideerna, och talade hellre om att man ville ha olika typer av bostäder i utanförskapsområdena. Men Hyresgästföreningen (starkt kopplad till S) gick samtidigt ut med illustrerade exempel på hur kommunerna tvångsvis borde lösa in delar av stora villatomter för att kunna uppföra hyreshus mellan villorna.
Det är värt att påminna om att den tidigare S-regeringen tillsatte en utredning om att öka kommunernas möjlighet till förköp av villor "av sociala skäl", dvs bland annat för att "underlätta integrationen". Den moderatledda regeringen ändrade utredningens direktiv och tog bort det här med sociala skäl, vilket S protesterade mot. Om S på nytt hamnar i regering lär säkert frågan återkomma. Man undrar varför om man samtidigt säger att man backat från förslagen om att tvångsvis lösa in mark för att bygga hyreshus i villaområdena?
Vänsterpartiet i Stockholm är mer rakt på sak. Bostadsborgarrådet som är vänsterpartist säger att "Villaägarna måste anpassa sig". Underförstått, villaägarna ska inte få bo i sina lugna trygga bostadsområden utan måste anpassa sig till otryggheten i förorterna. Troligen vill V lösa detta genom att flytta socialt oroliga grupper av människor till villaförorterna. Alla ska tvingas uppleva kaos, brottslighet och social oro, ingen ska komma undan. Det framgår inte om man på riktigt tror att detta skulle minska främlingsfientligheten i Sverige.
På samma linje går tidigare förslag om "bussning" av elever från stökiga invandrarområden till mer välfungerande skolor i andra delar av en stad eller kommun. Tanken är att eleverna i väl fungerande skolor ska lyfta elever från utanförskapsområdena. Effekten där det har prövats har tyvärr ofta snarare varit att de tidigare studiemotiverade eleverna dragits ned av att klassen fyllts på med elever med sämre intresse av studier. Mer stök och bråk och oroligare klassrum är inte ett pris som föräldrarna till de ursprungliga barnen vill betala. Barn ska inte användas som integrationsmedel på det sättet.
Jag tycker det finns all anledning att se upp. Röstar man på S, V och MP så är risken stor att deras vilja att tvångsintegrera människor kommer leda till en del hårresande beslut som går ut över många människor. Vilja finns definitivt hos vänstersidans politiker, även om man lär hålla låg profil i dessa diskussioner under tv-debatterna i valrörelsen.
Jag inser att alla förslag av denna typ är välmenande. Man vill på riktigt underlätta den integration som blivit närmast omöjlig när Sverige under så kort tid tagit emot så enormt många människor med helt annan kultur, utbildningsnivå och religion. Men förslagen slår fel. Om man vill minska främlingsfientligheten och gynna integrationen måste det börja hos människorna i förorten. Det är dom som måste vilja integreras och anpassa sig, inte majoritetsbefolkningen, det är dom som måste anstränga sig för att skaffa jobb, utbilda sig och lära sig svenska. Om de som bor i de mer väl fungerande områdena upplever att de påtvingas sociala problem som försämrar deras egen boendemiljö eller barnens skolgång kommer det leda till kraftiga motsättningar i samhället och ett hat mot invandrare som jag inte tror någon vill se. Ibland måste man tänka ett steg längre.
Invasiva arter är ofta inte ett nationellt problem utan ett lokalt
2025-10-19
Det här med invasiva arter har ju diskuteras mycket i media, och både på EU-nivå och i Sverige diskuteras vilka arter som ska omfattas och hur de ska bekämpas. Personligen tycker jag hela debatten är konstig.
Det är till att börja med svårt att förstå prioriteringarna i det svenska förslaget från ansvarig myndighet (Naturvårdsverket) där man undantar två av de invasiva arter som är ett stort problem i stora delar av landet. Det handlar om mördarsniglar och det handlar om kirskål. Dessa två arter förstör enorma mängder odlingar både för bönder och trädgårdsodlare i stora delar av landet. Men dessa vill inte myndigheten ta med på sin lista "eftersom det ändå inte går att bekämpa". I stället väljer man ut andra arter som exempelvis vresros och lupiner som i stora delar av landet inte är något som helst problem.
Det myndigheten missar är att problem med invasiva arter oftast är lokala eller regionala - inte nationella.
I vissa delar av landet är tex lupiner ett jätteproblem. Jag har själv sett det i delar av Mellansverige där lupinerna helt har tagit över i princip all mark och trängt ut all annan växtlighet. Definitivt mycket invasiva. I mina trakter är lupiner inget problem alls, de trivs inte särskilt bra och förekommer främst i dikeskanter och i slänter längs motorvägarna, och i trädgårdar vid gamla torp. De stör ingen alls. Hemma i min by växer de på samma ställen som de gjorde när jag var barn och cyklade förbi, Och det är 50 år sedan. De är enligt min åsikt en traditionell svensk växt som under århundraden funnits framför torp och stugor, och som dessutom lockar massor med insekter som vi också vill värna. Faktum är att lupiner är ganska kräsna med var de växer. Jag lyckas inte ens få dem att trivas i min egen trädgård, och då är jag ärligt talat ganska bra på det här med trädgård och växter.
Vresrosor är ett annat exempel. Det är en ursvensk växt som funnits i trädgårdar i hundratals år. Ute vid stränder längs västkusten är de ett stort problem, och där behöver den bekämpas. I inlandet är den knappast någon invasiv art alls. Jag har vresrosor vid staketet i min trädgård, en vacker växt med härlig doft på blommorna, lättskött, och den håller sig där den är. Den ger också nypon som uppskattas av fåglar och vilda djur.
 
Balsaminer är en annan växt som pekas ut, även om den inte verkar ha kommit med på den slutliga listan. Märkligt tycker jag. Visst kan de sprida sig, ofta vid fuktiga platser, men det är en ettårig växt som endast sprider sig med frön som växten kastar ut ut frökapslar. Jag har Balsaminer i trädgården, de blir stora och ståtliga och får vackra rosa, röda eller vita blommor som dessutom doftar gott. De är också älskade av insekter. Vill man bli av med Balsaminer slår eller klipper man av dem före blomningen eller drar upp dem när plantorna är små. Då blir det inga frön och inga nya plantor och de plantor man slagit av dör när vintern kommer. Ett års avklippning slår ut hela beståndet.
Både Lupin och Vresros är enligt min åsikt svenska kulturväxter som bevisligen funnits här i århundraden. Och Balsaminer är ofta inget stort problem. Att förbjuda dessa växter nationellt är faktiskt helt orimligt och skulle reta många trädgårdsägare och växtintresserade. Som engagerad trädgårdsamatör hör jag ilskan bland likasinnade som tycker diskussionen har spårat ur. På samma sätt är det troligen med en del andra arter på den omdebatterade listan. Vissa av dem är ett problem på en plats, andra är ett problem på ett annat ställe.
Sverige ser helt olika ut och växter trivs olika bra på olika platser. Att lägga resurser på att nationellt bekämpa växter eller förbjuda försäljning av växter som lokalt inte är något problem är ett slöseri och dessutom miljöförstörande - biologisk mångfald betyder faktiskt att olika typer av växter måste kunna få utrymme i vår natur och i våra trädgårdar. Vi ska inte ha nationella beslut om invasiva arter och åtgärder mot dessa, detta är en lokal eller regional fråga. Det bästa är att låta kommunerna bestämma på vilka platser olika växter eller djur upplevs som invasiva och behöver bekämpas, det är i kommunerna man har kunskap om det lokala. Min lösning med lokala beslut skulle minska samhällskostnaden för detta och göra att man kan koncentrera resurser för kraftfull bekämpning till platser där arterna verkligen är ett problem. Och i övrigt bevara den biologiska mångfalden och blomsterprakten i vår natur och i våra trädgårdar.
Årets dahlior
2025-10-18
Hösten har hittills varit ganska mild med bara lätt frost och dahliorna har klarat sig och fortsatt blomma. Men nu kommer lylan och den verkliga frosten och det är snart dags att gräva upp alla dahliorna för vinterförvaring. Blir många fina buketter inne i huset nu.
Här lite bilder från årets säsong. En riktigt bra odlingssäsong.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Riksdagsmotion (11 och 12): Motioner som rör utlandssvenskar
2025-10-17
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1767 av Jan Ericson (M): Förenkling för utlandssvenskar att förnya sina svenska pass
Länk till motionen
Motion 2025/26:1937 av Jan Ericson (M): Utlandssvenskars skyldigheter vid krig och kris
Länk till motionen
Läs motionerna via länkarna ovan för mer detaljer.
Organisationen Svenskar i Världen uppmärksammar mina och andras motioner på denna sida.
Vänstertidningen ETC diskuterar mitt uttalande om inkomstklyftor
2025-10-16
Vänstertidningen ETC har en riktigt läsvärd artikel om det här med inkomstskillnader och ekonomiska klyftor i samhället. I artikeln kommenteras ett av mina inlägg på X, där jag påpekar att löneskillnaderna i Sverige är bland de lägsta i Europa. Samtidigt har jag egentligen aldrig kommenterar frågan om ekonomiska klyftor i övrigt. Det är två olika saker.
I artikeln förespråkar en forskare att det är viktigare att hålla nere skatten på arbete jämfört med skatten på kapital. Det kan möjligen stämma om enda målet är att minska klyftorna. Men eftersom avkastningen på kapital ofta kommer från överskott på redan beskattade arbetsinkomster/näringsinkomster blir samtidigt en hög kapitalskatt orättvis. Den minskar också intresset från enskilda att investera och placera sina sparpengar på börsen - något som är oerhört viktigt för att hjälpa växande företag att utvecklas och anställa fler.
Att människor blir rika är ett samhällsproblem bara om man låter avundsjukan vara en bärande del av politiken. Det är viktigare att bekämpa fattigdom än rikedom. När rika människor konsumerar kommer det exempelvis in en massa moms till staten. Om människor får räntor, utdelningar och vinster från kapital blir ju inte andra människor fattigare - tvärtom! Det betyder att staten får in skatt på kapital som annars aldrig skulle kommit in, och denna skatt kan användas för andra ändamål. Så länge kapitalskatten är på rimlig nivå är det en vinst för alla.
Dagens regering sänker skatten på arbete dramatiskt, men vi sänker också skatten på sparande på ISK vilket jag tror är en mycket bra politik för att få fler att spara mer. Ett eget sparande skapar trygghet och oberoende och gör människor mindre beroende av att stå med mössan i hand och be om samhällets stöd i en krissituation.
Läget vi ärvde vid regeringsskiftet 2022
2025-10-15
Ibland är det bra att påminnas om hur Sverige såg ut när Tidöpartierna vann valet 2022. Jag bruklar ju påminna om den höga brottsligheten, det underfinansierade försvaret, världens högsta dieselpriser, den enorma inflationen och den höga arbetslösheten trots högkonjunktur. Men det finns mer att påminna om.
Här några bilder från gårdagens föredragningar i finansutskottet när vi gästades av experter från Ekonomistyrningsverket respektive Danske Bank som gav sin syn på landets ekonomi och räntepolitiken. Jag tror få inser vilket allvarligt läge Sverige befann sig i när Moderaterna och Tidöpartierna tog över regeringsansvaret efter valet 2022.
1. Inflationen:
Inflationen hade vid valet 2022 stigit sedan 2020, och nådde sin topp en bit in på 2023. Därefter minskade inflationen tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik och riksbankens räntepolitik. Dessutom medförde sänkta drivmedelskostnader att inflationsnedgången förstärktes. Idag syns en liten uppgång igen, till en nkivå på 3-4%, vilket dock är långt under de 10-11% som rådde vid toppen runt årsskiftet 2022/2023.
2. Reallönerna:
När inflationen är hög slår det direkt mot reallönerna. Man bruykar säga att inflation är löntagarnas värsta fiende. För även om lönerna ökar så stiger priserna fortare. Därför är det viktigt att veta att reallönerna sjönk kraftigt under S-regeringen och nådde sin botten precis runt valet 2022, för att nu sakta återhämta sig under dagens moderatledda regering.
3. Jobben:
Socialdemokraterna lovade när de tillträdde sin regering efter valet 2014 att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet. Facit efter åtta år, varav i huvudsak under högkonjunktur, blev att Sverige fick EU:s tredje högsta arbetslöshet, och för första gången sedan vi gick med i EU var arbetslösheten högre än genomsnittet i EU. Detta förstärktes med att många nyanlända kom ut på arbetsmarknaden.
Nedanstående figur visar förändringen i lediga jobb, redovisat veckovis för åren 2004 och framåt. Man ser att det varierar kraftigt med konjunkturen. Under pandemin minskade antalet lediga jobb, för att sedan öka kraftigt 2021. Men under 2022 föll antalet lediga jobb kraftigt och låg väldigt lågt när den moderatledda regeringen tillträdde. Det var detta vi ärvde. Sedan början av 2024 har kurvan vänt uppåt och idag finns det en hel del lediga jobb att söka.
Finansutskottet avvisar EU:s förslag om nya egna medel
2025-10-14
EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel, det vill säga inkomstkällorna till EU:s budget, för perioden 2028 och framåt. Finansutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen och bedömer att det är alltför långtgående. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska invända mot förslaget i ett motiverat yttrande.
EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och tre förslag är nya. Dessa föreslås baseras på.
* mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
* EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsländerna men där 30 procent i stället föreslås gå till EU:s budget
* en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget
* en uttagssats på 15 procent ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland
* en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år.
Målet med EU-kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningar EU står inför. Enligt kommissionen handlar det bland annat om "EU:s ökade behov av finansiering för prioriterade områden som konkurrenskraft, försvar, säkerhet, grön och digital omställning samt hantering av externa kriser". Jag skulle dock snarare hävda att det i första hand handlar om oförmåga till prioriteringar av den enorma budget EU redan disponerar., samt att den tidigare beslutade coronafonden/återhämtningsfonden (NGEU) kostar mycket mer än beräknat eftersom räntorna på de av EU upptagna lånen stigit kraftigt.
Själv är jag moderaternas ansvarige i Finansutskottet för EU:s budgetfrågor, och jag är glad för den stora samsynen i finansutskottet när det gäller Sveriges motstånd mot en allt större EU-budget, samtidigt som den svenska avgiften då skulle öka.
"Fred" i Gaza?
2025-10-14
Jag blir ärligt tsalat lite förvånad över att så många politiker och journalister på riktigt verkar tro att det har förhandlats fram en fred mellan Israel och Hamas. Med tanke på att alla fredsförsök under 70-80 år i detta område har misslyckats känns det ganska naivt att tro att just detta skulle lyckas. Inte minst med tanke på att Hamas deklarerat att man inte tänker låta avväpna sig, att man tänker fortsätta vara en tydlig kraft i det palestinska samhället, och inte minst när vi det senaste dygnet kunnat ta del av propagandafilmer från Hamas som bland annat visar offentliga avrättningar av rivaliserande grupper i Gaza.
Att inbilla sig att man kan göra långsiktigt hållbara överenskommelser med en terrorgrupp är ärligt talat otroligt naivt och aningslöst.
Hur är det ens möjligt att SVT har så låg kunskap?
2025-10-13
Efter partiledardebatten igår kom en lite försynt rättelse fråpn SVT avseende ett tidigare inlägg. Man hade intervjuat en diakon som påstod att många föräldrar har så dåligt ekonomi att de inte har råd att hämta ut medicin till sina barn. Detta fick stå oemotsagt i programmet.
När sedan SVT blev upplysta om att medicin till barn alltså är avgiftsfri upp till 18 års ålder blev man såklart tvungna att rätta. Frågan är om SVT:s reportrar är så otroligt okunniga, eller om det stämmer som vissa antyder att man medvetet lät påståendet stå oemotsagt av politiska skäl? Det hela är så förbluffande att man börjar undra.
Tjafsigaste partiledardebatten på länge
2025-10-13
Gårdagens partiledardebatt gav väl inte så mycket nytt. Det blev tydligt att det inte finns någon samlad opposition - tre partier i oppositionen vill gå vänsterut med höjda skatter och ett parti, Centerpartiet, vill gå åt ett helt annat håll. V vägrar styra ihop med C och C vägrar styra ihop med V. För mig är det en betydligt större oenighet än på vår sida, där de fyra partierna har en hyfsad samsyn om politiken. Att både SD och M vill se sina partiledare som statsminister och alla fyra partierna anser att de bör sitta med i regeringen. Jag tar detta med en nypa salt, det är en sjäölvklar del av valrörelsen - alla större partier vill såklart ha statsministerposten och alla vill såklart ingå i en regering. Men Tidöpartierna har visat att politikens innehåll trots allt är viktigast. Jag tror tror man kommer lösa detta förhandlingsvägfen efter valet. Viljan att fortsätta reformera Sverige är väldigt stark mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget.
Värst med debatten var den dåliga disciplinen hos flera av partiledarna, som tjafsade i mun på varandra. Allra värst var Vänsterpartiets partiledare som betedde sig på ett oerhört orimnligt sätt. Vi har ärligt talat betydligt bättre disciplin i riksdfagen och jag har ju själv äramn att sitta som talman/ålderspresident ibland och leda debatterna. Att riksdagsledamöter talar i mun på varanbdra är ganska ovanligt. Jag skrev därför ett litet förslag på X, och det visade sig ju att fler tänkt samma tanke, inklusive den moderata partiledningen. Kan man inte sköta sig får man stänga av mikrofonen när vederbörande inte har ordet.
Riksdagsmotioner (8, 9 och 10): Klimatpolitik
2025-10-12
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1953 av Jan Ericson (M): Tydligare princip om faktabaserad klimatpolitik
Länk till motionen
Motion 2025/26:1952 av Jan Ericson m.fl. (M); Konsekvensanalyser för en hållbar svensk klimatpolitik
Länk till motionen
Motion 2025/26:1958 av Jan Ericson (M): Avskaffande av Klimatpolitiska rådet
Länk till motionen
Dessa tre motioner har direkt koppling till min och andra moderaters hårda kritik mot den förda klimatpolitiken. Den första motionen efterlyser en mer faktabaserad klimatpolitk. Den andra motionen efterlyser tydligare konsekvensanalyser innan man inför olika förslag inom klimatpolitiken. Och i den sista motionen föreslår jag avveckling av det Klimatpolitiska rådet.
Läs motionerna via länkarna ovan för mer detaljer.
Riksdagsmotion (7): Effektiviseringsfunktion inom Regeringskansliet
2025-10-11
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/261731 av Jan Ericson(M): Effektiviseringsfunktion inom Regeringskansliet
Länk till motionen
Lösningen på dåligt fungerande verksamheter inom det effentliga är inte att ösa in mer pengar i svarta hål. Det har redan prövats med dålig framgång av olika regeringar genom åren. Lösningen är i stället prioritering och att effektivisera en ofta väldigt trög och byråkratisk verksamhet.
Det kommer löpande signaler och rapporter om att svensk statsförvaltning inte alltid är effektiv. Olika regeringar har genom åren lyckats mer eller mindre bra med att effektivisera den statliga verksamheten och att minska skattebetalarnas kostnader. För att få bättre kraft i detta viktiga arbete föreslår jag att man skapar en särskild effektiviseringsfunktion hos regeringskansliet som enbart har effektivisering som uppdrag.
EPP svänger - vill upphäva EU-förbudet mot nya bensinbilar 2035
2025-10-10
I går skrev jag om att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill skrota EU:s förbud (2023) mot försäljning av nya bensin och dieselbilar från 2035. En linje jag själv drivit ända sedan förslaget kom på tal och senare beslutades i EU. Alla realister begrep redan då att det var ett omöjligt beslut, men den extrema klimatagendan i EU gjorde att alltför många länder och EU-politiker rättade in sig i ledet och drev igenom förbudet.
I dag går EPP (största partigruppen i EU-parlamentet, där moderaterna och kristdemokraterna ingår) ut med denna nyhet på X. Man ändrar nu position och kräver att EU-beslutet rivs upp. Detta är inget annat än en bomb i EU-politiken.
Kravet från CDU/CSU i Tyskland väger sannolikt mycket tungt. Jag tvivlar också på att EPP i EU-parlamentet skulle gjort denna positionsförändring i strid mot EU-kommissionens ordförande von der Leyen (som representerar EPP). Hon har pressats hårt av sitt eget parti i Tyskland. Moderaternas Tomas Tobé är samtidigt en av EPP:s viceordföranden i EU-parlamentet och det gör det hela mycket intressant vad gäller den kommande svenska regeringslinjen i frågan. Jag hoppas såklart att Sverige stödjer EPP:s linje, Sverige är ju också en viktigt bilbyggarland och Volvo Cars ett viktigt företag.
För mig personligen känns det fantastiskt att se hur klimatextremismen faller samman i punkt efter punkt i EU just nu. Det går snabbare än jag vågat tro. Jag har kämpat mot den destruktiva klimatextremismen i över 15 år, och plötsligt börjar allt fler tycka som jag.
Jag har också hela tiden sagt att det aktuella förbudet självklart kommer rivas upp före 2035 eftersom det helt enkelt är orealistiskt. Men jag hade inte trott att omsvängningen skulle gå så snabbt i EU som den gör just nu.
Det är dock lång väg fram till beslut att riva upp förbudet. EPP har inte egen majoritet i parlamentet. Ett förslag att riva upp förbudet skulle säkert få stöd av ECR (Sverigedemokraternas partiblock) och andra mindre partigrupper till höger om dem, men för vinnande beslut krävs även stöd av Socialdemokraterna. Frågan är om Socialdemokraterna vågar utmana alla bilarbetare i hela Europa, sannolikt många av deras egna väljare och slåss för att behålla förbudet? Jag tvivlar. Men efter ett eventuellt beslut att riva upp förbudet lär det bli ytterligare förhandlingar och medlemsstaterna och EU-kommissionen ska ju också säga sitt.
Jag tror dock ingen kan stoppa den sten som nu satts i rullning. Klimatextremismens tid är förbi, Europa har inte längre råd med klimatdogmatism som skadar hela den europeiska ekonomin och konkurrenskraften. Nya bensin- och dieselbilar kommer med all säkerhet säljas i EU även efter 2035.
Riksdagsmotion (6): Inför slöjförbud i grundskolor och förskolor
2025-10-09
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:3475 av Alexandra Anstrell, Jan Ericson mfl (M):
Införande av slöjförbud i grundskolor och förskolor för allas rätt till frihet
Länk till motionen
I Iran riskerar kvinnor livet för att slippa bära slöja. I Sverige pågår samtidigt förtryck mot unga flickor och rent av barn, som tvingas bära slöja. I våra skolor och förskolor ska barn fostras till demokratiska medborgare. All utbildning ska enligt skollagen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vi måste vara tydliga med att svensk lag och mänskliga rättigheter gäller alla; det finns inga undantag oavsett vilken religion man har eller vilken kultur man kommer ifrån. Då blir det märkligt om vi tillåter förtryck av småflickor som tvingas täcka håret och gå i heltäckande kläder.
Vi har avgränsat motionen till grundskola och förskola - när ungdomar blir myndiga har de givetvis rätt att göra sina egna val, exempelvis gäller det 18-åringar som går i gymnasiet.
Personligen anser jag samtidigt att det även bör gälla slöjförbud för lärare under arbetstid. Vuxna människor bär vilka kläder de vill, men den som är i offentlig tjänst, exempelvis som lärare eller i sjukvården, hemtjänsten eller äldreomsorgen, den som arbetar som polis, i försvaret, i en domstol eller som hanterar medborgarkontakter hos en myndighet bör inte bära slöja eller heltäckande kläder eller annan starkt religiös eller kulturellt förknippad klädedräkt under arbetstid.
Arbetar man offentligt ska man under tjänstetid alltid vara neutral och uppfattas som en representant för hela det öppna svenska demokratiska samhället. Då kan man inte tydligt representera en viss kultur eller religion under arbetstid. Det är också skälet till att jag inte heller tycker poliser eller militärer i uniform ska delta i manifestationer eller på i Pride-parader. Vad man gör på sin fritid är upp till var och en, men då deltar man i civila kläder och inte i uniform.
Vår motion har redan uppmärksammat av en kvinnoorganisation, och det blir säkert mer uppmärksamhet. Vi har motionerat i frågan flera år nu med lite olika formuleringar. Det brukar alltid bli en debatt och ett engagemang och medialt intresse. Och vi upplever att opinionen allt mer går vår väg. Kanske når vi äntligen framgång med motionen? Vi får se.
Riksdagsmotion (5): Anmälningsplikt i stället för krav på tillstånd
2025-10-09
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1723 av Jan Ericson, Lars Beckman och Kjell Jansson (M) Anmälan i stället för tillstånd
Länk till motionen
Att förenkla livet för både privatpersoner och näringsidkare är en viktig del av vår moderata ideologi. Om man kan förenkla byråkratin och minska kostnaderna är det bra för alla. I denna motion föreslår jag och mina kolleger att vi behöver ersätta fler tillståndskrav med en anmälningsplikt. I stället för att vänta på en omfattande och tidskrävande tillståndsprövning, som dessutom kostar pengar för den sökande, borde det ofta kunna räcka med att anmäla att man bedriver en viss verksamhet. Om kommun eller myndighet inte ser något problem med detta behöver man inte agera. I annat fall kan man initiera ett tillståndsärende. Detta skulle spara både tid och pengar för alla inblandade.
Självklart måste EU:s förbud mot nya bensin och dieselbilar hävas
2025-10-09
Jag berättade ju i ett tidigare inlägg om mitt samtal med en tysk politiker som uttryckte sin stora oro för EU:s destruktiva beslut att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035. Det är helt enkelt ett helt orimligt mål som jag anser att Sverige borde agera mot, särskilt nu när till och med Volvo skjutit fram sina planer på att bara bygga elbilar i framtiden.
Själv har jag hela tiden sagt att detta förbud är så dumt att det naturligtvis aldrig kommer träda ikraft. Ett antal tyska och europeiska bilföretag verkar göra samma bedömning eftersom man backat från tidigare beslut att bara bygga elbilar, och nu i stället utvecklar nya bensin eller dieselmotorer. Både Mercedes och BMW pressas av kinesisk konkurrens på elbilssidan och vill fortsätta bygga bensinbilar, och Audi är ett annat problemtyngt bilföretag som aviserat nedläggning av tre stora bilfabriker. Även i Tjeckien finns stark opinion mot EU-beslutet som hotar den viktiga tjeckiska bilindustrin.
Nu går Tysklands förbundskansler Merz ut med ett tydligt krav att skrota förbudet. Jag står helt bakom detta krav och vet att många av mina moderata riksdagskolleger håller med. Jag hoppas Sveriges regering kommer att stödja detta utspel, men känner stor osäkerhet för om det blir så. Klimathysterin lever tyvärr kvar hos en hel del svenska politiker i många partier, även om allt fler blir realister i klimatfrågan.
Riksdagsmotion (4): Motverka kommuners/regioners utköp av chefer
2025-10-09
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1719 av Jan Ericson (M), Motverka kommuners och regioners omfattande utköp av chefer
Länk till motionen
Detta är en motion som ligger väl kanske lite på gränsen för vad regeringen ska engagera sig i. Det kommunalöa självstyret är grundlagsfäst. Men med detta sagt så är staten en viktig finansiär av kommunal verksamhet och allt slöseri i kommuner och regioner drabbar på det viset även staten i from av ständig begäran om mer pengar. Ett exempel på slöseri är kommuners och regioners "utköp" av chefer och andra anställda som man vill göra sig av med.
Kommuners och regioners utköp av chefer och annan personal har ökat kraftigt genom åren och kostnaderna uppgår enligt Slöseriombudsmannen till enorma summor. Enligt en rapport har exempelvis Västerås sedan 2020 köpt ut 163 personer för 32 miljoner och Linköping har köpt ut 180 personer för 30 miljoner. Det betyder att dessa två kommuner köper ut i genomsnitt tre personer varje månad! Halmstad har under samma tid köpt ut 130 personer för 26 miljoner. Att ”köpa ut” någon måste rimligen vara den absolut sista lösningen i extremt komplicerade situationer.
I normalfallet bör en chef eller medarbetare som inte fungerar omplaceras till annan uppgift. I det fall oegentligheter förekommit bör personen avskedas och inte köpas ut. I allavarlga fall där det förekommit misstänkta brott bör även polisanmälan göras och skadeståndsanspråk kunna ställas. Kommunerna och regionerna agerar enligt min åsikt alltför tandlöst. Visserligen kan avsked leda till ett och annat ärende till Arbetsdomstolen, men kostnaderna för detta bör bli mindre än kostnaden för alla dessa utköp.
Det finns också anledning att ställa frågan hur vissa kommuner och regioner kan misslyckas så ofta med sina rekryteringar. I sak är beslut om utköp och andra personalfrågor en kommunal angelägenhet, och mycket hänger ihop med de arbetsbeskrivningar och anställningsavtal som upprättats i samband med anställningen. Men med tanke på att staten via statsbidrag är en stor finansiär av kommuner och regioner bör regeringen överväga att lyfta frågan med SKR för att få en diskussion om eventuellt stöd och olika åtgärder för att motverka detta allt kostsammare förfarande.
Jag var den fjortonde mest flitiga att lämna in riksdagsmotioner i år
2025-10-07
Nu har Riksdagen registrerat alla årets 3.738 riksdagsmotioner. Moderaternas ledamöter har skrivit flest. Själv är jag på plats 14 när det gäller antalet motioner, 61 stycken. I genomsnitt skrev varje riksdagsledamot knappt 11 motioner var.
Från denna vecka och fram till jul kommer jag att efterhand att lägga ut alla mina 61 motioner (en del skrivna gemensamt med andra) på min blogg och förklara vad vi motionerat om och varför. De tre första är redan utlagda. Du hittar dem i inläggen nedan.
Dagens Opinion har gjort en sammanställning av antalet motioner per parti, och har också gjort en topplista över de 29 (bland annat jag) som lämnat in mer än 50 motioner. Lite kul är det att man i den listan tappat bort bokstaven "p" för alla miljöpartister och döpt dem till moderater. (Listan ovcanför med fördelning per parti verkar dock vara korrekt ändå).
Riksdagsmotion (3): Granskning av medborgarskap beviljade efter 2000
2025-10-08
Jag kommer löpande att presentera alla de riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1730 av Boriana Åberg och Jan Ericson (M) Svenska medborgarskap beviljade efter 2000
Under en mycket långt tid har det varit otroligt lätt att bli svensk medborgare. Varken kunskaper i svenska eller egen försörjning har krävts. Det har inte heller krävts att man kan styrka sin identitet, endast att kunna ”göra det sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig”. De senaste fem åren har Migrationsverket beviljat över 10 000 personer svenskt medborgarskap utan att ens lyckats fastställa det ursprungliga medborgarskapet.
Enligt en granskning utförd av tidskriften Fokus fattades nio av tio medborgarskapsbeslut under åren 2016 – 2020 av en ensam, icke säkerhetsklassad handläggare. I en granskning av rättssäkerheten i anknytningsärenden konstaterade Riksrevisionen att det fanns ”stora brister, framför allt vad gäller att klargöra den sökandens identitet”.
Under perioden 2020 - 2024 har 391 992 personer beviljats svenskt medborgarskap. Endast 756 medborgarskapsärenden har under 2024 avslagits på inrådan av SÄPO av säkerhetsskäl. Året dessförinnan var antalet 566 och tidigare år mellan 100 och 180 ärenden. Det ringa antalet avslag i förhållande till helheten tyder på att de kan finnas ett stort mörkertal, och att personer som kan vara säkerhetsrisker kan ha blivit svenska medborgare.
Vi tycker av dessa skäl att en granskning av svenska medborgarskap beviljade efter 2000 bör genomföras. Egentligen borde det göras även på äldre beslut än så, men man får ju dra gränsen någonstans. Avsikten är att för de med dubbelt medborgarskap återkalla det svenska medborgarskapet om det beviljats på uppenbart felaktiga grunder. Något som dock kräver en lagändring som känns synnerligen motiverat.
Riksdagsmotion (2): Visselblåsarfunktion för statligt anställda
2025-10-07
Jag kommer löpande att presentera alla de riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1747 av Jan Ericson (M) Visselblåsarfunktion för statligt anställda
Länk till motionen
Jag är ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen, ett organ med företrädare för samtliga partier som följer Riksrevisionens arbete och har regelbundna möten med myndighetens ledning. Frågor om revision och kamp mot korruption, slöseri och missförhållanden i statlig verksamhet ligger mig extra varmt om hjärtat.
Sverige är enligt de globala mätningar som görs ett av de länder i världen som har lägst korruption, även om vi fallit lite i rankingen på senare år. Men det är ingen tvekan om att det inom statlig verksamhet, såväl myndigheter som statliga aktiebolag och annan verksamhet förekommer missförhållanden emellanåt som behöver undersökas, åtgärdas och följas upp. Det är dessutom ganska uppenbart att det förekommer mer missförhållanden än det vi ser, och mer än det som når medias och politikens granskning. Att medarbetare kan larma anonymt om saker som inte är som de borde är en nyckel för att bekämpa missförhållanden.
I syfte att få information om sådana missförhållanden har bolag och vissa kommuner infört så kallade ”wistle-blower-funktioner”. Organ där en anställd anonymt kan anmäla inträffade oegentligheter eller missförhållanden, eller misstanke om sådana, vilket sedan kan undersökas av kompetent personal. I min motion påpekar jag att det finns anledning att anta att det finns behov av en likande funktion inom statlig verksamhet och att man därför bör överväga att införa en sådan funktion.
Lönekrav för arbetskraftsinvandring skärps mindre än aviserat
2025-10-06
I november 2023 skärptes lönekravet för arbetskraftsinvandring och sattes till 80% av medianlönen i Sverige. Då låg denna nedre lönegräns på drygt 27.000 kronor, och idag ligger gränsen på 29.680 kronor. Tidigare har regeringen aviserat att lönegränsen ska höjas till 100% av medianlönen, dvs 37.100 kronor i år. Detta är en del av Tidöavtalet.
Förslaget om höjning till 100% har fått kritik från näringslivet och fackföreningarna som menar att det är kollektivavtalad lön som bör gälla som gräns för varje yrke. Man menar att det är arbetsmarknadens parter som råder över denna fråga. Jag och regeringen håller inte med - om man importerar arbetskraft till låglöneyrken och dessa tar med sig sin familj finns det ingen chans att försörja familjen på en låg lön. Samhället kommer tvingas stötta familjen ekonomiskt, och samtidigt ska barn erbjudas skolgång och familjen erbjudas all övrig samhällsservice, som exempelvis sjukvård och tandvård. Kostnaden för samhället blir mycket högre än den skatt som den lågavlönade anställde betalar. Ekvationen går inte ihop samhällsekonomiskt. Vi vet dessutom att regelverket missbrukas och att det förekommer en hel del fusk.
Dessutom har vi redan 400.000-500.000 arbetslösa (beroende på hur man räknar), och många av dessa är asylinvandrare och anhöriga till dessa med låg utbildning. De lågutbildade behöver ta de lediga enklare jobb som finns i stället för att vi tar hit utländsk arbetskraft för enklare jobb inom exempelvis restaurang, butik, städ, snabbmatsbud, vissa servicenäringar och jord/skogsbruk. Våra reformer med bidragstak, aktivitetskrav i ersättningssystemen mm kommer öka drivkraften för den som är arbetslös att ta de lediga jobb som finns.
Kritikerna liksom media verkar också ha missat att de skärpta lönereglerna endast gäller arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Inom EU med ca 450 miljoner invånare, varav 200-300 miljoner är i arbetsför ålder, finns en stor möjlighet att rekrytera till kollektivavtalade löner i alla yrken. Kritiken är överdriven.
Men med detta sagt - jag har själv ifrågasatt om man verkligen redan nu ska höja lönegolvet till 100% av medianlönen. Jag tycker först man ska utvärdera effekterna av den redan höjda gränsen och skjuta upp höjningen till 100%. Dagens gräns på 80% räcker sannolikt för att nå de mål regeringen har. Jag har också påpekat att det kan finnas skäl att göra undantag i vissa bristyrken.
I dag meddelar regeringen och Sverigedemokraterna att man höjer lönegränsen till 90% av medianlönen, dvs 33.390 kronor per månad. Det betyder att vi inte höjer gränsen lika mycket som vi enades om i Tidöavtalet. Samtidigt kommer Regeringen ges mandat att vid behov meddela undantag från lönekravet i vissa bristyrken, samt ges möjlighet att helt exkludera enskilda yrken från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandring för personlig assistans är ett exempel som redan förbjudits på grund av risken för fusk.
Regeringen och Sverigedemokraterna meddelade idag även att man går vidare med förslag som skärper villkoren för anhöriginvandring. Det gäller bland annat införande av en väntetid på två år innan man får ta hit anhöriga, samt en begränsning av anhörigkretsen. Regeringsunderlaget är också överens om att ta fram förslag på ytterligare skärpningar i förhållande till utredningens förslag på försörjningskrav. Huvudspåret ska vara att höja nivån motsvarande den planerade nivån för medborgarskap.
Ytterligare ett besked gäller att regeringen och Sverigedemokraterna under nästa år kommer att tillsätta en utredning, som ska inventera vad som går att göra för att öka det straffrättsliga ansvaret för den som anlitar underentreprenörer som i sin tur använder illegal arbetskraft.
Regeringen och Sverigedemokraterna har haft en nära dialog med både företag och branschorganisationer. Ambitionen har varit att hitta en balanserad nivå där det skapas fler incitament för personer som redan befinner sig i Sverige att ta de jobb som finns, ribban för missbruk höjs, samhällskostnaderna minskar och svensk konkurrenskraft värnas. Jag är mycket nöjd med dagens besked, det är heltäckande, det är väl avvägt och man har lyssnat på konstruktiv kritik och även tillgodosett kravet på möjlighet till vissa undantag vid behov. I kombination med regeringens övriga åtgärder i ersättningssystemen kommer detta bli bra. Dessutom tar vi nu tag i anhöriginvandringen som är det område som återstår att skärpa upp. Nu behöver de nya reglerna få verka några år, och sen får man utvärdera effekterna.
Riksdagsmotion (1): Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev
2025-10-05
Jag kommer löpande att presentera alla de riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer också göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:348 av Lars Engsund och Jan Ericson (M) Sänkt stämpelskatt för lagfart och pantbrev
Länk till motionen
När systemet för lagfarts- och pantbrevskostnader infördes speglade stämpelskatten den faktiska kostnaden för myndigheterna att utfärda skriftliga pantbrev och lagfartsbevis. Skatten i procent beräknades på dåtidens relativt sett låga fastighetspriser och belåningsbehov.
I dag görs arbetet digitalt och några fysiska handlingar utfärdas inte utan allt registreras i fastighetsregistret. Arbetsbördan för handläggaren är avsevärt mindre än med det gamla papperssystemet. Trots detta tas oskäligt höga stämpelskatter ut. Om man köper en fastighet för 5 miljoner kronor blir exempelvis stämpelskatten 1,5 %, dvs 75 000 kronor. Om man behöver pantbrev för att låna 3 miljoner kronor blir skatten 60 000 kronor (2 %). Detta är helt oskäliga skatter som i praktiken inte är något annat än en extra fastighetsskatt som helt saknar koppling till myndighetens arbete.
Skatterna medför att kostnaden för nybyggnad av bostäder ökar. Det finns inte heller någon rimlig anledning att ta ut en högre kostnad för ett pantbrev på 1 miljon eller 100 000 kronor då arbetet för handläggaren är detsamma. Därför motionerar jag och min riksdagskollega Lars Engsund (M) om en sänkning av dessa skatter.
Presentation av årets riksdagsmotioner
2025-10-05
I morgon ska alla årets riksdagsmotioner vara inlämnade och registrerade (två veckor efter att regeringens budgetproposition presenterats). Som alltid blir det ett betydande antal motioner från mig, och eftersom det också är sista gången jag kan lämna in enskilda motioner i riksdagen innan jag lämnar riksdagen efter nästa val så har jag också tagit några tidigare motioner som inte haft någon framgång tidigare, i repris. Totalt blir det nog en 50-60 motioner i år, ensam eller tillsammans med andra.
Många menar att det är meningslöst att skriva enskilda motioner "eftersom allt ändå avslås". Jag delar inte den bilden. För det första har jag fått igenom ett antal motioner genom åren, helt eller delvis. För det andra har förslag i många avslagna motioner ändå blivit verklighet i förslag från regeringen senare. Motioner är ett sätt att väcka debatt, motionerna hanteras av respektive riksdagsutskott, debatteras ibland i Kammaren och uppmärksammas ibland i media. Som riksdagsledamot har man möjlighet att påverka samhällsdebatten, och det är det jag försöker göra med mina motioner.
I höst tänker jag gå igenom alla mina motioner här, i en lång rad inlägg. visa vilka problem jag ser och mina förslag till åtgärder. Dessutom samlar jag ju alla motioner från alla år på denna sida.
Dags att återigen uppmärksamma 4 oktober
2025-10-04
För mig är den 4 oktober själva symbolen för kampen mot socialismen, i detta fall symboliserade av kampen mot löntagarfonderna. För yngre följare som inte var födda då handlade det kortfattat om att en del av löneutrymmet i praktiken avsattes för en ny "vinstdelningsskatt" för noterade börsföretag, och pengarna tillfördes sedan fyra statliga fonder som i sin tur använde pengarna för att köpa upp företag. Man socialiserade helt enkelt företag stegvis genom att köpa upp företagen med hjälp av deras egna vinstmedel.
Motståndet var starkt, även från många LO-medlemmar och den 4 oktober varje år samlades man till demonstrationer mot fonderna. Jag har sparat mitt eget demonstrationsplakat från mitt livs absolut första demonstration i Göteborg, 1983 eller 1984. Västsvenskar mot fonder. Nedan th också en av moderaternas valaffischer, sannolikt inför riksdagsvalet 1991. Även i denna fråga stod moderaterna på rätt sida i historien.
 
Borgerliga partier har alltid haft som uppgift att stå emot socialismen, och kampen mot löntagarfonderna blev framgångsrik. Motståndet segrade och regeringen Bildt (1991-94) skrotade fonderna. Delar av pengarna fördes över till forskningsstiftelser, delvis ägda av de företag som betalt in vinstdelningsskatten, och inbetalda ej använda medel gick tillbaka till de företag som betalt in dem, samtidigt som den så kallade "vinstdelningsskatten avvecklades.
En kul detalj är att jag själv skrev min examensuppsats i juridik om löntagarfonderna 1986. Det var på den tiden man skrev uppsats på skrivmaskin. 90 sidor tjock är den, och skrev man fel på en sida var det bara att börja om från början igen.
Jag kartlade i uppsatsen hur stort inflytande löntagarfonderna hade hunnit få och hur stort inflytandet skulle kunna bli med tiden om uppköpen fortsatte. Jag analyserade även möjligheterna att avveckla fonderna och förde också fram en del tankar kring hur man rent praktiskt kunde göra. Till ganska stor del blev det faktiskt också den vägen man valde valde när fonderna avvecklades. Jag fick högsta betyg på min uppsats av min handledare, advokat Gunnar Flodhammar, som även var universitetsprofessor och dessutom domare i skiljenämnder vid tvister om tvångsinlösen av aktier. Att han ogillade löntagarfonderna lika mycket som jag bidrog nog till att vässa uppsatsen lite extra.
Så här i efterhand kan man konstatera att detta stora socialistiska experiment gick i graven tack vare en modertaledd regering och starkt tryck i samhället. Det är något vi moderater ska vara väldigt stolta över. Ibland tar vi vårt fria företagsklimat som självklart, men det var verkligen inte självklart när löntagarfonderna diskuterades som mest i början av 1980-talet.
Tyvärr ser vi fortgfarande en rad problem för företagsklimatet, och att värna och utveckla detta är enligt min åsikt en av dagens moderatledda regerings viktigaste uppgifter. Jag kan tycka att vi borde gjort mer på detta område, och därför kommer några av mina riksdagsmotioner i år att handla om detta. Mer om det i senare inlägg.
Utan starka stora och små företag stannar Sverige och skatteintäkterna sinar. Då får vi inte heller några pengar till välfärden. Det är de privata företagen och deras anställda som finansierar hela den offentliga verksamheten. Detta får vi aldrig glömma bort.
I dag är det ju även kanelbullens dag. Så varför inte slå två flugor i en smäll och fira löntagarfondernas avskaffande med en god kanelbulle från ett företagsamt privat bageri eller café?
Har det blivit fler översvämningar och skyfall?
2025-10-02
Klimataktivister brukar efter varje dramatisk väderhändelse hävda att dessa beror på klimatförändringar, och media ger ofta en liknande bild. Vetenskapen (forskare och meteorologer) brukar vara mer nyanserade och påpeka att enstaka väderhändelser inte bevisar något alls när det gäller klimatet, men lägger ofta till att ett varmare klimat förväntas leda till mer dramatiskt väder. Bland annat förutspås fler skyfall med efterföljande översvämningar och ras.
Finns det då någon statistik över om skyfall och översvämningar har ökat över tid? SMHI har en särskild sida om historiska översvämningar genom åren, en imponerande faktabank. Och de dramatiska exemplen är många från år 1900 och framåt. Det finns faktiskt även fakta från betydligt äldre tid, ända från 1400-talet. Dramatiska översvämningar redovisas med jämna mellanrum för hela perioden 1900 fram tills idag, i olika delar av landet. SMHI har också statistik över skyfall, och det har varierat en hel del genom decennierna. Antalet skyfall ökade från 1900 fram till 1930/40-talet, minskade sedan fram till 1970-talet och har sedan dess ökat igen.
SMHI skriver att den nuvarande ökande trenden med kraftiga regn och skyfall sedan 1970 inte säger något om framtiden, utan där hänvisar man till klimatmodellerna. Vi vet samtidigt att klimatmodellerna ger de utfall som datamodellerna programmerats att ge. Beroende på vilka parametrar och data man matar in i systemet får man olika utfall. Ofta anger man olika scenarier, som inte ska ses som prognoser utan som exempel på möjliga utfall, men med olika sannolikhetsnivåer.
Man kan konstatera att forskarna och SMHI, till skillnad mot media och klimataktivisterna, är ganska försiktiga med att dra slutsatser från väderstatistik för att bedöma framtidens väder. Samtidigt finns det goda skäl att anpassa samhället så att vi bättre klarar av skyfall och översvämningar. Många av de problem vi får numera beror på att vi idag har färre platser i och runt våra städer där vatten kan tillåtas att samlas vid kraftiga regn, utan att skada bebyggelse och infrastruktur. Översvämningar beror egentligen inte på väder eller klimat, utan på att vi bebygger och asfalterar allt mer mark så att vi inte längre kan hantera stora regnmängder.
Nedan ett exempel på ett kraftigt historiskt extremväder.
Den 31 juli 1959, drabbades Kristianstadstrakten av ett av de värsta regnovädren i svensk historia. Enligt privata mätningar föll på mindre än ett dygn 260 millimeter regn i Arkelstorp, Vånga och på Ivö. Ett tiotal vägar fick stängas av sedan både broar och vägpartier spolats bort av vattenmassor. Även tågtrafiken stod still. På vissa stationer nådde vattnet upp till perrongen. Hundratals källare översvämmades och byar blev isolerade när telenätet bröts. Stora arealer jordbruksmark förstördes och det förekom också rapporter om att hela villaträdgårdar och fruktodlingar sköljdes ut i Ivösjön. Än värre ska det ha varit på Ivö. Inga rapporter kom från ön förrän på måndagen. Bilderna visade över hundra meter långa raviner som var uppemot tio meter djupa. Enligt rapporteringen hade samtliga vägar förvandlats till raviner. På norra delen av ön höll delar av marken på att försvinna ut i sjön. Enligt Kristianstadsbladets rapportering ledde skyfallet till att vattennivån i Ivösjön steg med 45 centimeter. ”Sjön som är 54 kvadratkilometer stor har alltså tillförts 24 miljoner kubikmeter vatten”.
Den 6:e augusti 1960 var det åter kraftigt regn i Skåne. Mycket kraftiga konvektiva celler hade växt till sig, framför allt i den sydöstra delen. Fram på dagen började det regna och under många timmar vräkte det sedan ner. Innan dagen var slut hade man på flera håll fått över 100 mm på SMHI:s mätstationer men man uppskattade att det lokalt kommit över 200 mm. Lunds universitet hade vid tillfället ett hydrologiskt projekt med en regnmätare i Karlaby utanför Simrishamn. Man uppmätte då otroliga 237 mm som är den största dygnsnederbörden som officiellt noterats i Sverige.
Källa: Texten och bilderna är saxade från Kristianstadbladets artikel 31 juli 2019 till minne av händelsen 60 år tidigare. Vissa uppgifter kommer också från Meteorolog Martin Hedbergs blogg. Några bilder från artikeln, se länkar till originalet:
|
