Juni 2024

Dags att summera juni månads extremhetta

2024-06-30  

Semester

2024-06-30  

Som bekant har riksdagsledamöter inte någon formell semester, vi är alltid redo att infinna oss i riksdagen vid behov, och det har hänt några gånger att riksdagen kallas in under sommaren. Och för oss som är ledamöter i EU-nämnden är hela juli normal tjänstgöring eftersom EU har semester i augusti. Dessutom är det extra möten med anledning av det nyss genonmförda EU-valet. Men sedan EU:s stats- och regeringschefer enades häromdagen om tillsättandet av de tyngre posterna i EU efter valet så är det nu ganska lugnt för min del de närmaste veckorna, jag är inte insatt för någon tjänstgöring den närmaste tiden. Och det blir nu lite lugnare även på sociala medier för min del. Tills vidare får ni njuta av utsikten från min brygga i sjön vid fritidshuset i Halland. Mulet väder, men fördelen är att det blir fina foton! 

Statsministern samrådde med EU-nämnden

2024-06-25  

I dag samrådde statsministern med EU-nämnden inför det mycket viktiga mötet med EU:s stats och regeringschefer denna vecka., där bland annat val av ledande EU-företrädare ska göras, och viktiga strategiska beslut fattas. EU-nämnden har dygnetruntberedskap till och med lördag för att koppla upp sig med statsministern  i Bryssel för lägesrapport om förhandlingarna.

EU-nämnden fick tydliga och utförliga besked från statsministern och kända svenska prioriteringar inför EU:s arbete de kommande fem åren.

Själv lyfte jag en fråga med koppling till EU:s konkurrenskraft och beredskap, och det gäller EU:s stora beroende av råvaror från instabila länder utanför EU, exempelvis Ryssland, samt beroende av produkter och nyckelkomponenter från exempelvis Kina. Min poäng är att EU inte bara behöver rusta sin egen försvarsindustri utan även annan viktig industri som behövs för att trygga EU:s tillgång till viktiga nyckelkomponenter. Man behöver också se över sin till gång till strategiska råvaror. Statsministern instämde om frågans vikt.   

Glädjande enighet om ny järnväg Göteborg - Borås

2024-06-22  

I veckan som gick kom en trevlig nyhet i form av ett pressmeddelande från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Nyheten var att alla inblandade västsvenska parter nu har enats om hur man vill lösa järnvägsfrågan. I ett gemensamt dokument utvecklar man saken. I allt väsentligt verkar det stämma överens med den tidigare överenskommelse som fanns mellan Regionen och kommunerna längs sträckan. Parter i det gemensamma dokument som nu presenterats är Bollebygds kommun, Borås kommun, Göteborgs kommun, Härryda kommun, Mölndals kommun, Swedavia AB, Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Företagarna, Svenskt Näringsliv och Västsvenska Handelskammaren, med stöd av Länsstyrelsen i Västra Götaland. I augusti ska alla detaljer spikas i en skriftlig överenskommelse. 

Jag har ju argumenterat hårt för att man bör stå fast vid det man tidigare kommit överens om, även om Trafikverket satte sig på tvären för att det då överskrider den tänkta budgeten. Men när nu både kommunerna och Regionen sagt sig vara öppna för medfinansiering för att få den nya järnvägen på plats så kommer saken i ett annat läge. I vilken mån det även kan behövas en begränsad ökning av statens andel återstår att se.  

En ny fungerande järnväg mellan Borås och Göteborg via Landvetter flygplats med fokus på regional pendling är ett av de absolut viktigaste infrastrukturprojekten i landet. Alla är medvetna om detta och nu gäller det att komma igång med bygget så snabbt det bara går.  

Chat Control stoppat igen

2024-06-20  

I förra inlägget skrev jag att sista ordet knappast är sagt om Chat Control, och jag blev sanspådd snabbare än jag trodde. I dag lyftes ärendet ut från dagordningen vid mötet i EU, tydligen för att majoritet saknades för förslaget. Uppgifterna kommer från TT (återgivet av Aftonbladet), och jag försöker få fram mer exakt vad som hände. (Sista stycket i nyheten nedan med beskrivning av förslaget är dock inte helt korrekt, jag utvecklade det i mitt föregående inlägg). 

Nytt förslag om "Chat Control" 

2024-06-19  

Politik är färskvara, och inte minst i EU-politiken. Jag skrev för bara ett par veckor sedan detta inlägg om Chat Control: 



Det inlägget fick jag äta upp. Häromdagen kom helt nya bud. Det belgiska ordförandeskapet (Belgien är ordförandeland för EU första halvåret 2024) har nu i sista stund under sitt ordförandeskap lagt fram ett "kompromissförslag" som man vill att medlemsstaterna godkänner som Europeiska Rådets (ministrarnas) linje inför de kommande förhandlingarna med det nyvalda Europaparlamentet. Den svenska regeringen har nu fått godkänt riksdagens justitieutskott att ställa sig bakom kompromissförslaget inför de fortsatta förhandlingarna. Den linje justitieutskottet godkänt ser ut som följer (driekt från riksdages protokoll från mötet i justitieutskottet): 

"Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbete med förordningsförslaget. Det är viktigt att arbetet för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Brottsligheten är allvarlig och omfattande och riskerar att öka. Därför är det viktigt att förhandlingarna om förordningen kan föras framåt.

Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten och rättssäkerheten. Detta är av särskild betydelse i fråga om möjligheten att använda en så kallad spårningsorder, en åtgärd som behöver vara tydligt avgränsad och proportionerlig.

Regeringen bedömer att ordförandeskapets kompromissförslag gett rättssäkerhets- och integritetsaspekter ett ökat genomslag i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag. Därmed har en godtagbar balans uppnåtts mellan motstående intressen. Regeringen bedömer vidare att förslaget i nuvarande utformning är förenligt med mediegrundlagarna och regeringsformen. Sverige avser därmed stödja att förslaget godkänns som rådets allmänna riktlinje för fortsatta förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet."

Hur ser då "kompromissförslaget" ut och vilka är förändringarna mot det första förslaget från Kommissionen?

*Alla kommunikationstjänster ska inte omfattas.
Ordförandeskapet föreslår att kommunikations- eller värdtjänster delas in i olika riskkategorier avseende risken för att tjänsten används i syfte att begå sexuella övergrepp mot barn. För de tjänster som anses medföra hög risk gäller att om en betydande risk kvarstår efter vidtagna åtgärder från tjänsteleverantören kan den nationellt utsedda samordnande myndigheten som sista åtgärd begära att tjänsteleverantör ska genomföra en spårningsorder för hela eller en del av tjänsten. Detta föreslås vara möjligt endast för tjänster i högsta riskkategorin. Om man kommunicerar via tjänster som klassas som "låg risk" berörs man överhuvudtaget inte av förslaget. Sannolikt lär väl stora tjänster som Messenger, Hotmail, Outlook, Signal och liknande iknappast komma att omfattas, de lär se till att de klassas som lågrisk.   
*Allt text och ljudmaterial undantas. 
Spårningsorden föreslås avgränsas till visuellt innehåll (bilder och videor) och webbadresser vilket därmed utesluter sökningar på text och ljudkommunikation.
*En form av "samtycke till övervakning" införs
Ordförandeskapet föreslår att användaren av en tjänst ska behöva lämna samtycke till att uppladdat material ska kunna spåras inom ramen för en eventuell spårningsorder. Om samtycke uteblir kan användaren inte dela visuellt innehåll eller webbadresser på tjänsten
*Anonymisering
Förslaget innebär att information för att kunna identifiera en individ som har delat övergreppsmaterial ska anonymiseras till dess att träffen varit föremål för mänsklig verifiering
*Upprepade misstänkta uppladdningar av nytt material krävs innan rapportering
Det föreslås att träffar mot nytt sexualbrottsmaterial ska behöva ske upprepade gånger innan det rapporteras. Detta för att minska antalet falska positiva träffar
*Ny teknisk lösning för att inte förstöra möjligheten till krypterad kommunikation
Spårning av övergreppsmaterial på krypterade tjänster föreslås vara möjlig genom så kallad uppladdningsmoderering. Detta innebär att spårning kan ske innan information skickas, förutsatt att användaren har lämnat sitt samtycke för spårning av uppladdat material: Enklare uttryckt - man kontrollerar bilder som skickas innan de sänds iväg krypterat. 

Man kan väl konstatera att förslaget snävar in tillämpningen ordentligt. Den mesta kommunikationen i samhället lär inte omfattas. Frågan är dock hur stor risken är för godtycke när det gäller att klassificera olika tjänsters risknivå? Och det här att "erbjuda samtycke" till att någon eventuellt ska ha rätt att spionera i ens telefon eller dator känns oerhört obehagligt. Om man vägrar av principiella skäl kommer man därefter inte kunna använda den aktuella tjänsten för att skicka bilder. 

EU inrättar också ett nytt organ som ska "stödja" implementeringen av den nya lagen. Exakt vad detta organ ska få för befogenheter är otydligt, men det blir i vart fall ett nytt dyrt sidoorgan som ges makt att påverka övervakningen av EU:s medborgare, utanför det rättsliga systemet. De känns inte alls bra. 

Inte minst är det en oerhört komplicerat teknisk lösning, och de jag talar med som är tekniskt kunniga menar att det blir oerhört svårt att få detta att fungera i praktiken, om det ens är tekniskt möjligt. Lösningen lär ju kräva någon form av "spionfunktion" i de appar och tjänster som erbjuds kunderna. Frågan är om dessa funktioner ska godkännas och finnas latent i alla tjänster "ifall tjänsten plötsligt klassas som högrisk" eller om det ska installeras först när den klassats som högrisk? Detta kan jag inte utläsa ur texten i förslaget. Tanken att man kan tvingas ha en spionfunktion i mobilen eller datorn som ligger vilande och är redo att användas är i sig ytterst obehaglig. Min andra stora invändning är att när väl denna teknik är installerad kan den snabbt och lätt utvidgas till att omfatta en mängd andra saker som samhället vill kontrollera. Det är en mycket obehaglig utveckling som berör alla människor och den står inte i proportion till de förhållandevis mycket få personer som delar barnpornografi eller ägnar sig åt grooming. Redan idag uppmärksammas mycket barnpornografiskt material, men polisen saknar resurser att utreda allt och lagföra de skyldiga. Den bästa insatsen EU kan göra mot denna brottslighet är sannolikt att faktiskt utreda de fall som redan idag avslöjas och se till att de skyldiga döms till hårda straff.

För egen del konstaterar jag att det givetvis är bra att tillämpningen i kompromissförslaget snävats in ordentligt, det är faktiskt ganska stora skillnader mot tidigare förslag. Men det det hjälper inte för att få mig positiv till förslaget. De grundläggande principiella och ideologiska invändningarna finns kvar. Ett civiliserat samhälle övervakar inte icke brottsmisstänkta människors elektroniska kommunikation, lika lite som man avlyssnar deras telefonsamtal eller öppnar privat post. Jag är också orolig för ändamålsglidning, liksom för att denna typ av system kan hackas och användas för helt andra syften, exempelvis av främmande makt. Det är också intressant att se hur tekniskt mycket väl insatta personer helt dömer ut möjligheten att få detta att fungera praktiskt. Man undrar ju lite hur mycket teknisk kunskap som finns hos de ansvariga i EU. Hur mycket har man analyserat de tekniska förslagen och har man samrått med teknisk expertis?

Jag tycker samtidigt inte att beskedet om det nya förslaget är så dramatiskt. EU kommer inte kunna ta beslut i frågan utan att Europeiska Rådet (ministrarna från medlemsstaterna) och Europaparlamentet är överens, och min tro är att det blir långa och hårda förhandlingar, där det belgiska förslaget lär förändras fler gånger på vägen. Ett närmast enigt EU-parlament sa ju nej till det tidigare förslaget och avvisade det i sin helhet. Jag ser kompromissförslaget som ett rent förhandlingsbud från Europeiska Rådet inför förhandlingarna med EU-parlamentet.

Om man som nationell regering säger blankt nej till kompromissförslag ställer min sig också oftast utanför alla fortsatta diskussioner och möjlighet att påverka. Om man i stället säger ja till en kompromiss som underlag för fortsatta förhandlingar kan man delta aktivit i förhandlingarna. Det har historiskt visat sig vara bäst taktik om man vill kunna påverka EU-förslag.

Fortsättning lär följa...

"DCA-avtalet" med USA gör Sverige tryggare och säkrare

2024-06-18  

I kväll röstar Riksdagen om ett försvarsavtal med USA, det så kallade "DCA-avtalet". Liknande avtal finns mellan USA och en rad andra länder, exempelvis våra nordiska grannländer, baltiska staterna och Polen.

Avtalet underlättar för amerikansk närvaro i Sverige. Detta signalerar till en motståndare att ger man sig på Sverige måste man räkna in att USA (och andra Nato-länder) snabbare kan stötta oss. Avtalet bygger på erfarenheter från militära samarbeten om vad man bör lösa förväg, som var betalar soldater skatt (i sitt hemland), eller vilket land som hanterar eventuella brott som begås i Sverige av utländsk militär personal. Det är inte fråga om att man går fri utan om man ska dömas av USA enligt amerikansk lag eller av Sverige enligt svensk lag. Om en gärning är brottslig i Sverige men inte i USA kan Sverige begära att brottet ska prövas enligt svensk lag. 

DCA-avtalet innebär inte att USA får ta hit kärnvapen och det blir heller inte några permanenta baser. Det är frågor som avgörs av Sverige och där vi sagt tydligt nej. Att de norska och danska motsvarande avtalen innehåller ett förbud mot kärnvapen är fel. Där står att avtalet inte påverkar respektive lands kärnvapenpolicy. Sverige har ingen formell kärnvapenpolicy, men avtalet bygger på respekt för Sveriges syn på saken och den svenska regeringen har tydligt deklarerat att vi säger nej till kärnvapen på svensk mark i fredstid. 

Min personliga reflektion är i övrigt att om vi är med i Nato och omfattas av Natos kärnvapenskydd så får vi nog också acceptera att Nato har flygplan eller fartyg med kärnvapen på svenskt territorium under krigstid. Utan Natos kärnvapenskydd kan Sverige aldrig skydda sig mot kärnvapenutpressning från främmande makt.

Beslutet om att godkänna DCA-avtalet kräver kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, måste rösta för ett godkännande för att det ska börja gälla. Detta enligt regeringsformen 10 kap. 3 § som handlar om riksdagens godkännande av internationella överenskommelser. Som framgår kommer jag att rösta ja till lagen, och jag gör det för Sveriges trygghet och säkerhet i en orolig tid, där ett stort land i vår närhet tydligt visat att man inte respekterar andra länder erkända territorier, inte lever upp till träffade avtal, och inte respekterar folkrätten och internationell rätt. I det läget måste Sverige alliera sig med länder som står upp för demokrati och folkrättens principer.

De privatpersoner och den "fredsrörelse" som högljutt protesterar moit försvarsavtalet springer - medvetet eller omedvetet - Putins och Rysslands ärenden. Precis som till stor del samma personer gjorde när det gällde motståndet mot Nato. Samma personer uttrycker ofta att  Ukraina ska "förhandla" med Ryssland i stället för att försvara sig. I praktiken går de därmed på Trumps linje, vilket betyder de att de tycker Ukraina ska kapitulera, och därmed belöna Ryssland för sitt militära angrepp. Hur "fredsrörelsen" kan tycka det gynnar freden är en gåta. Det skulle bara skicka signalen att den starkaste vinner och att alla små länder (exempelvis Sverige" lever på de militärt starka ländernas nåder. Den världen vill inte jag att mina barn och barnbarn ska leva i.. 

Min slutsats är klar:

Det är självklart bra med amerikanska soldater på några svenska militärbaser i fredstid om det minskar risken för ryska soldater i våra städer i krigstid.

Lunchseminarium med Riksdagens Bilnätverk  om bilen i staden

2024-06-18  

Hur planerar vi våra städer så att bilkörandet kan minimeras, men utan att förbjuda bilen eller försvåra för nödvändig trafik, handel och turism? Det var ämnet för dagens lunchseminarium med Riksdagens Bilnätverk. Närvarande var politiker från de flesta partier, från M till V.

Personligen tycker jag det är utmärkt och trevligt med gatuserveringar och att man har gågator, lågtrafikgator där det är lämpligt. Men jag tycker samtidigt att man måste inse att bilen ocksåp har sin plats. Den behövs för både nyttotrafik (hantverkare, transporter osv) och för utryckningsfordon, färdtjänst och taxi, men även för många som arbetar på udda tider där inte kollektivtrafik är tillgånglig. Många turister kommer också med bil, och att ha en välkomnande stadsmiljö där man erbjuder enkel och billig parkering minskar trafiken.när människor ska köra omkring och leta p-plats. I bostadsområdena är det ett oskick med alla datumparkeringar och obegripliga parkeringsregler som bara syftar till att ta in parkeringsböter. 

De flesta som bor i centrala delarna av våra städer behöver inte sin bil dagligen, men många vil ha bil tillgänglig för storhandling, köra barnen till aktiviteter, eller besöka fritidshus, släktingar och vänner. Bilen är för många helt avgörande för den personliga rörligheten, och den måste kunna samsas med cyklister, gångtrafikanter, trevlig gatumiljö och uteserveringar på ett genomtänkt sätt. Ett generellt bilhat är destruktivt och leder till att allt färre unga oi storstaden tar körkort - vilket leder till att man utestängs från stora delar av arbetsmarknaden där det krävs körkort.   

Bred enighet om en ny F-3-skola i Ubbhult 

2024-06-16

Under lång tid har Marks kommun haft en minst sagt hätsk debatt om hur skolorna ska utvecklas, och hur pengarna i skolbudgeten ska räcka. Bakgrunden är de onödigt dyra och delvis överdimensionerade högstadieskolor som byggts i centralorterna Kinna och Skene. I Kinna byggdes den nya högstadieskolan Lyckeskolan, och samtidigt byggde man (under protest från bland annat moderaterna) två nya idrottshallar - en för mycket ansåg vi, och idag är hallarna långtifrån fullbelagda. Sedan byggdes en ny högstadieskola i Skene - som redan från början planerades för dubbelt så många elever som det finns i upptagningsområdet. Halva den nya skolan kommer därför att stå tom.  

Tomma skolor och idrottshallar kostar stora pengar i hyror/avskrivningar, drift och underhåll, och detta tar pengar från verksamheten. Ansvarig förvaltning har ont om pengar för personal och läromedel, och allt mer går åt till lokalkostnader. Förvaltningens tjänstemän har därför föreslagit avveckling av några skolor för att spara pengar, däribland Ubbhultskolan. Det har dock inte stöd av politikerna.

Ubbhultskolans tillkomst var faktiskt början på mitt politiska intresse som sedan ledde fram till åtta år som en av de ledande kommunpolitikerna och sedan snart 20 år i riksdagen. Moderaterna var på den tiden drivande för att vår by skulle få en skola, eftersom barnantalet ökade. Jag var själv en av alla engagerade föräldrar som lade kraft på att skapa hela skolans skolgård med eget ideellt arbete.

Idag är skolan sliten, och det tillfälliga bygglovet har gått ut. Samtidigt behövs en ny kommunal förskola eftersom även de lokalerna är nedgångna. Skolan och förskolan är dessutom spridda på tre olika områden på tre olika sidor av en vägkorsning med ganska mycket trafik. Idag har byn två förskolor, en kommunal och en föräldralkooperativ förskola (Bybarna som jag själv var med och drev under många år när barnen var små). Byn växer samtidigt med många nya hus och ytterligare bostadsområden planeras. Ubbhult är en av Marks kommuns snabbast växande orter och har ett mycket fördelaktigt geografiskt läge med närhet till både Kungsbacka, Mölndal, Göteborg, Landvetter och Borås. Fastighetspriserna ligger idag på nästan samma nivå som förorterna runt Göteborg och det gör att de som bygger hus i Ubbhult normalt har goda inkomster och ger Marks kommun god skattekraft. En ny skola bör öka attraktiviteten och inflyttningen ytterligare och det borde bli lönslamt för kommunen om kostnaden för en ny skola hålls på en rimlig nivå. Det råder knappast någon tvekan om att det finns underlag för en F-3-skola även i framtiden, och dessutom får barn från den del av Ubbhult som ligger i Kungsbacka kommun också gå på skolan. Det finns inte heller plats för alla Ubbhultselever på Sätilaskolan, och en ny förskola behövs i Ubbhult oavsett. 

Inom Markmoderaterna har oron med rätta varit stor att vi förbygger oss på skolor, och att lokalkostnaderna ska ta allt mer resurser från verksamheten. Dessutom anser vi att kostnaderna för nya skolor och förskolor är alldeles för hög - det borde gå att bygga billigare. Dessutom tycker vissa partier att man ska bygga en F-6-skola i Ubbhult, vilket vi tycker är helt orimligt, mellanstadieleverna åker gärna till Sätila precis som de alltid har gjort. Det viktiga är en lokal skola för de yngsta barnen. Markmoderaterna har velat gå försiktigt fram i Ubbhult, man gav tidigare beskedet att man avvisar en F-6-skola och vill inte bygga ny F-3-skola innan man ser att det verkligen finns ett elevunderlag. Detta har i media uppfattats som att man vill avveckla Ubbhultsskolan när det tillfälliga bygglovet gått ut.

I en intervju med Borås Tidning nyligen var jag tydlig med att jag anser att vi behöver en ny F-3-skola. Efter lite interna diskussioner har både Markmoderaterna och ett antal andra, tidigare kritiska partier, nu beslutat sig för att stödja bygget av en ny F-3-skola. Och vad jag förstår har de styrande S och C samtidigt backat från sitt förslag om F-6-skola. Detta bör innebära att det nu finns en bred politisk majoritet för en ny F-3-skola, vilket gladde ubbhultsföräldrarna vid ett stormöte med politikerna i torsdags.

Samtidigt anser jag inte att läget är akut, den nuvarande skolan borde kunna få permanent bygglov och kunna användas några år till efter lite renovering och uppsnyggning. Eftersom hindret mot permanent bygglov för befintlig skola varit att skolgården är för liten, och kommunen nu köpt in mer mark i anslutning till befintlig skola, borde det gå att permanenta bygglovet om man vill och avvakta lite med skolbygget. Men tidsplanen överlåter jag till kommunpolitikerna att besluta om, det viktiga är att skolan blir kvar i någon form. Det är bra för kommunen och bra för Ubbhult. Jag är också glad över att Markmoderaterna på allvar börjat ifrågasätta varför alla kommunala byggprojekt kostar så orimligt mycket. Här finns oerhört mycket pengar att spara!

Blandade känslor inför fångutväxling med Iran

2024-06-15 

Uppgifterna om att Sverige förhandlat fram en utväxling med Iran av två fängslade svenskar (Johan Floderus och Saeed Azizi) mot den dömde Hamid Nouri väcker blandade känslor. 

Från många håll, bland annat ledande EU-företrädare, kommer uppskattande ord om att Sverige lyckats få den tidigare EU-tjänstemannen Floderus frigiven. Och självklart uttrycker många sin uppskattning över att två personer nu slipper skräckfängelset i Iran och kan återvända till Sverige.

Men det kommer också kritik. Såväl Amnesty som iranska demokratiaktivister i Sverige kritiserar att den mest kände fängslade svensken, KI-forskaren Ahmadreza Djalali, inte omfattas av överenskommelsen, trots att han suttit fängslad i Iran mycket längre tid än de två som nu frisläpps, ända sedan 2016. Han är dessutom dömd till döden till skillnad mot Azizi, och hans hälsa är vacklande efter så lång tid i fängelse. Kritikerna menar att Sverige nu spelat bort sitt starkaste kort för att få Djalali frigiven, nämligen den dömde Hamid Nouri. Han är av enormt stort PR-värde för regimen i Teheran, och att släppa honom utan att få loss Djalali utsätter den senare för stora risker att bli kvar i Iran eller att avrättas. I sammanhanget bör dock nämnas att Djalali inte var svensk medborgare då han greps i Iran, utan blev det under tiden i fängelset. Iran vägrar därför att godkänna hans svenska medborgarskap, vilket självklart försvårar förhandlingarna. Iran vägrar helt enkelt att diskutera frågan och ser den som en ren iransk angelägenhet.

Det finns också principiell kritik mot att Sverige nu sällar sig till andra länder som låter sig utpressas av Iran, och att detta skickar fel signaler till terrorregimen i Teheran. Risken är att de upplever att utpressning mot Sverige fungerar, och att Iran (och kanske även andra terrorstater) fortsätter kidnappa och godtyckligt döma svenska medborgare till döden för att tvinga fram frigivande av gripna iranier i Sverige. Kritikerna menar att denna utväxling ökar risken för svenska medborgare på resa utomlands. 

Folkrättsjurister påpekar dessutom ofta att det är av stor vikt att den som begår folkrättsbrott också ska riskera att jagas och ställas inför rätta så länge de lever. Att Sverige nu friger den dömde Nouri, efter en lång, komplicerad, dyr och framgångsrik rättsprocess i svensk tingsrätt och hovrätt känns sorgligt. Nouri borde såklart suttit fängslad resten av livet för sitt ansvar för tusentals iraniers död. Trösten är väl att han i vart fall suttit häktad och fängslad fem år i Sverige sedan han greps 2019. 

Som svar till kritikerna måste man framförallt påpeka att det inte är enkelt att förhandla med en regim som utövar utpressning mot andra stater. Och där principer i detta fall ställs mot hot om dödsstraff för svenska medborgare. 

Här är statsministerns officiella kommentar idag:

"Den 17 april 2022 greps Johan Floderus i Iran. Han har sedan dess –­­ i 790 dagar – varit fängslad, grundlöst anklagad för spioneri och med risk att dömas till döden. Nu sitter han på ett flygplan på väg hem till Sverige. På samma plan är den svenska medborgaren Saeed Azizi, som på lika oriktiga grunder greps i november 2023.

Iran har gjort dem båda till brickor i ett cyniskt förhandlingsspel, med syftet att få den iranske medborgaren Hamid Noury släppt från fängelse i Sverige. Han är dömd för grova brott begångna i Iran på 1980-talet.

Som statsminister bär jag ett särskilt ansvar för svenska medborgares säkerhet. Regeringen har därför arbetat intensivt med frågan, tillsammans med den svenska säkerhetstjänsten som har förhandlat med Iran. Det har hela tiden stått klart att operationen skulle kräva några svåra beslut. Nu har vi fattat de besluten. Snart landar två svenska medborgare i Sverige och får äntligen återförenas med sina anhöriga." 
 

För egen del delar jag glädjen över att de två svenskarna nu friges från Iran efter att ha gripits helt utan anledning just för att användas som utpressning mot Sverige. De får nu återvända hem och träffa sina anhöriga. Men samtidigt verkar alltså den tredje gripna, fängslade och dödsdömde svensken, KI-forskaren Ahmadreza Djajali, inte omfattas av utväxlingen. Jag hoppas såklart att han "bakom kulisserna" finns med i uppgörelsen på något sätt.  

Alla beslut av denna typ kräver svåra beslut av en regering, och jag tvivlar inte på att det varit oerhört infekterade och besvärliga förhandlingar. Jag har inte insyn i detaljerna och förhandlingarna och utgår från att regeringen gjort vad man kunnat i en mycket svår fråga. Jag är glad över att jag inte var en av dem som tvingades vara med och fatta besluten. Men jag har personligen ändå svårt att känna odelad glädje över dagens besked med tanke på Djalali, det faktum att Sverige nu tvingas ge efter för utpressning från en terroristregim, och det olyckliga i att vi tvingas släppa en dömd bödel och folkrättsbrottsling för att rädda svenska liv.  

Här två bilder, dels från mitt besök vid manifestationen utanför Hovrätten när domen mot Nouri meddelades den 19 december förra året, där jag deltog tillsammans med moderaternas sakkunnige i utrikesfrågor, Thor Övrelid (längst tv), dels en bild från mitt möte med Djalalis hustru Vida i samband med en manifestation för Djalali på Mynttorget utanför Riksdagen den 31 januari.

  

Regeringen stoppar ny elkabel till Tyskland 

2024-06-14

Svenska kraftnät och tyska 50Hertz har drivit ett gemensamt projekt om en ny elförbindelse mellan Tyskland och Sveriges sydligaste elområde SE4. Regeringen ansvarar för att pröva ansökan om tillstånd för den svenska delen av ledningen. Regeringen har i dag beslutat att avslå ansökan.

Skälet är att den tyska elmarknaden inte fungerar på ett sådant sätt som ger korrekta prissignaler till elmarknadens aktörer, framför allt eftersom Tyskland, till skillnad från Sverige, inte är indelat i elområden på ett sätt som motsvarar de betydande flaskhalsarna i landet. Vi kan inte koppla ihop södra Sverige, som har ett kraftigt underskott av elproduktion, med Tyskland där elmarknaden idag inte fungerar på ett effektivt sätt. Det skulle riskera att leda till högre priser och en mer instabil elmarknad i Sverige. Beslutet är i linje med Tidöavtalet där det anges att utbyggnaden av exporterande elkablar bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan elprisområdena minskat betydligt.

Min egen spontana kommentar är att beslutet är viktigt och välkommet. Tyskland har misskött sin egen elförsörjning och orsakat elbrist i sitt land när man avvecklade kärnkraft och delvis ersatte den med el från kolkraft. Det är självklart inte rimligt att Sverige ska lösa Tysklands elproblem på bekostnad av svenska elkunders elräkningar.

Regeringen har inte beslutat om några storsatsningar på "grönt stål"

2024-06-13

I skuggan av EU-valrörelsen och andra inrikespolitiska frågor gick denna nyhet lite under radarn i svenska media. Det var tidningen Affärsvärlden som citerade statssekreteraren på finansdepartementet Lars Hjälmered (min tidigare moderate riksdagskollega från Göteborg) om LKAB:s satsningar på "grönt stål". Hjälmered är statssekreterare med ansvar för de statliga bolagen och arbetar direkt under finansministern. Han deltog i ett seminarium med anledning av lanseringen av den bok som jag berättade om den 15 maj (se nedan).

Av artikeln framgår att regeringen (vare sig tidigare s-regering eller dagens m-ledda regering) INTE tagit några beslut om att LKAB ska satsa på "grönt stål". 

Hjälmered framhåller att det finns en enorm potential i satsningarna, men att det inte har skett någon så kallad ägarsamordning mellan LKAB och regeringen, något som däremot skedde både när LKAB ville flytta huvudnivån för gruvan i Kiruna, och vid stadsflytten. “Man har inte stämt av Hybrit med regeringen, och det är en stor strategisk omläggning av bolaget”, säger Hjälmered och lägger till att “om det blir ett beslut så är en ägarsamordning helt avgörande.”
 

Lars Hjälmered riktade kritiken mot den tidigare S-ledda regeringen. “En kritik som kan riktas bakåt mot tidigare styren är att löplinan har varit för lång. Det är märkligt att många har solat sig i glansen av försöksanläggningen i Luleå, men det har inte tydligt stämts av med ägaren”, sade han.

Vid seminariet poängterade Hjälmered att inga beslut är fattade om LKAB:s satsning på grönt stål. Inte för några 70 terawattimmar el, och inga hundratals miljarder i investeringskostnader. “Utöver anläggningen i Luleå är det forskning som sker. Så får vi se om det kan komma ett investeringsbeslut. För oss som ägare i detta, när vi sitter på makten, handlar det om att ta beslut för beslut”, sa han. Vidare säger Hjälmered att det “kommer krävas en hård styrning” längs vägen. Och att “ordet för dagen är om”. LKAB:s Hybrit-projekt måste bevisa sig i att både tekniken och ekonomin finns på plats. Därefter kan det bli aktuellt med ytterligare steg, och att det ska “förankras med ägaren i en steg-för-steg-process.” “Skulle det visa sig att det här inte håller är det inte aktuellt att gå vidare med detta”, säger han.

Jag har själv lyft frågan internt i partiet ett flertal gånger, liksom i samtal med regerin gsföreträdare, och är mycket nöjd med att regeringens högst ansvarige statssekreterare är så tydlig med att regeringen inte villkorslöst kommer att låta LKAB göra som man vill med statens och skattebetalarnas pengar. För egen del ser jag som bekant enorma risker i ett projekt där inga privata investerare är intresserade, och där alla risker ska tas av statliga bolag, svenska skattepengar och EU-medel. Långa rader av experter och analytiker varnar, och detta kan faktiskt gå precis hur illa som helst.

Vad är bästa hjälpen till ukrainska flyktingar?

2024-06-13 

Sverige är idag den sjunde största givaren av militärt stöd till Ukraina. Parallellt med dettas ger vi omfattande humanitärt stöd och uvecklingsbistånd till Ukraina, samt försöker på olika sätt förbättra villkoren för flyktingar från Ukraina.

Till hösten planerar regeringen med att kunna införa de nya reglerna om bättre stöd till ukrainska flyktingar som kommit hit enligt EU:s massflyktdirektiv (ett regelverk som EU planerar att förlänga fram till våren 2026). De nya reglerna innebär att möjligheten till folkbokföring ökar för ukrainska flyktingar (i huvudsak kvinnor och barn) och att man därmed får större tillgång till vissa trygghetssystem i stället för dagens ganska låga dagpenning.

Parallellt med detta pågår en diskussion om hur vi bäst hjälper ukrainare att återvända hem till Ukraina. Det har gjorts flera undersökningar i olika länder och de pekar på att över 20% av flyktingarna skulle vilja återvända till Ukraina, trots det pågående kriget, men bara om de hade bostad och möjlighet till arbete där. Många har flytt från områden som nu ockuperas av Ryssland eller från städer där i stort sett alla bostäder och arbetsplatser är förstörda. Om man ska kunna återvända behöver man kunna flytta till en annan del av Ukraina. Frågan är om Sverige på olika sätt kan underlätta detta? 

Mina egna tankar, efter samtal med olika ukrainska kontakter, är att Sverige kanske skulle kunna använda en del av det beslutade  utvecklingsbiståndet till Ukraina för att bidra till återuppbyggnad av bostäder i förstörda städer, eller kanske ännu hellre byggnation av nya bostadsområden i andra städer och orter i Ukraina? Sverige har en stor och skicklig trähusindustri och med en stabil beställare av trähus i paket skulle Sverige kunna bidra med bra bostäder (både enfamiljshus och mindre flerfamiljshus) av god kvalitet och samtidigt stödja svensk småhustillverkning i en tid då byggandet i Sverige ligger på en låg nivå på grund av förhållandevis höga räntor och lågkonjunktur. En sådan biståndssatsning skulle vara till nytta för både Ukraina och Sverige, skapa arbetstillfällen i båda länderna och möjliggöra för återflyttning för de ukrainare som önskar. Detta är en fråga jag tänker driva vidare på olika sätt.

Det finns säkert även andra projekt som på motsvarande sätt skulle kunna skapa arbetstillfällen i Sverige samtidigt som man hjälper Ukraina, och jag är övertygad om att Sverige kan göra många bra saker. Att Sveriges stöd till Ukraina uppskattas mycket av det ukrainska folket är knappast en nackdel för kommande affärer och samarbeten. 

Möte med finansministern

2024-06-11 

Dagen inleddes med ett möte där ledamöterna från Tidöpartierna i Finansutskottet och Skatteutskottet träffade finansministern. Fokus på det ekonomiska läget och den kommande statsbudgeten som läggs fram i höst, och som vi diskuterar och arbetar med under sommaren. Det kommer finnas många bra saker i budgeten för 2025, många frågor utreds just nu o0ch utredningarna går i mål efterhand och kan omvandlas till skarpa politiska förslag.

Svårt som moderat att vara nöjd med resultatet i EU-parlamentsvalet

2024-06-10 

EU-parlamentsval är som bekant utpräglade ”mobiliseringsval”. De partier som lyckas mobilisera sina sympatisörer bäst går framåt, andra backar. Med valdeltagande på bara 50% är det svårt att dra alltför omfattande slutsatser i övrigt.

Moderaterna ökade för andra EU-valet i rad. Det är positivt - de flesta ledande regeringspartier runt om i EU backade i valet. Men det är ändå svårt att vara nöjd med 17,6 %. Moderaterna borde ha betydligt större stöd än så. Inte minst har vi gjort ett riktigt dåligt val i de tre största städerna. 

Jag nöjer mig med att glädjas över att moderaterna, jämfört med förra EU-valet, har ökat mer i min egen riksdagsvalkrets åtta kommuner, inklusive storstaden Borås, än genomsnittet i riket.

Valdeltagandet i EU-valet i Sverige minskade alltså från 55% till drygt 50%. Det borde diskuteras mer. Ett valdeltagande där hälften av väljarna stannar hemma är mycket oroande. Trenden verkar dessutom inte bara gälla Sverige utan är överlag tydligen densamma resten av EU. Fortsätter valdeltagandet minska kommande val urholkas hela EU:s demokratiska legitimitet. Detta måste EU-kommissionen och det nyvalda EU-parlamentet ta på allvar.

Om halva EU:s befolkning inte tycker det spelar någon roll vilka som styr EU måste svaret från EU bli att rannsaka sig själva både vad gäller de beslut man tar och storleken på de skattemedel man förbrukar. EU-kommissionen och EU-parlamentet har i flera viktiga sakfrågor hamnat fel, exempelvis när det gäller rent samhällsskadliga beslut inom klimatpolitiken, men också när det gäller viljan att ta till sig mer makt från de nationella parlamenten och att förbruka allt mer pengar. EU-organen äventyrar på detta sätt EU-medborgarnas förtroende för EU och därmed hela EU:s framtid. Som i grunden stor EU-vän är jag mycket bekymrad. 

Mina tankar inför EU-valet

2024-06-05 

Som jag skrev i föregående inlägg har jag kanske mer insyn i EU-politiken än de flesta. Dels är jag ju en av tre moderater som är ordinarie ledamöter i EU-nämnden, dels har jag under ett antal år, både i opposition och i majoritet, varit moderaternas ansvarige i EU-nämnden för frågor som rör EU:s budget, ekonomiska och finansiella frågor i övrigt samt EU:s revision vid samråd med ansvariga svenska ministrar och statsråd. Dessutom deltar jag i EU-nämndens överläggningar med statsministern före mötene i Europeiska Rådet (EU:s stats och regeringschefer).  

Min relation till EU är väldigt kluven. Å ena sidan är jag iu grunden en stark vän av EU - EU är i första hand ett fredsprojekt, och inga EU-länder har hamnat i väpnade konflikter sedan EU bildades. I en alltmer komplicerad, hotfull och orolig värld behöver också Europas länder samarbeta mot yttre hot - gränsöverskridande kriminalitet, omfattande flyktingsmuggling och ekonomisk migration, gränsöverskridande miljöförstöring, men också kampen för frihandel, fri rörlighet för arbete och studier som gör Europa starkt. Vi behöver också samarbeta för att försvara oss mot militära angrepp från främmande makt och hantera olika former av kriser.

Å andra sidan är jag djupt besviken på EU:s ledning och dess politiker i parlamentet. Viljan att hela tiden öka sin budget, lägga sig i allt fler saker som är nationella frågor, viljan att driva igenom likriktning på områden där det inte finns någon rimlig nytta, samt alltför dålig kontroll på hur EU:s medel används skadar EU:s trovärdighet. Den helt orimliga klimatpolitiken är en annan fråga som kanske är det allra största hotet just nu mot hela EU:s legitimitet, och inte minst mot vårt välstånd, vår energiförsörjning och mot människors frihet. Till detta kommer orimliga förslag när det gäller yttrandefrihet, censur och kontroll av medborgarna som går mycket längre än vad som är befogat och som inte hör hemma i ett civiliserat Europa. Om inte EU-kommissionen och EU-parlamentet inser att deras linje i åtskilliga fall skapar ilska och irritation och undergräver förtroendet för hela EU så är det dags att någon berättar det för dem.   

Vem man väljer in i EU-parlamentet har betydelse! 

* Moderaternas EU-parlamentariker tar för sig av makten i Bryssel och flera av dem har tunga poster och ansvar för förhandlingar i parlamentet om viktiga frågor. För Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas ledamöter ser det helt annorlunda ut - de har få eller inga ansvarsfulla uppdrag i parlamentet överhuvudtaget. Att vara en av 21 svenska EU-parlamentariker i ett påarlament med 751 ledamöter kräver engagemang, politisk skicklighet och mod om man ska få något gjort.
* Moderata ledamöter i EU driver i allt väsentligt samma politik som Moderaterna i riksdag och regering. Vi har sedan många år ett organiserat samarbete med regelbundna möten mellan riksdagsledamöterna i EU-nämnden, grupp- och partiledning, EU-ministern och hennes statssekreterare, samt moderata EU-politiker (jag är själv med på dessa möten). Där diskuterar vi aktuella frågor och samordnar politiken. I stora och viktiga frågor agerar vi gemensamt och det vi säger i Sverige röstar vi för i EU. Detta till skillnad mot andra partier, där man alltför ofta röstar annorlunda i EU-parlamentet mot vad respektive parti uttalar i riksdagen och EU-nämnden. Framförallt syns detta hos Socialdemokraterna som i en lång rad fall drivit opinion för EU-frågor i Sverige, samtidigt som deras ledamöter röstat tvärtom i Bryssel. Den som röstar på S har ingen aning om vad S kommer driva för politik i Bryssel. Alldeles oavsett vad socialdemokrater i Sverige uttalar i olika frågor. Man köper grisen i säcken.

Vilka frågor är viktigast för moderaterna?

* Att hålla kontroll över EU:s budget, motverka allt högre EU-avgifter, säga nej till EU-skatter och säga nej till att EU lånar upp mer pengar till olika fonder, samt att bevaka att EU:s medel hanteras korrekt och att det inte förekommer korruption.
* Respektera den så kallade subsidiartitetspribncipen, dvs att beslut inte ska tas i EU i frågor som bäst hanteras nationellt. Här är moderaterna tydliga och försöker stoppa onödiga beslut på EU-nivå. EU:s klåfingrighet och vilja att reglera allt mer över huvudet på de nationella parlamenten hotar i en förlängning hela förtroendet för EU.
* Stoppa överimplementering av EU-regler. Detta är egentligen en nationell fråga, men EU-ministern har deklarerat att regeringen tänker införa ett implementeringsråd som ska se till att Sverige inte driver hårdare regler från myndigheterna eller inför strängare lagar än vad EU-direktiven kräver.
* Införa ett "konkurrenskraftlås" på all ny EU-lagstiftning. EU-kommissionen ska tvingas presentera en gedigen analys av vad varje nytt lagförslag innebär för EU:s konkurrenskraft.
* Skärpt migrationspolitik med asylcenter utanför EU. exempelvis i Nordafrika, där asylskäl prövas. Den stora andel som sannolikt nekas asyl ska åka tillbaka hem, medan de sannolikt ganska få som har asylskäl ska transporteras över Medelhavet till EU på ett tryggt sätt, och sedan fördelas ut bland medlemsländerna. Samtidigt måste EU:s yttre gränser bevakas hårdare.
* Skärpt politik mot den grova brottsligheten. Moderaterna vill se effektivare polissamarbete, en europeisk specialpolis mot organiserad kriminalitet, indragen fri rörlighet för gängmedlemmar och förstärkt kontroll vid EU:s yttre gränser.
* Skärpt politik mot terrorism och fanatism. Förstärka Europols anti-terrorverksamhet, gemensamma EU-regler som stoppar finansiering av extremistiska trossamfund, samt införa spärrlista för att hindra hatpredikanter från att resa in i EU.
* Fortsatt starkt stöd till Ukraina så länge det behövs. Ryssland struntar i alla folkrättsliga regler och avtal och har satt hela den europeiska säkerheten ur spel. EU måste fortsätta agera gemensamt för att stötta Ukraina och skärpa sanktionerna mot Ryssland, beslagta frysta ryska tillgångar och stärka EU:s försvarsindustri, civila beredskap, och cybersäkerhet. 
* Jag har själv påpekat att Europa (EU plus övriga europeiska länder) måste samarbeta för att säkra nödvändig produktion även av andra viktiga varor inom Europa, i stället för att förlita sig på import från exempelvis Kina. EU har delvis rört sig i den riktningen, man kartlägger vissa behov i vissa sektorer. Jag tycker dock mer behövs, och detta är en av de frågor där jag själv tänker försöka driva på i kontakt med mina moderata kolleger i EU-parlamentet. När jag pratar med dem håller de med och jag tror denna fråga blir allt viktigare efterhand.  
* Skydda den svenska skogen! EU med stöd av vänstersidan i svensk politik driver på för att motarbeta eller stoppa avverkning av svensk skog. detta skulle leda till ett kraftigt bortfall av svensk export och hota många svenska jobb, samtidigt som det försvårar produktion av viktiga skogsprodukter. Moderaterna står för att vi måste ha ett fungerande skogsbruk och att vi inte kan ha den svenska skogen som något slags jättelik europeisk nationalpark.
* Jag har många gånger genom åren varnat för EU:s klimatpolitik som hotar samhällsekonomin, privatekonomin, företagande, jobb och energiförsörjning. Jag är därför mycket glad över att moderaterna nu har som vallöfte att komplettera EU:s klimatmål med ett tillväxtmål. Utan tillväxt blir alla europeer fattigare och fattiga länder och medborgare har inte råd att bry sig om miljön. Ett tillväxtmål som ställs mot klimatmålen kommer också att stoppa orimliga beslut när det gäller klimatpolitiken.
* Stoppa överfiske och skadlig bottentrålning i Östersjön, bevara svensk kontroll av rovdjurspolitiken, värna rimliga svenska regler för jakt, minska regelkrångel för jordbruket och höja minimikraven för djurskyddet i Europa (skulle gynna svenska bönder).
* Ge kärnkraften samma förutsättningar som förnybar energi, både vad gäller finansiering och klassificering.
* Riva upp arbetstidsdirektivet som skapat stora problem för exempelvis brandmän, ambulanspersonal och personliga assistenter. Ett regelverk som vare sig de fackliga organisationerna eller arbetsgivarna vill ha.
* Utöver alla stora frågor finns en mängd detaljfrågor där moderaterna satt ned foten. Exempelvis vill vi värna det vita snuset, och dagens åldersgräns för EPA-traktorer.  

Många partier säger saker som låter bra, men vill du få någoit gjort och ha aktiva engagerade politiker som lyckas få inflytande i EU-politiken  och som faktiskt aktivt verkar för svenska intressen är en röst på moderaterna det bästa valet.

Regeringen går vidare med förslag om gårdsförsäljning av alkohol

2024-06-05

I dag meddelar regeringen att man går vidare med ett förslag som möjliggör gårdsförsäljning av alkohol. Det är en fråga som många moderater drivit, och själv har jag motionerat om saken flera gånger i riksdagen. Bakgrunden är att microbryggerier, små vinproducenter och små sprittillverkare blivit uppskattade besöksmål och gynnar besöksnäringen, inte minst på landsbygden. Många erbjuder idag provsmakning av produkter, men man har inte fått lov att köpa med sig en flaska vin eller ett par burkar öl och ta med sig hem. Detta kommer att ändras med den nya lagen. Samtidigt kommer Systembolagets monopol att finnas kvar i övrigt.

Detta är en kompromiss mellan regeringspartierna, och det finns en del enligt mitt tycke onödiga detaljregler och begränsningar, men det är så kompromisser leder framåt och det är en del av Tidöavtalet att lösa detta. Vi gör nu upp med orimligt förmynderi från politikerna mot vuxna människor. Självklart kommer inte några flaskor vin eller öl (för betydligt högre pris än på Systembolaget) att öka alkoholkonsumtionen. Inte heller hotas Systembolagets verksamhet.

Denna bild är lite rolig, det är EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som häromdagen träffade statsminister Ulf Kristersson och Moderaternas förstanamn på EU-valsedeln, Tomas Tobé på något ställe i Stockholm. Man skålade såklart inte för gårdsförsäljningen, eftersom beskedet då inte hade kommit. Men jag tror EU-kommissionens tyska ordförande tycker det är ett fullt rimligt beslut - i Tyskland har man en mer avslappnad inställning till alkohol än vad svenska byråkrater och vänsterpolitiker har. Så hon hade säkert skålat för det.






 

Förtidsröstning och några timmar i valtältet i Borås

2024-06-05

I dag tillbringade jag några timmar i moderaternas valtält på Stora Torget i Borås, tillsammans med riksdagskollegan Ulrik Nilsson och ett antal lokala moderater. Jag passade också på att förtidsrösta i den tillfälliga vallokalen på torget.

Trots uselt väder idag med blåst, lite regn och bara 11 grader varmt så kom en del människor till torget för att prata och rösta. Det är ingen het valtemperatur, men många verkar ändå intresserade och har konkreta frågor om hur moderaterna ser på olika frågor. Jag tror det kan bli ett hyfsat valdeltagande trots allt.

Det finns inga nya förslag om Chat Control att ta ställning till

2024-06-04

Jag har tidigare skrivit här om EU-kommissionens (Ylva Johanssons) orimliga förslag om total massövervakning av EU-medborgarnas digitala kommunikation för att jaga barnpornografibrott. Förslaget har fått oerhört hård kritik för att vara alltför långtgående.

I morgon finns ett ärende i EU-nämnden om "Chat Control", dvs EU:s försök att stoppa barnpronografibritt. Det har medfört en ny skur av mail som kräver att vi riksdagsledamöter ska "stoppa förslaget". Ärendet i EU-nämnden är dock ett rent informationsärende med en lägesrapport, och det finns inga konkreta nya förslag att ta ställning till. Frågan blir en sak för det nya EU-parlamentet och den nya EU-kommissionen att försöka hantera. 

Den 4 januari berättade jag att före jul 2023 nådde EU-parlamentet en överenskommelse om ett mycket mer nyanserat förslag som innebär att alla tankar om massövervakning skrotas helt, och att man i stället utvecklar de möjligheter att beivra barnpornografi på nätet som redan finns idag. En mycket stor majoritet i EU-parlamentets ansvariga utskott var överens om förslaget, alla de stora partigrupperna stod bakom, vilket ger en väldig styrka. Många moderater (bland annat jag själv) och riksdagsledamöter i flera andra partier har drivit på i frågan för att stoppa förslaget, som vi anser är helt oproportionerligt, och våra moderata EU-parlamentariker har tydligt satt ned foten och avvisat Kommissionens förslag. Det finns alltså inget skäl att i dagsläget oroa sig för att förslaget från Ylva Johansson ska gå igenom. Men självklart måste vi fortsätta vara vaksamma inför nya orimligt utformade förslag från olika EU-organ (Kommissionen eller parlamentet) som riskerar att inskränka mänskliga fri och rättigheter. 

EU-valkampanjen går in i sin slutspurt 

2024-06-03 

Moderaterna har en stark valsedel till EU-valet. Förutom de fyra befintliga ledamöterna, som verkligen inte bett om ursäkt för sin plats i EU-parlamentet, utan har tagit för sig ordentligt och fått många tunga uppdrag, så finns två engagerade, kunniga och omtyckta riksdagskolleger som utmanar på plats 5 och 6. I torsdags träffade jag och Gustaf Göthberg (#6) ett gäng markmoderater och pratade EU-politik. Och idag har jag delat ut lite valmaterial åt Boriana Åberg (#5) hemmavid. Båda dessa är värda många personröster i EU-valet.



Jag är ju själv inte kandidat i valet till Europaparlamentet, men har som bekant många åsikter och tankar kring både EU och den svenska EU-politiken. Särskilt som jag är ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden, och även är moderaternas ansvarige när det gäller att hantera frågorna om EU:s budget och andra ekonomiska frågor i EU-nämnden i samband med överläggningarna med ansvariga ministrar och statsråd. Jag är också med på mötena med statsministern före toppmötena med EU-ländernas stats- och regeringschefer. Efter EU-valet kommer jag att vara en av dem i EU-nämnden som deltar vid de svenska överläggningarna om olika val som ska göras till olika poster i EU.

I nästa inlägg ska jag återkomma till mina tankar kring varför man bör rösta in fler moderater i EU-parlamentet. På onsdag finns jag i valstugan på Stora Torget i Borås och svarar på EU-frågor.