Äldreomsorgs- och pensionsbloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör äldreomsorg, pensioner, skatter för pensionärer, pensionsålder, arbetsvillkor för äldre mm.

Pensionsfonderna ska skapa trygga pensioner, inte rädda krisbolag 

2024-10-17

Genom åren har politiken ökat pressen mot pensionsfonderna (främst AP-fonderna) att de ska göra olika former av etiska bedömningar och hållbarhetsbedömningar vid sina placeringar, men det har också framförts mer extrema krav från vissa partier om lagstifning som förbjuder  icke "fossilfria" placeringar, och man har talat om behovet av att använda pensionspengar för investering i "grön omställning". 

Ramarna för AP-fonderna sätts av lagstiftning för AP-fonderna, och denna lag har uppdaterats på senare år. I lagen framhålls allmänt  hållbarhetskrav vid förvaltningen, men utan detaljer. Fonderna har också fått möjlighet att placera i onoterade bolag och andra tillgångar. Så här står det idag i lagen (4 kap, Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder) efter uppdateringarna 2018:

AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Den totala risknivån i fondernas placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. AP-fonderna ska förvalta fondmedlen  på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet om hög avkastning.

Med andra ord - kravet på god avkastning ska väga tyngst, och mer extrema krav från från främst vänstersidan har avfärdats. På det stora hela gäller alltså fortfarande principen att pensionsfondernas styrelser och ledning tar beslut om fondernas placeringar inom ramen för lagens mer allmänna principer. Det är en god ordning, politiken ska inte lägga sig i enskilda placeringar.

Samtidigt blir det allt mer uppenbart att pensionsfondernas ledningar tagit vissa beslut som känns märkliga. Miljardsatsningarna i gröna riskprojekt är ett exempel. Och idag kom nedanstående nyhet som minst sagt gör mig orolig. Att försöka rädda ett krisdrabbat företag med pensionspengar känns oerhört farligt. Jag får inte riktigt ihop dessa satsningar med de riktlinjer fonderna har i lagstiftningen. A
tt kasta in pensionspengar i mycket riskabla "gröna" investeringar är oansvarigt - pensionsfonderna är till för att ge stabila pensioner och inget annat. 

Jag tror inte någon politiker vill ändra dagens ordning med självständiga styrelser i pensionsfonderna, men när sådana här nyheter kommer leder det ändå ofrånkomligen till en politisk diskussion. De flesta inser att detta är en mycket farlig väg.   


 

 

Två viktiga förslag för att förbättra pensionerna

2024-02-28

I dag meddelade Pensionsgruppen (där numera alla åtta riksdagspartier ingår) att man vill överväga två saker för att förbättra pensionerna framöver.

Dels vill man se över avgiftsnivån i det allmänna pernsionssystemet. Pensionssystemet är skiljt från statens budget och finansieras helt med avgifter. Om man höjer avgifterna något kommer det betyda mycket för pensionernas storlek när man går i pension.

Pensionsgruppen har också kommit överens om att ta fram förslag på hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Det finns idag stora överskott i systemet som är större än de skulder systemet har för framtida pensioner. Om man kan använda dessa överskott skulle det öka pensionernas storlek. 
 
Med anledning av Pensionsgruppens överenskommelse avser nu regeringen att fatta beslut om direktiv till en utredning med uppdrag att analysera avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet. Samtidigt har regeringen beslutat att inrätta en arbetsgrupp i regeringskansliet för att ta fram förslag till hur överskott i pensionssystemet ska hanteras.





Regeringen rättar till s-regeringens misstag för pensionärer födda 1957

2023-10-24

Jag hade denna debattartikel i Borås Tidning i går:


 

 

Nu rättar vi till förra regeringens misstag för födda 1957 

2023-08-26

Jag har tidigare skrivit här om den förra s-regeringens misstag i samband med höjningen av riktåldern i pensionssystemet. Man missade att införa övergångsregler i skattelagstiftningen och man missade dessutom att informera blivande pensionärer så dessa kunde göra ett aktivt val om de skulle fortsätta jobba ett år till eller gå i pension. Misstaget medförde att personer födda 1957 som valt att gå i pension i år  tvingas betala högre skatt än andra pensionärer. Detta har drabbat ungefär 110.000 personer, som kan ha förlorat flera tusen kronor i månaden på detta. Ansvarig myndighet har bekräftat att det blev fel, men ändå gjorde inte förra s-regeringen något alls för att korrigera felet.

Allt beror på att riktåldern för pension höjs 1 januari 2023, och därmed också åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Det innebär att personer födda 1957 omfattas av det särskilda jobbskatteavdraget från 2023 (65 år) om de arbetar, men omfattas av det förhöjda grundavdraget för pensionärer först från 2024. Detta är beslut som den förra S-regeringen fattade med stöd av MP. Beslutet innebär att pensionärer födda 1957 inte får höjt grundavdrag för pensionärer om de går i pension redan i år. De hamnar i en "skarv" i skattelagstiftningen.

Många verkar inte ha känt till reglerna och den förra regeringen borde ha informerat om förändringarna i ett mycket tidigare skede eftersom arbetet med att stegvis höja pensionsåldern startade redan år 2020. Med bättre information hade 1957:orna kunnat välja att fortsätta jobba i stället för att gå i pension före "riktåldern", och därmed fått extra jobbskatteavdrag (det avdrag som förvärvsarbetande över 65 år har rätt till). Utan rätt information har många inte kunnat fatta ett medvetet val gällande att gå i pension eller inte i år och för en del medför det försämrad ekonomi detta år i stället för en förbättrad ekonomi om de fortsatt jobba ett år till. 


Själv har jag länge, inte minst internt inför regeringspartiernas budgetdiskussioner, argumenterat för att man ska kunna lita på staten. Gör staten fel ska staten rätta till felet. Det är helt och hållet en moralisk och etisk fråga. I detta fall är det samtidigt mycket mer komplicerat att rätta till misstaget än många verkar inse. Skattetabellerna låses vid årsskiftet, och att ändra i skatteregler mitt under ett inkomstår är svårt. Att kompensera retroaktivt så att det blir korrekt på individnivå är inte heller så enkelt. Men nu lovar regeringen att alla som drabbats ska kompenseras, och sätter av 3,2 miljarder till detta i nästa års budget. Det är väldigt mycket pengar, men gör staten fel måste staten rätta till det och betala tillbaka för mycket inbetald skatt.

Jag är stolt över att regeringen lyssnat på oss som varit tydliga internt i frågan och är stolt över att vi nu rättar till det misstag som den tidigare s-regeringen orsakade. 

Vi ser nu också till att misstaget för födda 1957 inte upprepas för födda 1959 när nästa steg tas i förändringen av riktåldern för pension. Då kommer övergångsregler att finnas på plats. Dessutom hoppas jag att vi kommer bli mycket bättre på att informera i tid om ändringarna i pensionsåldern så att de som berörs kan planera på bästa sätt när det gäller hur länge man ska arbeta eller gå i pension. Även när det gäller informationsdelen var det stora brister under föregående regering - för de flesta blivande pensionärer kom ändringarna närmast som en chock. Så får det helt enkelt inte gå till.

 

 


 

 

Så många äldre har särskilt boende eller hemtjänst  

2023-04-20

I går hade vi sammanträde i utredningen om kommunalekonomisk utjämning. I utredningen analyserar vi olika poster som har betydelse när man ska försöka hitta ett rättvist system för utjämning mellan olika kommuner, samt utformningen av olika statsbidrag.

Att sitta i statliga utredningar är väldigt intressant och man lär sig mycket. I går var det bland annat fokus på äldreomsorgen, och vi fick  siffror om hur nyttjandet av särskilt boende respektive hemtjänst ser ut i olika åldersgrupper. Tabellerna nedan visar ett genomsnitt för rikets alla invånare.

Själv blev jag förvånad över att det faktiskt är över 40% av de med ålder över 95 år som inte vare sig bor på särskilt boende eller har hemtjänst. Och i åldrarna under 80 år är det mycket låg andel som har denna form av hjälp. När det gäller särskilt boende är det först efter 85 år som 10% av åldersgruppen nyttjar detta. Och för hemtjänst är det först efter 80 år som över 10% använder detta. I åldersgrupperna under 75 år är det försvinnande få som utnyttjar kommunens tjänster inom äldreomsorgen överhuvudtaget. Om detta enbart beror på att man saknar behov, eller om det också kan bero på att man inte bryr sig om eller vet hur man söker, eller om kommunerna är snåla med att bevilja - eller om det är anhöriga som tar ansvaret - framgår inte av statistiken. Men mycket talar i vart fall för att de "yngre äldre", alltså de under 80 år glädjande nog överlag är ganska friska och klarar sig ganska bra utan hjälp. 




 

 

 

Dålig information om höjd pensionsålder skapar problem

2023-01-17

I dag behandlade finansutskottet frågan om skattereglerna för personer födda 1957. Miljöpartiet lade fram ett utskottsinitiativ i finansutskottet dagarna innan jul om ändrade övergångsregler för de pensionärer som missgynnas av skattereglerna till följd av att åldersgränserna i pensionssystemet flyttas upp ett år. Förslaget röstades ner av samtliga partier utom MP och V eftersom det inte är genomförbart. Skattetabellerna låses i december och går inte att ändra i efterhand. Därtill måste detta tas inom ramen för ordinarie budgetprocess. Miljöpartiet var en del av regeringsunderlaget när besluten om höjd pensionsålder togs av tidigare regering och riksdag, men väckte då inte frågan i riksdagen om undantagsregler. Nu är det för sent.
 
Hur kunde då det bli så här, att 1957:orna hamnar i kläm?


Allt beror på att riktåldern för pension höjs 1 januari 2023, och därmed också åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Det innebär att personer födda 1957 omfattas av det särskilda jobbskatteavdraget från 2023 (65 år) om de arbetar, men omfattas av det förhöjda grundavdraget för pensionärer först från 2024. Detta är beslut som den förra S-regeringen med stöd av MP fattade. Beslutet innebär att pensionärer födda 1957 inte får höjt grundavdrag för pensionärer om de går i pension redan i år.  Det är ca 100.000 pensionärer som kan påverkas och gå miste om en extra skattesänkning på upp till ca 1.600 kronor i månaden om de går i pension i år.

Det är i sak rimligt att om man väljer att höja riktåldern för pension ska även skattereglerna följa med uppåt. Men det är olyckligt att det har blivit såhär, många verkar inte ha känt till reglerna och den förra regeringen borde ha informerat om förändringarna i ett tidigare skede eftersom arbetet med att stegvis höja pensionsåldern startade redan år 2020. Med bättre information hade 1957:orna kunnat välja att fortsätta jobba i stället för att gå i pension före "riktåldern", och därmed fått extra jobbskatteavdrag (det avdrag som förvärvsarbetande över 65 år har rätt till). Utan rätt information har många inte kunnat fatta ett medvetet val gällande att gå i pension eller inte detta år och för en del medför det försämrad ekonomi detta år i stället för en förbättrad ekonomi om de fortsatt jobba ett år till. 


 

 

Varför tycker inte S-V-C-MP att alla pensionärer är lika mycket värda?

2022-07-21

Skriver i Borås Tidning idag:




Varför tycker inte S-C-V-MP att alla pensionärer är lika mycket värda?

2022-07-05

Skriver i Ulricehamns Tidning idag med anledning av vänsteralliansens tydliga diskriminering av 1,3 miljoner pensionärer.


 

 

Maktskiftespartierna presenterar gemensamt pensionsförslag

2022-05-08

Lagom till kvällens partiledardebatt i Svt presenterade vi i M, KD, SD och L ett gemensamt motförslag till S-V-MP:s förslag om höjda pensioner för vissa grupper.

Vårt gemensamma fyrpartiförslag innebär att alla 2,3 miljoner pensionärer får höjd nettopension, jämfört med bara 1 miljon med regeringssidans förslag. För de med lägst pension ger förslagen samma utfall, 1.000 kronor mer i handen varje månad. Vårt förslag innebär att det alltid lönar sig att ha arbetat jämfört med att inte ha gjort det, det är en viktig princip i det svenska pensionssystemet som vi vill värna. 


Följande principer har varit vägledande för reformens utformning:

* Pensionärerna med allra lägst pension ska få mest. 
Det är idag för många som har en låg pension och alltför små marginaler i hushållsekonomin. Detta gäller inte minst äldre ensamstående kvinnor. Våra förslag har en tyngdpunkt på människor med låga pensioner.

* Alla pensionärer ska få högre pension. På den här punkten skiljer sig vårt förslag tydligt från Socialdemokraternas och Vänsterpartiets. De flesta pensionärer har en total pension under 20 000 kr per månad. Då är man mycket sårbar när kostnaderna ökar för el, drivmedel, mat och räntor. Våra fyra partier vill därför stärka ekonomin för samtliga Sveriges 2,3 miljoner pensionärer, inte bara för vissa. Med Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag skulle en majoritet av Sveriges pensionärer inte få en enda krona. .

* Det måste löna sig att ha arbetat. En av det svenska pensionssystemet allra viktigaste principer är att det finns en koppling mellan hur mycket man har arbetat och hur mycket man får i pension. Det är en viktig moralisk princip att arbete alltid ska löna sig. Men det är också en förutsättning för att pensionssystemet ska vara långsiktigt stabilt och hållbart. Bara arbete idag kan ge resurser till pensioner imorgon. Socialdemokraternas och Vänsterpartiets illa utformade ”garantitillägg” minskar tvärtom kopplingen mellan arbete och pensionen och leder i vissa fall till att pensionen faktiskt blir lägre om man arbetar ytterligare ett år. Därför har tillägget kritiserats hårt, av såväl Pensionsmyndigheten och IFAU som av TCO, SACO och till viss del även av LO. Därtill gör garantitillägget att pensionssystemet blir ännu mer svårbegripligt för folk.

För oss är slutsatsen uppenbar: regeringens förslag är dåligt och måste stoppas. Vi har istället enats om ett paket som bygger på sundare principer inom ramen för dagens pensionssystem:

1. Höjt grundskydd. Garantipensionen höjs med 600 kr/månad, för alla med en allmän pension under 14 000 kr/månad. Förslaget kostar 3,7 miljarder kronor per år. Vi höjer samtidigt konsumtionsstödet i bostadstillägget med 350 kr (för ensamboende, 175 kr för sammanboende) till en kostnad av 1,4 miljarder kr. Båda förslagen ska införas i oktober i år.
Detta är utöver den höjning på 200 kronor som genomförs nu i augusti tack vare att oppositionens budget vann i höstas.

2. Sänkt skatt på pension. Skatten på pension sänks för alla, och med 200 kr per månad för de med en total pensionsinkomst över 14 000 kr per månad från första januari 2023. Sänkningen minskar offentliga sektorns inkomster med 6 miljarder kronor per år.

3. Inför en ”gas” i pensionssystemet. Det samlade överskottet i pensionssystemet är nu 1 200 miljarder kronor och tillgångarna är 12 procent större än skulderna. Och prognoserna pekar på att överskottet kommer växa. Sedan tidigare finns det en ”broms” i pensionssystemet om tillgångarna på grund av dåliga tider är för låga. Men trots förslag från tidigare utredningar finns inte motsvarande ”gas” som ökar pensionerna om tillgångarna blir stora i goda ekonomiska tider. Vi har nu enats om att en sådan gas bör införas så fort som möjligt. En sådan reform skulle, när tillgångarna i pensionssystemet är mer än 10 procent högre än skulderna, ge flera hundra kronor mer i månaden för en pensionär i vanliga inkomstlägen. Det skulle kosta 3,3 miljarder kronor per år.

Sammantaget är detta en reform som fullt utbyggd omfattar 14,4 miljarder kronor. Den ger 1000 kr mer i månaden för en ensamstående garantipensionär, och 400 kr mer i månaden för en genomsnittlig pensionär. Och vi upprätthåller arbetslinjen även i pensionssystemet och värnar dess grundprinciper. Det ska alltid löna sig att jobba, att vilja jobba – och att ha jobbat.


 

 

Få saker upprör mig mer än när man omyndigförklarar våra äldre!

2021-04-25

I går skrev jag upprört om skandalen (jag det är verkligen en skandal) i Gisslaved. Kommunens kostchef bestämde över huvudet på de äldre på kommunens äldreboende att dra in möjligheten att dricka läsk till maten. En handlare reagerade och skänkte ett parti läsk till de äldre - en gåva som kommunen körde till tippen (!) i stället för att leverera till de gamla på boendet. Vi var många som reagerade och jag skrev detta på twitter.

Jag fick kritik från vissa för att jag krävde kostchefens avgång, men jag står för det. Är man kostchef med ansvar för bland annat de äldres mat på äldreboenden och agerar så helt utan empati och respekt för de äldres rätt att bestämma själv i sitt eget hem så har man fel jobb. Och ja, äldreboendet ÄR de boendes hem. De har inget annat. Och där bestämmer de själva om det som rör dem som personer. Exempelvis om de vill dricka läsk eller öl till maten, en egen inhandlad whiskey till kaffet eller en nubbe till midsommarsillen. Detta är människor som har längre livserfarenhet än de flesta av oss. Om de inte är svårt dementa klarar de för det allra mesta att ta vardagsbeslut om mat och dryck utan översittarfasoner från kommunala tjänstemän och politiker.  

Glädjande nog backade kommunen idag. Kommunstyrelsens ordförande lovade att riva upp läskförbudet, och det verkar som om det råder politisk enighet om saken. Och för en gångs skull ska man nog inte lasta politikerna för denna skandal, det är normalt sett inte politikerna som gör menyerna för kommunens skolor och äldreboenden och bestämmer vad som ska ätas eller drickas, det är ett beslut på tjänstemannanivå. Men då behövs också tjänstemän med empati och respekt för de äldre på kommunens boenden. När det inte fungerar måste politikerna agera.

 



M, V och KD lägger gemensamt förslag för att stärka äldreomsorgen 

2021-02-25

I dag i finansutskottet presenterade vi ledamöter från Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt förslag för att göra kraftiga förstärkningar av äldreomsorgen.  

Coronaviruset har slagit hårt mot Sverige. Fram till den 21 februari 2021 har 11 717 personer avlidit i covid-19 enligt Socialstyrelsens statistik. Det är mångdubbelt fler än i våra grannländer. Särskilt äldre har drabbats. 90 procent av dem som dött var över 70 år, 50 procent var över 85 år.
 
De höga dödstalen bland Sveriges äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen, enligt Coronakommissionens bedömning. Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna väljer därför att tillsammans ta initiativ till ett antal förslag för att börja åtgärda de akuta brister som Coronakommissionen pekar på, men också för att påbörja arbetet med att avhjälpa de strukturella bristerna som varit kända under längre tid. Det handlar om ökad medicinsk kompetens, färre timanställningar och ökad personalkontinuitet samt ökade möjligheter till tryggt boende.
 
Sammantaget tillför vi 4,35 miljarder kronor 2021 till äldreomsorgen utöver nu liggande budget. Vi gör detta genom ett utskottsinitiativ till ändring i statens budget för 2021. Det innebär mer än en fördubbling av Äldreomsorgssatsningen i budgetpropositionen för 2021. För 2022 och 2023 skulle våra förslag medföra ytterligare utgifter på 3,9 miljarder kronor årligen.

"Pandemin har visat på behovet av att stärka omsorgen av våra äldre. Vi presenterar nu viktiga förslag som kan göra skillnad. Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte är beredda att göra det som krävs. Därför lägger vi den här extra ändringsbudgeten" sa Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, när förslaget presenterades idag.

Här är förslagen i korthet: 
 
Färre timanställningar och ökad personalkontinuitet inom äldreomsorgen
Vi måste få ned andelen timanställningar och tidsbegränsade anställningar genom att omvandla dem till tillsvidareanställningar. Vi är överens om att föreslå 2 miljarder kronor per år för detta under perioden 1 juni 2021 till budgetperiodens slut 2023. Vår långsiktiga ambition är att andelen tidsbegränsade anställningar halveras, i huvudsak genom att omvandlas till tillsvidareanställningar på heltid.
 
Ökad medicinsk kompetens inom äldreomsorgen
Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas omgående. Vi föreslår därför 1,35 miljarder kronor för 2021 till utökad läkarkompetens inom äldreomsorgen, fler sjuksköterskor i särskilt boende och för att fler undersköterskor ska kunna utbilda sig till specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård.
 
Ökade möjligheter till tryggt boende för äldre
För att fler äldre ska få tillgång till anpassade boenden snabbare vill vi utöka investeringsstödet för äldrebostäder. Vi föreslår att det befintliga statliga stödet till bostäder för äldre personer utökas med 1 miljard kronor för 2021, där merparten av dessa tillkommande medel öronmärks för trygghetsbostäder.
 
  
  Här är vi dem i den moderata finanskommittén



 

 

Regeringen bregravde Alliansens äldreomsorgsutredning i ett bergrum

2020-12-19



Denna nyhet borde rimligen skaka om hela debatten när det gäller ansvaret för pandemins effekter på äldreomsorgen. Under Alliansen tillsattes en omfattande äldreutredning som kom fram till ett antal slutsatser som pekade på stora problem med dagens äldreomsorg. Ett flertal av punkterna är desamma som de Coronakommissionen uppmärksammade häromdagen. 

Idag skriver Ellen Hausel Heldahl, som var särskild utredare Äldreutredningen, Gert Knutsson, huvudsekreterare i utredningen och Hans Jeppson, sekreterare i utredningen en mycket kritisk debattartikel i Dagens Nyheter där man konstaterar att regeringen skickade utredningen direkt till slutförvaring i stället för att läsa den och ta till sig förslagen!

Bakgrunden är denna: Barn- och äldre­ministern i Alliansregeringen, Maria Larsson (KD), tillsatte 2014 en utredning (S2014:02), med uppdraget att föreslå åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. Regeringen skrev i kommitté­direktivet att ”svensk vård och omsorg står inför betydande utmaningar under de närmaste decennierna” och ”att kommuner och landsting behöver utveckla vård- och omsorgsinsatserna på ett sätt som ger den enskilde mer inflytande, trygghet och självbestämmande över den egna tillvaron. Åtgärder behöver vidtas för att utveckla förutsättningarna för kommuner och landstingens förebyggande insatser så att detta arbete kan bli en integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre.”

I debattartikeln i DN räknar utredarna upp ett antal konkreta slutsatser som man tog fram under den tid utredningen hann arbeta. Tyvärr avvecklades utredningen av den nya S-ledda regeringen 2015. Jag minns att vi som var med då i riksdagen var mycket kritiska till att denna utredning inte fick jobba vidare. Frågan lyftes i flera debatter.

Debattartikeln i DN avslutas så här:

"Utredningen fick arbeta under blott nio månader. Strax efter valet 2014 fick vi beskedet att utredningen skulle läggas ner. Den nya regeringen under Stefan Löfven (S) var inte intresserad av att behålla Äldreutredningen, några skäl angavs aldrig. Flera aktörer försökte förmå regeringen att inte med omedelbar verkan avsluta utredningens arbete. Bland annat skrev företrädare för de största pensionärsorganisationerna och riksdagspolitiker, till det ansvariga statsrådet, utan framgång.

Utredningens ordförande frågade tjänstemän på socialdepartementet om vi i kansliet skulle lämna någon formell redovisning av vårt arbete och våra slutsatser. Svaret blev nekande och besked gavs att utredningens handlingar skulle sändas direkt till Riksarkivets bergrum. Inte en enda gång har någon politiker eller tjänsteman i Regeringskansliet kontaktat utredningens ordförande eller kanslimedarbetare med frågor.

Trots ointresset sammanfattade vi ändå våra slutsatser i en PM till Regeringskansliet.

Nu sex år senare visar corona­kommissionen på i stort sett samma problembild.

Hade utredningen fått fullfölja sitt uppdrag hade behövliga lagändringar nu kunnat vara genomförda. Det hade kunnat göra svensk sjukvård och omsorg för de mest sköra äldre bättre skickad, både att fungera i vanliga fall och att möta de extrema påfrestningar som pandemin medför."

Socialdemokraterna försöker nu skylla katastrofen med alla äldre som blivit svårt sjuka eller dött i Covid19 på alla andra. Sjukvården, Regionerna, Kommunerna och tidigare regeringar. I själva verket valde man alltså själva att skrota den utredning som arbetade med just dessa frågor. Och det var den egna myndigheten Socialstyrelsen som gav rådet till läkarna att undvika besök hos äldre för att ställa diagnoser och i stället göra detta per telefon. Dessutom var det regeringens myndighet Folkhälsomyndigheten som gav otydliga råd till äldreomsorgen i början av pandemin. Och det var krisberedskapschefen hos den egna myndigheten Socialstyrelsen som konstaterade att man inte var förberedd på en pandemi. Det var för övrigt samma myndighet som eldade upp en massa skyddsutrustning mitt under pandemin samtidigt som personal ute i äldreomsorgen saknade skyddsutrustning. Det var även den egna myndigheten IVO som först sent under pandemin kom på att man borde granska landets äldreboenden för att se hur de hanterade pandemin. Och så här kan man fortsätta.

Regeringen och dess myndigheter bär ett oerhört tungt ansvar för att det har gått så illa som det har gått i Sverige när det gäller hur äldre människor drabbats av pandemin.



 

 

Varför vaknade tillsynsmyndigheten först nu? 

2020-04-18

Häromdagen kom en märklig nyhet. Efter larm har nu IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) beslutat sig för att göra kontroller på äldreboenden runtom i landet för att se hur man hanterar corona-krisen på äldreboendena.

Bra kan man möjligen tycka, men personligen tycker jag det är märkligt och faktiskt helt orimligt att man inte gjorde detta redan för typ en månad sedan när andra myndigheter började prata om hur viktigt det är att hålla de äldre skyddade från virussmitta. Först nu tycker man alltså det är viktigt att kontrollera saken?

Det framgår också att man inte kan besöka äldreboenden just nu pga risken för smittspridning och att man därför kommer att göra tillsynen digitalt eller via telefon. Man undrar ju lite vad alla de som normalt arbetar med inspektioner av äldreomsorgen hittat på den senaste månaden när man inte kunnat besöka boendena? Är det ingen som funderat tidigare på att det kanske är just nu man borde kontakta vartenda äldreboende och varenda hemtjänst i landet för att försäkra sig om att man gör allt för att skydda de äldre - den helt centrala delen i budskapet från Folkhälsomyndigheten, som tyvärr visat sig ha misslyckats? Vad har vi vår tillsynsmyndighet till om inte ens de inser hur viktigt det är med inspektioner i just en sådan här situation?






Gårdagens bästa nyhet 

2020-04-09

I går meddelade Kommunals tidning Kommunalarbetaren att Arbetsmiljöverket beslutat att personal som arbetar med patienter med misstänkt eller befarad smitta av Covid19 ska anvbända munskydd och visir. Beslutet är kombinerat med vite. Jag tycker det är en helt självklar linje och ett självklart beslut, och tycker det är märkligt att inte arbetsgivarna självmant agerat så tidigare. Argumentet att det inte finns några visir och inga munskydd håller egentligen inte - det finns att köpa på marknaden om man vill. Att sedan Arbetsmiljöverket/Socialstyrelsen själva saboterat detta genom att ställa orimliga krav på märkning och därmed stoppat stora inköp som duger i andra EU-länder är däremot en befogad invändning. Nu tillverkar alltså kommunerna i stället själva visir av gamla OH-blad (!) i stället för att köpa in riktig utrustning - det är väl knappast bättre? Häromdagen meddelades dock att myndigheterna nu slopar kravet på CE-märkning vilket gör att det lär finnas utrustning att få tag på om viljan finns. 

Personal inom älderomsorg och hemtjänst måste sjävklart ha rätt till en trygg och säker arbetsplats, och de äldre måste kunna vara säkra på att personalen inte själva sprider smitta. Relevanta skydd är en självklarhet.






 

Jag tycker Sverige har svikit de äldre i corona-krisen  

2020-04-02

Rapporterna är tyvärr tydliga. Antalet döda i covid19/coronavirus ökar nu och det är främst de äldre som både intensivvårdas och dör. Larmen från äldreboendena är många, ett stort antal boenden har drabbats av smitta. Personalen är orolig, både för de boende som inte smittats och för sin egen säkerhet.

Från regering och ansvariga myndigheter får vi höra att Sverige har en annan strategi än andra länder, och att vårt tydliga fokus är att skydda äldre och personer i riskgrupper. Jag har flera gånger efterfrågat vilka konkreta åtgärder för att skydda dessa grupper som Sverige vidtagit, och inte minst hur det skiljer sig mot andra länder, där Sverige alltså skulle ha gått längre?

Jag menar att det faktiskt är tvärtom. Många länder har sedan länge förbjudit alla besök på äldreboenden och andra länder testar personalen inom sjukvård och äldreomsorg i större omfattning än vi gjort i Sverige. I Sverige togs ju först häromdagen beslut om att förbjuda alla besök på äldreboenden, tidigare var det bara en rekommendation (även om en del kommuner eller enhetschefer infört lokala besöksförbud). I Sverige har vi dessutom i princip avstått från all testning av personal inom äldreomsorg och hemtjänst, och någon testning av de äldre på boendena verkar inte heller ha skett. Först häromdagen, efter moderaternas krav beslutades om utökad testning, men när detta når ut till all personal inom äldreomsorg och hemtjänst återstår att se. Bristen på testning har också slitit hårt på personalen eftersom många varit hemma "för säkerhets skull" på grund av enklare förkylningssymptom. Det har gjort att färre anställda haft ansvar för fler äldre och även tvingats springa mellan avdelningar vilket självklart ökat smittspridningsrisken. Samtidigt finns säklart risk att personal med mycket lätta eller inga symptom arbetat som vanligt och därmed spridit smitta vidare bland de äldre.

Sanningen är med andra ord snarare att Sverige gjort mindre för att skydda de äldre än vad man gjort i många andra länder.

När jag hör representanter för regering och myndigheter konstatera att det är beklagligt att smittan sprids på äldreboendena, och hör dem säga att det är "ofrånkomligt" så blir jag ganska upprörd. Hade man agerat tidigare med besöksförbud och testning av personalen kunde det gjort skillnad. Det har inte heller varit brist på sådana förslag både från experter och en del av oss politiker, liksom från personal och fackliga organisationer. Min känsla idag är att Sverige svikit de äldre.

Jag framförde samma sak i sociala medier idag och har fått återkoppling från både personal och anhöriga till äldre som helt delar min syn på saken. Oron över fortsättningen när det gäller dödstal bland de äldre är enormt stor.






Större risk för fattiga pensionärer i Sverige än i Grekland?

2019-01-24

I dag fick jag ett nyhetsmail från Europaportalen som uppmärksammar Eurostats (EU:s statistikbyrå) påstående att svenska  pensionärer de senaste åren löpt större risk för att hamna i fattigdom än EU-genomsnittet.

Under 2017 riskerade drygt 16 procent av de svenska pensionärerna enligt Eurostat att hamna i fattigdom. Inom hela EU låg motsvarande siffra på 14 procent av pensionärerna. Ännu större risk för "fattiga" pensionärer är det i Tyskland, medan risken påstås vara betydligt mindre i exempelvis Grekland och Slovakien.

Svenska pensionärer har länge haft en högre risk för att bli "fattiga" än EU-genomsnittet. Risken för fattigdom definieras nämligen av Eurostat som att man har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Det betyder att svenska pensionärer kan ha inkomster som vida överstiger exempelvis de slovakiska pensionärernas – men att de har låga inkomster i förhållande till övriga invånare i Sverige. Och då räknas de som fattiga.

Det finns mycket att kritisera i EU:s sätt att räkna. EU:s statistik säger faktiskt inget alls om vilka länder som det är bäst eller sämst att vara pensionär i. Bara det faktum att Grekland framstår som bättre än Sverige och Tyskland säger det mesta. Orsaken är att i Grekland har både löner och pensioner pressats tillbaka kraftigt de senaste tio åren, och idag är de flesta "fattiga" - en skillnaden mellan löntagare och pensionärer är liten, många är "fattiga". I Sverige har de flesta fått det bättre de senaste 10-15 åren, men eftersom lönerna höjts mer än pensionerna blir skillnaden större.

Jag kritiserade EU:s sätt att räkna redan under Alliansåren. Men då var den dåvarande S-oppositionen inte alls lika intresserade av en nyanserad diskussion. Idag är det givetvis mer intressant för S att tona ned EU:s statistik. Själv står jag fortfarande för det jag sa tidigare, trots att S idag styr landet. Det är inte större risk att bli fattig som pensionär i Sverige, jämfört med Grekland. Det var det inte under Alliansen och det är det inte heller idag.




 

M-löfte om samma skatt för pensionärer som löntagare ligger fast

2018-06-15

Häromdagen meddelade ju Ulf Kristersson att moderaterna vill ta bort resterande del av skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare om vi vinner valet. Det blir i så fall det sista steget i det arbetet som inleddes 2010 av Alliansregeringen. Aldrig tidigare har svenska pensionärer fått sådana skattesänkningar som under Alliansen. Och med en stark moderat valframgång kommer skattesänkningarna för våra pensionärer att fortsätta.

Socialdemokraterna försöker nu misstänkliggöra detta löfte genom att säga att moderaterna ju vill införa ett sjätte jobbskatteavdrag för löntagare, vilket i så fall skapar en ny skatteskillnad mot pensionsinkomster. Påståendet är fel - moderaternas löfte inkluderar det sjätte jobbskatteavdrag vi vill införa, och pensionärerna kommer att kompenseras fullt ut även för detta i vårt förslag.

Det är också intressant att Magdalena Andersson sa att moderaternas förslag till skattesänkningar för pensionärerna är "oansvarigt" för att pengarna behövs till välfärden i stället. Socialdemokraterna lovade ju själva samma sak inför valet 2014. Då var det tydligen inte oansvarigt - trots att man samtidigt (felaktigt) hävdade att "ladorna var tomma". Men socialdemokraterna har inte infriat löftet att ta bort skatteskillnaden. I stället har man lagt över 8 miljarder på byggsubventioner på en redan överhettad bostadsmarknad och lägger nu 6 miljarder på tre år på att ge vuxna män utan asylskäl möjlighet att ändå få uppehållstillstånd. Dessa 14 miljarder är alltså viktigare för Socialdemokraterna än att uppfylla löftet om att sänka skatten för pensionärerna.

I dag kommer så plötsligt ett väntat löfte från Socialdemokraterna som svar på moderaternas löfte. S vill nu sänka skatten för pensionärer "lite mera" än det man tidigare lovat. Men hela skatteskillnaden mot lön tar man inte bort - trots alla sina högstämda löften före förra valet. Finansministerns lada är kanske tom?

Det blir nu moderaterna som går till val på att uppfylla Socialdemokraternas gamla vallöfte. Och så brukar det vara när det gäller skattesänkningar. Ska det bli något konkret av dessa behövs moderaterna i regeringen.



 

Moderaterna vill ta bort hela skatteskillnaden mellan lön och pension

2018-06-09

I dag höll Ulf Kristersson sitt sommartal hemma i Strängnäs. Han gav då ett tydligt besked till landets pensionärer. Moderaterna vill sänka skatten för pensionärer betydligt mer än regeringen, och dessutom säka skatten för pensionärer som fortsätter arbeta. Med våra skattesänkningar försvinner hela skillnaden i beskattning av lön och pension.

Jag har många gånger förklarat att Alliansens prioritering att först sänka skatten på arbete var viktig både för pensionerna och för statens finanser. Men under Alliansen fick även pensionärerna stora skattesänkningar. Fortfarande återstår en skillnad i beskattning av lön och pension, som regeringen bara åtgärdat för dem med de allra lägst pensionerna. Moderaterna vill nu ta bort hela skillnaden i beskattning av lön och pension. Här är förslaget i sin helhet: 

Sammanfattning av förslaget: 

* Många pensionärer får inte ekonomin att gå ihop. Därför är det bra att det finns en politisk överenskommelse om att förstärka grundskyddet i pensionssystemet. Problemet är bara att skillnaden i pension då minskar rejält mellan de som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls. Det stärker inte arbetslinjen och därför behöver vi göra mer för Sveriges pensionärer. 

* Pensionärer som har jobbat, men har låg pension, får inte någon sänkt skatt alls med regeringens förslag. Vi tar därför ett steg till. Vårt förslag innebär att de med låga inkomstpensioner får runt 2500 kronor mer per år kvar i pension. Sammantaget sänker vi därmed skatten för pensionärer med närmare 13 miljarder kronor. 

* Med våra skattesänkningar för pensionärer kommer det inte längre finnas någon skatteskillnad alls mellan lön och pension. Utan det kommer alltid löna sig att jobba, att vilja jobba och att ha jobbat.

* Moderaterna har tidigare lovat sänkt skatt för pensionärer med 8,5 miljarder kronor. I dag lovar Moderaterna att sänka skatten ytterligare med 4,4 miljarder kronor under den kommande mandatperioden. Det ger en skattesänkning på 200-300 kronor i månaden för den som har en månatlig pension på 13 000-17 000 kronor. När dessa båda skattesänkningar är genomförda kommer det inte att finnas någon skatteskillnad mellan arbete och pension.

* Totalt vill Moderaterna sänka skatten för äldre med 7 miljarder kronor mer än regeringen: 4,4 miljarder kronor på pension och 2,6 miljarder kronor för dem över 64 år som arbetar. Sammantaget handlar det om 15,5 miljarder kronor i skattesänkningar på pension och för pensionärer som fortsätter arbeta. 





 

S-MP-regeringens falska pensionslöften och orimliga prioriteringar

2018-05-02

Socialdemokraternas besked om att man vill "verka för" höjda pensioner för 1,2 miljoner pensionärer låter givetvis väldigt lockande för många. Men när man skrapar lite på ytan blir det väldigt uppenbart hur dagens regering försöker lura väljarna.

1. Man utlovar i media i princip en pensionshöjning för 1,2 miljoner pensionärer med 600 kronor i månaden. Och för detta är man villiga att satsa 4 miljarder per år. Problemet är bara att 4 miljarder inte räcker till 600 kronor i månaden för 1,2 miljoner pensionärer. Det räcker bara till 278 kronor. Före skatt.

2. Det andra problemet är att alla ändringar i de allmänna pensionerna beslutas av Pensionsgruppen, som innehåller representanter från M, S, C, L och KD. Det är denna grupp som beslutar om förslag till förändringar av pensionssystemet. Inget parti kan ensamt förändra pensionssystemet. I den mån förändringar sker är det ett gemensamt beslut av dessa fem partier.

3. Det tredje problemet är hyckleriet. Samtidigt som man är villiga att satsa 4 miljarder per år på höjda pensioner för vissa grupper satsar man 2 miljarder per år på att ge uppehållstillstånd för 9.000 vuxna män utan asylskäl från andra länder. Man lägger alltså  222.000 kronor per år på en utrikes född man som saknar asylskäl. Och 3.333 kronor per pensionär. En ensamkommande vuxen man utan asylskäl är alltså värd 66 gånger mer än en svensk pensionär. Det är helt oanständiga proportioner. Totalt för tre gymnasieår blir det hela 6 miljarder i kostnader för de unga männen. Pengar som givetvis kunde använts till något annat.

Sammantaget visar detta hur extremt skeva prioriteringar dagens regering gör. Jag kommenterade detta på twitter i ett inlägg som fått väldigt stor spridning det senaste dygnet:





 

Helt orimligt när socialministern ger de äldre skulden för vårdkrisen

2018-04-29

Häromdagen kunde man läsa denna artikel i Aftonbladet, där socialminister Annika Strandhäll (S) med kraft förklarar att vårdkrisen minsann inte har något alls med det stora asylmottagandet att göra. I stället beror det på det ökande antalet äldre.

Jag tycker det är allvarligt att en minister så uppenbart försöker missleda befolkningen. Det finns hur mycket faktamaterial som helst som visar att det stora antalet nyanlända medför mycket stor belastning på både sjukvård och tandvård. Bland annat har Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen skrivit rapporter om detta. Det är också samma bild man får när man talar med anställda inom sjukvården och tandvården. Eller när man själv besöker en vårdcentral eller akutmottagning. Flera personer i min närhet att för övrigt förgäves försökt boka tid hos tandläkaren, som haft långa köer och själv sagt att det beror på att det är så många asylsökande som behöver omfattande tandvård.

Även media har skrivit om detta vid upprepade tillfällen. Exempelvis här, här, här, här, här och här. Och här är ett debattinlägg från 2017 från en specialistläkare i geriatrik.

Att ge vår åldrande befolkning skulden är inte lite fräckt. Särskilt som dagens regering själva bär stor del av skulden för ökande vårdköer genom att man avskaffade Alliansens kömiljard som bevisligen kortade köerna. Faktum är att de är våra äldre som drabbas allra värst av växande köer. Det gör Strandhälls missledande påhopp på vår åldrande befolkning extra motbjudande.

Kommenterade även på twitter:


 




Äldre inlägg om äldreomsorg och pensioner hittar du här!