Augusti 2024

 

Succe för Elfsborgs europaspel

2024-08-31  

Elfsborgs start på årets allsvenska gick ju sådär, men har rättat till sig efter sommaruppehållet. När det gäller kvalet till Europa League har det däremot varit en riktig succe. Här är Elfsborgs hittills spelade matcher:

Pafos FC, Cypern: hemma 3-0, borta 5-2 
FC Sheriff, Moldavien, borta 1-0, hemma 2-0 
HNK Rijeka, Kroatien: borta 1-1, hemma 2-0
Molde FK, Norge: borta 1-0, hemma 4-2 efter straffavgörande 

Elfsborg lyckades alltså vinna sju matcher och spela en oavgjord, och är därmed kvalificerade för spel i Europa League. Och har dessutom tjänat ett stort antal miljoner på sitt avancemang.

Lottningen för det fortsatta Europaspelet blev verkligen tuff för Elfsborg. Det blir fyra bortamatcher och fyra matcher på Borås Arena mot en lång rad etablerade europeiska storlag. Bland de lag som kommer på besök till Borås är bland annat italienska AS Roma. Bland bortamatcherna sticker mötet med Tottenham ut lite extra.

Spelschemat ser ut som följande enligt Elfsborgs hemsida:


25 september 2024, 18:45
AZ Alkmaar – IF Elfsborg

3 oktober 2024, 21:00
IF Elfsborg – AS Roma

23 oktober 2024, 16:30
Galatasaray SK – IF Elfsborg

7 november 2024, 18:45
IF Elfsborg – SC Braga

28 november 2024, 18:45
Athletic Club – IF Elfsborg

12 december 2024, 21:00
IF Elfsborg – Qarabag FK

23 januari 2025, 21:00
IF Elfsborg  – OGC Nice

30 januari 2025, 21:00
Tottenham Hotspur FC – IF Elfsborg

 



Glädjande järnvägsbesked

2024-08-30  

I morse kom ett glädjande besked. Alla intressenter i järnvägsbygget Göteborg-Borås (framförallt kommunerna längs sträckan samt Västra Götalandsregionen) har nu enats om finansieringen av den nya järnvägen och det betyder att projektet med all sannolikhet kommer att genomföras enligt planen. För statens del verkar kostnaden hållas inom tidigare beslutad ram, och de tillkommande kostnaderna till följd av kommunala och regionala önskemål kommer att fördelas mellan övriga intressenter. förhandlingarna har skötts av landshövding Sten Tolgfors som uppenbarligen gjort ett utmärkt jobb. 

Sedan tidigare har alla inblandade varit överens om sträckningen. Trafikverket har godkänt överenskommelsen och nu ska den godkännas av kommunfullmäktiga i berörda kommuner, samt av regionfullmäktige, varefter den går vidare till regeringen som underlag för den kommande infrastrukturpropositionen. Målet är att järnvägen ska stå klar 2038. Kraftigt försenat efter alla turer kring höghastighetståg och den förra s/mp-regeringens stopp för fortsatt planering. Men bättre sent än aldrig!



 

 

Moderat höstkonferens

2024-08-30  

De senaste två dagarna har jag ägnat åt moderaternas höstkonferens. Varje år under mina 18 år i riksdagen har riksdagsgruppen alltid samlats före riksdagens öppnande. I går fick vi höra statsminister Ulf Kristersson tala om de viktigaste frågorna och det politiska läget, samt fick finansminister Elisabeth Svantessons syn på det ekonomiska läget och den kommande budgeten. I dag fick vi en genomgång av finansmarknadsminister Niklas Wykman om den framtida energiförsörjningen och regeringens plan för ny kärnkraft. 

Nästa vecka åker jag till Lettland och Litauen med delar av Finansutskottet, och veckan därpå öppnar Riksmötet 2024/2025.











 

Ny modell för reduktionsplikt och sänkt drivmedelsskatt

2024-08-27  

I går läckte vissa delar ut av regeringens förändring av drivmedelsbeskattning och reduktionsplikt. I dag höll regeringen en presskonferens där hela förslaget presenterades.

I korthet innebär förslaget att reduktionsplikten görs om och höjs något, samtidigt som skatten på drivmedel sänks.

* Reduktionsplikten höjs från 6% till 10%. Inom dessa 10% får dock drivmedelsleverantörerna även räkna in el. Det innebär att kravet på mängden biobränsle blir lägre om leverantören kan leverera mer el via laddstolpar. 
* Drivmedelsskatterna sänks samtidigt så att de med råge kompenserar den kostnadsökning som den höjda reduktionsplikten beräknas medföra. Totalt sänks drivmedelsskatterna med ca 3,7 miljarder 2025 (5 miljarder 2026 när hela förändringen trätt i kraft).

Sammanfattningsvis beräknas drivmedelskostnaderna (vid oförändrade världsmarknadspriser) minska något 2025 till följd av dessa förändringar. Om priset på drivmedel ökar kommande år beror det alltså inte på politiska beslut utan helt på stigande världsmarknadspriser. 

Med detta beslut menar regeringen att 
det inte är aktuellt att höja reduktionsplikten åren efter 2026, utan att Sverige nu kommer nå sina så kallade "klimatmål" 2030 utan ytterligare pålagor på bilismen.  


Jag är ju som bekant ingen försvarare av EU:s "klimatmål", och anser ju (i likhet med både en del forskare och miljöorganisationer) att det är tveksamt om biodrivmedel i praktiken överhuvudtaget minskar några utsläpp alls. Men i de teoretiska klimatkalkylerna som används runt om i världen har det effekt och det är det som styr politiken och avgör om man når målen. Sverige har ju förbundit sig att uppnå EU:s "klimatmål" till 2030 och då är det bara att försöka göra det bästa av situationen. Att uppfylla klimatmålen och (teoretiskt) uppnå minskade utsläpp, och samtidigt se till att svenska hushåll slipper stigande kostnader för drivmedel är en mycket elegant och pragmatisk politisk lösning där man har Sveriges bästa i fokus. 

Jag tycker också det är utmärkt att även el kan räknas in i underlaget för reduktionsplikt. I praktiken kan det betyda att inblandningen i praktiken ökar väldigt lite, vilket i sin tur gör att bränsleförbrukningen inte ökar som med den tidigare höga reduktionsplikten, och att motorerna mår bättre. Om utbyggnaden av laddstolpar ökar i framtiden skulle det ju faktiskt långsiktigt rent av kunna innebära att inblandningen av biobränsle kan minska från dagens 6% i stället för att öka till 10%. Allt beror på hur mycket laddstolpar som sätts upp. 

Viktigast är att hela regeringsunderlagets fyra partier står bakom detta. Politik är att ge och ta och det viktiga för oss alla  fyra är att värna hushållens ekonomi och att inte slå mot den viktiga transportsektorn. Redan idag har alltså bensinpriset sjunkit med ca 4 kronor och dieseln med ca 12 kronor jämfört med när det var som dyrast före valet 2022. En del beror på världsmarknadspriserna, men effekterna av rent politiska beslut har hittills varit långt mer än vad vi moderater lovade i valrörelsen. Nu värnar vi dessa sänkningar för resten av mandatperioden. Detta ska jämföras med hur det hade sett ut med en s-v-c-mp-regering. Då hade vi haft fortsatt skenande reduktionsplikt och högre skatter som i närtid hade riskerat att driva upp drivmedelskostnaderna till nivåer på 30-40 kronor per liter.


Vi presskonferensen svarade finansministern också på frågan om dessa förändringar har något att göra med att Sverige ska uppfylla kraven för att få ut sina ca 40 miljarder ur EU:s Coronafond. Hennes svar var ett tydligt nej. Sverige hade en lista på 57 utlovade åtgärder på olika politikområden som skulle uppfyllas för att få ut vår del av fonden, en lista som förra s-regeringen tog fram. Kraftigt höjd reduktionsplikt var en av dessa 57 punkter. Dagens regering har nu fått godkännande från EU att ersätta kraftigt ökad reduktionsplikt med andra åtgärder och kommer att återkomma till finansutskottet om de nya förslagen. Dagens beslut har alltså inget med EU:s Coronafond att göra, utan handlar om att uppfylla de "klimatmål" Sverige lovat uppfylla till 2030. 

Dagens besked är bra för svenska hushåll och bra för Sverige. En bra dag på jobbet.


 

 

Studiebesök på Gekås och möte med Visita

2024-08-26  

I dag besökte jag Gekås och träffade branschorganisationen Visita på Gkås Hotell i Ullared. Föreutom samtal med lokala företagare i Halland och med Vistas ledning fick vi också en rundvandring på Gekås under tillsammans med företagsledningen. För mig som är regelbunden kund på Gekås (vi har sommarhus i trakterna) så var det kul att få se lite bakom kulisserna och får lite spännande fakta om Gekås.



Hälsningen till personalen när de kommer till jobbet genom personalingången. Trevligt!



Konferensrummet på Hotellet i Ullared, med varuhuset i bakgrunden. Mycket av diskussionerna rörde två frågor, som jag diskuterat tidigare i andra inlägg. En oro för att skärpta regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU ska försvåra rekrytering. Och en önskan om en förändrad alkoholpolitik samt att reglerna om gårdsförsäljning ska träda ikraft. Jag återkommer till dessa frågor i kommande inlägg. 



Rundvandringen på Gekås var intressant. Det är en omfattande verksamhet bakom kulisserna och man har ett lager i varuhuset som räcker i tre dygn. Utöver detta har man sitt stora centrallager några kilometer utanför Ullarend.

Ovan sorteringsavdelningen för överblivna galgar. Jag vet inte hur länge man skulle orka jobba just där. Enorma mängder galgar av dussintals sorter som ska sorteras.  




Här en dags skörd av olika varor som kunder lagt på fel ställe eller ångrat köp i kassan. Det tar ett par tre dagar innan varorna är tillbaka i butiken igen. Samma gäller alla kläder som provas och hängs utanför provrummen efteråt. Hanteringen av allt detta utgör en betydande del av arbetet i varuhuset, och det mesta tas tillvara och hamnar i butiken igen. Skadade eller öppnade varor säljs rabatterat i personalbutiken.

Lite kul fakta om Gekås:
Gekås är Sveriges mest bestäkta destination, före Liseberg i Göteborg som är tvåa
Varuhuset med restaurangeroch boende omsätter 6,2 miljarder per år.
Som mest har man haft 29.200 kunder på en dag
Man säljer 13 miljoner par strumpor per år
Man säljer 1 miljon vykort per år
Man säljer 296 mil julklappspapper per år
Man säljer 68.000 paket fryspåsar varje vecka
Man säljer 4,8 miljoner leksaker och 10% av alla leksaker som säljs i Sverige säljs på Gekås
Man har 156.000 unika artiklar och säljer 133 miljoner varor per år
På hotell och camping har man 550.000 gästnätter per år
Gekås har 10 restauranger, 2.600 sittplatser, serverar 2.000 rätter per timme och serverar 1,5 miljoner köttbullar per år




Hemma efter en härlig vecka på Rhodos 

2024-08-25  

I natt kom vi hem från en härlig vecka i Faliraki på Rhodos. Precis lagom varmt, oftast 30-33 grader (två dagar nådde temperaturen upp till 35). God mat, goda drinkar, vackra blommor, varmt och skönt i både poolen och havet, och tillfälle att umgås med hela familjen, fyra generationer. Själv badade jag mest med barnbarnet, som upplevde sin första utlandsresa. Lite trist att landa på Landvetter mitt i natten i halv storm och ösregn såklart, men efter en varm skön vecka får man väl leva med det.

Några reflektioner.

* Det är fantastiskt vilket frihet och vilja möjligheter flyget ger. På bara 3-4 timmar har man tagit sig tvärsöver hela Europa till en helt annan kultur, ett helt annat klimat och ett helt annat liv. Det är en frihet som är värd att försvara.
* Den påstått utbredda 
fientligheten mot turister från lokalbefolkningen märktes inte av. Tvärtom sedvanligt trevliga och vänliga greker överallt, och det kan man ju förstå eftersom Rhodos i stort sett helt lever på turismen. 
* Grekland är inte längre det billiga turistmål det en gång var när vi båtluffade runt när barnen var små. Den svaga svenska kronan sätter spår. Att betala EUR 5,20 för en vanlig liten dricka på lygplatsen kändes exempelvis nästan absurt.  


 

 
Fullmäne




Så här kan man också göra med en vattenmelon

 
Soluppgång



 
Soluppgång

 
Soluppgång

 
Soluppgång över det lilla kapellet


 


Betydligt rimligare drivmedelskostnader

2024-08-21  

I dag kostar en liter diesel enligt riktpriset 16.94 per liter. År 2022, före valet, kostade en liter som mest 28,37 för en liter. Vilket är mer än dubbelt så mycket som moderaternas vallöfte på 5 kronor per liter. Hade reduktionsplikten fortsatt att öka enligt de planer som fanns då hade priset dessutom fortsatt att öka. För bensinen är skillnaden mindre, men ändå inte obetydlig. 2022 kostade den som mest 21;24 och nu 17,24. Skinnad exakt 4 kornor per liter, vilket var mer än vårt moderata vallöfte på 2-3 kronor..





 


Den som anfaller andra får förr eller senare kriget i sitt eget land 

2024-08-17  

Historien är full av aggressiva folk och länder, och även Sverige var ju en gång (stormaktstiden) en nation som anföll andra för att lägga under sig mer territorium och plundra råvaror. Under den tid Sverige härjade runt i norra och östra Europa gick alla pengar i statskassan och mer därtill åt för att finansiera krig. Folket svalt och fattigdomen var utbredd.

Samma sak skedde många gånger tidigare och har upprepats gång efter gång i historien. Hitlertyskland hade till en början framgångar, men kriget slutade i total katastrof och ödeläggelse av stora delar av Tyskland. Japanernas erövringar under andra världskriget var till en början också imponerande, men det slutade i en krasch även för det japanska kejsardömet. Det enda krigen till slut medförde var ett omfattande lidande för det egna folket.

Idag är det Putinregimen i Ryssland som gör samma sak. Man lägger huvuddelen av statens budget på att kriga och försöka förstöra Ukraina, medan stora delarr av det ryska folket utanför de stora städerna svälter, saknar rinnande vatten, använder utedass och lever i extrem fattigdom. Och nu kommer kriget til Ryssland på allvar. Tidigare har det bara varit riktade ukrainska angrepp mot oljeraffinadierier, flygbaser, infrastruktur och krigsindustri som märkts inne i Ryssland. Men med Ukrainas invasion av delar av Kursk-regionen är kriget på allvar inne i Ryssland, och människor får uppleva kriget på riktigt och inte bara som spännande tv-underhållning i klämkäcka ryska staskontrollerade propagandakanaler.

Flera hundratusen ryssar evakueras nu från gränsområdena mot Ukraina. Lite onödigt verkar det, med tanke på att livet verkar fortgå som vanligt i många av de ukrainskockuperade orterna. Uppenbarligen har de ukrainska soldaterna fått stränga order att uppträda civiliserat mot  den ryska civilbefolkningen. Det finns inga rapporter om att ukrainska soldater dödar civila, stjäl ryska barn, plundrar bostäder och butiker eller förstör civila bostäder med avsikt. Alltså raka motsatsen till det barbariska beteende ryssarna visar i Ukraina. 




Karta från ISW (Institute for the Study of War) ,över områden Ukraina ockuperar i Ryssland. Källa "X".

Ukraina behärskar idag enligt oberoende ISW minst 1.000 kvadratkilometer av ryskt territorium (troligen mer) och har enligt både ryska och ukrainska uppgifter agt under sig minst 70-80 mindre städer, samhällen och byar. Samtidigt har Ukraina nu börjat förstöra broar och järnvägslinjer innei Ryssland för att försvåra för Ryssland att sända trupp och förnödenheter till kriget i östra Ukraina. Ukrainas övriga planer med invasionen spekuleras det vilt kring, och det lär väl ge sig.

Men slutsatsen är att Putin nu drabbas av samma sak som andra despoter i historien gjort. Man startar ett krig, och plötsligt slår det tillbaka och det egna landet och folket drabbas. Må detta bli en läxa för framtiden för alla diktatorer och despoter som vill använda militär makt för att ta andra länders territorier. 


En intressant historisk detalj är att många ryssar nu talar om  det kända slaget vid Kursk 1943 under andra världskriget. Den gången besegrade Sovjetunionen Hitlertyskland, inte minst tack vare många ukrainska soldater som stred mot nazisterna, samt omfattande vapenstöd från USA. idag är det Ukraina som med stöd från USA, EU, Japan, Australien, Kanada, Nya Zeeland, Sydkorea och Taiwan med flera tar strid mot fascisterna i Kreml.   




"Fredsrörelsen" är farlig 

2024-08-15  

Jag börjar på riktigt tröttna på den så kallade "fredsrörelsen" som vill stoppa allt stöd till Ukraina. De tycker alltså att den starkes rätt ska gälla. Det land som har mest vapen ska ha rätt att lägga under sig andra länder eller delar av dessa om man har lust, och de angripna länderna ska inte få försvara sig "eftersom krig är dumt".

Hur blir man så befriad från logiskt tänkande? Inser inte "fredsrörelsen" att deras linje skulle leda till att de stora diktaturerna med stora militära resurser med denna logik skulle få fria händer att angripa vem de vill och att det skulle leda till MER krig och inte mindre? Och att de små länderna skulle leva farligt om de inte samarbetade och hjälpte varandra med sitt försvar?

Jag vet inte hur fredsrörelsen blev en så hjärntvättad rörelse med så bristfällig moral och etik. Kanske ligger grunden i den historiskt starka koipplingen till extremvänstern? Kanske är de infiltrerade av Putin och Ryssland? Eller så handlar det om ren dumhet och naivitet. Man vill väl men förstår helt enkelt inte vad det skulle få för konsekvenser.

Sanningen är att så länge diktaturer och despoter har vapen måste även demokratier och fredliga länder ha vapen för att försvara sig mot aggressiva stater. Endast om de fredliga demokratierna visar att de kan och vill försvara sig mot eventuella angrepp, och att man ställer upp för varandra om någon angrips, avsräcker man de aggressiva länderna från att anfalla och kan bevara freden. Den som inte förstår detta borde ägna sin energi åt något annat än att vilseleda om vad som skapar fred.


 

 

Slutreplik om moderat miljöpolitik

2024-08-14  

I dag har vi denna slutreplik i Borås Tidning:

Klimatpolitiken måste accepteras av invånarna
Svar till Bertil Borglund och debattartikeln ”M förvärrar klimatkrisen”, BT 7/8.

I en artikel i BT den 7 augusti bemöter Bertil Borglund, tidigare riksdagsledamot för MP, vår tidigare artikel. Han bemöter eller snarare bekräftar de teser vi förde fram, nämligen att kritiken mot Moderaternas miljöpolitik bygger på att man inte korrekt uppfattat våra utgångspunkter.

Låt oss ta dem en gång till:
1 All framgångsrik miljöpolitik måste ske i samklang med den allmänna uppfattningen.
2 Avgörande är att få den stora massan att göra bättre val.

Låt oss börja i den andra delen. För att få ett gott beteende i miljöhänseende måste många välja att agera på ett bättre sätt, detta kan endast uppnås genom att fokusera på hållbara system för många och då krävs att det naturliga agerandet fås att bli bra (”lätt att göra rätt”).
 
Strävar man allt för högt så krävs ofta betydande statliga insatser, antingen genom mer eller mindre drakoniska förbud eller genom betydande ekonomiska subventioner eller straffskatter. Väljs den senare vägen är det oundgängligt att de som förordar åtgärderna också står upp för dem och försvarar dem – så är dock inte alltid fallet. Mycket få företrädare för S/MP-regeringen träder i dag fram och står för att de kostnadsökningar på kärnkraft som gav den förtida avvecklingen och i förlängningen högre elpriser var en god konsekvens av den förda politiken.

På samma sätt får vi nog knappast se valaffischer där det argumenteras för förbud av bensin eller dieselbilar, det är inte populärt även om det kanske gillas av vissa. Vi kommer då in på den första, och viktigaste, insikten – nämligen den att om det ska vara långsiktigt framgångsrikt och hållbart så måste den övervägande majoriteten ställa sig bakom den genomförda politiken.

Bertil Borglund hänvisar i sin artikel till opinionsundersökningar som visar starkt stöd för exempelvis högre skatt på koldioxid. Ett problem med sådana undersökningar är att de ofta ställs utan att relatera till kostnader eller konsekvenser. Allt annat lika är det inte konstigt att miljö prioriteras, men om det innebär högre skatter, minskad frihet eller ökad arbetslöshet är nog inte svaret lika givet. Lagom är nog bäst.
Förbud eller subventioner är ingripande statliga styrningsinsatser som innebär minskad frihet för invånarna. Ofta motiveras sådana med vetenskap, men all hittillsvarande erfarenhet från system där staten för en vetenskaplig politik visar på att det leder till auktoritära styren, minskad frihet och ekonomisk tillbakagång. Försöken med kommunism i det forma östblocket förskräcker.

Med vår artikel ville vi bjuda in till en saklig – och möjligen lärorik – debatt om vilka åtgärder som kan och bör genomföras som inte hotar demokrati och delaktighet. Bertil Borglund visar med sin artikel och sitt kategoriska avfärdande av vår artikel att han inte är redo att ta den diskussionen. Det kan till och med vara så att han inte bara missförstår vår inställning, utan också föredrar slagordskamp före sakligt åsiktsutbyte. Det oroar oss – demokratin kräver debatt och inte fördummande slagord.

Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot
Jan Ericson (M), riksdagsledamot





Fakta om svenska utsläpp av koldioxid

2024-08-10  

För den som verkligen vill ta reda på fakta om svenska koldioxidutsläpp finns det gott om material. Bättre att ta till sig detta än att lyssna på alla klimatalarmister som sprider falsk propaganda. När man tar reda på fakta blir man alltmer frustrerad över att Sverige överhuvudtaget lägger skattepengar på extremt dyra och för klimatet helt verkningslösa åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i Sverige. Och att delar av de politiska partierna vill besluta om helt onödiga drakoniska straffskatter, förbud och begränsningar för svenska folket.

Faktum är att om vi bara sköter våra skogar och avverkar och nyplanterar i lagom takt så behövs ju egentligen inga andra "klimatåtgärder" - Sverige har då negativa utsläpp hur man än räknar. Även de mest inbitna alarmisterna borde kunna inse att Sverige inte behöver ta till dyra och samhällsskadliga panikåtgärder "för att rädda klimatet" utan att vi i lugn och ro kan tänka långsiktigt och exempelvis ha fokus på en trygg och hållbar energiproduktion. Dagens negativa utsläpp i Sverige borde väl göra alla nöjda, oavsett hur man ser på klimatfrågan?

Jag utvecklar i fyra punkter nedan med länkar till samtliga källor.
 

1. Svensk skog tar varje år upp tre gånger så mycket koldioxid som vi nationellt släpper ut i Sverige. 

Källa: Skogsforsk. Rapporten "Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan"

 

2. Om man räknar med konsumbaserade utsläpp enligt SCB/Naturvårdsverket tar skogen ändå upp mer än dubbelt så mycket.

Nationella utsläpp anses vara för "snällt" sätt att mäta. Därför har SCB och Naturvårdsverket tagit fram en modell för hur man ska räkna "konsumtionsbaserade utsläpp", där man räknar bort utsläpp från export, lägger till utsläpp från import, samt räknar bort utländsk aktivitet i Sverige och lägger till svensk aktivitet utomlands. Se figur nedan. Dessa beräkningar får en del kritik för att det är väldigt svårt att renodla vad som är vad. Enligt SCB:s figur nedan är utsläppen från exporten dessutom mindre än från importen, vilket känns osannolikt med tanke på att Sverige exporterar mer än vi importerar, samt att exporten i hög grad består av produkter som medför mycket stora utsläpp av CO2, exempelvis papper, stål och kemi.

Men om man ändå accepterar att utsläppen totalt ligger runt de 88 Mton som SCB redovisar (2021 är senaste kända beräkning, det är sannolikt lägre idag) så är skogens upptag enligt Skogsforsk 186 Mton. Alltså betydligt mer än dubbelt så mycket som de angivna 88. Det är minst sagt en rejäl felmarginal innan de negativa utsläppen blir positiva. 

Källa: Naturvårdsverket "Klimatet och konsumtionen" 



3. De svenska utsläppen är de lägsta i hela EU per capita och i andel av BNP.

Källa: EU-kommissionen: EU:s lägesrapport om klimatåtgärder 2023 (sidan 12)..

 

4. De svenska utsläppen 2023 minskade med 2% jämfört med 2022. 

Detta kan man inte tro när man hör den svenska klimatdebatten, men utsläppen minskade faktiskt mellan 2022 och 2023. 

Källa: Naturvårdsverket. "Sveriges upptag och utsläpp av växthusgaser"





Sverige har nu nettoutvandring

2024-08-08  

I dag höll migrationsminister Maria Malömer Stenergard en intressant pressträff där hon redogjorde för migrationsläget i Sverige för årets första sju månader. Man kan konstatera ett antal saker:

1. På EU-nivå är antalet asylsökande fortsatt högt, nära fjolårets rekordnivåer. I Sverige fortsätter nedgången från en redan historiskt låg nivå. Till och med vecka 30 ligger nedgången i Sverige på 27 % i jämförelse med motsvarande period föregående år. Det är den lägsta nivån sedan 1997. Om man även räknar in anhöriga till skyddsbehövande är minskningen 16%. Sveriges andel av de asylsökande i EU ligger nu på 1%, vilket är den lägsta andelen på flera decennier.

2. Första halvåret i år minskade antal beviljade uppehållstillstånd i Sverige med 13 % jämfört med första halvåret 2023. 

3. Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU har minskat med 40% (inklusive anhöriga 30%). Samtidigt är andelen beviljade uppehållstillstånd gällande högkvalificerade yrken (Chefsyrken, yrken med krav på högskolekompetens/Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens) närmare 55 procent av det totala antalet beviljade uppehållstillstånd för arbetstagare. 

4. För första gången på över 50 år har Sverige nettoutvandring. Främst är det personer från Irak, Syrien och Somalia som utvandrat.


Sammanfattningsvis har alltså asylinvandringen minskat kraftigt, många lågutbildade har utvandrat, och majoriteten  arbetskraftsinvandrare har hög kompetens. Regeringens politik har förändrat invandringens sammansättning i en riktning som är bra för Sverige. 

Trpts att utvecklingen nu går oi rätt riktning har arbetet med att förändra migrationspolitiken bara börjat, och effekterna släpar dessutom alltid efter. Mycket kommer att hända framöver. Viktiga utredningar går i mål efterhand och kommer leda till nya propositioner och skärpta lagar och regler på fler områden. 


 

 

Stor förändring av svensk biståndspolitik 

2024-08-08

Regeringsunderlagets Tidöavtal innehåller bland annat en total reformering av svensk bistånd. Sverige lämnar nu principen om att ösa ut 1% av BNP i pengar varje år, och i stället lägger vi fokus på vad vi gör med pengarna. Biståndsbudgeten minskar på detta sätt också något, och minskningen mot det gamla 1%-målet blir ju större år efter år i takt med att BNP ökar. Nu får i stället biståndet en flerårig ram som sedan ska användas så klokt som möjligt. 

Själv skulle jag som bekant vilja banta biståndsbudgeten mycket mera för att få mer pengar till annat, och det var också det moderaterna gick till val på. Men tyvärr finns det ingen majoritet för det i riksdagen, endast M och SD är för en kraftig minskning, KD och L säger nej, liksom hela oppositionen. Men den linje M, SD, KD och L enats om när det gäller biståndet är ändå ett stort steg i rätt riktning. Vi skrotar 1%-målet och är tydliga med att kvalitet och uppföljning av biståndet måste prioriteras.

Biståndsminister Johan Forssell (M) berättar löpande om arbetet med att ändra biståndspolitiken. Vi rensar bort ett antal länder som inte behöver eller inte förtjänar svenskt bistånd, de senaste två länderna som strukits är Irak och Mali. Vi koncentrerar biståndet till färre länder för att öka kontrollen av hur pengarna används. Vi har också gjort Ukraina till Sveriges största biståndsland. Samtidigt ökar vi kontrollen så att bistånd inte försvinner i mygel och korruption. Arbetet har bara börjat och mer kommer att hända. För egen del argumenterar jag för att vi bättre måste syna de medel vi fördelar via FN, eftersom FN i sig verkar vara en av de mest korrupta organisationer som finns. 

Här några inlägg på twitter/X från biståndsministern de senaste veckorna:


 

 


 

Atmosfärens sammansättning väcker frustration hos klimatalarmister

2024-08-06  

Jag delade denna bild som tidigare fått god spridning i sociala medier på senare tid. En pedagogisk redovisning av hur atmosfärens sammansättning ser ut. Ursprunglig källa lär vara Reuters. Det väckte minst sagt oerhörd ilska hos klimatalarmisterna, som kallar bilden för "fake news", trots att de olika beståndsdelarnas andel är ren naturvetenskap.

Varför kallar då alarmisterna bilden för fake? Jo de menar att den vita lilla rutan längst upp till höger borde vara större, rentav sex gånger större (se min kommentar i tråden kring detta). Men även om den vita rutan skulle vara sex gånger större förändras inte helhetsbilden - koldioxidens (och övriga CO2-ekvivalenter såsom metan) utgör som alla vet ca 4 miljondelar av atmosfären. Och den mänskligt orsakade andelen sägs ligga mellan 4% och 30% av detta, beroende på hur man räknar.

Trots ett antal decennier av klimatdebatt och forskning finns det fortfarande inga säkra vetenskapliga bevis, bara "antaganden i brist på bättre förklaring", om att mänskligt orsakade utsläpp av CO2 styr eller i hög grad påverkar jordens klimat. Korrelationen mellan CO2-halt och temperatur är tydlig, men allt fler hävdar att sambandet är omvänt, dvs att stigande temperatur frigör mer CO2 till atmosfären, och att temperaturökningen beror på något annat. Allt detta måste få sägas och diskuteras utan att man kallas "klimatförnekare".

Att sedan politiken kan välja att "av försiktighetsskäl" ändå verka för minskade utsläpp är en helt annan sak, och den diskussionen måste då säklart även innefatta en debatt om vilka samhällsskador och kostnader denna "försiktighetsprincip" medför och vad som är rimligt i förhållande till den "nytta" man hoppas på. Den debatten har tagit ny fart på senare år, inte minst i Sverige och EU, och det är viktigt och glädjande.  




Politiker, inte experter, ska göra politiska avvägningar och se helheten

2024-08-05

Jag läste denna artikel i Borås Tidning idag. Där Jytta Haider, professor i informationsteknik, ger sin syn på samtalsklimatet, samhällsdebatten och bristen på källkritik. I många delar är det bara att hålla med, inte minst om de sociala mediernas roll i samhällsdebatten, en roll som inte alltid är till samhällsdebattens fördel.

Men sedan landar hon totalt fel. Hon är uppenbart ännu en klimatalarmist som använder sin professur i annat ämne för att elda på den redan helt urspårade klimatdebatten. Hon skriver bland annat:

"Tidigare kommenterade statsministern Ulf Kristersson (M) Klimatpolitiska rådets vetenskapligt grundade utvärdering av regeringens klimatåtgärder med orden: "Det finns olika åsikter"". - Om inte statsministern litar på expertmyndigheten, hur ska man då kräva  befolkningen att göra det" säger hon retoriskt och tillägger: - Det blir inte trovärdigt om samma politiker inför en anna kris utkräver att folk ska lita på myndigheterna om de inte själva gör det."

Jag är ärligt talat förvånad över att en professor i informationsteknik inte har bättre koll på olika myndigheters och organs olika roller. Ett "råd" är just ett råd. Det är inte en beslutande myndighet. Det gäller såväl Klimatpolitiska Rådet som Finanspolitiska Rådet, Lagrådet mfl. Dessa råd har som uppgift att ge sin bild, snävt från sitt kunskapsområde. Sedan är det politikens uppgift att väga av dessa åsikter mot andra aspekter, åsikter från experter som tycker annorlunda och inte minst mot andra viktiga samhällsintressen. Om vi skulle gå på professorns linje att blint lyda just experterna i Klimatpolitiska Rådet kan vi lika gärna avskaffa demokratin och införa expertstyre i stället. Tyvärr är risken då uppenbar att dessa experter i varje läge skulle försöka driva igenom just sin snäva syn på "sina" frågor och missa helheten. Och demokratin skulle samtidigt gå i graven.

Artikeln är också synnerligen vinklad i klimataktivistisk anda, precis som det så ofta brukar vara i media. Eller vad sägs om detta, där BT-journalistens egen personliga tro på en "klimatkris" görs till en sanning i inledningen:

"Samtidigt som tilliten till expertisen och demokratins institutioner försvagats står Sverige och resten av världen inför vår tids stora utmaning - klimatkrisen. Så hur mobiliseras folikligt stöd för effektiv klimatpolitik i en tid av fallande tillit? - Man behöver jobba på flera fronter samtidigt. Det krävs politisk handlingskraft och det krävs att man inte ifrågasätter expertisen av den samlade klimatforskningen, säger Jytta Haider och fortsätter: - Forskningen visar att många har mycket större förståelse för de nödvändiga förändringar som står framför oss och är villiga att förändra saker i samhället. men många tror att andra inte vär det och därför vill man inte verka onormal. Så det handlar också om att skapa digitala rum och fysiska rum för dessa samtal så att man får syn på vad andra egentligen tycker. Och inte backa undan och försöka låtsas som om det är ingenting som händer. Och det är asvårt." 

Jag tycker detta är en rent förfärlig text. 

Inte nog med att journalisten lägger sin egen personliga åsikt om "klimatkrisen" som grund för samtalet, professorn i informationsteknik vill alltså att man inte ifrågasätter "expertisen" i just denna fråga. Detta efter att hon tidigare i artikeln talat så väl om vikten av källkritik och kritiskt tänkande. Vi har genom åren sett massor av politiska felbeslut grundat på "experter" som drivit sina frågor och som lyckats dupera politikerna, varefter dessa kört i diket. Den påstådda stora lönsamheten av en omfattande asylinvandring är väl det senaste exemplet, men även den naiva "låt-gå-mentaliteten" i kriminalpolitiken, det kraftigt nedbantade försvaret eller flumskolans framväxt baserades på den tidens "experter". Nu håller politiken på att ödelägga hela välfärden i västvärlden genom en helt huvudlös klimatpolitik. Påhejad av nya så kallade "experter".

Självklart måste experternas slutsatser få granskas, ifrågasättas och motsägas i en demokrati med yttrandefrihet och åsiktsfrihet!

Det är också anmärkningsvärt att professorn påstår att "forskningen visar" att de flesta har förståelse för behovet av en dramatisk klimatpolitik, men att de inte vågar säga det eftersom de inte tror att andra vill ha det. Med tanke på den enorma klimatpropaganda som trumpetas ut i media dagligen borde väl snarare de flesta idag vara övertygade och förespråka en ganska extrem klimatpolitik? Jag kan av egen erfarenhet säga att det "normala" de senaste 10-15 åren har varit att inte ifrågasätta medias och politikens klimatalarmism. Det är vi som av mycket rationella skäl ifrågasatt de mer extrema klimatutspelen som fått utstå hårda påhopp. Det är vi som "inte varit normala". Men min tydliga känsla är att det nu går åt andra hållet - efterhand som människor börjar inse att klimatpolitiken dels är meningslös, dels skadar samhället för mycket, så drar allt fler öronen åt sig. Professorns lösning verkar då vara att samla klimatextremister och alllmänhet i små rum, fysiskt eller digitalt, för att indoktrinera en liten grupp i taget och få det att framstå som om folk i allmänhet vill offra välfärdssamhället för ett klimathot vi knappast kan påverka mer än på yttersta marginalen. Det är faktiskt ganska förfärligt. 

Politikens uppgift är att föra en balanserad politik i alla frågor, och att försöka göra det på ett sätt där man får med sig människor och inte trampar på dem. Det gäller både miljö- och klimatpolitiken och andra politikområden. 
 




Kampen mot den grova kriminaliteten är högt prioriterad

2024-08-03 

I går hade jag denna debattartikel i Borås Tidning tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M) 
och moderaternas gruppledare i justitieutskotttet, Louise Meijer.
 


 

 

Vilka ska få delta i damidrott?

2024-08-02 

Efter nyheten att en italiensk kvinna bröt en boxningsmatch i OS mot en person med manliga könskromosomer har debatten kring frågan närmast växt till en orkan i både sociala medier och i den politiska debatten både i Sverige och i andra länder. Den italienska kvinnan bröt gråtande matchen efter bara nån halvminut efter att hon säger sig ha fått de hårdaste slag i huvudet som hon upplevt. Hon vågade helt enkelt inte fortsätta matchen.

Den hon mötte är en person från Algeriet. I debatten har det hävdats att det är en transperson som "bytt kön" och idag betraktar sig som kvinna. Det är en felaktig beskrivning. Den algeriske idrottaren är född med delvis kvinnliga organ, men samtidigt med manliga kromosomer. Det är inte en transperson. Men det internationella boxningsförbundet, IBA, har tidigare diskvalificerat denne person, liksom en annan idrottare, från damklassen. Detta eftersom man ansåg att de manliga kromosomerna medför att man får en fördel tävlingsmässigt eftersom de medför mer muskelmassa och större styrka. För att skapa rättvisa villkor diskvalificerades dessa idrottare från damklassen i senaste VM. Men nu har alltså IOK gjort en annan bedömning och låter bland annat den algeriske boxaren delta i OS. Och enligt oddsen är det sannolikt att den algeriske idrottaren kommer ta guld.

Man kan förstå frustrationen bland kvinnliga idrottare i styrkegrenar som helt enkelt inte har någon chans att besegra idrottare som har helt  andra förutsättningar. När det gäller dopning med exempelvis testosteron/anabola steroider (konstgjorda körnshormon) och tillväxthormon gäller hårda regler och den med för höga nivåer stängs av. Men när det gäller manliga kromosomer (med delvis samma effekt som dopning) får idrottaren grönt ljus. Det är helt enkelt inte rimligt.

Låter man detta fortsätta kommer sannolikt många kvinnliga idrottare att avstå från vissa grenar, eftersom man vet att man aldrig kommer att kunna vinna en tävling. Detta kan bli damidrottens död på sikt, i vart fall när det gäller styrkegrenar som brottning, boxning, tyngdlyftning, kulstötning, släggkastning mm. 

Det är samtidigt viktigt att påpeka att det inte är en politisk fråga, vare sig i Sverige eller i andra länder vilka som får delta i olika idrottstävlingar. Det avgörs av de arrangerande idrottsförbunden, och regleras inte i lag. Samtidigt finns såklart en oro att lagar motsvarande den svenska könstillhörighetslagen och olika länders diskrimineringslagar kan motverka eller rent av förhindra att man tar rimliga beslut i dennas typ av frågor. Det enda rimliga är såklart att den som har manliga kromosomer inte ska delta i kvinnliga tävlingar. Det är såklart synd om de få som då ställs utanför, men det är ännu värre om alla kvinnliga idrottare drabbas och deras sport förstörs.