November 2024

SVT rapporterar från presskonferensen och länkar till debattartikeln i DN.

Jag har själv upprepade gånger genom åren framfört att dagens krav för medborgarskap är så urvattnade att det i princip inte kan betraktas som krav. För egen del tycker jag medborgarskap ska ha tydliga villkor och att det ska vara något fint och värdefullt som man inte bara får automatiskt för att man bott en tid i Sverige. Själv har jag, ensam och tillsammans med andra moderater, skrivit ett antal riksdagsmotioner de senaste tio åren om att i högre grad koppla rättigheter och förmåner till medborgarskap. Så ser det ut i många andra länder, och det är hög tid att skärpa upp detta även i Sverige. Som jag tidigare skrivit tycker jag också att rösträtt i kommunala val bör kopplas till medborgarskap (bortsett från nordiska medborgare och EU-medborgare där vi har ömsesidiga överenskommelser om rösträtt i kommunalval).

Jag välkomnar regeringens besked, och inte minst detta att försöka bromsa utdelningen av medborgarskap i avvaktan på den nya lagstiftningen. Detta är en fråga som många moderater lyft internt. Om det visar sig svårt att lösa detta praktiskt får man väl helt enkelt överväga en tillfällig stopplagstiftning mot utdelning av nya ,medborgarskap i avvaktan på ny lagstiftning.

En vecka med mycket skogspolitik

2024-11-29

Denna vecka har jag varit på två viktiga aktiviteter med koppling till svenskt skogsbruk. Den första var ett seminarium om "hyggesfritt skogsbruk", dvs alternativa avverkningsmetoder till kalhyggen. 

Detta möts med viss skepsis från de större skogsägarna som måste leva på sitt skogsbruk. Men vid seminarier vittnade flera skogsägare, även större sådana, om att man med andra metoder att avverka skog kan uppnå samma ekonomiska resultat. Man kan inte bara jämföra total slutavverkning med alternativa metoder, utan måste även ta hänsyn till att man vid andra metoder slipper de två kostsamma gallringar som man måste göra i en skog med planerad slutavverkning. Tar man hänsyn till helheten blir det ekonomiska utfallet likvärdigt. Men de alternativa metoderna ger samtidigt stora fördelar för natur och djur. Såväl Sveaskog som Stora Ensa och Holmen provar olika alternativa metoder för sitt skogsbruk, och det är intressant att dessa stora skogsägare vill utveckla skogsbruket.





För oss små hobbyskogsägare är det en självklarhet att inte kalhugga markerna. Min egen lilla skog ser just nu ut såhär efter att jag låtit gallra och rensa upp. Ganska trevlig skogsmiljö om jag får säga det själv. 



Under veckan var jag också inbjuden till en trevlig skogsmiddag tillsammans med Skogsindustrierna, där vi fick en uppdaterad bild av läget för svensk skogsindustri och svenskt skogsbruk. Den allt överskuggande frågan är hotet om EU-lagstiftning som i praktiken skulle slå undan benen på stora delar av svenskt skogsbruk. Det handlar om EU:s "avskogningsförordning".

EU:s mål verkar vara att den mesta skogen ska stå kvar och inte avverkas, främst "för klimatets skull", vilket självklart är en orimlighet i det skogtäckta Sverige. Sanningen är att den svenska skogen över tid växer till mer än vad som avverkas - det blir hela tiden en ökad skogsmassa i vårt land. Detta måste vi få övriga EU-länder och alla EU-byråkrater att begripa. Vi kan inte acceptera att det svenska skogsbruket offras på klimataltaret. För övrigt tar skogen upp mest koldioxid om det hela tiden finns växande ungskog på stora arealer. Stora gamla träd växer inte så mycket och tar därmed inte heller upp några ökande mängder koldioxid. Så inte ens med rena klimatargument är det vettigt att låta all äldre skog stå kvar.  

Skogsindustrin är idag en av Sveriges absolut viktigaste exportgrenar, och sysselsätter massor av människor i hela värdekedjan. Tidigare regeringen schabblade bort hela denna fråga under diskussionerna i EU, och Miljöpartiet rent av hejade på de nya EU-reglerna. Dagens regering slåss med alla medel, tillsammans med främst Finland, för att bromsa de värsta tokigheterna. Som det verkar nu kan införandet skjutas ett år på framtiden, medan man eventuellt gör vissa förändringar, men mycket är oklart.

Denna artikel belyser frågan ytterligare.

Besök av Sjuhärads kommunchefer

2024-11-28

I dag tog jag och mina riksdagskolleger från Sjuhärad emot kommuncheferna i våra samtliga åtta kommuner i valkretsen. samt ledande representanter från Boråsregionens kommunförbund. Vi fick en dryg timmer tid att samtal om aktuella frågor för sjuhäradskommunerna och en chans att lära känna varandra. Det blev också en koprt rundvandring i riksdagen.

Nästan alla riksdagsledamöter från valkretsen deltog och det var ett givande möte. Vi politiker från riksdagsvalkretsen är oeniga om en del, men i viktiga frågor för vår valkrets kan vi ofta hitta gemensamma ståndpunkter. En viktig fråga nu är den lokala civila beredskapen och hur vi gör vårt samhälle motståndkraftigt mot yttre hot. Här finns i stort ingen politisk oenighet idag utan alla inser allvaret.

 

Riksdagsbeslut om att möjliggöra anonyma vittnen vid brottmål

2024-11-28

I går röstade riksdagen igenom regeringens proposition om anonyma vittnen vid brottmål. En lagstiftning som väckt en del principiellt motstånd.

Lagstiftningen innebär att ett vittne ska få lämna uppgifter anonymt om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätt för allvarlig brottslighet till följd av vittnesmålet. Det brott som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse, och skälet för åtgärden måste också uppväga de svårigheter det innebär för en misstänkts eller tilltalads möjligheter att försvara sig.

Rent principiellt delar jag som jurist kritiken mot att använda anonyma vittnesmål, det blir ett främmande inslag i svensk rätt. Men samtidigt ser jag i dagsläget inga alternativ - rädslan att vittna mot kriminella gäng eller grov brottslighet är så stor att många vittnen vägrar vittna av rädsla för sin egen säkerhet. I det läget riskerar vi att inte kunna döma grovt kriminella. Jag har själv motionerat i riksdagen om att kunna använda anonyma vittnen som kompletterande bevisning.

I praktiken kommer de nya reglerna innebära just kompletterande bevisning. Kravet på bevisning i domstol kommer innebära att ingen kan dömas bara på ett anonymt vittnesmål. Men kombinerat med annan bevisning, exempelvis teknisk bevisning, kan anonyma vittnesmål stärka bilden och leda till att grovt kriminella döms. I det läge vi har idag i vårt land är detta enormt viktigt, och jag är mycket nöjd med att riksdagen nu beslutat i linje med det jag tidigare motionerat om. Redan 2021 motionerade jag om detta och det tog tid att komma framåt i frågan, men den 1 januari 2025 börjar den nya lagen gälla. Ytterligare ett verktyg finns då på plats för att bekämpa den grova kriminaliteten.

Minnesstund om Holodomor - det ryska folkmordet i Ukraina 1932-33

2024-11-28

Varje år brukar vi i det svensk-ukrainska parlamentarikernätverket uppmärksamma och påminna om det ryska folkmordet i Ukraina 1932-33, det som kallas "Holodomor". I år gästades vi av professor Daria Mattingly från Cambridge University i England, som forskat kring denna fråga. Även Ukrainas ambassadör Andrii Plakotniuk deltog, liksom riksdagsledamöter och ukrainska gäster.

Ambassadören inledde med att ge en bild av det allvarliga läget i Ukraina och de fortsatta ryska terrorbombningarna av ukrainska städer och ukrainsk energiinfrastruktur. Han uttryckte också Ukrainas stora tacksamhet till det starka stödet från Sverige och de övriga nordiska och baltiska länderna. Vi håller våra löften, levererar det vi lovat och saker kommer fram i tid. Så det det inte ut med allt utlovat stöd från olika länder.

Budgetdebatt

2024-11-27

I dag hölls den stora budgetdebatten i riksdagen och statsbudgeten för 2025. Jag har berättat om innehållet i regeringens budget tidigare, och kan konstatera att debatten visade två saker. Dels att dagens regering, steg för steg, gör Sverige bättre. Dels att de fyra oppositionspartierna har så totalt olika åsikter i stora viktiga frågor att de omöjligen kan ses som en samlad opposition. 

Några inlägg på twitter/x från dagens debatt:

Jag har alltid varit beredd att försvara Sverige

2024-11-25

När jag skriver inlägg om det moraliskt självklara att hjälpa Ukraina att försvara sig får jag alltid påhopp från putinvänner eller aningslösa "fredsförespråkare" som tycker jag "borde åka till Ukraina och kriga själv". Mitt svar är att varje land själv bestämmer om och hur man vill försvara sig, och att det är ett demokratiskt beslut av regeringen och parlamentet i Ukraina. På samma sätt skulle Sveriges regering och riksdag hantera situationen om Sverige blev angripet.

För egen del gjorde jag min värnplikt på S2 i Karlsborg. Jag tillbringade 13,5 månad där och muckade som värnpliktigt befäl (sergeant). Efter grundutbildningens slut gjorde jag två långa femveckors repövningar och tre tvåveckors befälsövningar. Jag har alltid varit beredd att försvara Sverige vid behov.   

Idag platsar jag tyvärr inte längre inom försvaret av åldersskäl. Men skulle Sverige hamna i ett läge där vi måste försvara oss mot militärt angrepp kommer jag självklart att egngagera mig på lämpligt sätt. Kanske i hemvärnet, kanske på någon annan post, beroende på vilka politiska uppdrag jag då eventuellt har. Som riksdagsledamot är min självklara krigsplacering Sveriges Riksdag.

Alla svenskar har en roll att fylla vid ett väpnat angrepp, och jag utgår från att alla efter förmåga tar den roll där man gör mest nytta. På samma sätt gör idag många ukrainska kvinnor och män allt de kan för att försvara sitt land. När människor i andra länder anser sig veta hur Ukraina ska agera, och tycker att vi ska sluta hjälpa Ukraina "för fredens skull" tycker jag i stället de borde ta den diskussionen med den som startade kriget, dvs Putins Ryssland. Men dessa personer har sällan kritiserat Putin och Ryssland för deras anfall, aldrig kallat Putin för krigshetsare, aldrig krävt att Ryssland ska avsluta kriget. Men när Ukraina försvarar sig hotar de världsfreden, och de som hjälper dem kallas krigshetsare. Tydligare kan inte putintrollen avslöja sig själva. Jag har ofta funderat över vad som driver dem.   

En söndag med fokus på Northvolt samt regionala flygplatser

2024-11-24

I går tog jag flyget till Umeå, där jag och några andra moderater övernattade hemma hos min m-kollega Edward Riedl (finansutskottets ordförande). En trevlig kväll i hans hus vid Umeälvens strand med ett strålande vinterväder, och en riktigt fin vintermorgon i morse.




 
I morse fortsatte vi sedan till Skellefteå, där vi först träffade kommundirektören Kristina Sundin Jonsson för att få hennes bild av läget kring Northvolt och hur det påverkar kommunen. Moderaternas oppositionsråd Andreas Lövenhöök var också med. Ett bra möte där vi fick mer kunskap om historiken, kommunens engagemang, hur man ser på läget och hur man tänker framåt. Det blev några väl använda timmar denna söndag.   





Efter besöket i kommunhuset fortsatte vi till Skellefteå Flygplats, där vi träffade flygplatschefen Robert Lindberg. Temat för besöket var flera saker. Dels det allmänna läget för små regionala flygplatser och insikten om hur viktiga de är för utvecklingen, inte minst i norra Sverige. Dels självklart hur problemen för Northvolt påverkar flygplatsen. Och slutligen den ganska unika satsningen på elflyg och pilotutbildning för elflyg som bedrivs vid flygplatsen. Vi fick även besöka hangaren för de små tvåsitsiga elflygplanen. 

Jag kan bara konstatera att tack vare inrikesflyget kunde jag flyga till Norrland igår eftermiddag, hinna med en trevlig kväll i Umeå, två viktiga besök idag, och vara hemma igen i Ubbhult ikväll. Flyget är helt avgörande för att kunna resa snabbt i vårt stora avlånga land.

  

Vad händer med Antarktis? 

2024-11-20

Anna Wåhlin är en av Sveriges mer kända klimatforskare, och har ansvarat för flera expeditioner till Antarktis. Hon är professor vid institutionen för marina vetenskapert vid Göteborgs Universitet, och internationellt efterfrågad föreläsare. Jag har lyckats boka in henne den 4 december för en presentation i riksdagen rörande forskningsläget kring förändringar av isen på Antarktis, samt lite om kunskapsläget kring havsnivåer, havsströmmar och framförallt olika teorier om hur Golfströmmen skulle kunna påverkas av ett framtida förändrat klimat. Detta ska bli mycket spännande och intressant. 

Vid intresse finns eventuellt plats även för några representanter från media. Kontakta mig i så fall. 

Krigshetsaren i Kreml måste stoppas 

2024-11-18

Beskedet igår från USA att Ukraina äntligen verkar få rätt att använda amerikansktillverkade långdistansvapen även för angrepp långt inne i Ryssland var mycket välkommet. Och idag kommer tydligen liknande besked från Frankrike och Storbritannien. Det är på tiden att Ukraina får använda de vapen som andra länder bidrar med fullt ut i sitt försvar mot det ryska angreppet. Fram tills nu har man tvingats försvara sig med armarna bakbundna, samtidigt som ryssarna använt motsvarande långdistansvapen mot ukrainska städer. För svenska vapen har det aldrig gällt några restriktioner för användningen, inte för finska vapen heller.

Putins hotande om att det nya beskedet innebär en "eskalering" sprids av putinvänliga konton och även av andra som menar att det är "krigshets" att skriva uppskattande om det amerikanska beskedet. De som uttalar detta är antingen hjärntvättade av Putins desinformation eller har lyssnat för mycket på Trumps mer extrema uttalanden i valrörelsen (efter Trumps senaste utnämningar skulle jag vara lite försiktig med att anta att Trump tänker överge Ukraina). En del av konton är uppenbarligen rena ryska desinformationskonton, andra tillhör den så kallade "fredsrörelsen" som i grunden är en aningslös kapitulationsrörelse på yttersta vänsterkanten och som vill se Ukraina ge upp och sluta existera som land. 

Krigshets är att med militära krafter angripa ett fredlgt grannland. Det kan aldrig vara krigshets att hjälpa det angripna landet att försvara sig. Krigshetsaren i Ukrainakriget sitter i Kreml och heter Putin. Vi som hjälper Ukraina på olika sätt verkar för fred och försvar.

Att hjälpa Ukraina att försvara sig är inte heller en "eskalering". Det är det däremot när Ryssland tar hjälp av Iran och Nordkorea för att fylla på med vapen och soldater. Allt för att kunna döda fler ukrainare och förstöra deras land. Putinkramarna anser att all form av hjälp till Ukraina är en eskalering av kriget. För dem är det enda som inte eskalerar kriget att Ukraina kapitulerar. Att Putin använder allt värre vapen mot civila ukrainare och i strid med folkrätten använder förstörelse av energiinfrastruktur som vapen verkar inte bekomma "fredsälskarna".

Hela diskussionen om krigshets, eskalering och behovet av fredssamtal förs på fel plats och med fel mottagare. Den som bär ansvaret för kriget är Putin, som är den som startade det. Den som ansvarar för eskaleringen är Putin som fortsätter att förstöra Ukraina och som behandlar civila ukrainare i ockuperade områden på ett vidrigt sätt. Exempelvis kräver att människor som är beroende av mediciner måste acceptera att ta emot ett rysk pass för att få sina mediciner - allt i strid mot all internationell rätt. Och den som hindrar fred är Putin - vill han ha fred kan han bara ta sina soldater och lämna Ukraina.

Den som vill motverka eskalering, stoppa krigshetsen och verka för fred måste rikta sin ilska mot Putin och diskutera med ryssvänliga konton. I annat fall är man bara ett litet ovärdigt putintroll.
 

Besöksnäringen är viktig för Sverige 

2024-11-17

Vid samband med besöket i Karlatornet fick vi också en längre genomgång med branschorganisationen Visita om besöksnäringarnas utmaningar. Det handlar om allt från en glödje över att dagens regering har avskaffat både kravet på hotelltillstånd och det fåniga danstillståndet, till en önskan om lägre arbetsgivaravgifter för unga och reformerade alkoholregler (exempelvis avskaffat krav på att kunna servera varm mat hela öppettiden, vilket orsakar onödiga kostnader). Och varför ska kommunerna bestämma vilka veckor man får ha en uteservering öppen eller inte? Även regelverk kring tillsynsbesök och olika typer av tillstånd är ett problem, liksom kravet på betalning av tillsyn oavsett om några tillsynsbesök göres eller inte. Olika tolkning av lagregler i olika kommuner är ett annat problem, liksom en omfattande byråkrati överhuvudtaget som pressar en bransch med små marginaler och hög andel personalkostnader. 

Jag delar i stort Visitas syn i alla dessa frågor och har själv motionerat om flera av dessa saker i riksdagen. Det enda jag är lite skeptisk till är olika arbetsgivaravgifter för olika åldersgrupper - det finns ingen forskning eller utvärdering som visar att det ökar sysselsättningen på totalen, det bara omfördelar arbetslösheten. Vi har redan prövat denna modell i Sverige, med oväntat magert resultat. Dessutom krävs mycket stora sänkningar av arbetsgivaravgifterna för att det ska ge någon större ekonomisk effekt för företagen, och så kraftiga minskningar av skatteintäkterna ska då ställas mot andra skattesänkningar som kanske ger bredare och större effekt för företagandet. Jag nöjer mig med att konstatera att sänkta skatter på företagande generellt skapar mer tillväxt och aktivitet i ekonomin och dessutom skapar fler jobb. Sedan får vi analysera efterhand vilka skattesänkningar som gör mest nytta.

I en fråga som kom upp i fredags håller jag däremot inte alls med Visita. Det gäller deras hårda kritik mot höjd inkomstgräns för arbetskraftsinvandring. Jag har kommenterat det tidigare här på bloggen. Deras kritik är att man har svårt att rekrytera nyckelpersonal med dessa höjda inkomstkrav. Man nämnde kockar som exempel. Jag kollade då vad en kock tjänar i genomsnitt, och det är 28.400 kronor per månad. Alltså nästan på kronan detsamma som inkomstkravet höjts till. Idag är det 28.480 kronor, jämfört med tidigare endast 13.000 kronor. Reglerna förhindrar alltså inte anställning av kockar från länder utanför EU. Jag påminde också om att man dessutom fortfarande kan rekrytera vilka man vill från EU, och då har tillgång till arbetskraften i hela EU med 450 miljoner invånare. I de analyser som gjordes före beslutet om höjningen framgick dessutom att det ändå skulle vara relativt få personer som kan betraktas som nyckelpersoner som skulle beröras av den höjda inkomstgränsen. Inte många vårdanställda heller (vilket det påstods från vissa håll). Dagens krav på 28.480 i lön för att få arbetstillstånd borde faktiskt inte vara något problem för företagen.  

Faktum är att det har kommit en första rapport från Migraitonsverket om de effekter av den genomförda höjningen av inkomstkravet man hittills sett för olika yrkesgrupper. Man konstaterar att effekterna är störst inom städbranschen och för mindre kvalificerade restaurangjobb. Alltså exakt sådana jobb som borde passa utmärkt för lågutbildade arbetslösa i Sverige.  

Jag förstår då mera oron för förslaget som utreds om att längre fram höja kravet till en inkomst motsvarande medianlönen i samhället, dvs idag uppemot 35.000 kronor per månad. Det skulle absolut kunna bli ett större problem. Man jag påpekade vid mötet att man i den utredning som hanterar frågan även har direktiv att föreslå regler som möjliggör undantag för bristyrken. Här skulle exempelvis kockar kunna ingå.

För egen del tycker jag att man borde avvakta med nästa höjning av inkomstgränsen några år och först utvärdera utfallet av dagens regler.  Jag tycker också det är viktigt att incitamenten för arbetslösa att ta de lediga jobb som finns måste skärpas. Problemet idag är att alltför få söker de lite enklare jobb som finns, exempelvis inom besöksnäringen och handeln. Företagen tvingas då att rekrytera utomlands, samtidigt som hundratusentals lågutbildade går arbetslösa i Sverige och lever på bidrag. I längden kan det såklart inte fortsätta så. Höjda inkomstkrav vid arbetskraftsinvandring måste gå hand i hand med åtgärder så att de arbetslösa tar de lediga jobb som finns. 

Studiebesök i Karlatornet - Norra Europas högsta byggnad 

2024-11-16

I går besökte jag och ett antal riksdagskolleger Karlatornet i Göteborg inbjudna av Visita, Clarion Hotel och fastighetsbolaget Serneke. Efter en god frukost ägnade vi ett par timmar åt aktuella frågor för besöksnäringen (mer om det i nästa inlägg) varefter vi gjorde ett spännande besök i toppen av byggnaden. Här några bilder från den delen av besöket.

   

Karlatornet är alltså norra Europas högsta byggnad, och ritades av samma arkitekt som ritat Burj khalifa i Dubai. I byggnaden finns Clarion Hotel i botten samt på några våningar högre upp i huset. Dessutom finns tre bostadsrättsföreningar staplade på varandra, med lite olika prisnivåer och hyresnivåer. 

Vi åkte upp till våning 71, och där finns de allra lyxigaste lägenheterna, med en prislapp på 69 miljoner styck. Lägenheterna är i tre plan med egen hiss inne i lägenheten, och för de 69 miljonerna får man även en takterrass med egen bastu och pool. 

   



   

Några våningar längre ned har man byggt en utställningsyta med några spektakulära glasbalkonger. Lär bli ett populärt besöksmål. Påminner om den glasbalkong jag besökte i det höga TV-tornet Pearl Tower i Shanghai för en del år sedan.



Utsikten från tornet är fantastisk. Ramberget, som är Göteborgs högsta berg, framstår som en liten kulle nedanför tornet. Tornet fick bygglov på just denna plats för att skuggstörningarna skulle bli som mest minimala just med Ramberget bakom åt norr. Västerut har man ett  fantastiskt panorama över hamninloppet och på andra sidan byggnaden (inte från denna lägenhet) ser man centrala staden på andra sidan Göta Älv. 







Ovan ser man huyr molnen skymmer utsikten lite, men annars var vädret fint denna dag. Ibland befinner sig toppen av tornet ovanför molnen, och då skyms i stället lägenheter längre ned i tornet av moln. De omskrivna problemen med fönsterputsning syns på nedre bilden, tydligen en oväntad utmaning att lösa. 

Statsministerns återrapport från Europeiska Rådet 

2024-11-12

I dag hade statsministern återrapport till riksdagen efter mötet mellan EU:s stats- och regewringschefer i slutet på förra veckan. Efter återrapporten får en ledamot från varje parti kommentera och ställa frågor till statsministern. Denna gång representerade jag moderaterna, och här är mina anföranden och frågor i text. Klicka på bilden ovan för att se mitt anförande, och även höra statsministern inledning.

Tack herr talman.
 
Mötet i Europeiska Rådet hade ju konkurrenskraft som huvudtema. Jag vill börja med att ge statsministern en eloge för det svenska ordförandeskapet i EU förra året. Sverige försökte med energi och envishet lyfta frågorna om EU:s konkurrenskraft, och det lyckades! Om inte Sverige hade lyckats få upp dessa  frågor på EU:s agenda under sitt ordförandeskap hade knappast detta möte i Europeiska Rådet haft konkurrenskraft på agendan. Detta visar att ett framgångsrikt ordförandeskap sätter tydliga spår i EU under långt tid, och att det hårda svenska arbetet nu fortsätter att driva utvecklingen framåt i unionen. Och det är verkligen avgörande att EU tar dessa frågor på allvar.
 
EU släpar tyvärr efter när det gäller konkurrenskraft. Skrivningarna i den antagna Budapestdeklarationen är ganska vaga, men förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, det är dags att ta vara på den potential detta har. Den omfattande rapporten från Mario Draghi om EU:s konkurrenskraft är en bra grund att bygga vidare på. Det är mycket glädjande att Sverige förs fram som ett föredöme i rapporten.
 
Samtidigt finns ju en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.
 
EU kan göra mycket, inte minst i relationerna med länder utanför EU, men ska EU lyckas måste EU:s medlemsstater framförallt göra nationella reformer och inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt.
 
Jag undrar om statsministern märker någon förändring hos medlemsstaternas stats- och regeringschefer i synen på hur man stärker medlemsstaternas och EU:s konkurrenskraft? Börjar fler inse hur allvarlig denna fråga är för Europas framtid? Kan valet av Trump som president i USA rentav påverka EU:s ledare att inse allvaret?
 

 
Uppföljning omgång två:
 
Valet i USA är såklart av stort intresse. Jag tycker det är mycket klokt att statsministern markerar vår förståelse för att man i USA förväntar sig att länderna i Europa tar större ansvar för säkerheten på vår kontinent. Alltför länge har USA har fått bära en orimlig börda. Sverige är idag ett av de länder som är ett föredöme och når redan nu med råge Natos mål om 2% av BNP till försvaret.  Jag vill fråga statsministern om han upplever att de länder som släpar efter uttrycker någon vilja att öka sina försvarsanslag och om valet av Trump som president möjligen kan vara en väckarklocka för dessa länder?
 
Slutligen: Sverige är ett ganska litet land, men med målmedvetna svenska politiker kan man ändå flytta fram svenska positioner internationellt. Vi ser det när det gäller EU, och vi ser det i Nato där Sverige redan efter en kort tid blivit en respekterad medlem.
 
Jag vill avsluta med att önska statsministern fortsatt lycka till i det fortsatta  viktiga arbetet att företräda Sverige i internationella sammanhang och att stärka Sveriges positioner i såväl EU som i Nato. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget och det fortsatta stödet till Ukraina är två ordentliga utmaningar framöver.
 
Tack herr talman. 

Den nya förverkandelagstiftningen har redan gett resultat 

2024-11-11

Vi befinner oss i ett utomordentligt allvarligt läge när det gäller den organiserade brottsligheten. En grundläggande drivkraft för brottsligheten är viljan att göra ekonomiska vinster. Den moderatledda regeringen har därför, i Sveriges första nationella strategi mot organiserad brottslighet, som mål att bland annat slå sönder den kriminella ekonomin.

Tillgångsinriktad brottsbekämpning är ett viktigt komplement till konventionell brottsbekämpning och innebär att brottsbekämpande myndigheter fokuserar sitt arbete på tillgångar med brottsligt ursprung snarare än på begångna brott. Att strypa flödet av pengar till de kriminella måste vi göra av flera anledningar. Inte bara för att skydda offentliga och privata tillgångar och för att minska incitamenten att begå brott, utan även för att motverka brottslighetens tillväxt.

Den 8 november infördes en ny förverkandeform – självständigt förverkande. Genom den nya förverkandelagstiftningen förstärks möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter att bekämpa de ekonomiska drivkrafterna bakom brottsligheten som många gånger utgör drivkraften för att begå brotten. Genom lagändringarna blir det möjligt att förverka egendom som inte står i rimlig proportion till en persons lagliga förvärvskällor. Konkret innebär det att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer.

Förutom själva möjligheten att kunna förverka egendomen omfattar lagändringen
• hur en utredning om självständigt förverkande ska bedrivas och vilka utredningsverktyg som kommer att finnas tillgängliga i sådana utredningar,
• hur domstolsprövningen ska se ut och vilka rättssäkerhetsgarantier som ska finnas för att systemet ska vara förenligt med grundläggande fri- och rättigheter.

Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen som lämnades i lagrådsremissen. Lagrådet konstaterar att den nya lagstiftningen väsentligen förefaller vara ägnad att tillgodose det viktiga samhällsintresset att brottslighet kan bekämpas och att brottslighet inte ska löna sig. Lagrådet uttalar också att de avvägningar som görs i förslagen mellan å ena sidan rent brottsbekämpande intressen och å andra sidan skyddet för äganderätten och den enskildes rättssäkerhet och rätt till integritet i väsentliga delar framstår som godtagbara. Lagrådets synpunkter är framför allt av lagteknisk karaktär. Förslagen i Regeringens proposition har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter och förslag. 

I dag kommer nyheten att polisen rivstartat med tillämpning av den nya lagen. Redan har man tagit beslut om 19 beslagsärenden fördelade över landets samtliga sju polisregioner. 



Är då denna lagstiftning rimlig och proportionerlig? Inom advokatkåren finns olika åsikter om saken och en hel del kritik. Och som jurist kan jag förstå kritiken, det har varit en grundläggande princip i Sverige att man inte kan ta ifrån någon egendom om man inte kan bevisa att den kommer från brottslig verksamhet. Nu kan man säga att politiken faktiskt brukar våld på denna princip, och jag har själv röstat för detta i riksdagen. Anledningen är helt enkelt att dessa grundläggande principer inte fungerar i ett samhälle där maffialiknande strukturer breder ut sig och där allt fler grovt kriminella visar upp enorma rikedomar som alla vet kommer från kriminell verksamhet. Den grova kriminaliteten har helt enkelt slagit undan benen på vår lagstiftning och vi måste agera.

Nu har vi tagit beslut om denna lagstiftning och byggt in så stora rättssäkerhetsskydd som möjligt i lagstiftningen. Polisen beslutar om beslagen, åklagaren ska sedan visa att det är klart mera sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet, och därefter är det domstol som slutligen gör bedömningen om beslutet om förverkande ska vinna laga kraft.

I det läge vi befinner oss idag hade det varit mer stötande att låta de kriminella gängen fortsätta skryta med lönsamheten av sin brottslighet än att ta detta beslut om möjlighet till förverkande. Verkligheten ger oss helt enkelt inget val.




 

Användning av biometri mot dubbla identiteter och bidragsfusk? 

2024-11-11

Kontrollen i Sverige på nyanländas identiteter har periodvis varit bristfällig. Det är ett faktum att personer med dubbla eller flerdubbla identiteter och personnummer rent teoretiskt både skulle kunna rösta flera gånger i olika namn, men också kunna kvittera ut olika typer av bidrag flera gånger. Om det fuskats med röstning på detta sett vet jag inte, men att det förekommit bidragsfusk med koppling till detta finns det säkra rapporter om. Och att det förekommer personer med flera olika namn och personnummer är väl känt.

Idag ska alla asylsökande regelmässigt testas biometriskt för att jämföra med det register som finns i Europa över asylsökande (Eurodac). Detta borde medföra att personer som kommit till Sverige på senare år inte bör kunna ha flera olika identiteter. För dem som kom tidigare gjordes däremot inte samma kontroller. Där är sannolikt risken större. Alla som vill ha ett svenskt pass måste numera lämna biometriska uppgifter, men en person med flera identiteter kan ju nöja sig med ett pass och då upptäcks aldrig att man har flera identiteter. 

Vi vet också att bidrag betalas ut till personer som inte längre finns i landet, och det finns exempel på att även avlidna personer får bidrag insatta på sitt konto som hämtas ut av personer utomlands. Andra utlandsboende tillskansar sig bidrag som bara ska betalas ut till personer som bor stadigvarande i Sverige.

Ska man stoppa fusk med dubbla identiteter och utstuderat bidragsfusk finns bara en lösning, och det är med utökad användning av biometri. 

För personer som invandrat till Sverige innan man började ta biometriska uppgifter eller fingeravtryck, eller under perioder när detta inte hanterats korrekt på grund av hög belastning, borde kanske alla ID-handlingar, exempelvis körkort, omprövas och lämnas ut endast mot lämnade biometriska uppgifter? Då skulle alla personer bara kunna få en id-handling i ett namn. Alla andra gamla id-handlingar skulle förfalla.

Därefter skulle man kunna gå igenom alla typer av bidragssystem systematiskt och kräva fysisk inställelse för utbetalning vid ett specifikt tillfälle. De personer som inte infinner sig med en korrekt och aktuell biometrisk ID-handling mister med automatik sina bidrag. De som infinner sig får fortsatta bidrag insatta på konto som vanligt. På detta sätt skulle allt fusk med dubbla ersättningar, ersättning till personer som flyttat ut från landet och utbetalningar till avlidna personer upphöra. På köpet skulle alla risker för att någon skulle rösta flera gånger med olika identiteter upphöra.

En sådan här genomgående biometrisk kontroll av icke infödda personer som inte redan finns i systemen med biometriska uppgifter skulle givetvis ta tid och kosta en del. Men långsiktigt skulle det öka förtroendet för vår folkbokföring, våra bidragssystem och vårt valsystem, och det skulle sannolikt spara stora pengar. Jag tror inte att vi i längden kommer undan att göra detta. 

En mycket blandad säsong av Elfsborg 

2024-11-11

Elfsborgs insatser under 2024 är svåra att sammanfatta på annat sätt än att det är en blandning av succe och fiasko.

Man har gjort en kolossalt bra insats i Europa Leage, både i kvalet och i de matcher som hittills avgjorts i seriespelet. Just nu ligger Elfsborg med sina fyra poäng på en plats bland de 24 bästa lagen av 36, alltså de lag som får fortsätta spela vidare efter gruppspelet. En synnerligen bra insats med tanke på att Elfsborg är lägst rankat av alla de 36 europeiska topplag som ingår i Europa Leagues seriespel. Segern mot Roma på Borås Arena kommer att vara legendarisk i Elfsborgs historieböcker. Fyra matcher åtserstår i seriespelet.

Samtidigt har man underpresterat i allsvenskan, och avslutningen med bara en seger på de fem sista matcherna medförde att man nu slutar på en klart underkänd sjundeplats, långt från topplaceringarna. Man kan inte kalla insatserna i allsvenskan för något annat än fiasko. Att lyckas få ihop 20 poäng mindre än seriesegraren är definitivt inte godkänt. Inte att hamna efter Mjällby och Gais i sluttabellen heller, även om dessa två lag har presterat långt över vad något förväntat. Elva förluster från Elfsbors sida och en sjundeplats i tabellen är det sämsta man presterat sedan 2017.



Inför nästa säsong behövs en analys om varför inte laget klarat att prestera i både europaspel och seriespel i allsvenskan samtidigt. Malmö och Djurgården har klarat både europaspel och en topplacering i allsvenskan (även om Djurgården spelar i den lägre rankade conference league). Men inte Elfsborg. Det finns mycket för den nye tränaren Oscar Hiljemark att begrunda. Elfsborg har idag ett antal riktigt bra spelare och ett antal lovande yngre. Det gäller att skapa ett fungerande lag av alla dessa med fysisk och moralisk styrka att prestera som det topplag man borde vara. Elfsborg enda chans till europaspel även nästa år är en seger i svenska cupen (eller en finalförlust om motståndaren är Malmö FF). Kommer man ta den chansen? Det återstår att se.

Dammar och våtmarker är en förutsättning för klimatanpassning 

2024-11-10

Att klimatet förändras över tid vet vi, även om vi kan diskutera hur mycket av detta människan orsakar och hur mycket som är naturligt, samt i vilken mån människan kan påverka framtida klimatförändringar. Hur vi ska anpassa oss till klimatförändringar är en stor fråga politiskt oavsett dessa diskussioner - det är politikens ansvar att anpassa samhället och göra det motståndskraftigt mot olika typer av väderhändelser.

När man diskuterar översvämningar till följd av kraftiga regn är det en fråga som kommer tillbaka hela tiden - betydelsen av att kunna ta hand om stora regnmängder utan att de tillåts översvämma bebyggelse. Dagens städer består till stor del av hårdgjorda och bebyggda ytor. Områden som tidigare var grönområden och naturliga sankmarker som kunde ta hand om överskottsvatten har asfalterats och bebyggts. Vattendrag kulverteras eller leds om, och bebyggelsen flyttar allt närmare havets strandkanter. När vi sedan får kraftiga regn har vattnet helt enkelt ingenstans att ta vägen och städerna översvämmas. Detta uppmärksammas av både forskare, myndigheter och klimataktivister.  

Dammar kan vara ett bra sätt att magasinera vatten vid kraftiga regn, för att minska kraften i vattenflödet i stora vattendrag. Om man inför ett kraftigt regn sänker vattennivån i dammar och reglerade sjöar under ordnade förhållanden kan man sedan magasinera stora regnmängder och slippa översvämningar nedströms. Detta är ingen raketforskning utan basal kunskap för alla som arbetar med fördämning och vattenkraft. 

Efter översvämningarna i Valencia skrev min riksdagskollega Magnus Jacobsson (KD) ett klokt och mycket tänkvärt inlägg på twitter/X. Här en länk till tråden och alla kommentarer. Jag delade detta eftersom jag tycker det han skrev i inlägget och tråden var alldeles utmärkt. I tråden berättar han exempel om rivna dammar i Spanien och andra delar av Europa. Han illustrerar också det första inlägget i tråden md en karta som sägs visa rivna dammar i Valenciaområdet med blå markeringar. SVT påstår nu att kartan är "fake news, och hänger ut Magnus Jakobsson för inlägget på grund av bilden, trots att det som skrivs i all text och alla länkar i tråden knappast kan vara konstroversiellt. Jag blir också uthängd av SVT för att "sprida fake news" för att jag delar Jacobssons långa inlägg.

Jag tycker SVT med detta når en ny lågvattennivå. Det är slappt och ointelligent att angripa två riksdagsledamöter för att man skriver eller delar ett mycket viktigt och tänkvärt inlägg, som dessutom ligger helt i linje med det som experter och forskare ofta framför. Regeringen lägger exempelvis stora pengar i klimatpolitiken just på att återställa eller skapa våtmarker som kan magasinera överskottsvatten.  

Hur är det då med den bild som SVT kallar "fake"? Så här ser den ut:



De blå prickarna som av Magnus Jacobsson beskrivs som "rivna dammar" runt Valencia, består förvisso inte bara av rivna dammar. Så här beskriver SVT själva varför de anser att bilden är "fake":

"I ett inlägg på X skriver riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) apropå översvämningarna i Spanien att man ”tagit bort bort dammar som bromsar vattnets framfart”. Inlägget illustreras av en karta över området kring Valencia. Han skriver också att: ”De blå prickarna är dammar som har avvecklats. Man kan fundera över vad som hänt om dessa fortfarande fanns kvar.” Men det han skriver stämmer inte. De blå prickarna visar föråldrade fisk- eller flodbarriärer – inte dammar som avvecklats. Kartan över dammarna som faktiskt har rivits enligt spansk myndighetsdata är betydligt glesare – och i samtliga fall handlar det om mycket små dammar och överfallasvärn som rivits, rapporterar spanska faktagranskningssajten Maldita Climo."

Med andra ord - prickarna visar alltså enligt SVT "föråldrade fisk- och flodbarriärer" och "kartan över dammarna som faktiskt rivits är betydligt glesare". Med andra ord, SVT bekräftar att man har rivit ett antal dammar och "överfallsvärn", alltså sådant som skulle kunnat bromsa vattenmassor och faktiskt eventuellt hade kunnat minska skador nedströms - precis som Magnus Jacobsson skriver. Bilden är alltså inte fake på något vis, det handlar bara om hur man exakt ska tolka de blå prickarna. De verkar enligt X-tråden avse både befintliga fördämningar (varav en del föråldrade och dåliga fördämningar) och borttagna fördämningar.

Att det rivs massor av dammar runt om i Europa, inklusive Spanien, är fakta. Många miljöorganisationer skryter om detta eftersom man ser det som "återställande av fria vatten". Här är ett av många exempel. "2020 revs sammanlagt 101 dammar i Europa. Under 2021 frigjorde enbart Spanien 108 vattendrag och sammanlagt i Europa revs 239 hinder 2021 i 17 länder. " Hur dessa rivningar påverkar risken för översvämningar vid kraftiga regn borde uppmärksammas mycket mer av media.                                 

Hela drevet mot två riksdagsledamöter verkar alltså lite tillspetsat handla om huruvida man ska kalla en riven damm för en riven damm eller en borttagen "fisk- eller flodbarriär". Som om det överhuvudtaget har någon som helst betydelse för den viktiga diskussion Magnus Jacobsson för i sin tråd. Bilden är för övrigt bara en illustration - det viktiga med Jacobssons inlägg är den seriösa diskussionen om betydelsen av dammar och våtmarker för att hantera kraftiga regn. 

Hade det funnits någon etisk kompass överhuvudtaget hos SVT så hade man i stället uppmärksammat den viktiga diskussionen om våtmarkers och dammars stora betydelse för att hantera kraftiga regn. Men det är väl en alldeles för intellektuell fråga för SVT:s redaktion. SVT borde faktiskt skämmas. Som Public Service-kanal har man faktiskt ett ansvar för att föra en hederlig diskussion kring sådant som riksdagsledamöter uppmärksammar. Att avsiktligt svartmåla och medvetet misstolka inlägg skadar i längden både deras egen trovärdighet och undergräver en seriös politisk debatt om viktiga frågor. 

Rösträtt bör tydligare kopplas till svenskt medborgarskap

2024-11-10

Moderaternas kommunalråd i Göteborg, Hampus Magnusson, fick stor uppmärksamhet när han gick ut och deklarerade att han tyckte att rösträtten i alla svenska val tydligare ska kopplas till svenskt medborgarskap (med vissa undantag enligt EU-rätt och svenska överenskommelser med andra nordiska länder). 

Dagens regelverk har gällt sedan början av 1970-talet (kompletterades när vi gick med i EU), och innebär att alla EU-medborgare och alla nordiska medborgare har rösträtt i kommunala och regionala val om de har uppehållstillstånd i Sverige. Dessutom har alla övriga utlänningar rösträtt i kommunala val om de haft uppehållstillstånd i Sverige i tre år. 

Jag tycker Hampus Magnusson är helt rätt ute i denna debatt. Själv har jag motionerat om just detta flera gånger i riksdagen, både ensam och tillsammans med flera andra moderater. Jag kommer fortsätta att driva denna fråga, både internt inom moderaterna och i riksdagen. Så här ser min senaste motion ut:

2023/24:1119 Rösträttens koppling till medborgarskap 

"Medborgarskapet bör uppvärderas, och det bör bli tydligare att den som beviljas svenskt medborgarskap också i och med detta får tillkommande rättigheter. En av dessa rättigheter är rimligen att vara valbar liksom rätten att rösta i allmänna val. Den som vill rösta i allmänna val måste rimligen kunna ta del av den information som finns före valet och ha en god inblick i hur det svenska samhället fungerar. Att ge människor rättigheten att rösta, oavsett om man förvärvat kunskap om det svenska språket eller om det svenska samhället, är fel. Samma sak gäller givetvis den som vill vara valbar i ett sådant val.

Rösträtt och valbarhet i samtliga allmänna val, alltså till riksdag, region eller kommun, bör därför kopplas till det svenska medborgarskapet. Undantag bör endast göras för den valbarhet och rösträtt som tillkommer ickemedborgare enligt EU-rätten eller andra avtal och konventioner som Sverige har med andra länder."

Hur ska vi sköta och avverka vår svenska skog? Och vem ska bestämma?

2024-11-07

Hur mår den svenska skogen? Min bild är att mängden biomassa i skogen ökar stadigt över längre tid, även om det kan variera lite mellan åren, beroende på torka, regn, stormar och angrepp av skadedjur - det är sådant som varierar kraftigt mellan olika år. Internationellt sprids en annan bild, framförallt i EU. SVT rapporterade i en nyhet i början av oktober att "Sverige skövlar stora arealer skog". En siffra som sprids är att Sverige avskogats med 20% de senaste två decennierna. Men detta stämmer inte. Man redovisar felaktigt gallrad skog som avverkad. "Siffran stämmer inte överhuvudtaget" säger Jonas Fridman vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Men det är dessa siffror som sprids i EU och som används när EU ställer krav på "naturrestaurering" av svenska skogar. Faktum är i stället att vi har dubbelt så stor skogsvolym i Sverige idag än för 100 år sedan. 

Det är inte EU som ska bestämma hur vi sköter och avverkar vår svenska skog. Samtidigt tycker jag det är intressant att man utvecklar och prövar olika avverkningsmetoder. Den 27 november ska jag delta i ett seminarium i riksdagen om "hyggesfritt skogsbruk". Det är så klart spännande om man kan hitta rimliga metoder för detta som ändå gör skogsbruket lönsamt. Men man måste samtidigt göra skillnad mellan kommerssiellt skogsbruk i glesbygd och skogsskötsel i mindre skala eller skogar nära tätbebyggda områden där man använder skogen för rekreation. Samma sak med känsliga skogsmarker med stora naturvärden. Om man gör restriktioner för en skogsägare som minskar möjligheten att driva ett lönsamt skogsbruk måste denne få full ekonomisk kompensation av samhället för att man inte får avverka sin skog.   

Själv äger jag en typisk miniskog på bara några hektar, och den är mer en "trivselskog" för familjen och inte en skog för kommersiellt skogsbruk. Därför blir det ingen "slutavverkning" i form av kalhuggning. Flera år i rad har jag däremot haft hjälp att gallra och rensa upp i skogen och nu börjar det bli fint och luftigt. Samtidigt sparar vi en del riktigt stora gamla friska granar, de äldsta är säkert en bit över 100 år. Jag tycker de också har en plats i skogen. Även en del döda träd får stå kvar till fåglar, insekter och trädsvampar. Själv ägnar lediga timmar på helgerna åt att rensa skogskanter och ta fram stenmurar och rensa bort en del ris så man kommer fram i skogen. Lite rishögar är dessutom bra för många djur. Tanken är också att plantera in lite plantor här och var i skogen där det blivit lite tomt när vi tagit ned träd med barkborreangrepp eller sämre och dåliga träd och rensat bort vindfällen. Kanske blir det lite lärkträd. Blandskog är mycket trevligare än mörk granskog. Här några trevliga skogsbilder hemifrån min "hobbyskog" i Ubbhult.

USA:s väljare har gjort sitt val

2024-11-06

Då vet vi hur det gick, Donald Trump återvänder till Vita Huset som president igen, och Kamala Harris blev bortvald. För demokraterna måste det vara ett svidande nederlag, men ganska självförvållat tycker jag. Demokraterna valde att först in i det längsta försvara Bidens kandidatur trots att han upenbarligen inte klarade av att hantera valrörelsen, och sedan ersatte man honom med Harris utan tid till någon verklig process. Hon hart i sin tur gjort ett oväntat tamt intryck och lagt mer energi på att tala illa om Trump än att berätta vad hon själv har för politik. Jag tror Demokraternas eftervalsanalys blir en spännande läsning - de spelade bort alla sina kort.

Som jag skrev igår är inte Trump mitt val, men jag hade som bekant ingen rösträtt. Nu är det bara att acceptera valresultatet och gratulera Trump till segern. Hans minst sagt överdrivna uttalanden, hans spridande av konspirationsteorier,, hans orealistiska löften och hans sätt att spela på väljarnas missnöje med både ekonomi och invandring lönade sig, och möttes aldrig av något riktigt alternativ från Harris. Även om det var väldigt jämnt i ett antal delstater så blev till slut Trumps seger väldigt stabil.

För svensk del gäller det nu att se framåt. Trump kommer med all sannolikhet att bli mer protektionistisk, både vad gäller handel och säkerhetspolitik. Risken att hans förslag om höga tullar kommer att försämra för svenska företag är uppenbar. Och det kommer med all sannolikhet krävas ännu större europeiskt ansvarstagande för både Nato och stödet till Ukraina. Men Sverige har alltid haft goda förbindelser med USA i modern tid, oavsett presidenter, och det lär fortsätta. Statsministerns tydliga ambition om detta är välkommen. 

Amerikanska presidentvalet 

2024-11-05

I dag är det då äntligen dags för ett avgörande i det amerikanska presidentvalet. Det har fått närmast orimligt stort utrymme i svensk media. Jag tänker på hur dålig bevakningen är från media när det gäller ledningen i andra viktiga länder i vår närhet. Hur många vet vem som är premiärminister i Storbritannien? Eller vem som är förbundspresident i Tyskland? Eller ens vad statsministrarna heter i vårna nordiska grannländer? Detta är tillsammans med USA våra viktigaste handelspartners, men ändå är kunskapen bland svenska folket ganska dålig om politiken i dessa länder. Jag har exempelvis konstaterat de senaste dagarna att människor inte ens vet att Tyskland har en president.

Men visst, USA är såklart ett viktigt land och jag förstår att intresset är stort för presidentvalet. Tyvärr riskerar Europa att missgynnas oavsett vem som vinner valet, båda kandidaterna är mer nationalistiska och protektionistiska än vad deras partier tidigare varit. Men för oss i Europa är Trump absolut farligast eftersom han har konkreta förslag om 20%-iga tullar på all import. Det skulle slå hårt mot svensk industri. Trump är dessutom svajig i stödet till Nato och rent negativ till Ukraina. Harris är enligt min åsikt en svag politiker med en ganska "sossig" politik som delvis ligger långt från min egen ideologi. Både Trump och Harris lär öka den amerikanska statsskulden ytterligare, vilket kan få återverkningar på de finansiella marknaderna i hela världen.

Jag tycker inte vare sig Harris eller Trump är bra val, de väger lätt jämfört med statsmannamässiga presidenter som exempelvis Reagan (republikan) och Obama (demokrat). Men eftersom jag anser att Trump passerat alla gränser när det gäller värdighet som president så skulle jag röstat på Harris om jag hade haft rösträtt. Det beror som sagt inte på att jag gillar hennes politik, det är bara helt omöjligt att stödja Trump.

Vem som vinner? Ja det ser ju ut att vara 50-50 och oavsett vilket måste världen försöka hantera utfallet. I praktiken är det inte så säkert att vare sig Trump eller Harris kan få igenom så mycket av "sin" politik med tanke på att de ska klara att få stöd från Kongressen. Den kommer sannolikt att vinnas av republikanerna, och samtidigt är det en del sannolika republikanska ledamöter som inte stödjer Trump. Ingen av presidentkandidaterna kan vara säkra på stöd av Kongressen.

Kanske blir utfallet av valet mer en förtroendefråga för personerna Trump och Harris. Och då är valet enkelt för mig - Trump förbrukade sitt förtroende efter förra valet när han betedde sig allt annat än statsmannamässigt, och kan aldrig återfå förtroendet hos mig.

Olönsam och instabil vindkraft väger inte tyngre än försvarsintressen

2024-11-04

Regeringens beslut att stoppa 13 havsbaserade vindkraftparker i Östersjön har fått kritik från den rödgröna vänsteroppositionen. Men i grunden är det en självklarhet att regeringen lyssnar på Försvarsmakten i det allvarliga omvärldsläge vi idag upplever. Försvarsmakten menar att vindkraftparkerna gör det svårare att upptäcka hot mot Sverige och gör det svårare att försvara landet mot angrepp från Öster. Att regeringen då säger nej till dessa vindkraftparker är helt naturligt.

Samtidigt säger regeringen ja till en havsbaserad vindkraftpark utanför Bohuslän, något som väcker kritik från boende längs kusten. Jag förstår detta, samtidigt som det är svårt för regeringen att säga nej om både miljöprövning godkänts och Försvaret säger ja. 

Frågan är dock om regeringens ja kommer innebära att det verkligen byggs en havsbaserad vindkraftpark? Med tanke på alla larmrapporter om hur olönsam vindkraften är kan man ju undra.

I en granskning i Affärsvärlden framkommer att vindkraften tredubblat sin omsättning sedan 2017, men att förlusterna idag är rekordstora.



De senaste åren har en del projekt med havsbaserade vindkraftparker runt om i Europa stoppats av bolagen. Även i Sverige sker detta, och orsaken sägs vara att regeringen beslutat att elkunderna inte längre ska tvingas bekosta ledningar och anslutningskostnader för den havsbaserade vindkraften (på land får vindkraftbolagen själva bekosta detta). Sannolikheten att även den stora vindkraftparken utanför Bohuslän stoppas ska nog inte underskattas. Och i grunden är det inte vindkraft som ska utgöra basen för svensk elförsörjning - det är helt enkelt inte möjligt. Problemet är ju att vindkraften levererar bäst när det blåser lagom. Blåser det för lite eller är vindstilla är vindkraften olönsam och levererar inget. Blåser det för mycket, måste man stoppa verken för att de inte ska skadas, eller så får man så lite betalt för elen att de inte är lönsamma att driva. Mycket kall vinter är det ofta vindstilla, och det är då vi behöver mest el.

Ska man ha vindkraft måste det vara som komplement till stabil planerbar el. Samma sak med solenergi. Den planerbara elen kan i princip bara komma från vattenkraft, kärnkraft eller olja/kol/gas-kraftverk. Det är därför regeringen nu planerar för utbyggd kärnkraft och under tiden är det sannolikt att vi kommer behöva el från gasturbiner. 

Nu har plastpåsskatten upphört - ett bra beslut för miljön 

2024-11-02

Igår upphörde den destruktiva plastpåsskatten. Effekten av den blev att företag som tillverkade miljövänliga och biologiskt nedbrytbara påsar slogs ut. I stället har fler oljebaserade plastpåsar importerats från Kina, tex som soppåsar på rulle. Korkat på alla sätt. Nu är skatten borta, och de stora livsmedelskedjorna har lovat att sänka kostnaden för plastpåsar motsvarande den avskaffade skatten, vi får hoppas att de gör det. Samtidigt tror jag att många kommer fortsätta använda flergångskassar för det mesta när de handlar, det gjorde jag själv långt innan skatten infördes.

Den avskaffade skatten ger företag ny möjlighet att utveckla miljövänliga och biologiskt nedbrytbara påsar och få avsättning för dessa, något som sedan skulle kunna utvecklas även för andra plastförpackningar och produkter. Sådan teknisk innovation är bra för miljön, och därför är också avskaffad plastpåsskatt bra för miljön.

Sammanträde i EU-nämnden 

2024-11-01

Denna vecka har riksdagen plenifritt. Det betyder att utskotten inte har några sammanträden, och det är inga voteringar eller gruppmöten. De flesta riksdagsledamöter arbetar på hemmaplan och en del är på utrikes eller inrikes resor för olika besök. Det enda som inte följer riksdagens planering är EU, och EU-nämnden arbetar som vanligt. I dag hade vi samråd med finansministern om ekonomiska frågor inför kommande möte i Ekofin, dvs de regelbundna mötena mellan EU:s finansministrar. 

Själv passade jag på att lyfta jag frågan om den hårda kritiken från EU:s revisionsrätt mot det ökande antalet fel och brister som upptäcks i EU:s ekonomiska förvaltning. Samtliga partier i riksdagen stod förra året bakom att inte bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2022 års ekonomiska hantering, och eftersom felen är ännu värre i år utgår jag från att det blir sama sak i år avseende 2023 års räkenskaper. Tyvärr brukar Sverige vara ganska ensamma i sin hårda kritik, bara en handful länder tycker detta är viktigt. Kanske blir det fler länder som backar upp den svenska linjen i år med tanke på att felen 2023 var de värsta på tio år. Förhoppningsvis inser också fler länder att det är dumt att öka EU:s budget ännu mera när man inte ens kan hantera de pengar man har idag på ett ansvarsfullt sätt.

Tragiska katastrofer är tyvärr inget ovanligt i ett historiskt perspektiv 

2024-11-01

De närmast ofattbara översvämningarna i Valenciaregionen i Spanien är svåra att ta in. En kombination av ett välkänt återkommande väderfenomen ("la Dana") som möjligen förstärkts av ovanligt varmt vatten i Medelhavet, samt obegripligt dålig förvarning från myndigheterna trots att de varnats av meteorologerna, samt (eventuellt, se nedan) en överfull damm som brast medförde oerhörda skador i vissa områden. Över 100 människor verkar ha avlidit, de flesta tydligen när de försökt rädda sina bilar undan vattenmassorna från den raserade dammen. Oerhört tragiskt och man känner starkt med alla som mist anhöriga eller fått sina hem skadade. 

Naturkatastrofer väcker alltid oro och även om de återkommit regelbundet genom historien så skylls allt med automatik idag på klimatförändringar. Det sägs att det blir fler tillfällen med extremväder, att samhällskostnaderna ökar och att dödsfallen blir fler. Glädjande nog är detta inte sant. Exempelvis dör betydligt färre människor av översvämningar idag än tidigare. I Europa dör i genomsnitt färre än 100 människor per år i översvämningar. För hundra år sedan var det 15.000 per år, och under perioden 1960-1990 runt 5.000 döda per år. Globalt dog på 1930-talet runt 400.000 personer om året i översvämningar. Idag är det avsevärt färre. Källa: Nature Communications.

När det gäller Valencia inträffade en liknande översvämning 1957, den gången i centrala staden. Tre fjärdedelar av staden översvämmades på samma sätt som nu skedde i en förort till staden. Den gången dog 81 människor i översvämningskatastrofen. En av de engelskspråkiga tidningarna i Valencia har ett längre reportage om detta:



Problemet idag är att när ansvariga politiker och myndigheter inte tagit rimligt ansvar att förebygga katastrofer så skyller man på klimatförändringar för att undvika kritik. Vi har sett månmga exempel på det. Undermålig beredskap mot skogsbränder i Grekland, och nu försenade varningar till allmänheten för översbämningar i Spanien. Allt eldas på av klimatalarmisterna som tar varje tillfälle att koppla extremt väder till klimatförändringar. I stället borde människor ställa hårdare krav på politiker och myndigheter att agera för att kunna hantera naturkatastrofer och extremväder - att man helt enkelt tar ansvar. Det spelar faktiskt mindre roll om extremväder i ett enskilt fall beror på klimatförändringar eller är helt naturliga eller om det är en kombination - samhället måste rustas så att man kan hantera extremväder. I stället har man ofta gjort tvärtom. Inte minst har man i många städer hårdgjort allt fler ytor, kulverterat åar och bäckar, fyllt ut sumpmarker och mindre vattensamlingar och byggt allt mer nära vatten. Det gör att det helt enkelt inte finns någonstans för vattnet att ta vägen när det kommer enorma mängder regn. Detta i kombination med sena varningar till allmänheten inför kraftiga regn leder lätt till en katastrof. Borde man inte agera i stället för att bara passivt och lite slappt skylla på klimatförändringar? Det finns väl ingen som på allvar tror att vi, även om vi skulle minska våra utsläpp, skulle kunna stoppa allt framtida extremväder?  

Det kommer nu också obekräftade uppgifter om att orsaken till de enorma vattenmassorna inte var regnet i sig, utan en brusten kraftverksdamm som inte klarade att hålla allt vatten. Jag har inte sett något alls om detta i svenska medier, och uppgifterna är inte bekräftade officiellt i Spanien, så jag vågar inte gå i god för att det stämmer. Men det känns inte osannolikt, det är ju svårt att se att så enorma mängder vatten kan komma så snabbt med sådan väldig kraft utan att det är något stort vattenmagasin som brustit. Vi minns den ryska sprängningen av dammen i Ukraina och vet vad en brusten damm kan orsaka. Bilderna från Valencia påminner mycket om det vi såg från Kherson. Om det är korrekt att en brusten damm orsakat denna förödelse måste man ställa sig frågan hur man sköter sina dammar. Jag kan inte låta bli att dra en parallell med en omtalad översvämning i Australien för ett antal år sedan, där klimatoro gjort att man trodde att det skulle bli allt sällsyntare med regn och att man därför höll dammens vattennivå högre än vad dammen egentligen klarade. När det sedan kom ett kraftigt regn brast dammen. Vi får väl se vad som blir bekräftat när det gäller översvämningen i Spanien, men en sak är klar - man måste sköta sina dammar och se till att de klarar att ta hand om kraftiga regn utan att brista. Det är viktig anpassning som måste göras oavsett vad extremväder och kraftiga regn beror på.