December 2024

Gott nytt år till er alla!

2024-12-31

Nu klubbar vi av ett händelserikt 2024.

Vad var då mest dramatiskt i politiken under året? Det måste rimligen vara det svenska Natomedlemskapet, alldeles oavsett om man tycker det är bra eller dåligt. Det kommer att omnämnas som en avgörande förändring i svensk utrikes- och försvarspolitik i framtida historieböcker.  

Det är en trasig värld vi lever i på många sätt, med flera krig och konflikter i vårt närområde. Många människor lider nöd och onda ledare har många liv på sitt samvete. Samtidigt går Europa och världen genom en ganska djup lågkonjunktur och EU lider av energikris och dålig konkurrenskraft. Det är verkligen ingen brist på problem att ta tag i. Dagens regering är oerhört målmedveten och har en tydlig plan för hur vi ska vända utvecklingen på område efter område. Det går åt rätt håll på många områden, trots tuffa tider, och enligt en färsk opinionsmätning är allt fler väljare nöjda med regeringen och tycker vi uppfyller våra vallöften. Men det tar tid att vända en atlantångare på väg åt fel håll.  

För egen del väntar ett hektiskt 2025 med uppdragen som ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden, ordförandeskap i Riksdagens Råd för Riksrevisionen, samt av och till tjänstgöring som ålderspresident i Riksdagen. Parallellt med detta fortsätter jag att engagera mig hårt i frågorna om stabil energiförsörjning, rimliga energipriser (både el och drivmedel), en rimligare klimatpolitik och inte minst att sprida insikten om att det privata företagandet skapar alla resurser för resten av samhället. Och så kommer jag självklart att fortsätta värna bilens betydelse via Riksdagens Bilnätverk. Jag kommer såklart också fortsätta att envist att stå upp emot trams och symbolpolitik och i stället driva på för kloka prioriteringar av det som är viktigast i ett fungerande välfärdssamhälle.  

Närmast väntar en studieresa till Indonesien i början av januari tillsammans med några kolleger i svensk-indonesiska vänskapsföreningen i riksdagen. För löpande uppdatering rekommenderas twitter/x eller facebook. Ni vet var jag finns!

Uppfriskande att klimatdebatten ändrat tonläge

2024-12-28

Jag har flera gånger på senare tid uppmärksammat att borgerliga tidningar och publikationer allt oftare lyfter frågan om det rimliga med den rådande linjen i klimatpolitiken, och att det inte längre är kontroversiellt att ha en motsatt åsikt när det gäller klimatalarmismen. Allt fler forskare och experter vågar nu också uttrycka skepsis mot de värsta avarterna i klimatdebatten. Det är en välgörande omsvängning. 

För den som har ett normalt logiskt tänkande och som har i vart fall lite grundläggande baskunskaper och är lite påläst framstår talet om "klimatkris" och "klimatnödläge" som synnerligen tveksamt. Det är därför välgärande att frågan nu börjar diskuteras mer öppet och förutsättningslöst, och att även följderna av den vansinniga klimatpolitiken i Sverige och Europa börjar ifrågasättas. Min tro är att det kommer bli trångt i dörren när alla politiker ska ut ur klimatburen. Vi kommer få se en utveckling helt i linje med migrationspolitiken, där också Sverige och EU tidigare stått för en helt vansinnig linje där politiken nu snabbt svänger i en helt annan riktning. 

Tidningen Fokus har idag en bra krönika, signerad Anders Bolling, där man summerar hur media på senare tid bytt från alarmism till mer saklig diskussion: 

                                 

Även för någon som har bevakat klimatet i 25 år var SR-programmet Kalibers granskning i början av december något i hästväg. Kärnan i granskningen är de grova fel som FN har spridit om extremväder och dödsoffer. Jag har ofta pekat på glappet mellan verkligheten och det som sägs av politiker och ledande aktivister, men den pumpande dramaturgin hos grävande radiojournalistik är mycket mer in your face än en text någonsin kan åstadkomma. Och Sveriges Radio är ingen marginell medieplattform. Kritiken är klockren. Det FN-chefen säger om antalet väderkatastrofer och det Unicef säger om hur många barn som dör av klimatförändringarna är helt uppåt väggarna. Och kanske är Kaliberinslaget ett tecken på att något håller på att förskjutas i det så länge fastlåsta och polariserade samtalet om klimatet. 

Kort efter granskningen i radio publicerade Dagens Nyheter en kommenterande artikel, där tidningens klimatreporter konstaterar att det ”verkar ligga i tiden att journalistiskt granska klimatfrågan från ’andra sidan’”, en formulering som underförstått – och kanske oavsiktligt – avslöjar polariseringen. DN ger Kaliber rätt i huvudfrågan, men vill ändå försvara användningen av överdrifter för den goda sakens skull: "Rädslans taktik verkar åtminstone stundtals fungera”. Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt drar motsatt slutsats i sin kommentar till SR:s gräv: ”Den goda lögnen är också fake news.” 

DN-artikeln nämner två andra exempel på granskningar från ”andra sidan”: Affärsvärldens undersökning av företagen i den gröna omställningen och de återkommande granskningar av klimatrapporteringen som görs av Näringslivets medieinstitut (det senare exemplet ströks senare ur DN-artikeln). 

Professor Lennart Bengtsson, den mest meriterade av de svenska klimatforskarna, har länge varit persona non grata i den breda mediefåran, eftersom han framhåller att skräckscenarierna inte stämmer med vad FN:s klimatpanel faktiskt säger. Men tidigare i höstas fick han skriva ett gästinlägg i SvD, där han uppmanar folk att lyssna på experter i stället för aktivister. ”Det finns ännu inga tillförlitliga tecken på att vädret allmänt blivit mer extremt eller farligare än det varit tidigare”, skriver Bengtsson. 

Även SvD kommenterar för övrigt Kalibers gräv och menar att det är ”en intressant och viktig diskussion som programmet uppmärksammar”. Det ändrade tonläget gäller inte bara den vetenskapliga frågan. Det handlar lika mycket om de politiska vägval som länge setts som närmast självklara. Frågan genomsyrar ju numera hela samhället genom det som brukar kallas klimatomställningen. Den påverkar energi, transporter, ekonomi, samhällsplanering och internationella relationer. Allt fler verkar tycka att ett så stort antal områden måste få formas av fler än ett synsätt och kunna ta många möjliga vägar. 

Energifrågan är ett tydligt exempel. Det är inte längre tabu att konstatera att det är en fantasi att tro att sol och vind enkelt kan ersätta fossila bränslen. När regeringen lanserade en ’färdplan’ för ny kärnkraft bekräftades ett folkligt stöd som funnits en tid. Kanske är det den tyska debatten som gnager sig in. Tyskland har setts som ett grönt föredöme som både stängt ner kärnkraften och lovat lämna fossilberoendet. Sedan några år står det klart att experimentet inte fungerar. Den legendariskt kärnkraftskritiska tyska opinionen har svängt. På 1990-talet ville 3 procent bygga fler reaktorer, i dag är över 40 procent positiva till det. Till och med en av forskarvärldens ledande alarmister, James Hansen, talar öppet om de fossila bränslenas otvetydiga fördelar framför sol och vind. ”Det är ingen poäng med att måla upp fossilindustrin eller länder med gott om fossila bränslen som onda”, skriver han. Han beklagar samtidigt att världen inte satsade mer på kärnkraft medan tid var. 

Man kan tro på olika klimatscenarier, men det är ett faktum att vi nu lever i en 1,5-gradersvärld (och ett 2-graders-Europa). De flesta kan konstatera att någon kollaps inte verkar ligga runt hörnet. Kanske är det därför en öppning kan skönjas i samtalet?"



 

Socialdemokraterna sprider myter om inflationen

2024-12-28

I går skrev Mikael Damberg (S), tidigare finansminister och idag vice ordförande i mitt utskott, Finansutskottet, denna tweet:



I dag är vi flera som bemöter detta. Dagens regering tillträdde vid pilen. Fram tills dess var Damberg finansminister. Efter två kvartal med ny regering gick inflationen ned, och på senare tid har faktiskt även matpriserna sjunkit något på en del varor. I genomsnitt ligger nu inflationen runt eller strax under de 2% som är målet, och det gäller även för mat.

Här en lite utförligare bild från finansministerns stabschef, Johan Paccamonti. Här ser man alla de tre olika inflationsmåtten och hur de utvecklats över tid. I denna figur är det valdagen 2022 som markerats. Den nya regeringen tillträdde senare under hösten.

Vad händer om man aldrig höjer brytpunkten för statlig skatt?

2024-12-27

Vid beslutet om skattereformen 1991 var tanken att ca 20% av löntagarna (de bäst betalda) skulle betala 20% i statlig inkomstskatt, och alla andra skulle bara betala kommunalskatt. För att uppnå detta skulle brytpunkten för statlig skatt höjas i takt med inflationen, som på den tiden gick ungefär i takt med löneökningarna. År 1992 gick gränsen för statlig inkomstskatt vid en inkomst på 15.000 kronor per månad. Om man inte hade gjort årliga justeringar av brytpunkten hade alla heltidsarbetande svenskar idag betalat statlig skatt utöver kommunalskatten.

Varje höjning av brytpunkten gör samtidigt att de med högre inkomster automatiskt betalar lite mindre i skatt på sin inkomst jämfört med om inte brytpunkten ökat. Detta använder vänstersidan som argument för att höjd brytpunkt "gynnar de rika". Man verkar från S ha glömt att det var S och dåvarande fp som drev igenom skattereformen. Som innebar just att brytpunkten skulle höjas i takt med inkomstökningarna.

Förra årsskiftet höjdes inte brytpunkten, och för detta fick vi moderater mycket kritik. Jag har flera gånger förklarat varför - den extremt höga och tillfälliga inflationen, framförallt beroende på skenande elpriser, hade gjort att brytpunkten skulle ha höjts långt mycket mer än vad lönerna ökat. Den höjning av brytpunkten som gjordes 1/1 2023 täckte med god marginal löneökningarna både 2023 och 2024. I ett läge där många människor upplevde en mycket pressad ekonomi hade det känts märkligt att överkompensera dem som tjänar mera, och ge dem större uppräkning av brytpunkten än vad som var tanken med skattesystemet. Jag försvarar därför beslutet. 1/1 2025 höjs brytpunkten igen, precis som vanligt.

Sedan valet 2005 har moderata initiativ till skattesänkningar gjort att en sjuksköterska idag betalar 48.000 kronor mindre om året i skatt jämfört med om inte våra skattesänkningar genomförts. Och vi moderater vill fortsätta sänka skatter på många områden. Men allt går inte att göra samtidigt om man också ska värna om statens budget. Slarvar vi med den stiger räntorna och det slår direkt mot hushållen.

Jag välkomnar en diskussion om den statliga inkomstskatten och anser i grunden att den skulle kunna sänkas eller rent av avskaffas inom ramen för en ny skattereform. 

En massa bilder från mitt besök i London

2024-12-26

 
 
Nu har jag lagt ut en massa fina foton från mitt privata besök i London förrförra helgen. Reseberättelse finns här. Det blev tid både för besök i parlamentet och att ta sig runt till de övriga traditionella besöksmålen. London är från och med nu en av mina favoritstäder. Men man inser ju snabbt hur enormt stor staden är och hur många veckor man skulle behöva för att hinna med allt man vill. 

God Jul till er alla!

2024-12-24



Jag önskar alla vänner, kolleger, följare, debattörer och politiska motståndare en riktigt god och fridfull jul! Vi behöver det i en för tillfället ovanligt ond och omänsklig värld, kombinerad med en global lågkonjunktur, alltför många ledare i olika länder som beter sig fruktansvärt illa och ett samhälle här hemma med stora problem som återstår att lösa. Men vi ska samtidigt vara tacksamma att vi ändå lever i en priviligierad del av världen. Sverige är fantastiskt och vi har alla förutsättningar att bli mycket bättre. Men då måste politiken fortsätta att ta oss i rätt riktning.

Varför vill någon bygga mer vindkraft?

2024-12-23

Svenska vindkraftsbolag förlorade totalt 4,6 miljarder kronor år 2023 och marginalen landade på minus 38%. Därmed fortsätter trenden av bristande lönsamhet för vindkraften i Sverige, skriver forskarna Christian Sandström och Christian Steinbeck i en artikel i tidningen Affärsvärlden där de berättar om sin senaste studie.

I studien konstateras bland annat att vindkraften gått med samlad förlust varje år sedan 2017.  2023 var sjunde året i rad som svenska vindkraftsanläggningar förlorade pengar. Förlusten år 2023 summerade till 4,6 miljarder kronor efter finansiella poster. Året innan var förlusten 4 miljarder kronor. Med en omsättning på 12,2 miljarder ger förluster på 4,6 miljarder en marginal efter finansiella poster på minus 38%. Resultaten är snäppet sämre än det tidigare största förluståret 2022. Då var marginalen minus 36%. 

Summerar man åren som grandskats i studien, 2017-2023, uppgår branschens förluster till 17,8 miljarder kronor. I genomsnitt har den svenska vindkraftens marginal efter finansiella poster legat på -35% under dessa år!

I tidigare studier har forskarna visat att lönsamhetsproblemen 2017-23 inte varit koncentrerade till ett fåtal anläggningar utan slår genom hela branschen. 50% av vindkraftsanläggningarna förlorade pengar 2023. 61% av vindkraftverken fanns år 2023 i företag som gick med förlust.

Vindkraften är enligt de två forskarna kroniskt olönsam eftersom den inte kan leverera el när det finns efterfrågan utan bara när det blåser. När det blåser producerar vindkraften ett elöverskott som måste konsumeras direkt eftersom det inte kan lagras. Och då blir priset väldigt lågt eller rent av negativt. Trots detta fortsätter utbyggnaden.

Energimyndigheten känner idag, enligt artikeln, till 1 487 verk som ska uppföras, varav de flesta är över 200 meter höga. Ytterligare 1 841 handläggs. Detta är endast landbaserad vindkraft. Kontrasterna mellan dyr el vid vindstiltje och negativa elpriser vid blåst kommer att tillta och frågan är hur branschen ska överleva sig själv och vad dessa investeringar baseras på för antaganden.

Min egen fundering är varför det finns investerare som vill bygga vindkraft när de ekonomiska kalkylerna är så dåliga? Är svaret möjligheter till subventioner, möjlighet att utnyttja räntesnurror utomlands och möjligheten att skaffa sig skattemässiga fördelar? Eller vill man kanske mjölka ut pengar i början av projektet för lånade pengar, för att sedan sätta företaget på obestånd (som Northvolt)? Själva verksamheten att sälja el går i vart fall inte ihop, så något annat måste locka? Att vindkraftparker dessutom ofta ägs av utländska investerare gör bilden ännu mer komplicerad. Kinesiska stormaktsambitioner kan kanske spela roll?

Frågan kvarstår - varför vill någon satsa på en olönsam bransch?

Hur samhällsfarliga är de "gröna bubblorna"?

2024-12-22

Den Nya Välfärdens senaste nummer innehåller en tankeväckande artikel om "gröna bubblor", dvs upphaussade gröna industriprojekt som stoppats, pausats eller gått i konkurs.

Tidningens brutala ingress är denna: "De kommande åren kommer politikerna att stå inför ett vägval. Antingen överge klimatagendan och satsa pengarna på projekt som ger Sverige riktig tillväxt, konkurrenskraft, jobb och välstånd. Eller fortsätta leta med ljus och lykta efter klimatsatsningar som kan uppnå målet om noll nettoutsläpp."

Här är artikeln (klicka för läsbar storlek).



För egen del delar jag oron att alltför mycket pengar läggs på projekt som kostar massor eller rent av är orealistiska, samtidigt som nyttan för klimatet är synnerligen osäker. Samtidigt tycker jag det finns anledning att påpeka att Sverige redan i praktiken har netto nollutsläpp av koldioxid om man räknar med den svenska skogens upptag. Och detta vore ytterligare ett argument att inte lägga mer pengar på synnerligen tveksamma "Klimatprojekt". Bättre då att satsa pengarna på stabil långsiktig elproduktion, exempelvis kärnkraft. (Som ju samtidigt minskar koldioxidutsläppen, vilket borde kunna göra alla nöjda oavsett synen på klimatfrågan). 

Det här att ifrågasätta gröna bubblor har för övrigt ett högt pris för de forskare och experter som inte följer mainstreamlinjen. Ett exempel är ekonomiforskaren Christian Sandström som kritiserade den gröna omställningen, och därefter blev närmast utfryst och fick sin akademiska karriär stoppad. Nedanstående artikel i Dagens Industri den 26/11 belyser det hela. (Klicka på respektive bild för läsbar storlek).

Personligen anser jag att vi idag är ungefär där vi var i migrationsdebatten när den var som mest hysterisk - den som avviker från den politiska korrekta linjen att okritiskt hylla allt som är "grönt" oavsett hur undermåliga de ekonomiska kalkylerna är, behandlas idag på samma sätt som de som ifrågasatte den orimliga migrationspolitiken. Vi minns hur den senare debatten slutade - idag är migrationsdebatten helt annorlunda och det är trångt i dörren när alla ska byta fot. Vi som var starkt kritiska och baserade det på logiskt tänkande kallades rasister, men vi fick rätt i efterhand. Frågan är när vi ser samma omsvängning i klimatdebatten? Jag tror det kan svänga snabbare än de flesta tror.

Eller som Kvartal uttryckte det nyligen: "Den goda lögnen är också fake news".

 

Jag kan redan nu förvarna om att jag i januari nästa år kommer att vara medarrangör av ett seminarium om vindkraft i riksdagen där Sandström kommer att delta som en av föreläsarna.

Mitt anförande i debatten om den svenska EU-avgiften 2025

2024-12-18

I dag debatterade riksdagen den del av statens buidget som rör den svenska EU-avgiften nästa år. Eftersom jag är ansvarig i moderaternas riksdagsgrupp för de frågor som rör EU-avgiften, EU:s budget och EU:s revision höll jag detta anförande tidigare idag:

Anförande FiU5 18 december 2024, Jan Ericson (M)
 
Herr talman,
 
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
 
Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition, och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om knappt 48 miljarder kronor som avgift till Europeiska Unionen nästa år, samt bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till betänkandet och avslag på motionen.
 
Herr talman,
 
Mötet i Europeiska Rådet för en dryg månad sedan hade konkurrenskraft som huvudtema. Jag vill börja med att ge statsministern och regeringen en eloge för det svenska ordförandeskapet i EU förra året. Sverige försökte med energi och envishet lyfta frågorna om EU:s konkurrenskraft, och det lyckades!
Om inte Sverige hade lyckats få upp dessa frågor på EU:s agenda under sitt ordförandeskap hade knappast Europeiska Rådet haft konkurrenskraft på agendan. Detta visar att ett framgångsrikt ordförandeskap sätter tydliga spår i EU under långt tid, och att det hårda svenska arbetet nu fortsätter att driva utvecklingen framåt i unionen. Och det är verkligen avgörande att EU tar dessa frågor på allvar, för EU släpar tyvärr efter när det gäller konkurrenskraft.
 
Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, och det är dags att ta vara på den potential detta har. Den omfattande rapporten från Mario Draghi om EU:s konkurrenskraft är en bra grund att bygga vidare på. Det är mycket glädjande att Sverige förs fram som ett föredöme i denna rapport.
 
Samtidigt finns en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.
 
Ska EU lyckas måste EU:s medlemsstater framförallt göra nationella reformer och inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att kunna uppnå en folklig acceptans hos invånarna i de länder som är nettobetalare till EU.
 
Herr talman,
 
Ytterligare ett skäl att hålla nere EU:s budget och inte skapa nya gemensamma lånefinansierade fonder är den bristande ekonomiska kontrollen i EU. De ekonomiska felen i EU:s budget ökar och nådde förra året enligt EU:s revisorer den högsta nivån på tio år. Hela 5,6% av EU:s utbetalningar var felaktiga.
 
EU:s revisionsrätt anser att räkenskaperna innehåller "väsentliga fel", och kritiken från revisorerna är på den hårdaste nivån som är möjlig. 20 ärenden har lämnats vidare till OLAF, EU:s byrå för bedrägeribekämpning, och 17 ärenden har överlämnats till Europeiska åklagarmyndigheten.

Man kan bara konstatera att ju mer pengar EU ska hantera, desto sämre blir kontrollen. Det är ett starkt argument för att inte utöka EU:s budget och att inte skapa en massa nya fonder och göra ytterligare gemensam upplåning. 

Herr talman,
 
Sverige är en stor nettobetalare till EU och det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktigar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering och vi har tydligt stöd i Finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel, och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.
 
Herr talman,
 
Jag är nu inne på mitt 19:e år som ledamot i Sveriges riksdag, och har sedan ett antal år haft äran att vara ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och våra fantastiska och kunniga tjänstemän på kanslierna i Finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och gott nytt år. Det gäller såklart även talmannen och tjänstemännen i Kammaren.
 

Besök i brittiska parlamentet

2024-12-17

I helgen besökte jag London på en privat resa. Men självklart ville jag passa på att göra ett besök i Parlamentet med på måndagen före hemresan. Tyvärr fanns det ingen möjlighet till några guidade turer den dagen, men tack vare att jag är en av riksdagens ålderspresidenter löste det sig ändå. Jag mailade den brittiska talmanens kontor, och de ordnade en privat rundtur i de fantastiska och legendariska byggnaderna. Det blev också möjlighet att avnjuta en frågestund i House of Commons (motsvarande vår riksdag) där man frågade ut några av ministrarna. Jag återkommer med en liten reseberättelse och lite bilder från London framöver, men här några bilder från parlamentet. Tyvärr får man inte ta foton inne i parlamentets kamrar, så den sista bilden är från Parlamentets hemsida. 


Foto på Parlamentet som jag tog från toppen av "pariserhjulet" London Eye.


Brittiska talmanskansliets inbjudan.


Den allra äldsta delen av Parlamentet, Westminster Hall.

 
St Stephans Hall


House of Commons Chamber

Slut på Socialdemokraternas lotteriundantag

2024-12-12

I dag presenterade finansmarknadsminister Niklas Wykman regeringens förslag till förändring av reglerna för politiska lotterier. Det blir inget förbud mot partilotterier, men det ska tydligt framgå att det är ett politiskt parti som anordnar lotteriet, och partier ska också betala skatt på avkastningen från lotterier. Jag tycker det är en mycket rimlig lösning som regeringen presenterat. Och med tanke på att Socialdemokraterna tycker "det är häftigt att betala skatt" utgår jag från att de inte har något emot att göra det själva.

Här är förslagen i den beslutade lagrådsremissen med förslag till förändrade regler för licenshavare som tillhandahåller lotterier till förmån för viss politisk verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

• Tydlig märkning av lotter: Alla licenshavare som tillhandahåller lotter, både fysiska och digitala, ska tydligt visa om de är eller stöder en partipolitisk organisation. Till exempel ska partiets namn och symbol finnas på lotterna.
• Krav på information i kommersiella meddelanden: I bland annat marknadsföring av lotterier ska det framgå om licenshavare är eller ger stöd till en partipolitisk organisation.
• Borttagna villkorslättnader: Partipolitiska lotterier kommer inte längre att omfattas av de särskilda villkoren i spelregleringen som gäller för andra allmännyttiga lotterier. Det innebär att de inte längre kommer att vara undantagna från spelskatt, kreditförbud eller bonusbegränsningar.

Elförsörjning och elpriser

2024-12-12

Vi moderater försökte, tillsammans med övriga tre partier i dagens regeringsunderlag, två gånger att stoppa den förtida avvecklingen av kärnkraftverken Ringhals 1 och 2. Vid den sista omröstningen förlorade vi med en enda röst. Vi moderater varnade för att denna nedläggning riskerade att driva upp elpriserna och skapa en osäker elförsörjning under kalla vinterdagar när det inte blåser. Analyser efter avvecklingen visar också att det direkt haft påverkan på elpriset. Ibland hatar man att få rätt.





Just nu arbetar vi för högtryck både i riksdagen och regeringskansliet för att lösa de akuta problemen. Reservkraften i Karlshamn är redo och vi diskuterar hur vi i övrigt ska hantera läget. Självklart kommer regeringen inte att lämna elkunderna i sticket om det blir en lång period med höga elpriser.

Samtidigt ska man inte bry sig så mycket om medias närmast hysteriska rubriker. Om man inte har ett elavtal med timdebitering påverkas man minimalt av enstaka timmar under enstaka dagar med extrema elpriser - man betalar el efter genomsnittet av kostnaderna för alla timmar och dagar under månaden. Får vi bara några dagars tillfälliga pristoppar kommer det knappt att märkas på elräkningen för en privatkund med normal förbrukning. Har man timpris blir det ju annorlunda, men då har man ju också möjlighet att minska sin elförbrukning vid pristoppar.

Frågan om elproduktion, elpriser, nätavgifter, beskattning, elprisområden och elexportens påverkan på priset är mer långsiktiga frågor. Det går snabbt att rasera ett lands elproduktion genom att lägga ned kärnkraft. Det ser vi nu i både Sverige och Tyskland. Här har  regeringens linje varit att dels kortsiktigt öka produktionen (avskaffad straffskatt på el från kraftvärme, tillfälliga stopp mot rivning av vattenkraftdammar, upphandling av reservkraft, exempelvis oljekraftverket i Karlshamn, stopp av försäljningen av Öresundsverket till utlandet för att i stället använda det som reservkraftverk mm), dels att långsiktigt bana väg för ny kärnkraft, där planeringen för detta pågår för fullt i Ringhals. Det sista tar tid, men ingen kan trolla - ska vi ha vindkraft och solenergi måste vi samtidigt bygga ut baskraften. Det måste gå hand i hand. Annars blir det som det är nu i Tyskland, höga elpriser när det är kallt och inte blåser. 

Det är samtidigt stötande att Sverige följt de EU-regler man enats om och infört elprisområden, samtidigt som Tyskland inte har gjort det. Tysklands agerande kring elförsörjningen skadar allvarligt Sverige och där är jag en av dem som anser att vi måste sätta ned foten på lämpligt sätt.  

Besök hos statsministern i Sagerska Huset

2024-12-12

I går hade moderata riksdagsgruppen julfest, och innan denna hälsade vi på statsministern i Sagerska Huset. Ett riktigt fint hus som en gång togs över av regeringskansliet som tjänstebostad för statsministern. Vackert inrett och ett bra ställe att ta emot gäster. Många statschefer och kungligheter har tagits emot här av olika statsministrar genom åren.

Många ville såklart ta chansen att prata lite mer avspänt med statsministern, men jag gav också hans Winston lite uppmärksamhet. Gullig vovve som verkar van vid att husse fyller huset med gäster.

Även om vi hade en trevlig och avkopplande kväll med god mat så är det svårt att koppla av från politiken när man sitter och pratar runt borden. Och kvällens givna ämne var elpriser och elförsörjning. Mer om det i nästa inlägg.

 

  





 
 

Riksdagsseminarium om Antarktis, havsströmmar och havsnivåer 

2024-12-10

Del 1, Forskningen om Antarktis

Det var mycket smickrande att ha Anna Wåhlin på besök i riksdagen. Hon är professor i oceanologi vid Göteborgs Universitet, och hon höll en presentation om Antarktis, havsströmmar och havsnivåer mm, och svarade på frågor kring detta. Sverige är genom Göteborgs Universitet i framkant när det gäller forskning av hur det ser ut under Antarktis isar. 



Här först en bild över Antarktis, de vita delarna är inlandsis och de grå är flytande havsis. Längst till höger ser man landtungan A ntarktiska Halvön och i kanten skymtar Sydamerikas spets. Västantarktis är den del av det enorma ismassivet som ligger mellan Sydamerika och  Nya Zeeland, och det är också där man ser mest av avsmältningen.



När det gäller isläget på och runt Antarktis kan man lite kortfattat säga att isen smälter längs kusterna, och växer till på fastlandet. Allra snabbast smälter det vid västra Antarktis kuster. Orsakerna till avsmältningen är att varma havsströmmar smälter isen underifrån. 





När det snöar uppe på centrala Antarktis blir ismassan tyngre och det pressar ned isen mot havet, man talar om att isen "rinner" ut mot havet. Sedan tillförs ny snö uppe på isen igen i ett ständigt kretslopp. Den del av isen som inte ligger på land utan över vattnet smälter sedan underifrån på grund av varma havsströmmar. Dessa strömmar kommer från områdena runt ekvatorn där vattnet värms av solen. Vattnet blir varmare och expanderar då, och det skapar strömmar ned mot det kalla vattnet vid polerna. Vattenströmmarna under isen kommer från djuphavet och är endast 1-2 grader varmt, men det räcker för att smälta isen underifrån och skapa grottor under ismassan. När isen sedan blir tillräckligt tunn så lossar den från ismassan och det skapas isberg. Och hela tiden tillförs ny is uppifrån. 



För att få en bild av hur det ser ut under ismassan och också mäta takten i avsmältningen går man in med en robot/ubåt under isen, som sedan på olika sätt kartlägger isens undersida. Genom att återkomma till samma plats kan man sedan se hur snabbt isen smälter på undersidan. Till sin hjälp har man haft ubåten/roboten Ran, som dock rymde vid det senaste besöket vid Antarktis och nu är försvunnen någonstans under isen. Man arbetar med att kunna ersätta Ran och kunna skaffa ny liknande utrustning för fortsatt forskning. 

Anna Wåhlin påpekade att vi vet väldigt lite om Antarktis. Forskningen kring vad som händer på och under Antarktis är väldigt ny och stora delar av området är helt outforskat. För att kunna få en bild av avsmältningen, hur snabbt den går och exakt hur den sker krävs väldigt mycket mer forskning. Det går inte med dagens kunskap att säga något säkert om framtiden när det gäller Antarktis avsmältning och hur havsnivåerna kommer påverkas. Wåhlin menar att osäkerhet lätt skapar oro, men att vi behöver mer fakta för att kunna dra slutsatser.



Här två bilder på forskningsfartyget och hur man sjösätter Ran.





Isbergen i havet är gigantiska, vilket framgår ovan om man jämför med det stora forskningsfartyget som ser väldigt litet ut i jämförelse. Nedan en mindre båt på färd mellan isbergen.



Jag frågade Anna efter föredraget om det här med påstådda undervattensvulkaner som kan bidra till att smälta isen. Hon bekräftade att det finns vulkanisk aktivitet som bidrar till avsmältningen, framförallt på de högre liggande delarna av Antarktis. Det är dock osäkert hur stort bidrag till avsmältningen som denna vulkaniska aktivitet är. Wåhlin tror själv att det är relativt litet, men påpekar att det finns delade meningar bland forskarna och att det lokalt kan ha en stor påverkan.  

Antarktis har enligt Anna Wåhlin smält i tiotusen år, under pågående mellanistid. Man vet att Amundsenhavet vid Västantarktis var kallare före 1940 och att det efter 1940 blivit varmare, men man vet inte varför. Kanske är det vädersystem som förändrats, kanske är det ismassor som tidigare blockerat varmare vatten att komma fram som nu försvunnit. Det är också mycket svårt att bedöma i vilken mån människan påverkar det som händer och i så fall hur mycket. 

 

Del 2: Fakta om havsnivåer, Golfströmmen och andra havsströmmar

Anna Wåhlin är professor i oceanografi, och var tydlig med att haven är oerhört viktiga för vårt klimat. För att förstå hur havet påverkar har man utvecklat metoder för att mäta temperaturen i havet, ner till 2.000 meters djup. Detta är väldigt ny vetenskap som bedrivs med hjälp av "Argo-bojar". Tidigare har man bara gjort få mätningar av havstemperaturen, och då med skepp, och oftast av vatten närmare ytan. Vänstra figuren nedan visar hur få mätningar som gjorts fram till 2000, då man började mäta med Argo-bojar. Detta gör att tillförlitligheten i mätningarna av havets temperatur blivit mycket bättre och mer heltäckande, samtidigt som gamla mätvärden är mer osäkra och dessutom mer glest uppmätta.

Argobojarnas mätresultat är intressanta även av andra skäl - det visar sig att uppvärmningen av havet är absolut störst på södra halvklotet medan den är närmast obetydlig på norra halvklotet. Se högra figuren nedan där norra halvklotet är övre delen av figuren och södra nedre delen. (Källa). Detta är knappast den bild vi får av media som ständigt påstår att uppvärmningen är störst runt Arktis. Det stämmer inte med dessa forskningsdata.

          


          

Jag hade särskilt bett Anna Wåhlin att kommentera den mediala debatten om riskerna för att Golfströmen ska försvagas, stanna eller vända. Hon avfärdade detta helt och menade att i princip alla oceanografer är överens om att den risken är obefintlig. Detta beror på att det är värmeskillnaderna på jorden som skapar havsströmamrna, och dessa värmeskillnader kommer bestå så länge solen finns. Larmrapporterna kommer från teoretiska modeller, men verklighetensmätningar visar ett stabilt läge enligt Wåhlin.

När solstrålningen når jorden värmer den mest runt Ekvatorn och minst vid polerna. Vattnet runt ekvatorn värms upp mycket kraftigt av solen, och det gör att vattnet expanderar (varmt vatten tar mer plats än kallt). Figuren visar hur det på grund av detta blir "mer energi" runt ekvatorn, vilket gör att vattnet och luften drivs mot polerna. Detta vatten ersätter det kallare vatten som redan finns där, vilket bidrar till uppvärmning av högre latituder. Samtidigt bidrar dessa havsströmmar till att smälta isen på Antarktis. På norra halvklotet är Golfströmmen ett resultat av samma sak, och så länge solen värmer runt ekvatorn kommer Golfströmmen och artmosfären att fortsätta flytta värme mot vår del av världen. Om inte denna omfördelning av energi skedde skulle Tropikerna värmas upp med 10 grader per år och båda polerna skulle kylas ned med 10 grader per år.  

          


Hur är det då med havsnivåerna? Wåhlin presenterade denna välkända bild som jag visat tidigare. Den visar hur enorma havsnivåhöjningar vi haft historiskt. Under perioden från 18.000 år sedan fram till för 8.000 år sedan ökade havsnivåerna med 100 meter. Men de senaste 8.000 åren har havsnivåerna nästan sluta öka, ökningen har legat runt 1,5-2 mm/år. Frågan forskarna ställer sig är såklart om den tidigare dramatiska historiska ökningen kan inträffa igen?

          

De senaste 20-30 åren har havsnivåerna ökat lite mer än tidigare, ca 3,5 mm/år. Se figur nedan från Nasa.



          


Av den nuvarande havsnivåhöjningen beräknas ca 50% bero på varmare hav (som får vattnet att expandera). 20% beror på att bergsglaciärer på land smälter. 20% beror på avsmältning längs Grönlands kuster och ca 10% beräknas komma från smältande landis på Antarktis.

Hur framtiden blir är mycket osäkert. Modellerna pekar i helt olika riktningar. De mest dramatiska tidigare modellerna har inte visat sig stämma så här långt (se figur nedan från IPCC). Men hur utvecklingen blir beror i väldigt hög grad på hur stor avsmältningen blir från Antarktis, eftersom jordens i särklass största ismassor finns just där. Skulle nuvarande trend med ca 3,5 mm/år hålla i sig skulle havet stiga ca 26 cm fram till år 2100. 



 
Anna Wåhlin fick frågan hur oroliga vi ska vara för stigande havsnivåer. Hon tyckte inte man skulle vara alltför orolig, och menar att vi bör kunna hantera en måttlig havsnivåhöjning. Hon menade att man i alla dessa frågor bör prata direkt med experter och inte lyssna alltför mycket på media. Medialandskapet vill ha klipp och uppmärksamhet med dramatiska rubriker, och larmrapporter sprids snabbt. Verklighetens forskare står inte alltid bakom larmrapporterna. 

Situationen i Syrien är mycket oklar

2024-12-09

Den dramatiska utvecklingen i Syrien innebär att en diktator har störstats. Assad hade blod på sina händer, tusentals människor har genom åren fängslats för sina politiska åsikter, tortyr är vanligt förekommande, godtyckliga avrättningar av oliktänkande har varit vanligt förekommande och många människor har spårlöst försvuunnit. Att Assad nu är borta från makten är självklart välkommet. Samtidigt råder en stor osäkerhet om vilken väg Syrien nu tar. Finns det hopp om något slags demokratisk och fredlig utveckling, eller kommer olika rebellgrupper nu att börja slåss inbördes? Och hur stor är risken att man får ett nytt totalitärt islamistiskt styre? Ingen vet idag.

Samtidigt höjs röster i Sverige för att vi nu borde avvisa alla syriska flyktingar tillbaka till Syrien. En mycket märklig linje med tanke på att UD fortfarande avråder från alla resor till Syrien och uppmanar svenska medborgare som befinner sig där att snarast lämna landet. I det läge som råder nu är det inte tid för märkliga politiska utspel utan att ha is i magen. Blir det en fredlig utveckling lär många syrier frivilligt återvända till sitt forna hemland av egen fri vilja, men alla väntar nu med spänning och oro på vart allt tar vägen.

Migrationsverket meddelade idag att man tills vidare stoppar all handläggning av uppehållstillstånd för syriiska flyktingar, och att man också stoppar all verkställighet av avvisningar dit. Detta i avvaktan på en tydligare bild av vart utvecklingen i Syrien tar vägen. Ett mycket rimligt beslut tycker jag, och även Danmark, Tyskland och Frankrike har idag gett samma besked. Fler lär säkerrt följa efter.

Hur kommer ETS påverka EU:s konkurrenskraft?

2024-12-08

EU:s handessystem för utsläppsrätter avseende koldioxid (ETS) innebär en stor extra kostnad för invånare och företag i EU. Problemet är att det är kostnader som inte belastar verksamheter i andra länder. 

Jag ser stor risk att EU på detta sätt slår undan benen på sin egen industri och urholkar sin egen konkurrenskraft. Mario Draghis allvarliga rapport om EU:s försämrade konkurrenskraft borde vara en väckarklocka. Men politikerna i EU verkar fortsätta blunda. Än en gång verkar man förespråka en lösning där EU gemensam skuldsätter sig för att kortsiktigt kunna hantera försvagad ekonomi. Detta i stället för att på riktigt analysera varför EU släpar efter.

EU:s politiker talar ofta om att EU "måste gå före i klimatomställningen" och att det kommer gynna EU:s ekonomi i framtiden. Men vi ser allt tydligare att resten av världen knappast tänker följa efter EU. Höga extrakostnader för utsläpp, begränsningar för skogsbruket och förbud mot försäljning av nya bensin och dieselbilar 2035 är några exempel där EU valt en egen väg som inte större delen av omvärlden verkar vilja följa efter. Och då har vi inte vunnit något alls på "att gå före", utan tvärtom bara skadat EU:s konkurrenskraft. Dessutom utan att det kommer få någon större betydelse för de globala utsläppen eftersom EU närmast står ensamma. Den som tror att minskade globala utsläpp stoppar klimatförändringar kan även konstatera att EU knappast kan påverka detta ensamma enbart med sin klimatpolitik. Den enda effekten för EU blir stigande kostnader, sämre konkurrenskraft och sämre samhällsekonomi.

Nedanstående figur illustrerar skillnaden i kostnad mellan EU och andra länder i världen sedan 2008 när ETS-systemet sjösattes. Figuren är uppdaterad april 2023, så den är inte helt aktuell. Priset för ett ton CO2 har under 2024 legat runt 65 Euro per ton, vilket är en viss nedgång från toppnivån. Sannolikt har detta direkt koppling till lågkonjunktur och lägre aktivitet i ekonomin de senaste åren, vilket minskar efterfrågan på utsläppsrätter. Men skillnaden mot exempelvis USA och Kina är fortfarande enorm. 

Frågan är hur mycket EU:s konkurrenskraft påverkas av detta?  

Gårdagens föreläsning om Antarktis och havsströmmar mm

2024-12-05

Gårdagens föreläsning och frågestund med professor Anna Wåhlin om forskningen kring Antarktis, klimatförändringar, havsströmmar, havsnivåer mm blev en välbesökt tillställning. Jag ska i två kommande inlägg berätta lite mer om vad som sades och även lägga ut en del bilder. Jag delar upp detta i två inlägg, ett om Antarktis och ett om havsströmmar, havsnivåer och Golfströmmen. Hoppas kunna få detta klart under helgen.

Dags för föreläsning i riksdagen: Vad händer med Antarktis? 

2024-12-03

Anna Wåhlin är en av Sveriges mer kända klimatforskare, och har ansvarat för flera expeditioner till Antarktis. Hon är professor vid institutionen för marina vetenskapert vid Göteborgs Universitet, och internationellt efterfrågad föreläsare. I morgon är det dags för henne att lära oss i riksdagen lite mer om forskningen kring Antarktis, havsströmmar, havsnivåer mm. 

Intresset för detta evenemang har varit ovanligt stort och det var tur att jag bokade en stor lokal. Presentationen riktar sig i första hand till riksdagsledamöter och riksdagens tjänstemän, men det finns plats även för ett begränsat antal externa besökare och media. Vid intresse - återkoppla senast i morgon förmiddag så jag kan ordna inpassering till Riksdagen.

M-politik har minskat sjuksköterskans skatt med 48.000 kronor per år

2024-12-01

Att vi moderater står för sänkta skatter är knappast någon hemlighet. Och vi har bevisat alltsedan regeringsbildningen 2006 att man kan sänka skattenivåerna och samtidigt öka skatteintäkterna. När människor får behålla mer av sin lön ökar aktiviteten i ekonomin, vilket skapar fler jobb, får fler att jobba mer, och ökar antalet personer som betalar skatt och ökar de inkomster som ska beskattas. Om man samtidigt prioriterar bättre hur skattepengarna används kan viktiga centrala delar av välfärden få mer pengar trots att skattenivåerna för en enskilde sänks.

Motsatt syn har vänstersidan i politiken. Enligt dem kan alla samhällsproblem lösas med högre skatter. Detta trots att det bevisligen är meningslöst att ösa in pengar i verksamhet som inte fungerar. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat ligger Sverige på femte plats av EU:s 27 länder vad gäller hur mycket pengar som går till hälso- och sjukvården, räknat i andel av BNP, och likaså på femte plats vad gäller belopp per capita. Trots det fungerar inte logistiken, köerna är långa och människor upplever att de inte får hjälp i rimlig tid. Situationen är bättre i ett antal länder, trots att de lägger mindre pengar än vi. På samma sätt ser det ut i en del annan statlig, regional och kommunal verksamhet - trots ständigt ökade ekonomiska resurser klarar inte alla av sitt uppdrag. Orsakerna är enligt min åsikt dålig styrning och kontroll, samt ibland usel prioritering av hur pengarna används. Att då tro att man ska lösa detta genom att tillföra ännu mer pengar är ganska obegåvat. 

Nio gånger sedan 2006 har Moderaterna fått igenom jobbskatteavdrag för att det ska löna sig mer att gå till jobbet. I veckan som gick röstade Socialdemokraterna för nionde gången nej till mer pengar kvar i plånboken för alla som arbetar. Samtliga gånger som Moderaterna, i olika konstellationer, fått igenom jobbskatteavdrag har Socialdemokraterna röstat nej.

Riksdagens utredningstjänst har tagit fram en rapport åt oss moderater i finansutskottet som visar just detta. Rapporten visar att exempelvis en sjuksköterska, med det nionde jobbskatteavdraget, från kommande årsskifte kommer ha närmare 4 000 (!) kronor mer att röra sig med i månaden än om Socialdemokraterna hade fått bestämma. Alltså nära 48.000 kronor mer per år! Samma summa gäller för andra löntagare med motsvarande inkomst.

Ibland raljerar oppositionen om att en skattesänkning med några hundralappar i månaden är så lite att det "inte spelar någon roll" för löntagaren. Men poängen är just att om man nio gånger i rad sänker skatten med ibland några och ibland många hundralappar så blir det till slut ett antal tusenlappar. Om man skulle återställa alla dessa skattesänkningar och höja skatten för sjuksköterskan med 4.000 per månad skulle det nog bli ganska stora protester. 



När Alliansen tillträdde 2006 betalade svenska löntagare med normala inkomster världens i särklass högsta skatter. idag ligger svenska löntagare i mitten på denna skala. Däremot betalar fortfarande höginkomsttagare högre skatter än genomsnittet i motsvarande länder.

Socialdemokraternas prat om att skattesänkningar för vanliga löntagare minskar resurserna till välfärden stämmer dessutom inte enligt rapporten. Trots sänkta skatter har faktiskt skatteintäkterna till välfärden ökat. Det är något vi sällan hör media rapportera om.

Det gör skillnad vem som styr, och vi har visat att sänkta skatter är bra både för den enskilde löntagaren och för samhället i stort. Moderaterna fick rätt om skattepolitiken och vänstern fick fel.