Juli 2025

Ny vapenlagstiftning får både ris och ros

2025-07-04

Nyligen presenterade regeringen förslkagen till ny vapenlagstiftning. Det innehåller både ett antal lättnader och förenklingar som jägare och sportskyttar efterfrågat, och så innehåller det det omtalade förslaget om att begränsa möjligheten att använda vissa halvautomatiska vapen vid jakt, där vissa vapen kan komma att tvångsinlösas.

Detta med förbud mot vapnet AR15 och vissa andra halvautomatiska vapen vid jakt har fått mycket kritik, och rent principiellt tycker jag inte om att staten anser sig ha rätt att tvångsinlösa privat lös egendom som anskaffats och innehas enligt nu gällande lag. Förslaget har dock lindrats en hel del. Det kommer finnas möjlighet för jägare som har denna typ av vapen att registrera sig som sportskytt (om man uppfyller de krav som finns) och då kan man också behålla sitt vapen. För den som väljer att inte göra detta inom två år återstår inlösen av vapnet, men då till 100% av inköpsvärdet. Inlösen ska även omfatta tillbehör om man önskar detta. I praktiken är därmed inlösen frivilligt - den som vill kan behålla vapnet och använda för sportskytte, men det får inte användas för jakt. Möjligheten att använda detta vapen för jakt har bara funnits ett par år, till följd av en omtolkning av regelverket, och nu backas reglerna tillbaka till det som gällde tidigare. Ingen elegant lösning enligt mig, men det är den överenskommelse som gjorts mellan regeringspartierna. Min bild är att moderaterna inte varit drivande i frågan.

Däremot har vi varit drivande när det gäller övriga förslag till ny vapenlagstiftning. De övriga förslag till ny vapenlagstiftning som presenterats verkar tas emot med större entusiasm från vapenägarnas sida:

1. "Vapengarderoben" ska utökas. I dagsläget presumeras den som har tagit jägarexamen ha ett behov av fyra vapen. Presumtionen ska ökas till åtta vapen, med möjlighet att få tillstånd till innehav av ett nionde och tionde vapen om sökanden kan motivera behovet. Utöver det ska jägare också presumeras ha behov av två extra pipor
2. Det ska bli enklare att kunna förvara vapen på en annan plats än i innehavarens bostad, t.ex. i någon annans bostad eller i en lokal som personen har tillgång till, exempelvis en skytteklubb.
3. Det förenklade införselförfarandet enligt det europeiska skjutvapenpasset ska införas. Detta innebär att exempelvis utländska jägare och sportskyttar kan resa med sina vapen utan att behöva ansöka om separata införseltillstånd i Sverige.
4. Byten av vissa ofarliga vapendelar ska kunna göras utan att vapenägaren behöver söka nytt tillstånd för skjutvapnet.
5. Kravet för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen ska förtydligas och för enhandsvapen ändras från synnerliga till särskilda skäl, vilket innebär lindrigare villkor
6. Reglerna om de s.k. femårstillstånden för målskytte ska ändras i syfte att skapa ett mindre administrativt betungande förfarande för sportskyttarna.

Jag är inte vapenägare själv, och varken jagar eller håller på med sportskytte, men jag hoppas att de flesta vapenägare trots allt ska se fler fördelar än nackdelar med de föreslagna förändringarna. Men jag beklagar inlösenregeln - jag tycker att de som redan på ett lagligt sätt har dessa vapen kunde få fortsätta använda dem, även till jakt, men att man kunde satt stopp för nya licenser. Det hade varit en bättre lösning.
 

Onödigt hätsk debatt om justerat högkostnadsskydd för mediciner

2025-07-04

Den 1 juli höjdes maxbeloppet i högkostnadsskyddet för mediciner från 2.900 till 3.800 kronor per år. Alltså en höjning med 900 kronor, vilket motsvarar 75 kronor per månad. Alla kostnader utöver 3.800 kronor täcks av staten och barn har helt gratis mediciner upp till 18 års ålder. Sverige har ett mycket generöst system även efter höjningen.

Vissa menar att det är fel att höja gränsen för högkostnadsskyddet. Jag tycker inte det. Gränsen har inte höjts på många år, och statens kostnader för mediciner har ökat kraftigt. När beloppsgränsen för högkostnadsskydd uppnås så snabbt som det gjort tidigare betyder det att medvetandet om medicinernas kostnad blir svag. Alltför många läkare skriver ut onödigt dyra mediciner i stället för billigare och läkemedelsbolagen kan höja priserna eftersom inte patienterna bryr sig. Det finns också signaler om överkonsumtion av mediciner eftersom de så snabbt blir gratis. Att justera beloppsgränsen efterhand i takt med inflation och löneutveckling är högst rimligt.

Kritiken att höjningen slår mot dem med låg inkomst tycker jag också är principiellt fel. Den som måste köpa en dyr medicin och betala hela maxsumman på 3.800 kronor på en gång kan oftast få medicinen på avbetalning. Den som har låg inkomst och lever på försörjningsstöd kan begära extra pengar för medicin, och dessutom har försörjningsstödet justerats upp ordentligt de senaste åren. Samma sak gäller för garantipensionen för de pensionärer som har lägst pension. Om maximalt 75 kronor per månad stjälper människors privatekonomi ligger nog problemet någon annanstans än på högkostnadsskyddet.

Det är ju inte heller så att majoriteten av dem som behöver mycket mediciner har låg inkomst, utan det är fördelat över alla inkomstgrupper. I praktiken betyder det att låginkomsttagare betalar skatt för att höginkomsttagare ska få billigare medicin. När gränsen för fri medicin höjs något betyder det faktiskt en mindre överföring av skatt från dem med låg inkomst till dem med högre, samtidigt som de med lägst inkomst skyddas genom att de fått höjda inkomster. Dessutom har både löntagare och pensionärer fått sänkt skatt varje månad som ger flera gånger större förbättring än de 75 kronor som medicinen maximalt kan fördyras.

Totalt sett tycker jag den genomförda höjningen är högst skälig och att den också är fördelningspolitiskt rimlig. Ingenting som är gratis är gratis - det är alltid någon annan som betalar. En viss självrisk i alla sociala trygghetssystem motverkar överutnyttjande och ökar medvetenheten om vad saker kostar. Det är i grunden bra om man vill hålla nere skatterna. 

Medias "klimatpornografi" blir allt mer extrem

2025-07-03

Häromdagen var det en bekant som använde ordet "klimatpornografi" om medias helt extrema och osakliga rapportering av vädret i Europa just nu. Man har tappat alla spärrar och helt normalt sommarväder beskrivs som "dödshetta" och "mördarvärme". Man gör stor sak av att värmen i några orter runt medelhavet slog junirekord den 29 eller 30 juni - hade det varit bara två dagar senare hade det varit högst normala julitemperaturer.

Jag ska ta ett exempel från i går som belyser medias totalt osakliga hysteri. Denna gång är det SVT (men det kunde lika gärna varit någon annan - de låter likadant nästan allihop).

Det handlar om en skogsbrand på södra Kreta, vid Ierapetra. Turister har evakuerats och byar hotas av branden. I slutet av artikeln skrev SVT ursprungligen att "Orsaken till eldens snabba spridning är den extrema värmeböljan soim dragit in över Europa i veckan, samt starka vindar i området".

Med tanke på att temperaturen ligger runt 28-30 grader i området dagtid så är det dock svårt att hitta något extremt med temperaturen för att vara i början av juli.



Uppenbarligen har någon reagerat, för SVT har nu sett sig tvungna att korrigera texten. Nu står det i stället i samma stycke att "Det har variut temperaturer över det normala i Europa en längre tid , men det är inte extremt varmt på Kreta just nu, enligt SVT:s meteorolog Onni Mikkola".

Det första påståendet blev visst för mycket till och med för SVT...

Här är artikeln i sin helhet, som den ser ut nu, och med en bild nedan på den ursprungliga texten som den såg ur i morse. 


Jag skulle kunna skriva ett liknande inlägg som detta i stort sett varje dag hela sommaren och hänvisa till galenskaper och ovederhäftiga påståenden och rena osanningar i olika medier när det gäller temperatur, väder och kopplingen till olika naturhändelser, skogsbränder mm. Men det positiva är att jag upplever att väldigt få längre lyssnar på medias överdrifter. Folk kan tänka själva. Väldigt många svenskar har varit på semester runt Medelhavet på sommaren och vet att det ofta är oerhört varmt där då. Och att det ofta blåser och att det emellanåt blir skogsbränder.

Själv minns jag tillfällen när vi båtluffade med barnen i Grekiska övärlden och jag medger att temperaturer på 42-43 grader är tuffa för oss nordbor som inte är vana. Man orkar absolut ingenting. Men det är ändå inget extremt utan det förekommer av och till de flesta somrar vid Medelhavet.   

EU:s orimliga utsläppsmål hotar hela Europas framtid

2025-07-02

I dag presenterades EU:s "Green Deal" som innebär att EU lovar att minska utsläppen av växthusgaser med 90% till 2040 och med 100% till 2050. Enligt min åsikt är detta totalt verklighetsfrånvända löften som det inte finns minsta chans att uppfylla om EU:s medlemsstater ska överleva och inte kastas tillbaka 100 år i tiden. Alla politiker i EU, oavsett åsikt i klimatfrågan, vet nog innerst inne att målen är helt orealistiska, men alla politiker vet också att i princip ingen av dem kommer att ställas till svars för effekterna av detta beslut, eftersom de lär lämna politiken före 2050. Därför är det bekvämt att ta beslut som gäller för 25 år framåt så man kan låta lite handlingskraftig utan risk.

Ett tydligt bevis på att man inte riktigt själva tror att EU kan klara att minska utsläppen med 90% eller nå nollutsläpp inom EU:s gränser är att man nu öppnar upp för att länder får tillgodoräkna sig även åtgärder för utsläppsminskningar utomlands. I grunden rimligt eftersom frågan är global, men det är uppenbarligen en "nödlösning" för EU så man i praktiken kan kunna runda de egna målen om nollutsläpp 2050.

Vad skulle då krävas för att nå 90% utsläppsminskning 2040 inom EU och nollutsläpp 2050?

* Alla länder inom EU skulle behöva upphöra med olja, gas och kol för sin energiproduktion. Med tanke på att stora delar av Europa är helt beroende av dessa energikällor och det inte finns några snabba alternativ till stabil baskraft som kan komplettera väderberoende elproduktion så framstår det som osannolikt att detta skulle kunna hända till 2040. det är bara 14 år dit. En annan fråga är hur många skyddade älvar som skulle behöva offras för denna politik?

* All tung industri - stål, cement, kemi, skog - skulle behöva ställa om till "fossilfria" processer. När det gäller stål och cement ligger detta  långt fram i tiden och det finns inga komerssiella storskaliga anläggningar idag. Att all tung industri skulle ställa om på 14 år känns väldigt osannolikt. Frågan är också vem som vill betala för betydligt dyrare produkter än de som kommer tillverkas i andra länder utanför EU med traditionella metoder? Risken är stort att effekterna blir att svensk och europeisk industri slås ut.

* I stort sett all trafik skulle behöva gå på fossilfria bränslen. Med tanke på hur liten andel av bilparken som går på el i EU idag låter det osannolikt att detta skulle förändras så snabbt som på 14 år. Och när det gäller tung trafik, flyg, stora fartyg och tyngre arbetsfordon finns det idag knappast någon som tror att el helt kan ersätta dagens bränslen. Knappast försvarets fordon heller. Det lär i vart fall inte ske dramatiska förändringar på 14 år. Varifrån ska man exempelvis få råvarorna till batterier till alla dessa elfordon? Och vad ska man göra med alla hyfsat moderna och funktionsdugliga fordon som går på bensin och diesel? Att skrota ut dem är en katastrofal miljöpolitik om man ens kan uttala ordet livscykelanalys.

Möjligen är det biodrivmedel som ska "lösa" detta, eftersom EU bestämt sig för att koldioxid från biobränslen inte spelar någon roll och inte heller syns i statistiken - trots att det är exakt samma co2-molekyl som vid förbränning av bensin eller diesel. Påståendet om att biodrivmedel ingår i ett kretslopp och därför inte tillför något nytt är ganska krystad - kretsloppet i exempelvis skogen räknas på minst 40-50 års tid, så länge måste träd växa för att ta upp lika mycket co2 som det som släpps ut om tidigare avverkade träd används till bränsle. Om vi har 14 år på oss har koldioxid från biobränslen därför samma effekt om den som kommer från bensin eller diesel. 

Förespråkarna för en tuff klimatpolitik i EU talar om att kostnaden för klimatförändringarna är så stora att det motiverar gigantiska kostnader för klimatpolitiken. Men de glömmer en viktig sak. Om man nu tror att man kan stoppa klimatförändringar genom minskade utsläpp krävs det att hela världen driver en lika radikal klimatpolitik som EU. Men större delen av övriga världen kommer inte följa i EU:s spår. Effekten av EU:s politik för att stoppa klimatförändringar lär därför bli väldigt liten. Den viktigaste effekten blir att EU lagt enorma pengar på en meningslös klimatpolitik, sänkt den europeiska konkurrenskraften, ödelagt sin egen ekonomi och skapat enorm arbetslöshet och fattigdom i EU, kombinerat med ökat tvång och mer förbud från politiken för att tvinga medborgarna att acceptera den radikala klimatpolitiken. Att ingen berättar vad effekten blir för klimatet om endast EU driver en radikal klimatpolitik och resten av världen låter bli är oerhört frustrerande. Hur mycket kommer EU:s klimatpolitik isolerat att påverka klimatet i EU - kan någon svara på det?

EU har idag gigantiska ekonomiska utmaningar att hantera. Inte minst måste vi snabbt och kraftfullt förstärka det militära och civila försvaret. Detta kommer att kosta ofantliga summor. Att samtidigt bedriva världens hårdaste klimatpolitik för ytterligare gigantiska summor blir helt enkelt en omöjlig ekvation. EU:s politiker ägnar sig åt totalt meningslös symbolpolitik som aldrig kan bli verklighet. Självklart kommer inte kommande politiker, vare sig i EU eller i Sverige att driva en politik som sänker Europa och Sverige. Faktum är att om man skulle tvinga fram det man lovat skulle det riskera att sänka hela den europeiska industrin och välfärden, och samhällsekonomin skulle kollapsa. Detta kommer självklart inte att ske, för innan dess kommer invånarna i Europa att göra uppror.

Jag undrar också hur EU:s politiker ens kan prasta om att stärka EU:s konkurrenskraft när man samtidigt går ut med detta som garanterat kommer försvara EU:s konkurrenskraft ytterligare. Att "ligga i framkant" är lönsamt endast om alla andra sedan följer efter. Men inget tyder på att exempelvis Kina, Indien, Indonesien, Brasilien eller USA kommer följa efter. Och då blir våra stigande kostnader för industri, transporter och energiproduktion i stället en kraftig konkurrensnackdel.

En annan fråga är hur EU ska ha råd med klimatanpassningar om man lagt så stora pegar på att minska utsläppen av växthusgaser? Klimatanpassning lär vi behöva oavsett, eftersom klimatet kommer förändras alldeles oavsett vad människorna i EU gör för att minska utsläppen. Ingen kan inbilla sig att det globala klimatet plötsligt slutar förändras bara för att EU minskar sina utsläpp dramatiskt.

Jag undrar om det inte görs några som helst konsekvensanalyser och realistiska bedömningar av EU:s klimatmål?