Augusti 2025

Lagen om straff för hets mot folkgrupp borde avskaffas 

2025-08-29

Mitt inlägg på "X" med kritik mot lagen om Hets mot Folkgrupp ("HMF") har väckt en del medial uppmärksamhet, och jag blev bland annat intervjuad av Riks. Här är hela texten från deras artikel.

Lagen om Hets mot folkgrupp (HMF) bygger helt naturligt på mycket subjektiva värderingar av vad som ryms inom yttrandefriheten och friheten att kritisera religioner, åsikter eller andra företeelser, samt vad syftet har varit med uttalandet eller handlingen. Varje gång ett ärende med koppling till HMF-lagstiftningen uppmärksammas blir det kraftfulla reaktioner – både när någon döms för dessa brott eller när någon frikänns.
 
Tre exempel är den fällande domen mot en man som brände sin egen Koran samtidigt som han uttalade kritik mot religionen Islam, samt åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen mot den konstinstallation på ett torg i Umeå där man hängt dockor föreställande judar i snaror, och där palestinska aktivister poserade framför verket. Även domen mot en man som uttryckt sig olämpligt på nätet i sin kritik mot dragqueens föreställningar för barn väckte debatt.

Jag tar inte ställning i sak till de olika rättsavgörandena, det är inte min sak som riksdagsledamot att bedöma. Men jag tar ställning mot lagen som sådan, eftersom den medför risk för godtycke vid rättstillämpningen. Som jurist ogillar jag sådana lagar. Lagar ska vara tydliga och förutsägbara. Och de ska uppfattas som rättvisa och rimliga och ha stöd av medborgarna. HMF-lagen uppfyller knappast något av detta.
Straffbestämmelsen för Hets mot Folkgrupp är dessutom i grunden onödig, det finns redan lagstiftning mot det som lagen vill förebygga, framförallt brottet förtal, eller brottet olaga hot.
 
Yttrandefriheten väger tungt, även när stötande saker framförs. Man måste få kritisera samhällsföreteelser, religioner, åsikter och handlingar, även på ett kraftfullt sätt och även om människor kan känna sig sårade. Man måste faktiskt rent av få vara både oförskämd och otrevlig utan att det för den delen anses vara brottsligt. Den som uttrycker sig plumpt och otrevligt mot andra människor förtjänar mothugg och att själv få kritik. Först när det uttalade utgör ett direkt hot eller uppfyller rekvisiten för brottet förtal bör rättsväsendet agera.
 
Det är också viktigt att lagen gäller lika för alla och att inte subjektiva värderingar styr vilka grupper som anses vara skyddsvärda eller styr  bedömningen av vad syftet är med ett yttrande och om åtal och dom ska bli aktuellt eller inte.

HMF-lagen ger formellt även skydd för majoritetsgrupper, men praxis är sådan att majoriteten måste "tåla mer" än en minoritet innan det betraktas som ett HMF-brott. Detta tycker jag man på goda grunder kan ifrågasätta - alla enskilda människor och grupper bör ha samma skydd mot det lagen vill motverka.

Begreppet ”folkgrupp” känns också väldigt vagt vid dagens tillämpning. Är verkligen dragqueens en "folkgrupp" på det sätt man tänkte när lagen skrevs? Finns det risk att även andra grupper i samhället efterhand kommer anses skyddsvärda och inte behöver tåla kritik? Vad händer då med vår grundlagsskyddade yttrandefrihet och vår demokratiska samhällsdebatt?
 
Lagen om hets mot folkgrupp borde avskaffas i sin helhet, eller i vart fall genomgå en ordentlig översyn som stärker rättssäkerheten och yttrandefriheten. Jag kommer även i år att ta initiativ till en motion om detta i riksdagen. Och i år blir den vassare än tidigare - utgångspunkten måste vara att avskaffa HMF-lagen i sin helhet.

Frihamnsdagarna i Göteborg 

2025-08-29

I dag besökte jag frihamnsdagarna i Göteborg, man kan kalla det en lokal göteborgsvariant av Almedalen. Man har arrangerat detta några år nu och det var en hel del besökare. Jag lyssnade bland annat på ett föredrag om ukrainska flyktingars situation i Sverige, hälsade på i Moderaternas tält och träffade en del västsvenska politiker och näringslivsfolk. Och miljön kan man inta klaga på - den gamla Bananpiren har blivit en riktigt bra eventplats för konserter och arrangemang, och är numera lätt att nå direkt från den nya Hisingsbron. Utsikten över Göta Älv är värd några foton. Bananpiren syns med en massa vita tält på bilderna.  

Sprid inte den ryska myten om "nazister i Ukraina" 

2025-08-28

Från facebook idag:

Regeringens hårda kamp mot kriminaliteten gör skillnad 

2025-08-27

Mycket av samhällsdebatten kring kriminaliteten handlar om gängkriminalitet, våldsamma uppgörelser, skottlossningar, mord och narkotikahandel. Det är inte så konstigt - denna riktigt grova brottlighet hotar hela grunden för vårt samhälle. det är också en brottslighet som rör sig över gränserna och kräver internationellt samarbete för att stoppa.

Samtidigt pågår den mer traditionella brottligheten. Stölder, inbrott, skadegörelse, bedrägerier, rån, misshandel och annat som ofta drabbar vanliga människor som helt saknar koppling till några kriminella gäng. Regeringen för en kraftfull politik även mot detta. Justitieminister Gunnar Strömmer har den senaste tiden uppmärksammat flera viktiga saker regeringen gjort och gör för att stärka rättstryggheten för vanligt folk.

Det första inlägget handlar om hur vi stärker brottsoffrens ställning. Det andra inlägget berättar att brottsvinsterna från telefon/nätbedrägerier i en rapport sägs ha minskat med 40%. Det tredje inlägget berättar att antalet stöldbrott minskat med uppskattningsvis 30.000 tack vare att fler kriminella avvisas från landet. Alla dessa exempel visar att det spelar roll vem som styr Sverige.










 

Stöd i pensionsgruppen för att införa en "gas" i pensionssystemet

2025-08-26

Pensionsgruppen (som numera samlar riksdagens samtliga åtta partier) har nu enats om att genomföra det som Tidöpartierna drivit hårt, nämligen att införa en "gas" i pensionssystemet när pensionsfonderna stiger i värde snabbare än beräknat, exempelvis vid en kraftig och långvarig börsuppgång. Idag finns en broms som begränsar pensionsuppräkningarna när pensionsfonderna minskar och hamnar under en viss nivå. Nu blir det också en gas som gör att pensionerna kan räknas upp lite extra om pensionsfondernas tillgångar i förhållande till pensionsåtagandena stiger över en viss nivå. De nya reglerna är utformade med försiktighet så att inte alltför stora överskott betalas ut och medför risk att bromsen i stället slår till några år senare. Vi ska ha ett fortsatt stabilt system.

Att räkna på de exakta effekterna av detta för framtiden är svårt - pensionsfondernas åtaganden beräknas efter en mängd olika falktorer som hela tiden förändras - det handlar om hur många som arbetar och betalar in till systemet med sina pensionsavgifter, det handlar om demografiska förändringar och förändrad medellivslängd, och det handlar om hur börserna utvecklas.  

Just nu ligger pensionsfonderna över den gräns som gäller för gasen, vilket skulle betyda att pensionerna skulle kunna räknas upp med någon hundralapp extra månaden för en pensionär med en pension på 15.000 kronor i månaden. En hundralapp låter kanske inte så mycket, men det är alltså utöver den vanliga uppräkningen. Och om detta sker flera år i rad kommer effekten att bli stor på sikt. Inte minst kommer detta att göra att man snabbare kan kompensera pensionärerna för att bromsen slagit till tidigare år.

Ytterligare ett viktigt beslut som togs gäller pensionsfondernas beräknade kvarvarande skuld till staten. Bakgrunden är att när det nya pensionssystemet infördes tog staten över ansvaret för garantipensioner, förtidspensioner och sjukpensioner som helt lyftes bort från pensionssystemet. Samtidigt förde man över 258 miljarder från pensionsystemet till staten för att täcka statens kostnad för detta. Problemet var bara att statens kostnad beräknades vara större än så. Detta har diskuterats genom åren - borde pensionssystemet föra över ytterligare ersättning till staten? Nu har pensionsgruppen beslutat att det inte ska göras några ytterligare uttag från pensionsfonderna till detta, och staten tar därmed de återstående kostnaderna utan kompensation. Detta stärker pensionssystemet ytterligare.  

Det är en styrka för Sverige att vi har ett pensionssystem som ligger utanför statens budget, och att staten inte som i en del andra länder kan ta pengar från pensionssystemet när det saknas pengar i statens kassa. Pensionerna finansieras med öronmärkta pensionspremier och inte med skatter. Det är också en styrka att vi har en pensionsgrupp där alla åtta partier kan stå bakom förändringar, viket gör att vi slipper att dra in pensionssystemet i valrörelsen. 

Sveriges pensionssystem ses som ett föredöme runt om i världen, just för att det är långsiktigt, att vi inte utlovar högre pensioner än det finns pengar till i systemet, och att uppräkningen av pensionerna reglerar sig själv inom ramen för systemet. Det som idag ligger utanför pensionssystemet är garantipensionerna och äldreförsörjningsstödet till pensionärer med låg eller ingen intjänad pensionsrätt, exempelvis invandrade pensionärer som aldrig arbetat i Sverige. Även bostadstillägget är i praktiken en del av pensionssystemet, men bekostas av staten. Staten råder också över beskattning av pensioner, och vi har ju stegvis kraftigt sänkt skatten på pension.

I dag firar Ukraina sin fjärde självständighetsdag under pågående krig

2025-08-24

Vattenfall går vidare med kärnkraftplanerna vid Ringhals

2025-08-22

Vattenfall har tagit ett avgörande steg i planerna på ny kärnkraft vid Ringhals. Efter en omfattande utvärdering har bolaget beslutat att gå vidare med två leverantörer av små modulära reaktorer (SMR): GE Vernova Hitachis BWRX-300 och Rolls-Royce SMR.

Planen är att bygga en ny produktionskapacitet på omkring en och en halv gigawatt på Väröhalvön där kärnkraftverket Ringhals ligger. Det kan handla om fem BWRX-300-enheter eller tre Rolls-Royce-reaktorer på 500 megawatt vardera. De första anläggningarna ska enligt bolaget kunna stå klara i början av 2030-talet.  För första gången på närmare 50 år kommer det att byggas ny kärnkraft vid Ringhals. 

Vattenfalls beslut är helt och hållet deras egen affärsbedömning, men det är också resultatet av det omfattande politiska arbete som vi har genomfört. 

Den moderatledda regeringen har vidtagit omkring 50 åtgärder för att möjliggöra ny kärnkraft. Vi har tagit bort det tidigare förbudet mot ny kärnkraft, infört snabbare tillståndsprocesser, avsatt ytterligare 600 miljoner kronor i budget för forskning och utveckling, skapat en finansierings- och riskdelningsmodell samt etablerat en europeisk kärnkraftsallians under Sveriges EU-ordförandeskap. Kärnkraften har plågats av politisk strid i 45 år sedan folkomröstningen 1980. Genom vårt systematiska arbete – från att ta bort förbud till att etablera stöd för kommuner och en kärnkraftssamordnare – har vi brutit denna låsning och gjort det möjligt för näringslivet att fatta denna typ av beslut. Efter alla åtgärder och år av målmedvetet arbete har vi skapat en historisk möjlighet att säkra Sveriges energiförsörjning för framtiden.

Nu öppnas möjligheten att ansöka om regeringens kärnkraftsstöd. Finansieringsmodellen möjliggör så låga elpriser som möjligt genom finansiering av reaktorerna med förutsebara villkor över tid, och ser till att risker och vinster delas med staten. De statliga lånen kommer betalas tillbaka till staten när kärnkraftverket är färdigbyggt och börjar generera pengar. Denna modell minskar riskerna för investerare och värnar skattebetalarnas pengar. Att industrin också är redo att ta sitt ansvar för att ny kärnkraft kan byggas är välkommet och ett styrkebesked för Sverige. 

Samtidigt har Vattenfall, som jag tidigare berättat, tagit ett antal praktiska beslut rörande Ringhals för att möjliggäöra byggandet av ny kärnkraft. Det handlar om inlösen av mark och byggnader, planförändringar och upphävande av en del av ett naturreservat i området. Parallellt har man lagt mycket tid på att utvärdera olika tekniker och leverantörer. 
 
Vattenfalls affärsmässiga beslut innebär att de nu har format ett kärnkraftsprogram för Ringhals. Programmet omfattar 2 500 MW och löper över ungefär 15 år. I ett första steg har Vattenfall för avsikt att bygga ny kärnkraft om ca 1 500 MW där ett antal svenska industribolag har för avsikt att gå in som delägare. Enligt Vattenfall kan en första reaktor vara på plats i mitten av 30-talet. I ett andra steg avser Vattenfall sedan att bygga ny kärnkraft om ca 1 000 MW på den plats där reaktorerna R1 och R2 står idag. Totalt blir detta 2 500 MW ny kärnkraft vid Ringhals.

Att man nu landat i att satsa på SMR-reaktorer är oerhört intressant och skulle sätta Ringhals och Västsverige på kartan och locka mycket specialkompetens till Sverige. SMR-reaktorer finns idag bara i drift på några få platser i världen, och inte någonstans i Europa. Men tekniken utvecklas snabbt och anses vara prisvärd. Mer om tekniken och vattenfalls val av reaktorer och återstående två alternativa leverantörer går att läsa i denna artikel i Energinyheter.

Trump drog skam över både sig själv och USA

2025-08-16

Gårdagens möte i Anchorage i Alaska mellan Trump och Putin blev en sorglig syn med ännu svagare resultat än förväntat.

Att Trump tog emot den efterlyste krigasförbrytaren Putin på röda mattan under hjärtliga handskakningar och inför hela världens mediauoppbåd vad så gränslöst pinsamt för USA att man närmast blir mållös. Mötet som sedan höls beskrevs av Trump själv som resultatlöst och det blir ingen vapenvila. Hans enda budskap var att det inte blir några ytterligare sanktioner mot Ryssland de närmaste veckorna. Efter mötet stod Trump och Putin tillsammans på en presskonferens med en text i bakgrunden "Pursuing peace", och under tiden de pratar faller ryska bomber över Ukraina. Det är en så stor skam att man närmast blir mållös.

Putin däremot resten nog hem väldigt nöjd. Hans internationella isolering bröts, han hälsades som en statsman av USA:s president, och kan nu åka hem till Ryssland och sätta bilden att USA i praktiken godtar Rysslands krig mot Ukraina. Och att han fått Trump att släppa planeran på ytterligare sanktioner mot Ryssland. Putin kommer fortsätta bomba och förstöra i Ukraina och USA:s president står bara vid sidan och accepterar läget. 

Vi är många som varnat för att Putin leker med Trump. Han använder den enda metod som fungerar på Trump - ös över honom beröm som stärker hans ego, så gör han sedan som du säger. Putin vet att Trump är svag. Gårdagens möte kommer i historieböckerna sannolikt att betraktas som dagen då Trump och USA offentligt förnedrades av Ryssland. Det är sorgligt att se.

Nu börjar också amerikanska foilket att ifrågasätta Trumps politik för Ukraina. I dag kom denna nyhet om en mätning gjord av Paw Research Center i USA. Den visar att 59% av amerikanarna inte litar på Trumps omdöme i frågan, medan 40% säger att de litar på honom. Förra sommaren var stödet för Trumps linje betydligt större, och det är främst republikaner som ändrat åsikt.  

Om Putin tar kontrollen över Ukraina ökar hotet mot Europa

2025-08-15

Att Rysslands president Putin och hans närmaste krets från början hade som mål att störta den valda presidenten och upplösa det folkvalda parlamentet i Ukraina är väl känt. Man hade räknat med att göra det på tre dagar när man anföll Ukraina 2022.

Nu har det gått 3,5 år, och det Ryssland lyckats med under denna tid är att ta ytterligare nånstans runt 7-8% av Ukrainas yta, utöver det man kontrollerade sedan 2014 (Krim och delar av Donbas). Dessa procent har hittills kostat (minst) flera hundratusen döda ryska soldater och sannolikt ännu fler svårt sårade. Det har kostat ryssarna stora delar av Svarta Havsflottran som är sänkt av Ukraina, och oräkneliga mängder vapen, stridsvagnar, fordon, båtar och flygplan som förstörts av Ukraina. Dessutom har Ryssland fått stora delar av sin oljeexport skadad, liksom ett betydande antal raffinaderier runt om i Ryssland. Rysk ekonomi är mycket ansträngd, räntorna och inflationen stiger och stora banker är i kris. Som bonus har Putin fått se både Sverige och Finland gå med i Nato.

Samtidigt har kriget även medfört hundratiusentals döda ukrainare, både soldater och civila, Ryssland har ödelagt ett betydande antal städer och samhällen och människorna som bodde där - många av dem de så kallade "etniska ryssar" som Putin sagt sig vilja "befria" - är nu i stället hemlösa och deras städer ligger i ruiner. Ryssarna har också målmedvetet bombat civla mål runt om i Ukraina för att försöka trötta ut folket, och runt 10.000 döda civila är uppskattninmgen hittills. Miljöskadorna är enorma, stora delar av Östra Ukraina är helt enkelt förstörda, minerade och brända. Delar av det ukrainska kulturarvet är ödelagt, skolor, sjukhus, museer och många historiska byggnader förstörda. Känsliga naturreservat är också ödelagda. Ukraina har trots allt detta under 3,5 år stått upp mot terrorregimen i Moskva och Ukraina är ett väl fungerande land trots kriget. Folket svälter inte, bankerna, posten och ekonomin fungerar, liksom skolor och sjukvård. Ukraina kommer inte ge upp om inte USA tvingar dem till det. Ukrainarna vill ha fred, men de vill inte ge upp sitt land, sin frihet, sin demokrati, sin kultur och sitt språk. 

Ingen ska inbilla mig att Putin skulle "nöja sig" med att få de områden man nu ockuperar. Det blir bara en paus i kriget, innan Putin startar om det igen, med samma mål som tidigare - att ta kontrollen över Ukraina. Risken är att USA nu försöker göra om samma misstag som gjordes före andra Världskriget - genom att avstå områden till Hitler trodde man freden var säkrad. Vi vet hur det gick.

Putins mål ÄR att kontrollera hela Ukraina. Inte nödvändigtvis ockupera allt, men kontrollera regeringen och ha moskvatrogna politiker i regering och parlament - precis som i Belarus. Om Putin lyckas med detta ökar riskerna dramatiskt för Europa. Ukraina har idag en av Europas största och starkaste krigsmakter (hade dock behövt vara ännu större). Man har en imponerande försvarsinduastri och en högteknologisk utveckling av avancerade vapensystem och annan teknik. Man är bland annat sannolikt världsledande på drönarutveckling. Om Putin skulle ta kontroll över Ukraina tar han också i praktiken kontroll över hela Ukrainas försvarsmakt och över Ukrainas avancerade  försvarsindustri. Detta skulle stärka den ryska krigsmakten kraftigt, och jag är förvånad över att inte detta diskuteras mer.. 

Det är inte heller uteslutet att ukrainska soldater rent av skulle tvingas av ryssarna att delta i ett krig mot andra europeiska länder. Redan idag tvingas ukrainare i ockuperade områden att delta i striderna mot sitt hemland Ukraina. Detta trots att sådant tvång är förbjudet enligt internationella konventioner. Men Ryssland bryr sig inte om sådant. 

Utöver detta skulle Ryssland få kontroll över hela Ukrainas spannmålsproduktion och över mängder av råvaror och gruvor runt om i Ukraina. Samtidigt skulle Europa sannolikt tvingas ta emot ytterligare miljoner ukrainska flyktingar.

Det är mycket som står på spel i Alaska. Mötet mellan Putin och Trump oroväckande. Putin borde givetvis aldrig bjudits in, utan USA borde satt hårt mot hårt och rustat Ukraina till tänderna och förstärkt med trupp. Om Nato hade tagit beslutet att hjälpa Ukraina med bevakning av västra delen av landet och gränsen mot Belarus så hade Ukraina kunnat frigöra stora mängder trupp för att kasta ut ryssen från ukrainskt territorium. Det hade knappast kunnat starta ett krig mellan Ryssland och Nato så länge inte Nato hade hotat ryskt territorium. Om man hade kombinerat detta med totalt handelsstopp med Ryssland, utvisning av alla ryska medborgare från Europa och Nordamerika, och konfiskering av alla ryska tillgångar utomlands, samt sanktioner mot alla länder som handlar med Ryssland hade Putin inte klarat av att kriga länge till.

Nu bjuds i stället ryssarna in i värmen. Putin har flera gånger tidigare lurat USA:s företrädare, inklusine president Trump, och inget garanterar att det inte sker igen. Jag känner mig inte det minsta hoppfull om att kriget är närmare ett slut efter mötet i Alaska. Putins huvudsyfte är att visa på hemmaplan att han inte längre är isolerad. Och kunna sprida bilden att USA i praktiken inte stödjer Ukraina längre. Hoppet står till att president Trump någon gång ska inse att man aldrig kan lita på Putin och hans terroristgäng. Och att det i stället är dags att sätta hårt mot hårt. 

Om Putin når sina mål i Ukraina är Europa i en mycket allvarligare situation än de flesta verkar vilja inse.

Timbro driver sin bilfientliga linje - bilisterna är en kassako för staten

2025-08-11

Flera gånger tidigare har jag kommit i konflikt med Timbro, som jag inte längre tycker är en tydlig konservativ borgerlig röst, utan mer en blandning av anarkoliberalister och Miljöpartister med en dos Centerpartister. När det gäller bilismen verkar man allt som oftast se saker ut ett stockholmsperspektiv, och glömma världen utanför huvudstaden. Linjen är överlag bilfientlig. I dag har man en debattartikel i Expressen där man föreslår en ökad avgiftsfinansiering av vägunderhållet. Jag reagerar starkt av flera skäl. Inte minst för att artikel bygger på rena faktafel.

För det första reagerar jag starkt på påståendet att "Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare"

Faktum är nämligen att bilisterna inte alls får sitt vägunderhåll subventionerat av skattebetalarna. Varje år tillförs statsbudgeten runt 100 miljarder i form av fordonsskatter, drivmedelsskatter, trängselskatter och moms på detta. Samtidigt läggs ca 33 miljarder på vägunderhåll. Bilisterna tillför alltså staten 67 miljarder netto varje år (beräkningar från Motormännen, men jag har inte hört någon ifrågasätta siffrorna i sak, och de är realistiska när man översiktligt analyserar statens budget). Bilisterna subventioneras inte, de är en kassako för staten.

För det andra - jag förstår Timbros starka drivkraft att allt ska avgiftsfinansieras på "marknadsmässig grund". De är extremt fixerade vid denna linje. En from förhoppning är att det då ska leda till sänkta skatter. Tyvärr fungerar det inte så - höjda avgifter i statlig, regional eller kommunal verksamhet leder ytterst sällan till sänkt skatt. I stället blir det en ny ytterligare "skatt" som i stället kallas avgift. I landet med världens nästan högsta skatter borde skatterna räcka gott till det som är viktigt - exempelvis vägunderhåll.

Vid nybyggen används redan olika typer av avgifter - exempelvis på Öresundsbron och Svinesundsbron och ett antal anadra broar. Att ta ut en avgift under en begränsad tid för att bekosta en ny motorväg behöver inte vara fel. Men då ska också avgiften tas bort när vägen är finansierad, och det ska finnas en alternativ äldre väg kvar att köra som är gratis. Dagens trängselskatter i Stockholm och Göteborg är enligt min åsikt orimliga.

För det tredje hävdar man att underhåll av järnväg och flygplatser i sin helhet bekostas med avgifter. Det är inte riktigt sant. Regeringen tillför exempelvis stora pengar i statens budget för framförallt järnvägsunderhåll och ombyggnader, betydligt mer än som tas in i banavgifter. Men när det gäller vägarna betalar bilisterna alltså in mycket mer än vad som disponeras på vägunderhåll. Bilisterna är en statlig kassako.

Till skillnad mot Timbro  har jag svängt när det gäller avgiftsfinansiering. Jag anser att så mycket som möjligt av den offentliga verksamheten ska betalas med skatter. Det tvingar stat, region och kommuner att prioritera, vilket man slipper när man inför avgfiter på allt mera saker för att inte skatteintäkterna räcker. Att höja skatten är kontroversiellt, alla drabbas och väljarna reagerar. Det gör att politikerna drar sig för att i onödan höja skatterna. Smyghöjda avgifter märks däremot bara för dem som drabbas och reaktionerna blir därför mindre. Men i sak är det inget annat än smyghöjda skatter. 

 

Tidningen Aktuell Hållbarhet uppmärksammade min kritik.
Dagen till ära tog man fram ett snart 20 år gammalt foto på mig. :)

Om vi inte stoppar Putin nu kommer vi drabbas av fler krig

2025-08-09

Jag funderar en del kring hur det är möjligt att ledarna i Västvärlden är så otroligt tafatta när det gäller att hantera Rysslands angrepp på Ukraina. Och hur det är möjligt att man aldrig lär av historien. Europas historia är full av naivitet som medfört att vår kontinent två gånger på bara 30 år ödelades av två omfattande krig. Andra världskriget växte fram som resultat av att man inte tog tag i tyrannen Hitler med en gång utan lät konflikten växa och expandera till ett världskrig i naiv tro att aningslösa överenskommelser till stöd för angripare skulle leda till fred. 

Jag har upprepade gånger framhållit att det grundläggande i fredsförhandlingarna om Ukraina är att inte Ryssland belönas för sitt krig. Om de belönas med territorier eller på annat sätt skickar det en signal till Ryssland och andra länder att krig är ett av omvärlden accepterat sätt att utöka sina territorier även i vår tid. Det vore oerhört farligt för framtiden. Det skickar inte bara signalen till Ryssland att det är okej att gå vidare att ta hela eller delar av andra länder, det skickar också signaler till andra länder i känsliga områden (exempelvis Balkan) att man kan använda militära medel för att rita om kartor. Viktigast vid kommande fredsförhandlingar är att inga delar av Ukraina formellt får överföras till Ryssland. 

Det rimligaste hade egentligen varit att Nato och dess allierade redan tidigare hade gått in och hjälpt Ukraina att kasta ut ryssarna. Inte hota Rysslands gränser, men tvingat ryssarna att lämna ukrainskt territorium. Tyvärr vågade man inte detta av rädsla för ett större krig, utan i stället skedde hjälpen lite halvhjärtat i början och gav ryssarna försprång. I dag är stödet från omvärlden tydligare och rysk ekonomi hårt pressad av kriget, men skadan är redan skedd. Ryssland kontrollerar en del av Ukrainas territorium och Ukraina klarar inte ensamma att kasta ut dem. Det är ett nederlag för Europa, och medför att det knappast kommer bli fred i Ukraina utan att Ukraina accepterar att delar av landet kommer att vara utanför Ukrainas kontroll tills vidare. Ryssland kommer aldrig acceptera att alla ockuperade områden helt återgår till Ukraina.

Den i dag rimligaste och kanske enda möjliga lösningen vore att de ockuperade delarna i Donetsk/Luhansk samt Krim deklareras som självstyrande områden under FN:s förvaltning. De får inte tillfalla Ryssland men skulle då tills vidare inte heller kontroilleras av Ukraina. Jag tror detta skulle vara högst rimligt för Ukraina att acceptera - städerna i de områden som härjats av kriget är till stor del ödelagda och marken förstörd och minerad, ingen kommer ändå vilja flytta tillbaka dit. Resterande delar av Ukraina som Ryssland idag ockuperar måste i sin helhet återgå till Ukraina. Samtidigt måste Ryssland betala krigsskadestånd till alla drabbade ukrainare, både för förluster av människoliv, svåra skador och invalidisering, förlust av egendom och förstörda städer. Sanktionerna mot Ryssland måste i samband med detta rimligen hävas och Ryssland måste då bekosta återuppbyggnad av Ukraina och de FN-kontrollerade områdena med sina inkomster från olja, gas och råvaror.

Självklart kommer det blir mycket svårt att tvinga Ryssland att gå med på detta. Jag tycker man skulle sätta allt på ett kort - om inte Ryssland accepterar denna plan kommer Europa, USA och deras allierade att stoppa all handel med Ryssland, straffa alla länder som handlar med Ryssland och konfiskera alla ryska tillgångar utomlands och utvisa alla ryska medborgare. Det måste vara slutdaltat med Putinregimen nu. I framtida historieböcker kommer man annars fråga sig hur västvärldens ledare kunde vara så naiva och upprepa misstagen från 1930-talet. 

Om Europas och USA:s ledare inte står upp för det som är rätt och riktigt går Europe en mycket mörk framtid till mötes.

Patienter från Gaza bör inte tas emot i Sverige

2025-08-07

Förra veckan intervjuades jag av P4 Sjuhärad om min syn på regeringens hantering av konflikten/kriget mellan israel och Hamas, samt situationen i Gaza. I allt väsentligt sa jag det jag redogjorde för i tidigare blogginlägg, och i sak står jag bakom regeringens linje, även om jag tycker man varit något rörig och otydlig med kommunikationen från olika ministrar, vilket skapat onödig misstro mot Sveriges tydliga stöd till Israel mot Hamas. Vi går inte Hamas ärenden för att vi värnar om civilbefolkningen i Gaza - enligt den senaste undersökning som finns och som redovisades i nyhetssändningar i svensk TV igår är det bara 37% av befolkningen i Gaza som stödjer Hamas. Många är ofrivilliga offer för Hamas krig, och jag tror det ligger i allas intresse att de drabbas så lite som möjligt av Israels krig mot Hamas. En dag ska Gaza byggas upp igen och förhoppningsvis få ett rimligare styre än Hamas, och då är det viktigt för hela regionen att inte invånarna i Gaza inte nu tvingas i famnen på Hamas till följd av att man upplever att israel inte ser till att hjälpa civilbefolkningen i de områden de kontrollerar. Att sätta press på Israel i denna fråga är definitivt inte att stödja Hamas.

I slutet av intervjun kastade P4 in en helt annan fråga, nämligen om jag tycker att Sverige ska ta emot patienter från Gaza för vård på svenska sjukhus. P4 Sjuhärad har idag ett inslag där jag uttrycker min negativa inställning till detta. I samma inslag uttrycker min moderate  riksdagskollega Ulrik Nilsson en mer öppen inställning till saken av rent humanitära skäl. Jag kan bara konstatera att vi ser lite olika på detta, och självklart är det intressant för P4 Sjuhärad att uppmärksamma att de två moderata riksdagsledamöterna tycker lite olika. I sak dock ganska ointressant, eftersom beslutet om detta är en ren regeringsfråga och inte avgörs i riksdagen. Regeringen har hittills gått på min linje och Sverige har inte tagit emot några patienter från Gaza. 

Mina argument mot att Sverige ska ta emot patienter från Gaza är flera.

1. Principiellt. Länderna i närområdet har huvudansvaret för att ge den hjälp som behövs. Israel tar emot en del patienter, men även exempelvis rika Saudi-Arabien borde göra detta, liksom Egypten, Jordanien, och möjligen länder i södra Europa. Sverige ligger oerhört långt från Gaza och det finns många platser i världen där det pågår krig och konflikter - vilka patienter ska man välja ut för att flyga till Sverige för att få sjukvård? Varför just från Gaza? Är det bara för att media har just det kriget i fokus just nu? Jag kan inte heller se att Genevekonventionen, som åberopas av en del, ger Sverige några som helst skyldigheter att ta emot patienter från krigszoner i helt andra delar av världen.

2. Ineffektivt. Att frakta patienter till Sverige med flyg är oerhört kostsamt, särskilt om det ska ske med ambulansflyg. För de pengar som flygtransporterna kostar kan man få mycket mer effektiv vård på plats i närområdet. Sverige är en av de största givarna av humanitärt bistånd till Gaza och en del av detta borde kunna användas för att köpa sjukvård i närområdet. Då får man vård för många fler för samma pengar, och utan att belasta den svenska sjukvården. 

3. Begränsade resurser i den svenska vården. Företrädare för svensk sjukvård klagar ofta över bristande resurser och patienter klagar över vårdköer. Att i detta läge låta patienter från Gaza gå före sjuka svenska patienter tycker jag är en orimlig avvägning. Svensk sjukvård är i första hand till för svenska patienter, och i andra hand för att hjälpa människor från länder i vårt närområde vid krig och konflikter. Det finns också vissa ömsesidiga skyldigheter att hjälpa varandra inom EU. Men vi kan inte vara hela världens sjukhus. Att aktivister inom sjukvården (ofta på vänsterkanten) nu plötsligt säger att det inte är några problem alls att ta emot patienter från Gaza visar också hyckleriet - det är ofta samma personer som ropat högt på ökade statsbidrag till sjukvården på grund av att hela sjukvården hotas om man inte får mer pengar.

I intervjun fick jag också frågan varför vi inte ska ta emot patienter från Gaza när vi tar emot patienter från Ukraina. Jag förstår frågan, men svaret ganska självklart. Ukraina är ett land i vårt närområde. Det är närmare från Borås till ukrainska gränsen är det är från Borås till Kiruna. I Ukraina är behoven av sjukvård enorma, och i huvudsak hjälper vi Ukraina på plats genom stöd till sjukvården på olika sätt, både från vårt bistånd och från ideella krafter. Men vi tar också emot människor i Sverige med behov av vård och rehabilitering. I detta fall finns ingen hjälp att få från Ukrainas grannar. De är i krig med grannlandet Ryssland, och det andra stora grannlandet Belarus är ryssarnas allierade.  Återstår hjälp från Ukrainas grannländer i väster. Och där är Sverige ett land som bidrar, tillsammans med exempelvis Polen, Tyskland, Danmark och Baltstaterna. På samma sätt borde länderna i Mellanöstern ställa upp och hjälpa patienter från Gaza. 

Extrem klimatpolitik hotar andra utvecklingsmål i Agenda 2030

2025-08-03

En extrem klimatpolitik hotar andra utvecklingsmål i Agenda 2030. I dag har jag denna debattartikel i Bulletin tillsammans med fyra moderata riksdagskolleger. 

DEBATT: Extrem klimatpolitik hotar andra utvecklingsmål

Agenda 2030 är ett dokument som antogs av FN:s generalförsamling 2015, och mål för att genomföra det antogs av riksdagen 2020. Agenda 2030 innehåller 17 olika mål. Exempelvis:

Kamp mot fattigdom, svält och dålig hälsa, främjande av utbildning och jämställdhet, tillgång till rent vatten, sanitet, hållbar energi, anständiga arbetsvillkor, ekonomisk tillväxt, hållbar industri, hållbara städer, hållbar konsumtion och produktion, bekämpande av klimatförändringar, värnande om hav, ekosystem och biologisk mångfald, samt värnande om fredliga och inkluderande samhällen där demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter är viktiga delar.

Agenda 2030 säger uttryckligen att alla mål har samma värde och att de 17 målen är odelbara. Samtidigt finns uppenbar risk att vissa mål kan stå i strid med andra mål. Inte minst finns det risk att en alltför radikal klimatpolitik riskerar att krocka med andra mål i Agenda 2030. Alltför extrem klimatpolitik riskerar exempelvis att hota såväl demokrati, rättsstatsprinciper och mänskliga fri- och rättigheter. Agenda 2030 förutsätter att politiken har en helhetssyn och gör kloka avvägningar.

Ett av målen i Agenda 2030 är minskad ojämlikhet mellan individer och grupper i samhället. Här finns tydliga konflikter med en alltför enögd klimatpolitik. 

Exempelvis ökad ojämlikhet mellan stad och land, när lågavlönade och bilberoende landsbygdsbor tvingades betala orimliga drivmedelskostnader bara för att storstadsborna i den tidigare regeringen ville ha en orimligt hög reduktionsplikt. Förslaget om försämrade reseavdrag hade också varit ett direkt slag mot landsbygden och de gröna näringarna – som ju också är en del av Agenda 2030. Nu är allt detta historia tack vare vår moderatledda regering. Drivmedelskostnaderna har minskat dramatiskt, dieseln är 10 kronor billigare per liter och reseavdragen kraftigt förbättrade. Ojämlikheten mellan land och stad har minskat.

Andra mål i Agenda 2030 är ekonomisk tillväxt och tillgång till hållbar energi för alla. Det blir allt tydligare att vissa länders beslut att förtidsavveckla kärnkraft i kombination med mycket långtgående klimatpolitik med tillhörande byråkratiska regelverk är viktiga orsaker till EU:s svaga tillväxt och stigande energipriser. Detta strider mot Agenda 2030.

Det tidigare argumentet att EU i längden tjänar på att ”gå före” i klimatpolitiken är inte självklart. Stora delar av världen, inklusive flera av de folkrikaste länderna, lägger faktiskt inte någon särskilt stor vikt vid klimatpolitiken. Om stora länder i världen inte har något intresse av att följa efter finns det ingen vinst för EU att gå före. Det enda vi gör då är att driva upp våra egna kostnader, förstöra vår konkurrenskraft och energiförsörjning. Detta utan att de globala utsläppen ens påverkas mätbart.

Tidöavtalet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna innebär ett fokus på ökad elproduktion med så låga elpriser som möjligt, samt en ansvarsfull klimatpolitik som skiljer sig tydligt från tidigare regerings oansvariga plakatpolitik. Klimatpolitiken har nu inte längre en gräddfil utan ska vägas mot andra intressen och samhällsbehov i statens budget.

Förslag inom klimatpolitiken ska genomgå ordentliga konsekvensanalyser, bedömas allsidigt, vara faktabaserad och kombineras med ett värnande av svensk konkurrenskraft. Och regeringen ska återkommande utvärdera och redovisa nyttan och effekten hos den förda klimatpolitiken. Dessa punkter i Tidöavtalet betyder förhoppningsvis att det blir slut på populism och meningslös eller i värsta fall skadlig symbolpolitik. Det är på tiden. Vi ser nu hur misslyckade så kallade ”gröna” industrisatsningar orsakar stora kostnader för samhället.

Det är hög tid att vi även öppnar upp för en diskussion inom både Sverige och EU om vilken nivå på klimatmålen som är rimliga på kort och lång sikt, så att de inte strider mot andra mål i Agenda 2030.


Jan Ericson, Lars Beckman, Sten Bergheden, Crister Carlsson, Kjell Jansson

Riksdagsledamöter för Moderaterna

Att värna civilas tillgång till mat är inte att ta ställning för Hamas

2025-08-01

Regeringen har de senaste dagarna skärpt tonen mot Israel för att försöka tvinga dem att leva upp till folkrättens regler om att man måste skydda civilbefolkningen vid en militär konflikt och se till att livsmedelsförsörjningen fungerar. Tyvärr har uttalanden från olika ministrar upplevts som lite otydliga och media har förstärkt det genom att plocka citat ur sitt sammanhang och inte redovisat helheten i det regeringen sagt. Från vissa håll har detta tolkats som att Sverige nu gör total omsvängning av politiken kring Palestina/Gaza/Hamas och tar parti för Palestina/Hamas mot Israel. Det är naturligtvis en helt horribel tolkning.

Här är hela uttalandet från Ulf Kristersson i sociala medier igår. Jag tycker det är väl avvägt:



Moderaterna står tydligt bakom en tvåstatslösning för Israel och Palestina. Vi står tydligt bakom israels rätt att försvara sig inom folkrättens gränser. Vi tar tydligt avstånd från Hamas och stödjer alla krafter som vill ha bort dem från Gaza. Och vi är försiktiga med hur vårt stora bistånd till civilbefolkningen i Gaza hanteras - vi vill inte fördela det via Unrwa eftersom vi är oroliga att det då hamnar i händerna på Hamas. Moderaterna står också upp för alla judar i Sverige och tar starkt avstånd från antisemitism.  

Att tillsammans med andra agera för att försöka värna livsmedelsförsörjningen för civilbefolkningen i Gaza är inte att ta parti för Hamas eller stödja extrema palestinaaktivister. Hamas har inte i Gaza att göra, och de vänsterextrema väldsbejakande judehatande palestinaaktivisterna i Sverige måste bekämpas på alla sätt. 

Vi måste värna om Israel som stat. De är Mellanösterns enda demokrati med yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, fria val och fungerande rättssystem. Samtidigt måste man kunna kritisera och sätta tryck på deras regering när den bryter mot folkrätten och internationella konventioner om en ockupationsmakts ansvar för civilbefolkningen vid en väpnad konflikt. Att kritisera israels regering för detta har inte något med antisemitism att göra. Det handlar inte heller om att ta ställning mot Israel i den militära delen av konflikten.

Jag förväntar mig att människor klarar att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.