Ledamot i svensk FN-delegation april 2026

(Inläggen kommer i omvänd ordning mot bloggen, dvs läses uppifrån och ned.)

Med svensk FN-delegation till New York

I går söndag kväll (20/4) kom jag fram till New York där jag ska tillbringa de närmaste två veckorna som en del i en svensk FN-delegation från Sveriges Riksdag. Vi åker tillbaka till Sverige den 1 maj.

Här två bilder från vägen från flygplatsen Newark till hotellet mitt på Manhattan, på andra sidan Hudsonfloden.   
 

Just söndag kväll var det faktiskt möjligt att se gator på Manhattan utan så mycket trafik.

FN-byggnaderna

Framför FN-byggnaden i en rondell finns detta svenska konstverk som tillägnats Raoul Wallenberg. 
Observera portföljen som ingår i verket.



FN-byggnaden är 80 år. Totalt omfattar FN:s område 18 hektar, och dess status är internationellt territorium, dock fortfarande en del av USA. Dock finns begränsningar i hur USA:s polis  och myndigheter kan agera inom FN:s område. Som praxis gäller också att företrädare från alla
medlemsländer också har rätt att resa till USA och FN-högkvarteret, men det har förekommit incidenter där länder öppet fientliga till USA haft problem att ta sig till FN. Oftast löser man det så att dessa företrädare får eskort från flygplatsen direkt till FN, utan att stanna på USA:s
område.

FN:s högkvarter.


 

Huvudentrén.

Rundeln framför FN:s huvudingång. I bakgrunden typisk byggnadsstil i New York - ett kaos av gammalt och nytt.

Detta kända svenska konstverk finns också vid FN-byggnaden.

Restaurangens altan med Long Island i bakgrunden på andra sidan East River.

Detta enorma konstverk imponerade på mig. En matta/väggbonad som föreställer kinesiska muren och som skänkts till FN av Kina. Människorna under bonaden illustrerar hur stor den är.

I entrén finns även denna staty, föreställande Nelson Mandela:

Detta var lite kul. FN-byggnadens första telefonväxel står utställd i en av korridorerna.

Vi besökte också FN:s bibliotek som uppkallats efter Dag Hammarsköld.

Möblerna i bibioteket är tillverkade i Sverige.

Utanför biblioteket hänger denna talva av dag Hammarskiöld, en tavla som av någon anledning skänkts till FN av Guinea.

Lite fler foton över East River

"FN-skrapan" ligger alltså alldeles intill East River (som egentligen inte är en flod utan en havsvik).
Klicka ovan för liten film.





På andra sidan East River ligger Long Island och stadsdelarna Brooklyn och Queens. Mittemellan ligger en
liten långsmal ö som heter Roosevelt Island. Den syns under bron nedan, Queensboro Bridge.

Urfolksforum

Vi deltog vid invigningen av Urfolksforum, en ålrligt återkommande samling fär man diskuterar olika frågor som berör urfolk i olika länder och områden. Många delegater har traditionella klädedräkter vid mötena och det är en färgsprakande samling. Nedan två män som glatt poserade framför kamerorna. Det finns en enorm stolthet bland de olika urfolken, och i FN-byggnaden fanns flera utställningar med koppling till olika kulturer.

Ämnena är dock mer allvarliga, det handlar om olika former av diskriminering, det handlar om konflikter mellan det moderna samhället behov av gruvor, energi och råvaror och urfolkens traditionella behov. Det handlar också om hälsa, ekonomisk utveckling, självstyre värnandet av kulturer med mera. Vi träffade både en professor från Columbia University som gav sin syn på frågan, och träffade även två representanter för svenska samer vid sidan av mötena i Generalförsamlingen. Diskussionen kring de olika svenska samegruppernas olika rättigheter, Sametingets funktion och konflikter mot gruvnäting och skogsbruk illustrerar väl det som Urfolksforum handlar om.




 

Intensiva dagar i FN

Dagarna är väfyllda. Bland annat har jag varit med vid öppnandet av FN:s urfolksforum, lyssnat på säkerhetsrådets debatter om Rysslands krigsbrott i Ukraina samt om läget i Mellanöstern, Besökt FN:s Economic and Social Counsil, samt fått ett flertal dragningar på den svenska permanenta FN-representationens kontor. Jag valde också att lyssna på utfrågningen av xx Grynspan som är en av kandidaterna till att bli ny generalsekreterare för FN. I morgon fortsätter veckan med besök och föredragnigar på Columbia University.  

 
   

Nedan foton från Generalförsamlingen - själva hjärtat i FN-byggnaden.









Möte i FN:s säkerhetsråd om Ukraina (detta var möte nummer 10.140 i FN:s säkerhetsrådet sedan rådet skapades efter andra världskriget).:



Först redovisade två av FN:s rapportörer omfattande krigsbrott från den ryska sidan, inte minst alla attacker mot civila mål och energiförsörjning. Det var sedan mycket hårda ord från både den ryska och ukrainska sidan. Ukrainas FN-ambassadör påpekade att i den takt Ryssland nu avancerar och med de förluster man har för varje ockuperad kvadratkilometer kommer det rent matematiskt att ta 189 år att ta hela Ukraina, och det kommer då kosta 122 miljoner ryska liv. . 



Jag var också med när finansiella utskottet diskuterade finansiella behov. Precis som i EU, och i OECD handlar det om att en mängd länder i olika delar av världen använder alla tänkbara argument för att just de ska få mer pengar ur FN:s budget, pengar som givetvis vi i Sverige och andra länder ska betala. 

Här är det Sudans representant som håller sitt anförande. Jag satt bakom henne och kom visst med på bild.





Jag ser ändå ganska ibister ut. Många länder verkar se Nordeuropa som en bankomat med fri uttagsrätt. 



Nedan bilder från utfrågningen av Rebeca Grynspan, som bedöms vara en av de kandidater som har störst chans att bli ny generalsekreterare för FN. Hon har bland annat varit vicepresident i Costa Rica och haft många tunga FN.-uppdrag. Jag uppskattade hennes tydlkiga fokus på att FN måste bli effektivare på att stoppa krig och konflikter och att de måste vara den högst prioriterade frågan.

Vi fick nog de bästa platserna i hela lokalen, längst fram på övre sektionen.





Så ännu ett besök i FN:s Säkerhetsråd där temat var situationen i Mellanöstern.

Möten på Columbia University

Förutom vårt deltagande på olika möten i FN har vi ett flertal möten med olika forskare och experter inom olika områden. Bland annat besökte vi Columbia University och deras institution för International and Public Affairs, SIPA. Detta universitet och denna institution har mycket hög status internationellt.

Vi hade ett långt möte med den högst ansvarige professorn Jean-Marie Guehenno, och ämnena var främst krigen i Ukraina och i Mellanöstern, samt FN:s agerande i dessa krig och konflikter. Professorn var öppet besviken över hur lite FN engagerat sig i dessa krig och konflikter. Han var imponerad av Ukrainas styrka att stå emot den ryska aggressionen och menade att Ukraina idag har världens kanske  starkaste och mest erfarna krigsmakt. Han såg dock med oro på vad ett pressat Ryssland skulle kunna göra, och nämnde användningen av taktiska kärnvapen som en fullt möjlig desperat åtgärd från Ryssland. På direkt fråga från mig om USA:s syn på Nato menade han att USA:s intresse för Nato, Europa och Ukraina är litet och att denna linje tyvärr har stöd av stora delar av amerikanska folket. Samtidigt inser andra att USA behöver ett starkt Nato för sin egen säkerhet. Men deras inflytande är idag begränsat.





Vi träffade sedan Universitetslektorn Lincoln Mitchell på samma institution (fjärde från vänster på fotot nedan) som gav sin syn på USA:s politiska utveckling under Trump-administrationen. Hans bild av läget i USA var extremt mörk. Han började med att säga ungefär så hätr: "USA idag är ett land där myndigheter mördar folk på öppen gata för att de utnyttjar lagen möjlgheter att protestera. USA är idag ett land där människor med annan hudfärg måste bära ID-kort för att vara säkra att inte bli gripna. USA är idag ett land som hotar sina egna allierade. USA är idag ett land som hotar dem som kritiserar regeringen, sparkar obekväma kritiker och drar in pengarna till kritiska universitet. USA är idag ett land som har en extrem vaccinkritiker som hälsominister, och vars politik riskerar att kräva fler döda än vad som förekommit i kriget i Gaza." Mitchell var mycket frispråkig och var samtidigt tydlig med att hans kritik av Trumpadministrationen kunde leda till att han kunde få sparken från sitt jobb. 



Vi träffade också av en slump en svensk student på skolan, som inom kort återvänder till arbete i Sverige för arbete efter avslutade studier. Han berättade skrämmande om migrstionspolisen ICE som vid ett tillfälle lurat sig in på det studentboende där han bodde, och felaktigt släpat ut en kvinnlig student från boendet, trots att hon var student och hade rätt tt vara i USA för studier. Universitetet (som är privat) har nu anställt en särskild vakt som skyddar studenterna i boendet ifall ICE skulle komma tillbaka. Att inse att olika myndigheter och organ i USA aktivt motarbetar varanda är skrämmande och visar att USA inte mår bra alls just nu. Studenten sa också att media i olika länder hade försökt få intervjuer med utländska studenter, men att de inte vågat av rädsla för att bli utvisade från USA innan studierna var klara.

Jag frågade universitetslektorn om hur han såg på det vi brukar framhålla i Sverige att institutionerna i USA trots allt är så starka att en president inte kan rubba den grundläggande strukturen. Han menade att detta inte riktigt stämmer. Inastitutionerna är överlag väldigt politiserade och styrda politiskt och han menade att läget är så allvarligt att det inte är säkerts att det hjälper om det blir andra majoriteter i Kongressen efter mellanårsvalen i november. Han kommenterade också frågan om USA:s relation till Nato och menade att USA kanske inte skulle agera alls om Ryssland anföll ett mindre Natoland, exempelvis Litauen. Han menade därmed att artikel 5 i Natofördraget inte har så stort värde. Europa behöver kunna försvara sig själva.     

Här lite bilder från det fantastiska Campus som omger det anrika universitetet.





. 

Möten på OCHA som koordinerar FN:s humanitära bistånd

OCHA är det FN-organ som har som uppgift att samordna FN:s humanitära stöd runt om i världen. Vi träffade dem i deras lokaler i FN-högkvarteret, för att få lite mer information om deras arbete och framförallt hur det just nu bedrivs i Ukraina. Själv hade jag äran att vara delegationsledare vid detta möte, med anledning av min roll som vice ordförande i svenska riksdagens Ukrainanätverk.

Här sitter vi i Ocha:s sammanträdesrum en bit upp i FN-skrapan. Lite för mycket solljus utifrån, men man ser East River utanför fönstret, med Long island i bakgrunden.

Vi blev mottagna av italienskan Alice Sequi, och hennes medarbetare. Sequi är chef för FN:s centrala katastroffond CERF och även ansvarig för OCHA:s övriga fonder. Tidigare var Sequi ansvarig för OCHA:s kontor i Ukraina.

De började med att tacka Sverige för vårt starka stöd till Ocha, där vi är topp tre av donatorer i världen. Man påpekade samtidigt att de pengar som går till humanitärt stöd i FN uppgår till endast 1% av det som länderna satsar på vapen. Problemet för FN är den stora bristen på resurser, särskilt efter att såväl USA som en del andra länder minskat sitt stöd. Detta försvårar för FN att agera i krigszoner och katastrofområden, och att rädda liv.

När det gäller Ukraina uppskattar man att över 10 miljoner ukrainare är i behov av hjälp. Det handlar inte om att det är brist på mat i Ukraina, det handlar främst om att många behöver skydd och nya bostäder när Ryssland bombat sönder eller drivit bort människor från deras hem eller ockuperat deras städer. Det handlar också om att skydda barn som blivit hemlösa eller föräldralösa eller som blivit bortförda av Ryssland. En annan viktig fråga är att hjälpa till att hantera psykisk ohälsa till följd av kriget. Många ukrainare mår oerhört dåligt till följd av kriget.

Jag nämnde att över 100 organistioner i Sverige arbetar ideellt med att stödja Ukraina på olika sätt. Många ukrainare i Sverige sänder också pengar till äldre släktningar i Ukraina för att hjälpa dem att överleva - pensionerna i Ukraina var läga redan före kriget (pensioner enligt det gsmla sovjetsystemet), och det har inte blivit bättre av kriget. Många fattiga äldre i Ukraina är beroende av direkt nödhjälp från yngre ukrainare som arbetar ideellt med detta runt om i Ukraina. 

Jag lyfte ocksåp frågan om riskerna för korruption när det gäller denna typ av stöd och frågade om hur revision sker av FN:s humanitära stöd. Jag tycker vi fick ganska bra svar och det sker både intern och extern revision av verksamheten. Riskerna för korruption är något man är medvetna om, och försöker förebygga. Jag påpekade att om man vill få ökat stöd är det nog viktigt att både peka på att verksamheten är viktig och räddar liv, och att kunna visa att man har kontroll på pengarna och abretar aktivt mot korruption. 

Möte med UNDP, UNHCR, UNFPA och UN Women

UNDP är FN:s utvecklingsprogram, och Sverige är en av de stora bidtragsgivarna till detta. Vi fick en allmän dragning och därefter en fördjupning om UNDP:s arbete i Ukraina. Arbetet där är både ett långsiktigt arbete sedan länge, men idag också ett humanitärt stöd till följd av kriget.

UNDP har 500 personer utsända i Ukraina, och har 6.000 hubbar i landet. Det är ett av UNDP:s största projekt just nu. Man arbetar med elförsörjning, reparationer av energiinfrastruktur. Man planerar redan nu för risken för ännu en krigsvinter och förser Ukraina med generatorer och kaminer. Ett annat viktigt område är minröjning, och behoven är enorma - 20% av Ukrainas yta är minerad. Ukraina har koll på var de själva lagt ut minor, men i områden som tidigare ockuperats av Ryssland är situationen komplicerad. Ett annat viktigt område är psykiskt stöd till veterander och deras familjer, samt till skadade och föräldralösa barn. UNDP arbetar också mot korruption.

UNHCR är FN;s flyktingorgan Man påpekade att 117 miljoner människor idag befinner sig på flykt, inom eller utanför sitt gamla hemland. Behoven är så enorma att man tvingas prioritera. Samtidigt var det en liten ljusning - år 2025 var det 122 miljoner människor på flykt.

Även här fick vi en extra dragning om Ukraina. Även UNHCR gör stora insatser där, både akut nödhjälp och insatser mot psykisk ohälsa och för barn som mist en eller båda sina föräldrar eller som själv skadats allvarligt. Man bygger bland annat "communitycenters" för att skapa säkra områden för barn med tillgång till trygghet, lek och psykiskt stöd. 

Det stora problemet för UNHCR är att USA tidigare stått för 42% av resurserna. Nu har USA minskat sitt stöd kraftigt och andra länder har inte kompenserat för detta. Man har därför tvingats minska sina insatser med 30% och har minskat antalet anställda med 40%. Man har nu flyttat ihop med Unicef (därav deras logotype i bakgrunden på första bilden), allt för att spara pengar.

UNFPA arbetar främst med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter runt om i världen, och Sverige har varit initiativtagare till detta FN-organ och en viktig finansiär. UN Women arbetar med frågor som rör jämställdhet och inflytande för kvinnor, samt för kvinnors trygghet och säkerhet, både i konfliktområden och i andra sammanhang. Man vill också stärka kvinnors deltagande i politik och belsutsfattande. En viktig fråga är kampen mot sexuellt våld i samband med konflikter, samt mot traficking och annat utnyttnde av kvinnor. Vi hade också möte med den särskilda FN-enheten mot sexuellt våld och fick ett antal skrämmande exempel på hur sexuellt våld används som vapen i olika konflikter runt om i världen och hur kvinnor tvingas föda barn efter att ha blivit våldtagna av fiendens soldater. Våldtäkter används som ren terrorism mot civilbefolkningen i olika delar av världen.

    

Sammantaget känns det som om de olika FN-organen driver en ojämn kamp mot världens ondska. Man gör uppenbarligen en massa nytta, men hjälpen är oerhört långt ifrån vad som egentligen behövs. Som svensk kan man vara stolt över att Sverige är en av de störra bidragsgivarna till flera av dessa organisationer, men frustrerad över att så många andra länder gör så lite. En annan reflektion är att det finns väldigt många FN-organ som går in i varandra och delvis gör samma saker. Jag tror absolut man skulle kunna slå samman en del av dessa organ, minska overheadkostnaderna och få ut mer nytta för pengarna.

Högnivåmöte med Staffan de Mistura

Staffan de Mistura är en av Sveriges mest erfarna FN-diplomater, och trots att han snart fyller 80 år är han aktiv i FN-arbetet. de Mistura är svensk-italienare, och har även varit biträdande utrikesminister i Italien 2011-13. Hans FN-karriär är lång och han har haft olika ledande roller i över 50 år. Han har varit FN:s sändebud i 19 olika ländervarit 2016 utsågs de Mistura till årets svensk i världen.

Vi fick möjlighet till ett eget möte med honom, för att lyssna på hans syn på dagens FN och världens pågående konflikter. Som den genuine diplomaten han är fördes samtalen i förtroende och det han framförde och berättade lägger jag därför inte ut här. Men jag kan lova att det var intressant. Han påpekade också att han och FN-byggnaden har samma ålder - 80 år, och att mycket hänt under dessa år.





 

Flera intressanta möten i FN:s säkerhetsråd  

Den andra veckan har erbjudit flera intressanta möten i FN:s Säkerhetsråd. Det är ingen tvekan om att dessa två veckor erbjudit ovanligt många högintressanta sammanträden i Säkerhetsrådet - om såväl läget i Ukraina och Mellanöstern som kriget i Iran och det blockerade Hormuzsundet.

Ett möte handlade om "maritim säkerhet" som var en omskrivning för diskussion om det allvarliga läget i Hormuzsundet., som i stort sett var det enda som diskuterades. Många "statements" uttalades från olika länder och markerqde det allvarliga läget.  

Ett annat möte handlade om situationen i Mellanöstern - både i Gaza, Libanon och i Iran. Här Säkerhetsrådets rum före mötet och under pågående möte. Sista fotot visar USA:s representant som läser upp USA:s statement. På en av platserna närmast kameran sitter den fd brittiske premiärministern Tony Blair, som tydligen fått en roll i Donald Trumps "fredsråd" och läste upp ett eget statement. När det gäller Gaza är läget komplicerat i Säkerhetsrådet, och det har gjort att president Trumps initiativ om "Board of peace" fått närvarorätt och på något oklart sätt blivit "adpoterat" av FN i brist på annat.

Vilka som får delta vid olika möten är annars något komplicerat - förutom Säkerhetsrådets egna medlemmar kan andra länder som berörs anmäla sig och beviljas yttranderätt (Israel var ett av dessa), och det gäller tydligen även vissa organisationer. I Generalförsamlingen får även representanter för "civilsamhället" och representanter för näringslivet yttra sig, men saknar rösträtt. Min bedömning är att man generellt är mycket generösa med yttranderätt, men strikt när det gäller beslutsrätt/rösträtt. 

Frukostmöte med Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase

Dagen började tidigt med frukotmöte hemma hos Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase i hennes tjänstebostad på centrala Manhattan. Nicola Clase var moderat statssekreterare för statsminister Fredrik Reinfeldt 2006-08, och har därefter bland annat varit ambassadör i London och i Helsingfors. I dag är hon Sveriges FN-ambassadör, och till hösten blir hon ny svensk ambassadör i Washington.  

Här lite bilder från den mysiga innergården. Sedan bjöds vi på frukost och mycket intressanta samtal om ambassadörens
syn på FN och en massa spännande nedslag i hennes uppdrag.

Svenska FN-representationen

2026-05-01

Sverige ar en permanent FN-delegation nära FN-byggnaderna på andra avenyen. Inte nog med att adressen är One Dag Hammarskjöld Plaza. Av någon märklig anledning ligger den svenska representationen dessutom på våning 46 - som ju är detsamma som Sveriges internationella landsnummer när man ringer till Sverige. Detta väcker mycket munterhet hos besökare.

Skyskrapan där Svenska representationen är inrymd kallas "One Dag", och det står på både fasaden och på mattan i entrén.



  

På representationen arbetar den svenska FN-ambassadören och hennesmedarbetare när de inte är i FN-byggnaderna. I lokalerna finns också ett sammanträdesrum som heter "Agda Rössel". Rössel var Sveriges och världens första kvinnliga FN-ambassadör, 1958-1964, och rummet är uppkallat efter henne. Här hade vi ett antal möten med personer utanför FN-organisationen, samt med svenska företrädare på plats. Det är nog också enda platsen i New York där man kan få riktigt kaffe.

Mängder av möten i FN och New York

Här ett axplock av möten under våra nio dagar i FN och New York.

FN:s Generalförsamling mm:
Deltagande i öppnandet av Urfolksforum
Andra sammanträden med koppling till Urfolksforum
Utfrågningar av kandidater till ny Generalsekreterare i FN
Sammanträden om utvecklingsfinansiering

FN:s säkerhetsråd:
Briefing och debatt om situationen i Ukraina
Briefing och debatt om Mellanöstern
Briefing och debatt om maritim säkerhet och situationen i Hormuzsundet 

Möten med FN-organ:
UNFPA (Befolknings- och familjeplaneringsfrågor)
UNEP (miljöfrågor) 
OCHA (samordning av bistånd)
UNDP (utvecklingsfrågor)
SRSG/Generalsekreterarens kontor  (sexuellt våld i krig och konflikt)
UNHCR (flyktingfrågor)
UN Women (kvinnofrågor)

Möten på Sveriges FN-representation:
Programgenomgång
Introduktion till FN
Briefing om mänskliga rättigheter
Finansiering av utvecklingsprojekt
Fredsbevarande operationer
Fred och säkerhet
Polisfrågor och rättsväsendefrågor

Möten med forskare:
Columbia School of International and Political Affairs - skattesamarbete, utvecklingsfinansiering och geopolitik
Columbia University - krigen/konflikterna i Ukraina, Mellanöstern och Iran, FN:s fredsbevarande histoiria mm
Columbia University - USA;s politik och utmaningar kopplade till Trump-administrationen
Columbia University - konfliktern mellan urfolök och exploatering av naturresurser och grön omställning
United nations University - fredsbevarande operationer

Övriga möten:
Sveriges generalkonsul i New York, Erik Ullenhag
Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase
Staffan de Mistura - legendarisk svensk FN-medlare
Representanter för svenska samer
IPU - relationen mellan IPU och FN
EU:s permanenta FN-delegation

Möte med EU-kommissionens FN-representation

Det är inte bara medlemsländer i FN som har egna FN-representationer i New York, även EU-kommissionen har ett kontor och deltar som representanter för hela EU vid vissa möten för att ge en extra tyngd åt EU:s positioner. I ärenden där EU ska ha en gemensam röst förhandlas EU:s positioner fram på vanligt sätt mellan EU-ländernas respektive företrädare i FN.

När vi lämnade EU-kommissionens lokaler skyltade man om bordet för kommande möte med EU-ländernas företrädare.

Besök hos Business Sweden

Besöket hos Business Sweden var mycket intressant och gav en tydlig bild av de starka banden mellan Sverige och USA när det gäller handel och affärer. Faktum är att Sverige i absoluta tal är den nionde största investeraren i USA! Detta tror jag ganska få känner till. Sverige är oerhört beroende av den amerikanska marknaden och det gör att den oroliga politiska verkligheten i USA, de internationella konflikterna där USA är inblandade, samt diskussionen om olika tullar och handelshinder är av stor betydelse för Sverige och svensk ekonomi.

Samtidigt var bilden tydlig - de direkta banden mellan svenska och amerikanska företag är starka sedan mycket lång tid och många svenska företag är aktiva på plats i USA. Dessa starka band betyder mer än tillfälliga politiska svängningar. Svenska företag har överlag gott rykte och Sverige ses som ett stabilt och tryggt land att göra affärer med. 

Här några av de bilder vi förevisades på mötet.

Polisfrågor

Patrik Engström är svensk "FN-polis" och utlånad för internationellt arbete inom UNODC (UN office on Drugs & Crime) med huvudkontor i Wien. Han är dock främst aktiv inom FN i New York. Inom FN arbetar 10 svenska poliser, anställda av polisen i Sverige, men finansierade med biståndsmedel. 

Sverige bistår med polisstöd i flera olika utländska verksamheter, inte bara FN. Totalt 53 svenska poliser arbetar inom olika organ, exempevis Frontex, Internationella brottmålsdomstolen, FN:s utvecklingssamarbete mm. Svensk poilis deltar även i fredsbevarande insatser, och arbetar mot sexuellt våld i konflikter, mot penningstävtt och narkotikahandel. Man bistår även med bevisinsamling inför rättegångar om krigsbrott. 

Vi fick en intressant dragning om organiseringen och de olika nivåerna hos polisen i USA. Rent spontant känns det väldigt rörogt och inte särskilt effektivt. Riskerna för oenighet mellan olika grenar av polisen verkar mycket stor. Vi fick också lite mer kunskap om det omtalade ICE, och de mycket korta utbildningstiden för dessa styrkor kan nog förklara en hel del av de misstag som begås.





I New York var polisnärvarin hög, polisbilar i nästan vare större vägkorsning och ett flertal polisstationer runt om i staden.
Dessa bussar var ledningsbussar som verkar vara mycket välutrustade. 



Alla polisfordon är inte lika imponerande, man kör även omkring med dessa små minibilar.



Jag hade fått en särskild önskan från min svårson som är polis i Sverige, och det var att försöka få tag på ett tygmärke med New York-polisens emblem. Och mitt i Times Square träffade jag ett par trevliga och pratglada poliser som självklart fixade fram ett märke. I byte kommer de per post att få ett motsvarande svenskt märke. Det är tydligen en internationell hobby bland poliser, att samla märken från andra länders poliskårer. På köpet fick jag ett långt samtal om läget i New York och hur det är att arbeta som polis där.  

  


 

Central Park

Jag har alltid varit fascinerad av Central Park i New Yoirk, men aldrig haft tillfälle att besöka parken. Men dessa två veckor har jag gått runt i parken vid fyra tillfällen. Dels i den södra delen, dels vid sjön "The Lake" och sedan uppe i norra delen vid den stora vattenreservoaren, samt allrs längst upp i norr vid sjön Harlem Meer. Parken är enorm - på tvären är den drygt 800 meter och längden är drygt 4 kilometer. Ytan är 341 hektar och ska man gå runt hela parken är det nästan en mil. Den som betämde att man skulle freda detta enorma naturområde mitt på Manhattan tog ett klokt beslut - det är verkligen Manhattans lunga.gjorde. Här lite bilder från parken och folklivet.

Här entren till parken från söder, med Grand Army Plaza och Pulitzer Plaza. Intill ligger det magnifika Hotel Plaza.





Södra sidan av Central Park.





Inne i parken gör sig hela tiden staden påmind. De högsta husen syns över trädtopparna. Det finns även kritik mot att de nyaste och högsta husen skuggar parken. Vad jag förstår finns doick regler för hur breda dessa höga hus får vara, just för att släppa in sol i prken. Det är i så fall därför husen är så smala.



The Lake. Här hyr många båtar och ror omkring i sjön. Mitt på Manhattan!





Solnedgång över parken.





Östra sidan av parken, femte avenyn. Här ligger New Yorks dyraste lägenheter. Entréerna är ståndsmässiga:







Parken är full av människor som dansar, åker inlines, spelar musik eller promenerar med hundar. Klicka för liten film. 





Några regniga foton rån den stora reservoaren i norra delen av parken. Jaquekline Kennedy Onassis Reservoir. Detta var fram till 1993 en viktig del av New Yorks färskvattensystem. Reservoaren är 43 hektar stor.











Några vackra regniga foton från omgivningarna runt reservoaren och den nordöstra sidan av parken.

Allra nordligaste delen av parken uppe i norr gränsar till stadsdelen Harlem. Här finns den tredje sjön - Harlem Meer, och på vägen dit rinner vattnet genom flera vattenfall. 



I norra delen av Central Park får man verkligen känslan av att vara ute i naturen. Lite mer "vildmark" än i de södra delarna.



















Och så var vi ute ur parken igen, denna gång nära parkens nordöstra hörn på Femte Avenyn där vi tog tunnelbanan tillbaka..  



Jag är för alltid helt förlorad i Central Park, och man märker verkligen att New York-borna älskar sin park!


 

"The Met" - The Metropolitan Museum of Art

Detta legendariska museum ligger på västra sidan av Central Park och rymmer de mest fantastiska konstsamlingar jag har sett. Här några av mina favoriter.

Ovan och nedan - fantastiska intartia-konstverk

Utskuret ur elfenben!

Och så en rad med mycket välkända originaltavlor:

Och så till slut ett verk av en ukrainsk konstnär, Arkyp Kuindzhi. Han var tillägnad ett museum i Mariuopol i Ukraina, men detta museum förstördes av de anfallande ryska trupperna. Men detta verk finns kvar på The Met. Läs mer i texten nedan.

Med båt runt Manhattan

Under den lediga söndagen tog jag en guidad båttur runt Manhattan. Den började i hamnen i Hudsonfloden i höjd med Midtown/43 gatan på västra sidan, och gick först ned mot Ellis Island och Frihetsgudinnan, fortsatte sedan upp längs East River upp till nordligaste Manhattan, och sedan på  Hudsonfloden ned till hamnen igen. Flera av de stadsdelar jag såg från båten var platser där jag under veckan också gick runt till fots.

  

Utgångspunkten vid Hudson River Park. H'r finns också ett marint krigsmuseum som består av det gamla hangarfartyget
Intrepid och ett stort antal flygplan och annat på däck och i olika utställningar.:





Startpunkten ligger vid Hells Kitchen, en stadsdel som fick sitt namn för att det var extremt våldsamt, fattigt och slumartat, ofta beskrivet som Manhattans, och kanske hela New Yorks fattigaste och smutsigaste område. idag är det betydligt frächare, en hel del äldre hus finns kvar och många nya skyskrapor har byggts. Det är dessutom en fin marin park, Hudson River Park. På väg söderut passerar man sedan Greenwich Village, och Soho, innan man kommer fam till finanskvarteren längst nere i söder.,



På västra sidan av Hudsonfloden ligger New Jersey, och nedan den välkända statyn som uppmanar New York att vara tyst.





Södra Manhattan och finanskvarteren. Det nya, högsta, tornet "One World Center" vid Ground Zero syns till vänster.







Ovan Ellis Island och nedan Frihetsgudinnan. Ellis Island var under sliutet5 av 1800-talet och början av 1900-talet ankomstpålatsen för många av de migranter som kom till USA. Under åren passerade 12 miljoner migranter hamnen på ön. Idag finns ett migrantmuseum på ön.





Frihetsgudinnan (Statue of Liberty) är en ikonisk symbol för New York. Den var färdigställd 1886 och är 97 meter hög.
Statyn var en gåva från det franska folket vid amerikanska självständighetsförklaringens hundraårsminne.





Ovan tv New Jersey och i motten södra manhattan. Längst till höger skymtar Brooklyn.



Ovan Finanskvarteren från söder, och längs ned vid vattnet Battery Park. Nedan Brooklyn Bridge.





Brooklyn.





Empire State Building syns över staden från alla väderstreck.







FN-skrapan från vattnet. är har jag tillbringat ganska många timmar under de två veckorna i New York.



Queensboro Bridge går från Manhattan över till Long Island och sedan till Queens.



Gammalt och nyttblandas längs East River. Nedan tjänstebostaden för New Yorks borgmästare. En gul villa vid vattnet med höghus i bakgrunden.





Vi fortsatte under en lång rad broar upptill övre delen av manhattan och stadsdelen Bronx på höger sida.









Klicka på bilden ovan för en film (slå på ljudet).





Yankee Stadium. En av USA:s mest legendariska idrottsarenor.









Vi passerade sedan under Hudson Bridge ut i Hudsonfloden för att svänga av söderut igen. Utanför den moderna bron finns den första gamla bron kvar med sina pallisader och svängbara brodelar.







Sista bron vi passerade söder ut var bron över till New Jersey. Vid foten av bron på Manhattansidan finns "The Little Red Lighthouse". Det var en liten fyr som skulle rivas men som räddades efter en omfattande namninsamling och idag lyser precis som förr.







Längs östra sidan av Hudsonfloden ligger stadsdelen Washington Heights och Upper West side. Här ligger en lång rad klassiska lite äldre byggnader i typisk amerikansk stil. Adressen är Riverside Drive. Längre in på Manhattan ligger stadsdelen Harlem. Längre ned i höjd med Central Park övergår de i moderna skyskrapor i stället.









Och så var vi tillbaka 

Frukostmöte med generalkonsul Erik Ullenhag

Sverige har ju en ambassad i Washington, men också flera generalkonsulat i USA, bland annat i New York. Här är Erik Ullenhag generalkonsul. Vi satt båda i Riksdagens finansutskott några år innan han blev ambassadör i Jordanien och därefter i israel, så vi känner varandra väl. 

Andra veckan i New York startade med en frukostmöte med Erik Ullenhag på generalkonsulatet på Park Avenue. En fantastiskt fin byggnad mitt på centrala Manhattan.

Vi fick generalkonsulns syn på läget i USA, både politiskt och ekonomiskt, samt relationerna mellan Sverige och USA. Sverige är det nionde främsta landet när det gäller investeringar i USA, och Ullenhags tydliga budskap är att vi behöver värna om relationerna med USA, även om det är motigt just nu. Svenska företag är välsedda i USA och USA är en mycket viktig marknad för Sverige. Relationerna mellan företag i våra båda länder är mycket bättre än den som råder på politisk nivå. Samtidigt finns det en oro för utvecklingen i USA och tullarna innebär ett problem. Min egen fundering är om amerikanska folket verkligen inser att tullarna i praktiken är at jämställa med en kraftig momshöjning på alla varor? Så stora skattehöjningar borde leda till reaktioner.

Vi diskuterade också prognoserna och effekterna av mellanårsvalet i november, som beroende på utgång, kan förändra läget en del i amerikanska politik. Det blev också samtal om utrikesfrågor, Mellanöstern/Iran, Nato, Grönland och Ukraina.   







Läget är minst sagt centralt, med en av New Yorks mest kända avenyer precis utanför de gallerförsedda fönstren.




 

Battery Park, Wall Street och Ground Zero

En kväll tog jag tunnelbanan från Grand Central ned till Wall Street och Manhattans sydligaste del - finanskvarteren, Battery Park och sedan Ground Zero.

Battery Park är parken på udden längst ned på Manhattan. Det var här allt började. Det var här de första båtarna med nybyggare från Europa lade till och här de steg i land. Utanför udden en bit bort skymtar man Frihetsgudinnan.



Utanför parken finns denna säregna kombination av moderna glasade skyskrapor och en liten liten kyrka som står kvar vid foten av de nya höga byggnaderna. 





Lite längre upp i finanskvarteren ligger bland annat Wall Street, och man kan väl på goda grunder säga att det är en av de absolut viktigaste finansiella platserna i världen med en oerhörd påverkan på både finansiella marknaderna och även världsekonomin. Tyvärr hade man maskerat fasaden till NYSE (Börsen), sannolikt med anledning av någon ny börsintroduktion.





Om man som jag haft värdepapper som yrke och dessutom är ledamot i finansutskottet måste man såklart ta en selfie vid New York Stock Exchange, NYSE.





Denna kyrka ligger inklämd mellan finanskvarteren, precis bakom börsen. Jag tog sedan en promenad ytterligare en bit norrut, till platsen där de två tvillingtornen stod fram till 9/11 2001, Ground Zero.



Nu har man gjort en stor minnesplats med två stora fyrkantiga bassänger med vattenfall där de två tvillingtornen stod, och inristningar av namnen på alla de som dödades i terrordåden. Bredvid finns också ett museum. Strax norr om platsen där tvillingtornen stod har man byggt en ny skyskrapa, One World Trade Center, om tillägnats minnet av de döda. Tornet har också en annan symbolik - tornet är exakt 1.776 fot högt, en siffra som är densamma som året för USA:s självständighetförklaring. 







På andra sidan gatan vid minnesplatsen finns detta myckets spektakulära köpcentrum.

 




 

Manhattan

New York och Manhattan är byggt för bilar, även om man har en väl utbyggd tunnelbana och pendeltåg, och även gott om bussfiler på de stora gatorna.

I New York är man inte sentimental var det någon som sa. Man river de hus som man inte vill ha kvar och bygger nya. Livslängden på byggnaderna är tydligen inte överdrivet lång. Många nya hus är i mitt tycke ganska tråkiga och fantasilösa jämfört med många skyskrapor i Asien. Men det finns en del nya byggnader som sticker ut. Det finns också en hel del äldre skyskrapor som jag tycker har en trevlig design. Det finns också en del andra fantasifulla skapelser. Och så finns det massor av gamla kyrkor som blivit kvar mitt bland höghusen. De kommer inte riktigt till sin rätt, men uppenbarligen låter man kyrkorna vara kvar. Överhuvudtaget är det en kaotisk blandning mellan höga och låga hus i alla tänkbara stilar samtidigt. Detta gör att många imponerande byggnader inte alls kommer till sin rätt.















Park Avenue med den legendariska "MetLife Building" längst bort.

Den stora trafikleden längs East River går i stora delar i tunnlar under husen och under FN-skrapan, men boendemiljön är väl sådär, och lusten att ta en fika på dessa balkonger är väl begränsad. Men lägenheterna är sannolikt ändå bland bland de dyrare på Manhattan, med utsikt över East River.

Här banken JP Morgans fantastiska byggnad intill Grand Central.

Tiffanys är en av de mer legendariska lyxbutikerna i New York. Nedan Louis Vuittons fantasifulla fasad. 





Här den stora matmarknaden strax intill Grand Central.



Ovan en av stadens mindre parker, St Bryant Park, nära Times Square.

Det finns fortfarande en hel del "klassiska" och typiska äldre hus, många med sina typiska trappor på utsidan av fasaderna.. 
Dessa gatumiljöer är betydligt mysigare och ofta med träd och grönska.

I övrigt är Manhattan en närmast grotesk blandning av gammalt och nytt, till synes helt utan plan. Höga skyskrapor blandas med ett fårtal sparade äldre byggnader, främst kyrkor. 


















 

Times Square

På något sätt är Times Square hjärtat av Manhattan och något slags symbol för New York. Jag blev nyfiken på varifrån namnet kommer och det visar sig faktiskt att platsen är uppkallad efter tidningen New York Times i samband med att tidningen flyttade dit 1904. När tidningen sedan flyttade från platsen 1913 fick namnet vara kvar.

Först en liten film:













Svenska H&M finns naturligtvis på plats.








 

Grand Central

Grand Central är New Yorks stora centrastation och en fantastiskt vacker byggnad. Vi åkte bland annat tåg/tunnelbana upp till Columbia University på norra Manhattan, och jag tog själv tunnelbana ned till södra delen av Manhattan och till norra delen av Central Park. Som i alla storstäder är det väl inte den tryggaste miljön, man ser en del drogade personer och hemlösa som sover i vagnarna och det är en stor blandning av resenärer, särskilt när man reser norrut. Jag kände dock aldrig något obehag eller oro när jag reste ensam. Men som alltid får man vara vaksam och även se upp för ficktjuvar. Men det är ingen större skillnad mot andra storstäder eller för den delen Stockholm. 

När jag var ute och reste själv hamnade jag fel när jag skulle upp ur tunnelbanan och kom upp i Chryslerskyskrapas entré.
Alla ytterdörrar var låsta, men en trevlig städare släppte ut mig....

Trump Tower

USA:s president Donald Trump äger ett antal fastigheter i New York. Den mest kända är Trump Tower på Femte Avenyen, nära Central Park. Jag var ju tvungen att göra ett besök. Redan skylten utanför tyder på en ganska egocentrisk fastighetsägare. Siffran 45 syftar på förra gången Trump var president, då nummer 45. Idag är han nummer 47.

Kampen om solljuset

Här på östra 56:e gatan bodde jag under mina två veckor i New York. Jag brukar inte lägga ut bilder på hotellrum, men gör ett undantag. Beroende på utsikten. Rummets fönster visade denna utsikt över ett antal svindyra lägenheter med en fantastiskt vacker fasad (nåja) på andra sidan gården. Troligtvis har man samma enkelglasade fönster som i hotellrummet. Jag funderar på hur det är att bo där när temperaturen kryper ned på minus 20-25 grader som den ibland gör i New York? I New York får man inte mycket mer än läget för en mycket hög hyra. Komforten i bostäderna i centrum är inte den vi svenskar är vana vid. 

Frukostbordet. Man kan inte klaga på utsikten.

Hotellets frukostrestaurang låg högst upp i huset på våning 26. Inte så högt för att vara i centrala New York, men ändå fin utsikt och lite sol som letar sig fram när inte skyskraporna runtomkring skuggar. Nedan utsikten över ett fantastiskt höghus av äldre modell bredvid hotellet. Jag blev särskilt förtjust i den fina terrassen högt upp på säkert våning 20 eller så. 

Man ser fina terrasser på många hus, och även uppe på taken på de lite lägre husen. Ibland ser det ut som om man byggt en hel villa uppe på toppen av höghusen. Men de ser ändå ut att vara långt nere jämfört med skyskraporna runtomkring. Här ligger tre fina hus med altaner uppe på taket på 20-våningshus, omgivna av mycket höga skyskrapor. Man kan väl konstatera att det inte direkt är insynsskyddade altaner. Men vissa tider på dygnet kommer solen igenom mellan omgivande hus. Klicka på bilden nedan för film som ger en bättre helhetsbild:



Här några fler exempel på takterrasser och altaner:

 


 

Dags att resa hem

Klicka ovan för liten avskedsfilm.

Hemresan startade på Newark och vil flög precis över Manhattan i strålande solsken. Det blev riktigt bra bilder.
I mitten ovan syns Manhattans södra del, och nedanför ser man New Jersey. rihetsgudinnan skymtar svagt på
ön till höger på fotot.