|
|
|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest delat på X","visa.lasso?ukat_id=8000000000128444&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",26,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_25=new Array(" "+"Blogg 2024","visa.lasso?ukat_id=8000000000126425&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_26=new Array(" "+"Blogg 2025","visa.lasso?ukat_id=8000000000129117&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
|
Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.

Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt. Jag ogillar all onödig politisk klåfingrighet och allt slöseri med skattemedel.
2002-2006 var jag som deltidspolitiker gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014, 2018 och 2022. Är idag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden, samt en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även moderaternas representant i Europaparlamentets största partigrupp EPP:s arbetsgrupp för ekonomiska frågor samt ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Tillsammans med tre moderata kolleger har jag startat Riksdagens Bilnätverk för att värna om privatbilismen och näringslivets behov av fordonstransporter. Jag är även vice ordförande i Riksdagens svensk-ukrainska parlamentarikerförening, aktiv i riksdagens fordonshistoriska nätverk samt medlem i riksdagens nätverk för djurskyddsfrågor. Alla mina tidigare uppdrag hittar du här.
HÄR KAN DU TA DEL AV HELA MITT POLITISKA CV.
Som politiker har jag en mycket stark ideologisk kompass. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället, sänka skatterna och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Är en stor vän av grundtanken bakom EU och vårt svenska EU-medlemskap, men djupt oroad över den väg EU nu går mot ökad överstatlighet och växande aptit på mer resurser. Jag står alltid envist upp för mänskliga fri- och rättigheter, och är dessutom åsikts- och yttrandefrihetsfundamentalist. Allt som inte är straffbart måste få sägas och skrivas!
Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.
Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.
Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg, Facebook, Instagram och Twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat. I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 10.891 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 30/9 2025)
Riksdagsmotion (19, 20): Tydligare redovisning av arbetsgivaravgifter
2025-11-25
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1753 av Jan Ericson (M): Verka för att fler arbetsgivare redovisar arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet
Länk till motionen
Motion 2025/26:1755 av Jan Ericson (M) mfl: Redovisa arbetsgivaravgifterna på slutskattsedeln
Länk till motionen
I dag är det få löntagare som vet hur mycket av löneutrymmet som går till arbetsgivaravgifterna. Detta borde redovisas öppet både på lönebesked och på slutskattsedel. I praktiken är det en extra skatt på lönen som idag i praktiken döljs för löntagarna.
Skogsarbete
2025-11-24
När man har en liten "trivselskog" som inte är en produktionsskog med avkastningskrav kan man unna sig att skapa en blandskog med både äldre och yngfre träd. Nu är hela skogen rensad och gallrad efter fyra års arbete och god hjälp av erfaret folk med en liten smidig skogsmaskin som kör mellan träden utan att förstöra marken.
Det går inte med överskott, arbetet kostar mer än jag fått betalt för virke och grot, men det blir ljust och fint i skogen. Alla gamla rotvältor och fallna och döda träd är borta (utom en del grova döda träd som får stå kvar av naturvårdsskä). På sina ställen är det nu ganska glest med träd och där ska jag nu plantera in lite småplantor och släppa upp löv, plantera in lite ädelträd och lite lärkträd. Efterhand skapa en fin blandskog. Det är stimulerande och rofyllt att jobba i skogen och härlig avkoppling från politiken och allt elände i världen.






Ukraina är långtifrån besegrat
2025-11-22
Läser i diverse trådar att Ryssland avancerar i hög fart i Ukraina, att de redan vunnit kriget, att Ukraina inte har en chans osv. Är det verkligen så? Fakta säger något annat.
När invasionskriget tog fart med Rysslands storskaliga anfall 24 februari 2022 kontrollerade Ryssland redan ca 7% av Ukraina (Krim och delar av Donetsk och Luhansk). Idag efter snart fyra års krig (!) kontrollerar ryssarna ca 18%. Man har tagit 11% av Ukrainas yta på 45 månader. Det betyder 0,24% per månad. I den takten tar det drygt 340 år att ta resten. Ukraina har dessutom lyckats försvara alla sina stora städer, och tagit tillbaka Kherson som under en tid var ockuperad.
Den som menar att Ukraina har förlorat kriget bör tvärtom beakta att Ukraina försvarat 82% av sitt territorium under snart fyra års krig mot ett land med mångdubbelt större befolkning och mångdubbelt större krigsmakt. Det är inget annat än en bragd.
Här är till sist en karta från ISW (de enligt mig mest tillförlitliga bedömarna) över de områden Ryssland tagit de senaste tre månaderna. Det är de tre små mörkröda punkterna. Kartan talar för sig själv. Dessa små områden har kostat Ryssland enorma mängder soldater vilket beror på deras hänsynslösa stridsteknik där liv helt saknar betydelse.

Det enda Ryssland förmår är att förstöra ukrainska städer, terrorbomba civila, bryta mot alla krigets lagar och mot folkrätten. Och bete sig allmänt ociviliserat. Ukrainas svar på detta är en ökad aktivitet där man slår ut ryska oljeterminaler, raffinaderier, energiproduktion, järnvägar, hamnarm militära högkvarter och militära transporter. Men man angriper till skillnad mot Ryssland inga civila mål. I dag är man till 60-70% självförsörjande på vapen och ammunition och helt självförsörjande på drönare och motmedel mot drönare där man nu troligen är världsledande. Man har också börjat använda egentillverkade långdistansmissiler och har numera egna underrättelsesystem, övervakningssystem och eldledningssystem som gör beroendet mindre av information via andra länder.
Ukraina är långt ifrån besegrat även om kriget slår hårt mot civilbefolkningen. Men kriget slår samtidigt allt hårdare mot det ryska samhället och den ryska ekonomin, bristen på bensin är kanske tydligaste tecknet.
Om USA sviker sina tidigare garantier till Ukraina måste Europa höja ryssarnas kostnad och öka stödet till Ukraina ännu mera. I kampen mellan gott och ont finns inga kompromisser. Etik och moral måste vara ledstjärnan. Terroriststaten Ryssland hotar oss alla, precis som Nazityskland gjorde. Men denna gång spelar inte Sverige under täcket med krigsgalningarna utan står upp för det som är rätt och moraliskt. Nämligen Ukrainas frihet och rätt att existera inom sina internationellt erkända gränser.
EU-förbudet mot nya bensin och dieselbilar på väg att rivas upp?
2025-11-21
Redan när EU tog sitt beslut om förbud mot försäljning av nya bensin och dieselbilar från 2035 sa jag att det var ett helt orimligt och omöjligt beslut, och att det med all säkerhet skulle rivas upp före 2035.
Sedan det tyska valet har det rört på sig, Tysklands nya förbundkansler har varit tydlig i frågan. även om EU-kommissionen med tysk ordförande (von der Leyen) spjärnat emot. På EU-mötet i Billund där jag närvarade i höstas uppmärksammade jag detta och hade samtal med representanter från tyska Bundestag. De tyckte precis som jag, att förbudet måste rivas upp. Annars dör tysk bilindustri och tar med sig resten av Europa in i en djup kris.
I Sverige tog KD beslut på sitt Riksting att förbudet måste rivas upp. I går i SVT:s "30 minuter" deklarerade moderaternas förstanamn i EU-parlamentet samma sak. Och det är känt att även SD vill skrota detta förbud. Både moderaternas/kristdemokraternas partigrupp EPP (den största i EU-parlamentet) och SD:s partigrupp ECR vill riva upp förbudet. Det finns gott hopp om att detta dumma och ogenomtänkta förbud försvinner snabbare än jag vågat hoppas. Den som vill får gärna köpa elbil eller hybridbil, men det är inte politikernas sak att förbjuda olika typer av motorer.
I ännu en fråga som rör klimatpolitiken verkar jag nu få rätt, efter att ha kämpat i motvind mot klimatalarmismen och stolliga klimatbeslut i över 15 år. Det känns ärligt talat rätt bra så här under mitt sista år som riksdagsledamot. Jag beklagar bara all den allvarliga skada som klimatalarmismen och klimatpolitiken stält till med under tiden.

Riksdagsmotion (16, 17 och 18): Stöd till Ukraina
2025-11-19
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:2859 av Jan Ericson (M): Ukrainska flyktingars framtid
Länk till motionen
Motion 2025/26:1930 av Jan Ericson (M): Strategi för utökat vänortssamarbete med Ukraina
Länk till motionen
Motion 2025/26:1925 av Jan Ericson (M): Svenska trähus för Ukrainas återuppbyggnad
Länk till motionen
I dessa tre motioner föreslår jag dels en översyn av situationen för ukrainska flyktingar i Sverige, dels utökat vänortssamarbete och export av svenska trähus som stöd för Ukrainas återuppbyggnad. Förslagen i sin helhet finns i länkarna till motionerna ovan.
SVT:s samhällsbevakning är mycket tydligt vänstervriden
2025-11-20
I går ägnade SVT:s Politikbyrån programmet år frågan om SVT är vänstervridet eller inte. Inför programmet besökte man även riksdagen för att fråga ett antal riksdagsledamöter om sin syn på saken, vilket också redovisades i programmet. Jag var en av dem som tillfrågades, och min bedömning var att SVT är tydligt vänstervridet, och då framförallt nyhetsbevakningen och de samhällsbevakande programmen.

Det finns flera saker som gör att jag landar i den bedömningen. Grovt osaklig hantering av fakta som talar för den moderatledda regeringen och mot oppositionens bild, tydligt agendasättande journalistik när det gäller exempelvis klimatfrågan, den märkliga "slumpen" att intervjuade människor "på gatan" så ofta i efterhand visar sig vara aktiva politiker på vänsterkanten eller anställda hos dessa partier, och så det senaste, att även SVT spridit förvanskade uppgifter om Trumps tal (det som kostade BBC:s VD jobbet).
Eller detta. Man intervjuar en diakon som säger att familjer inte har råd att hämta ut medicin till sina barn. Inga kritiska frågor alls, trots att reportern, producenten eller i vart fall någon på redaktionen rimligen borde veta att medicin till barn är helt gratis. Det var viktigare att sätta en vänsterbild mot regeringen än att ifrågasätta uppenbart felaktiga faktauppgifter.


Riksdagsmotion (15): Överimplementering av EU-lagstiftning
2025-11-19
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1762 av Jan Ericson (M): Stopp för överimplementering av EU-lagstiftning
Länk till motionen
Sverige är skyldiga att genomföra de beslut som man enas om i EU. Ett stort problem är dock att EU-regler ofta överimplementeras i svensk rätt och vid tillämpningen av denna. Det gäller såväl när EU-rätt ligger till grund för svensk lagstiftning som förordningar från regeringen. Men det gäller också när reglerna tillämpas av myndigheter, regioner och kommuner.
Sverige borde införa en huvudregel om att nationella krav normalt inte ska gå över minimireglerna i EU-lagstiftningen. Den miniminivå som krävs för att en medlemsstat ska anses ha genomfört ett EU-direktiv på korrekt sätt bör vara utgångspunkten när EU-regler implementeras i svensk rätt eller tillämpas av svenska myndigheter, kommuner och regioner
Nu skärper vi lagen mot "bidragsbrott" från företag
2025-11-19
I dag höll jag detta anförande i riksdagen med anledning av att vi idag tog beslut om en ny "subventionsbrottslag" riktad mot juridiska personer, vilket i princip motsvarar den bidragsbrottslag som infördes 2007 för fysiska personer.

Herr talman,
Skattetrycket har nu under moderat ledning minskat till den lägsta nivån sedan början av 1970-talet, alltså på över 50 år! En del av dessa skattesänkningar genomfördes under de åtta år som moderaterna ledde den tidigare Alliansregeringen, andra delar har genomförts de senaste tre åren med en ny moderatledd regering. Moderat politik gör skillnad!
Samtidigt kan man konstatera att vi fortfarande har ett högt skattetryck i Sverige jämfört med de flesta länder, och svenska folket upplever inte alltid att man får valuta för skattepengarna. Det är ett underbetyg till politiken. Med dagens fortfarande höga skattetryck borde vi kunna ha både världens bästa välfärd och världens tryggaste och bäst fungerande land.
Det är lätt att glömma att mycket i Sverige faktiskt fungerar riktigt bra. Men det är också viktigt att inte blunda för att vi fortfarande har allvarliga brister på många områden. Dessa brister löser man inte genom att bara höja skatterna och ösa in mer pengar i verksamheter som inte fungerar.
Dagens regering har målmedvetet börjat renoveringen av Sverige – polisen, kriminalvården, försvaret, energiförsörjningen och infrastrukturen är några exempel. Samtidigt reformerar vi skolan, sjukvården och socialtjänsten, och stramar upp både migrationspolitiken och biståndet. En del reformer spar pengar, andra reformer kräver stora tillskott, men det är då också viktigt att se till att pengarna används till rätt saker.
Parallellt med allt detta sänker vi skatterna. Dels för att det är moraliskt rätt att människor får behålla mer av sina egna pengar, men också för att få bättre fart på den svenska ekonomin i den djupa globala lågkonjunkturen.
Ett grundläggande mål för dagens moderatledda regering är att värna om skattepengarna och därmed kunna sänka och hålla nere skattetrycket samtidigt som det blir mer skattepengar som kan gå till det som är viktigt. Det handlar både om att prioritera rätt saker, stoppa slöseri och onödiga utgifter, och samtidigt förebygga fusk och överutnyttjande av bidragssystemen.
Just detta att värna om skattepengarna är en av de viktigaste saker jag arbetat för under mina snart 20 år som ledamot av Sveriges Riksdag.
Herr talman,
Just att förebygga fusk och överutnyttjande av våra bidragssystem och subventionssystem är en central uppgift för dagens moderatledda regering. Det är därför vi har vidtagit en lång rad åtgärder mot detta inom olika politikområden.
Den idag gällande bidragsbrottslagen infördes dock redan 2007 av den dåvarande moderatledda regeringen. Denna lag gäller endast fysiska personer. Nu går vi vidare med åtgärder mot olika brott kopplade till företagsstöd och statliga subventioner.
Regeringen bedömer att statliga stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer behöver ett särskilt straffrättsligt skydd. Dessa stöd är enligt regeringen utsatta för brottsliga angrepp, och det bedöms finnas en risk för felaktiga utbetalningar med stora belopp. Det finns också indikationer på att många felaktiga utbetalningar inte upptäcks eller anmäls och att det finns ett stort mörkertal. Regeringen föreslår därför att en subventionsbrottslag införs, och därmed ett samlat regelverk för att motverka felaktig hantering av statliga företagsstöd.
Det ärende vi idag ska ta beslut om omfattar flera nya lagregleringar, och bland annat innebär förslaget att ett nytt brott införs, subventionsbrott, som innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas.
Samtidigt utvidgas straffbestämmelsen om subventionsmissbruk som idag gäller EU-stöd till att även omfatta statliga företagsstöd, och det innebär att det blir straffbart att använda stödmedel till andra ändamål än det stödet beviljats för
En myndighet som beslutar om stöd får nu också en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheter upptäcks eller befaras. Underrättelseskyldighet ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag. Att sådan skyldighet inte funnits tidigare är ganska märkligt.
Ekobrottsmyndigheten kommer vara den myndighet som ska handlägga mål om brott mot subventionsbrottslagen, och lagförslagen föreslås börja gälla redan vid årsskiftet, den 1 januari 2026.
Herr talman,
Som politiker har vi, oavsett vilken nivå vi ansvarar för, alltid ett ansvar för att värna om de skattemedel vi kräver in från svenska folket. På alla samhällsområden måste vi värna effektivitet och kloka prioriteringar, och bekämpa fusk, överutnyttande eller missbruk av skattemedel.
Med de enorma summor vi tar in i skatt kommer det alltid att förekomma fel och brister, det är nog ofrånkomligt, men vårt absoluta ansvar är att minimera detta så mycket det bara går. Om inte dettas lyckas så undermineras hela förtroendet för skattesystemet.
Den nya subventionsbrottslagen blir ytterligare ett verktyg för att värna om varje skattekrona vi driver in från det hårt arbetande svenska folket. Jag är mycket nöjd med detta lagförslag och yrkar bifall till propositionen.


Svensk ekonomi bland de absolut starkaste i EU
2025-11-18
EU-kommissionens färska ekonomiska höstprognos ser mycket bra ut för svensk del.
* Sverige väntas få högre tillväxt än genomsnittet i EU både 2026 och 2027.
* Sverige väntas få lägst inflation av alla länder både 2026 och 2027.
* Arbetslösheten i Sverige väntas sjunka tillbaka och minska till den femte högsta i EU 2027.
Det kan jämföras med att den var EU:s tredje högsta när dagens regering tillträdde 2022.
* Den svenska statsskulden kommer stabilt att ligga bland de allra lägsta i EU under både 2026 och 2027
* Sverige kommer vara ett av de länder i EU som har minst underskott i statsfinanserna både 2026 och 2027.
AI, högteknologiska vapen och galna ledare är ingen bra kombination
2025-11-17
Av analyser av kunniga och rapporter i media framgår tydligt att kriget i Ukraina skiljer sig dramatiskt från tidigare krig. Det traditionella kriget kombineras nu med allt mer högteknologi. Drönare utvecklas i snabb takt för olika ändamål, förnödenheter och ammunition levereras med fraktrobotar och Ukraina använder nu tungt beväpnade robotar i stället för soldater för att försvara vissa sektorer vid fronten. Detta är givetvis fantastiskt bra och gör att man kan försvara sig utan att riskera mänskliga soldaters liv.
Även under vattnet används drönare och avancerade system för att angripa fartyg och broar. De flesta "traditionella vapensystem" är idag också datorstyrda eller datorstödda. Elektroniska vapen och motvapen utvecklas också i rasande tempo, GPS-störningar och cyberangrepp används allt oftare. Även idag också underrättelsetjänstens verktyg blir allt mer högteknologiska. Samtidigt utvecklas även vapensystem kopplade till satellitsystem och rymden kan bli ett tänkbart slagfält i framtiden. Och då har jag inte nämnt en massa annan högteknologi inom försvarsområdet, helt enkelt eftersom jag inte själv känner till dem...
Parallellt med detta utvecklas Artificiell intelligens i ett liknande tempo. AI är nu den stora hypen och det finns såklart en massa bra användningsområden för AI som kan underlätta våra liv. Samtidigt är det ingen brist på varningar från insatta att människan riskerar att tappa kontrollen över AI-systemen. Vissa insatta varnar på allvar för att AI kan ta över och rent av utplåna mänskligheten. Det är lätt att skratta åt sådana domedagsteorier, men när man lyssnar på de insatta, inklusive ledande forskare som utvecklat grunderna för AI känner i vart fall jag en oro som inte bara går att vifta bort. Det finns absolut allvarliga risker med att alltför mycket lita på tekniken och att den ska göra olika bedömningar och ta beslut åt oss människor.
Om man kombinerar ett allt mer "intelligent" AI med högteknologiska och ofta datorstyrda vapensystem får man en ganska otäck kombination, särskilt om dessa system hamnar i händerna på terrorister eller galna diktatorer och krigsherrar som exempelvis Putin.
I mina mörkare stunder känner jag att Stjärnornas Krig kanske ändå inte är riktigt så långt borta som vi tidigare trott. Klarar mänskligheten att kontrollera utvecklingen, eller går den nu så snabbt att vi riskerar att tappa kontrollen?
Riksdagsbesök av ukrainska borgmästare och demokratiaktivister
2025-11-13
I tisdags tog jag i sällskap av en grupp riksdagsledamöter från olika partier emot en ukrainsk delegation på besök i Stockholm. Bland annat ett antal ukrainska borgmästare från Lviv-området i västra Ukraina och från Sumy-regionen nära fronten. Dessa regioner samarbetar, och från västra delen av landet försöker man hjälpa kommunerna nära fronten.
Vi fick en del gripande berättelser, bland annat från en kvinnlig borgmästare som bodde bara någon mil från ryska gränsen. Hon beskrev hur hon varje morgon först försökte få en bild av risken för drönare i omgvningen innan hon försiktig tog sig till jobbet inne i staden. Hittills hade hon mist två bröder och en annan släkting i kriget. Men hon vägrar lämna sin kommun och sina kommuninvånare.
Andra borgmästare berättade andra gripande berättelser, och man slås av den enorma ondskan från den ryska sidan. Det är närmast obegripligt att man angriper och dödar fredliga ukrainare, som dessutom ofta i denna region är just de "etniska ryssar" som Putin säger sig vilja "skydda". Många av dem har band till Ryssland och släktingar där. Nu förstör ryssarna deras städer och driver dem på flykt. Det ryska beteendet är en gåta. Det enda man lyckats med är att få i stort sett alla "etniska ryssar" i Ukraina mot sig.

Delegationen besökte även Stockholms Stad och regionföreträdare, och man marknadsförde även ett stort demokratiprojekt "Carpathian Sea Democracy Week" som syftar till fred och demokratisk utveckling i Ukraina. Man är också en av dem som arrangerar evenemang i Almedalen till stöd för Ukraina, och arrangerar även liknande event i Arendal i Norge.
Här berättar man mer om besöket i Sverige och vad det ledde fram till. Länk till facebook.
Som alltid vid dessa möten uttrycker ukrainarna sitt stora tack till Sverige och Sveriges Riksdag, och vi får ofta presenter. Denna gång bland annat två ukrainska dockor tillverkade i Sumy-regionen. De får ta plats i riksdagens presentskåp.

Flaggan jag fick från ukrainska soldater vid fronten får alltid vara med vid alla möten med ukrainska delegationer.

Studieresa till Nordmakedonien
2025-11-12



Nordmakedonien är nog ett av Europas minst kända länder, den sydligaste delen av det forna Jugoslavien. Jag gjorde ett fyradagars besök i landet över förra helgen, tillsammans med fyra riksdagskolleger från olika partier.
Besök hos Stegra
2025-11-05
Det har varit många skriverier om företaget Stegra på senare tid, och i går besökte jag och ett antal riksdagskolleger från olika partier och tre olika riksdagsutskott (Finansutskottet, Näringsutskottet och Miljö- och Jordbruksutskottet) företagets huvudkontor i Stockholm. Vi träffade bland annat VD Henrik Henriksson. Mötet var planerat sedan länge och hade ingen direkt koppling till den senaste tidens skriverier om påstådda finansiella problem. Och vårt besök var inte det minsta hemligt - jag berättade om det i sociala medier före vårt besök.
I media utmålades mötet mer eller mindre som en "mutmiddag" där Stegra skulle försöka få loss statliga pengar till företaget. Men så var inte upplägget alls. Vi fick en mycket seriös och som det kändes saklig presentation av företaget och bygget i Boden, det blev frågor och samtal med VD om finansiering, kalkyler, elförbrukning, ägarstruktur och styrelseförändringar. Vi bjöds inte på någon ”middag” men väl en sallad och nyttig information. Jag ser det som självklart att inte minst vi moderater som representerar ett regeringsbärande parti har ett ansvar att vara väl insatta i denna typ av frågor som kan påverka både statsfinanser, pensionsfonder och sysselsättning.

Föredragning av Stegras VD Henrik Henriksson.

De som följer mig vet min i grunden kritiska inställning till de stora "gröna industrisatsningarna" som delvis baseras på statliga stöd och där även pensionsfonder riskerar pengar. Faktum är dock att huvuddelen av kapitalet i Stegra kommer från externa placerare och från lån i olika banker. De direkta statliga stöden är trots allt ganska begränsade.

Vi fick en grundlig genomgång av det finansiella läget och påståendena i media om "nära förestående konkurs" känns inte rimliga alls. Den "finansieringsrunda" som just nu pågår handlar om att bygga upp extra buffert för att klara möjliga kostnadsökningar över tid. Det verkade inte finnas några akuta likviditetsproblem och bygget fortlöper som planerat. Däremot skulle jag inte våga sia om framtiden - den enorma anläggningen är bara färdig till ca 60% och produktionen av stål ligger åratal bort. Många olika faktorer kommer avgöra om detta projekt blir framgångsrikt eller inte. Inte minst bygger hela affärsidén på att EU går vidare med planerna på att fasa ut utsläppsrätter för utsläpp av koldioxid, vilket tvingar företag att köpa "fossilfritt stål". Personligen tror jag ju inte EU kommer stå fast vid detta eftersom det slår ut stora delar av tysk och centraleuropeisk industri.
Jag står också fast vid min principiella linje - staten bör inte riskera skattebetalarnas pengar i privata industriprojekt. Vare sig som direkta stöd eller genom kreditgarantier. Riskkapital ska komma från marknaden och inte från politiken.

Utdelning av diplom från Kyiv stad och Kyiv Oblast
2025-11-04
I går tog jag emot Vadym från Kyiv som på uppdrag av Stadsfullmäktige i Kyiv/guvernör Klitchko, samt regionfullmäktige i Kyiv Oblast ville dela ut diplom till svenska volontärer som gjort insatser för Ukraina. Jag erbjöd dem att göra detta i riksdagen, och det blev en högtidlig stund i Bankhallen för de inbjudna, som kom från allt från små ideella organisationer till Region Stockholm, Privata företag och Sveriges Riksdag. Ukrainska folket är oerhört tacksamt för det starka svenska stödet och vi bygger nu starka band mellan Sverige och Ukraina som kommer vara till nytta för båda länderna i framtiden. Diplomet till Sveriges Riksdag kommer jag att sätta upp på lämplig plats i Riksdagshuset.


Den 11 december blir det ett spännande seminarium i riksdagen
2025-11-04

Alla försäkringssystem behöver en självrisk
2025-11-03
Jag satt med i Socialförsäkringsutredningen som presenterade sin omfattande utredning i mars 2015. Den var enig om att ersätta karensdagen med karensavdraget. Bland annat efter krav från facket. Jag var också en av dem som drev denna fråga, eftersom jag sett på nära håll hur den gamla karensdagen missgynnade dem som arbetade färre och längre arbetspass varje månad, de fick större avdrag för karensdagen än de som hade vanlig arbetstid. Det gällde inte minst nattpersonal inom vård och omsorg. Vi gjorde karensavdraget mer rättvist.
Utan någon form av självrisk skulle statens kostnad skena. Norge, Danmark och Finland har inget karensavdrag (även om de i stället har andra begränsningar i systemet). I Norge är antalet sjukdagar mycket högre än i Sverige. Även Danmark och Finland har högre sjuktal än Sverige, och i Danmark ökar sjuktalen. Våra tre nordiska grannländer visar att det behövs någon form av självrisk i systemet. Kostnaderna för slopad karensavdrag skulle dessutom bli höga för både stat, regioner, kommuner och privata arbetsgivare. Vem ska betala? En annan fråga är hur sjukvården och andra delar av omsorgen skulle fungera om sjuktalen ökade? Vem ska då göra jobbet? Sossarna vet allt detta, men spelar ett spel.
Ytterligare en fråga till Socialdemokraterna är hur man kan föreslå avskaffat karensavdrag från 1 januari 2026 utan att ha satt av en enda krona till detta i sin budgetmotion för 2026? Kostsamma löften blir inte gratis för att Socialdemokraterna låter bli att redovisa kostnaden i sin budget.
Sverige har testat tidigare att slopa karensdagen på 1980-talet. Det slutade med så höga sjuktal att man blev tvungna att återinföra karensdagen 1993, varefter sjuktalen gick ned igen.. (Under pandemin hade vi också en kort period utan karensavdrag, detta för att försöka minska smittspridningen).
Jag håller med om att dagens karensregler slår lite orättvist, de som har möjlighet att arbeta hemifrån kan i vissa fall arbeta även om de är lite sjuka, medan de som måste vara på jobbet kanske inte kan det. För vissa yrken och sektorer kan det finnas skäl att se över reglerna genom exempelvis högre sjuklön från arbetsgivaren. Men detta bör kunna lösas i branschvisa kollektivavtal för just dessa branscher, och inte genom generellt avskaffat karensavdrag.
Oktober 2019 - enda gången jag prytt Expressens löpsedel
2025-11-02
För sex år sedan, den 30 oktober 2019, var första (och troligen även sista) gången jag hade den tvivelaktiga äran att pryda Expressens löpsedel. Jag hängdes ut av Expressen som ”motståndare till klimatkrisen” (är förresten inte alla motståndare till den så kallade klimatkrisen? Jag trodde det var själva grunden för klimatpolitiken, men vad vet väl jag...)
Jag är ganska stolt över att jag förutsåg allt det elände den extrema klimatpolitiken skulle ställa till med. Då vågade få protestera, det var lika ”tabu” som det tidigare var att kritisera invandringspolitiken. Själv vägrade jag dock att rösta för klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket: så här i efterhand är jag glad att inte behöva bära ansvaret för de samhällsskador de lagarna fört med sig.
Nu har väldigt många vaknat, både i Sverige o EU. Insett att klimatpolitiken riskerar hela EU:s framtid. Jag är glad över att i Sverige har den moderatledda regeringen städat bort en hel del av de värsta avarterna. Men det finns tyvärr mer att städa bort.
Jag tycker jag var ganska nyanserad i Expressen. De hade medvetet fultolkat ett inlägg jag gjort om att "klimatkris" var ett nytt "modeord" för att förstärka bilden av de klimatförändringar som alla inser sker hela tiden. Men tänk om fler hade haft det kritiska tänkandet jag efterlyste då? Tänk så mycket färre meningslösa "klimatlagar", "klimatskatter" och "klimatåtgärder" vi hade haft, och tänk så mycket färre bortkastade skattepengar vi haft på olika gröna bubblor och olönsamma klimatprojekt.
I dag kan vi konstatera att klimatmålen i EU såklart är helt orealistiska och kommer aldrig bli verklighet, helt enkelt för att väljarna kommer rösta bort de politiker som försöker. Politik måste gå i takt med väljarna både i denna och andra frågor, vara realistisk och baseras på fakta och konsekvensanalyser. Jag tror vi kommer se en reviderad klimatpolitik i EU snabbare än de flesta verkar tro.


Danmark ger som väntat upp försöken om att få igenom Chat Control
2025-10-31
I går meddelade danska media att det danska ordförandeskapet i EU gett upp försöken att ena medlemsländerna om Chat Control. Det stämmer väl med de rykten jag hört på EU-nivå - ingen tror att detta kommer bli verklighet, protesterna växer i många länder. Förhoppningsvis har nu det sunda förnuftet segrat och Chat Control har nått vägs ände. Låt oss hoppas. Att massövervaka invånarna för att komma åt ett visst brott hör inte hemma i en rättsstat, kampen mot barnpronografi får ske med andra metoder.
Jag har i likhet med mina partivänner i EU-parlamentet varit hård motståndare till detta förslag från den dag det för första gången dök upp, och är såklart nöjd idag.

Riksdagsmotion (14): Stopp för godtycklig indragning av körkort
2025-10-30
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1776 av Jan Ericson (M): Stopp för godtycklig indragning av körkort
Länk till motionen
Innehav av körkort är helt avgörande för många människors möjlighet att klara vardagslivet och sin försörjning. Det är därför exempel på godtycklig indragning av människors körkort leder till så omfattande samhällsdebatt. Exemplet där en ung ambulanssjuksköterska fick sitt körkort indraget av helt godtyckliga skäl på grund av påstådd hög alkoholkonsumtion var ett upprörande exempel i raden (hon fick sedan rätt och återfick sitt körkort, men skadan för henne var stor eftersom hon behövde körkortet i sitt arbete).
I vissa fall måste körkort återkallas av omtanke om såväl körkortshavaren själv som andra människor. Den som upprepade gånger kör rattonykter, eller den som på grund av allvarliga medicinska diagnoser (exempelvis långtgående demens), eller som genomgår en tillfällig medicinsk behandling som medför allvarliga hinder mot att köra ett fordon ska naturligtvis inte anses som lämplig bilförare. det kan gälla tillfälligt eller permanent. Men en sådan prövning måste göras noggrant.
Handlar det om upprepad rattonykterhet kan indraget körkort gälla tillfälligt i avvaktan av att personen tagit tag i sitt missbruk och bevisligen kommit ur detta. Handlar det om medicinska faktorer måste indragningen ske efter samråd med den enskilde körkortshavaren och dennes läkare, där den drabbade får ge sin syn på saken före beslut. Om det är tillfälliga hinder bör indragningen bara gälla en begränsad tid.
Om den enskilde överklagar beslut om indraget körkort måste detta prövas skyndsamt. De exempel vi sett på godtycklig indragning av körkort på grund av teoretiska beräkningar av människors eventuella alkoholkonsumtion får under inga omständigheter användas för denna typ av långtgående beslut.
Glädjande nog kom nyligen besked från Transportstyrelsen om att man nu föreslår att peth-test inte längre ska ligga till grund för indragning av körkort. Förslaget har nu skickats ut på remiss. Beskedet innebär att min och mina kollegers motion redan till en del har tillgodosetts, innan motionen ens hunnit behandlas av riksdagen. Men det finns mer i motionen som behöver uppmärksammas och beaktas. Framförallt är det viktigt att tillfälliga medicinska hinder inte medför permanent indragning av körkortet.
För övrigt anser jag att samtliga som drabbats av indragning av körkort enbart till följd av peth-test av alkoholkonsumtion bör få skadestånd av staten och att alla ska får tillbaka sina körkort omedelbart.
Folkräkning ger resultat
2025-10-30
Vi vill ha ordning och reda i Sverige. Vi ska veta vilka som bor här eller vistas här, och vi ska veta att de ersättningar och bidrag som betalas ut går till rätt personer och följer reglerna. Detta är viktigt både för samhällsekonomin och tilltron till systemen, men också för att bekämpa de kriminella gängens ekonomi.
Därför genomför vi nu en folkräkning i flera delar – för att få en bättre bild av vilka som bor i Sverige och för att förbättra folkbokföringen. Det ger resultat. Skatteverket genomför allt fler kontrollbesök, och under förra året avregistrerades över 20 000 personer från folkbokföringen efter att ha utvandrat utan att anmäla det. Samtidigt har man också lyckats avregistrera betydligt fler falska identiteter än tidigare tack vare ett riktat arbete.
Parallellt med detta fortsätter Utbetalningsmyndigheten sitt arbete med att upptäcka fusk och felaktiga utbetalningar. Det är en annan del av regeringens politik för att motverka fusk med folkbokföring och bidragsutbetalningar.
Nytt förenklat regelverk kring bygglov
2025-10-30
Förra veckan tog riksdagen beslut om en lång rad förändringar och förenklingar i Plan- och Bygglagen. Genom ändringarna ska fler åtgärder kunna utföras utan krav på bygglov och utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser. Fler och större åtgärder ska också kunna vidtas i områden som inte omfattas av detaljplan. Bland annat kommer större tillbyggnader att kunna byggas utan bygglov, för småhus slopas bygglov för fasadändringar och det blir lättare att inreda vindar i bostadshus.
De samlade lagändringarna i propositionen kommer underlätta för många människor och kommer också spara stora pengar för den som bygger. Dessutom blir det mindre jobb för kommunernas bygglovsenheter. Lagändringarna träder ikraft 1 december 2025.
De fyra oppositionspartierna försökte stoppa en rad av de förändringar som beslutades i hela 16 olika motioner från S, V, C och MP. Vänsterpartiet ville stoppa hela propositionen och samtliga förenklingsförslag, medan de övriga tre partierna ville försvaga förbättringarna eller krångla till reglerna på annat sätt. Regeringspartierna vann dock samtliga omröstningar.
Aftonbladets drev visar hur valrörelsen kommer se ut
2025-10-29
Aftonbladets försök att skapa en "skandal" genom att berätta att statsministerns dotter bjudit hem studiekamrater till Harpsund väckte reaktioner i morse, men under dagen har detta svängt till en mycket hård kritik mot Aftonbladet för deras metoder att jaga unga människor för att försöka få en bra story.
Statsministern i Sverige disponerar två bostäder under sin ämbetstid, Sagerska Huset och Harpsund. Båda dessa bostäder disponerar han på det sätt han själv önskar, med beaktande av de säkerhetsregler och annat som gäller. Att statsministern bjuder in både familj, privata vänner, studenter, elever, organisationer och andra är helt enligt reglerna. Liksom att han firar sina och andras högtider där. Jag tycker det är fint att dessa vackra byggnader visas upp för fler än en mycket exklusiv och liten politisk elit.
Media verkar också ha "glömt" att tidigare statsminister Göran Persson hade sin egen bröllopsfest på Harpsund. Samma sak gäller tidigare s-ministern Björn Rosengren. Jag kan inte minnas att det ifrågasattes av media?
Vi har mycket tydligt två olika måttstockar i Sverige. Det en moderat eller borgerlig statsminister gör bedöms enligt andra regler än det som ledande socialdemokrater gör. Det är faktiskt ganska otroligt att Aftonbladet beter sig som man gör. Och vi vet nu hur det kommer se ut under valrörelsen. Vi moderater kommer prata politik, Socialdemokraterna och deras hejdukar i media kommer försöka skapa skandaler. Sorgligt för Sverige.
Här en beskrivning av den aktuella frågan från statsministerns hustru Birgitta Edh. Läs och fundera sedan över var det klandervärda finns i att statsministerns dotter tog med sig vänner hem för att grilla i sina föräldrars bostad? Finns det någon förälder som inte upplåtit sitt hem för sina barn när de bjudit hem vänner? varför skulle inte statsministerns barn få göra det?

Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
2025-10-29
Förra veckan tog riksdagen beslut om att kriminalisera såväl oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Samtidigt skärptes straffen för tvångsäktenskap och barnäktenskap genom att det blir straffbart även att underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Viktig lagstiftning för att skydda unga flickor från övergrepp i religionens eller de kulturella normernas namn. Lagen träder ikraft redan den 1 december i år.

Riksdagsmotion (13): Förbjud samhällsfarlig aktivism
2025-10-29
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1742 av Jan Ericson (M): Skärpt lagstiftning mot samhällsfarlig aktivism
Länk till motionen
Sveriges grundlagsskyddade demonstrationsfrihet och yttrandefrihet är en värdefull del av svensk demokrati. Men dessa rättigheter får samtidigt inte innebära att demonstrationer och manifestationer blir samhällsfarliga. Vi har de senaste åren sett ett antal exempel på hur aktivister blockerat vägar vilket medfört att exempelvis inte blåljusfordon kunnat komma fram, man har gjort aktioner som stör flygtrafiken, och man har blockerat ingångar till Sveriges Riksdag vilket hindrat det demokratiska arbetet.
En förutsättning för att demonstrationsfrihet ska fortsätta ha ett starkt folkligt stöd är att man inte upplever att aktioner och demonstrationer bedrivs på ett sätt som allvarligt stör viktiga samhällsintressen. Det finns därför anledning att se över lagen. Inte för att inskränka demonstrationsfriheten och yttrandefriheten, men för att anvisa aktioner till lämpliga platser och förbjuda aktivism på sådana platser där det medför, en ofta avsiktlig, störning av viktiga samhällsfunktioner. Självklart borde det finnas ett uttryckligt förbud med kännbart straffansvar mot att blockera vägar eller störa flygtrafik. Det ska inte heller vara tillåtet att blockera ingången till ett kommunhus eller Sveriges Riksdag.
Vänstertidningen ETC publicerade en debattartikel häromdagen med allsköns vänsterextrema undertecknare som gör sin egen tolkning av min motion i under rubriken "begränsning av demonstrationsfriheten". Man skriver utan att skämmas så här om min motion: "Samtidigt har M-politikern Jan Ericson lagt en motion om förbud mot “samhällsskadlig aktivism – i praktiken ett stopp för demonstrationer utanför kommunhus och riksdag".
Dessa vänsteraktivister klarar alltså inte att se skillnaden mellan att blockera entréer till riksdagen/ett kommunhus, och att få demonstrera utanför husen? Detta visar att ny lagstiftning behövs - vänstern klarar helt enkelt inte att hålla isär demonstrationer och manifestationer å enda sidan och aktivism, skadegörelse och hot mot demokratin och viktiga samhällsfunktioner å den andra. Då måste vi hjälpa dem med tydliga regler. Demokratin och demonstrationsfriheten hotas inte av att man demonstrerar med värdighet på lämpliga platser. De flesta engagerade människor tycker det är högst rimligt.
Svenska ministrar har högst närvaro på EU-möten av alla länder
2025-10-28
I dag redovisar Europaportalen att Sverige sticker ut som det land där ministrarna har högst närvaro på EU:s ministermöten (Europeiska Rådet) av alla medlemsländer. Allra högst närvaro har finansministern. Mätperioden är 18 oktober 2022 till 31 juli 2025, alltså i sin helhet under den moderatledda regeringens tid.
Detta visar att dagens regering tar EU-frågorna på allvar och tar för sig i diskussionerna i EU. Det är en stor kontrast till hur det såg ut åren 2015-2022 när vi gång efter gång fick klart för oss att Sverige tappat inflytande över viktiga frågor när man valde att skicka tjänstemän som representerade Sverige när andra länder skickade ministrar.
De länder som toppar närvaron är Sverige, följt av Finland, Danmark, Estland och Benelux-länderna.

Paneldebatt om ungas inflytande i EU
2025-10-28
I dag deltog jag i en paneldebatt i Göteborg på en konferens om ungas inflytande i EU, i regi av MUCF, Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor.
I paneldebatten framhöll jag värdet av att unga engagerar sig i föreningslivet och i politiska ungdomsförbund (och framhöll diskret att Moderata Ungdomsförbundet är Sveriges största politiska ungdomsförbund för dem under 25 år). Att engagera sig i kommunpolitiken är dessutom ett bra sätt att lära sig hur politik fungerar.
När det gäller EU som sådant framhöll jag att för många unga är EU något man levt med hela livet och att det är något naturligt som bara finns där. Det kan därför vara bra att peka på alla de beslut EU tagit genom åren om allt från möjligheten att studera och arbeta inom hela EU till möjligheten att delta i Erasmusprojekt, slippa passkontroller och kunna använda samma internet och mobilkommunikation inom hela EU. Men framförallt är EU ett fredsprojekt. Jag berättade om mina möten med ukrainska ungdomar på flykt i Sverige och hur kriget förstört deras möjligheter att både studera och skapa sig en framtid i Ukraina. Utan fred spelar annat mindre roll. och sedan EU bildades har det inte varit några krig mellan länderna i EU.
Andra frågor som berördes är skolas roll för att ge eleverna kunskap om demokrati och om EU. Vi var ganska överens om att kunskapen om EU, hur beslut fattas, vad man beslutar om och hur EU fungerar är mycket dålig bland både unga och äldre, för att inte tala om journalisterna. Även inom politiken finns stora kunskapsbrister.
I en intervju efteråt med LSU (ungdomsorganisationernas paraplyorganisation) framhöll jag också att EU-kommissionen och EU-politikerna har ett stort ansvar. Om det upplevs att de hela tiden försöker kapa åt sig mer makt och mer pengar på medlemsstaternas bekostnad kommer engagemanget och intresset för EU att riskera att bytas mot en motvilja.
Regeringen backar om tvångsinlösen av vapen
2025-10-27
Förslaget om att tvångsinlösa vissa vapen har väckt stor ilska i vapenkretsar. Vi är många i den moderata rilksdagsgruppen som har kritiserat förslaget internt och påpekat att en moderatledd regering rimligen inte kan ta beslut om att tvångsinlösa lös egendom som har anskaffats lagligt.
I dag kommer beskedet - den som har vapen av typ AR15 och liknande och har tillstånd för detta kommer att få behålla sitt vapen och kunna fortsätta använda det för jakt som förut. (För användning inom sportskytte föreslogs inga förändringar eller inslkränkningar alls i det tidigare förslaget och det blir självklart inga nu heller). Det blir alltså ingen tvångsinlösen av vapnen. Däremot beviljar inte polisen nya tillstånd till jakt för dessa vapentyper sedan den 1 augusti i år. Men den som redan har ett tillstånd får alltså behålla det.
Denna lösning är exakt den vi förespråkat från många i den moderata riksdagsgruppen, med vår kollega Sten Bergheden i spetsen - den i riksdagsgruppen som har i särklass bäst koll på dessa frågor. Inga nya tillstånd, men den som redan har tillstånd ska få behålla detta. Och få behålla sitt vapen och använda det för såväl jakt som sprotskytte. Det är så det ska fungera i en rättsstat.
Tyvärr har många av oss, inklusive jag själv, delvis blivit vilseledda när det första förslaget om tvångsinlösen presenterades. Vi fick inte hela bilden och det dröjde ett tag innan jag själv fick klart för mig hur feltänkt förslaget var, utöver det pricipiella problemet att det inte gick ihop med grundläggande rättsprinciper. Många mail och en del samtal och diskussioner i sociala medier med vapenägare har lärt mig en massa i frågan, och sedan dess har jag med kraft försökt föra fram vad jag tycker.
Jag har i sociala medier påpekat att det ännu inte finns någon proposition om tvångsinlösen av vapen, eftersom jag haft kännedom om att det pågått omfattande diskussioner under lång tid. Jag har därför bett upprörda vapenägare och jägare att avvakta lite. Idag kan vi konstatera att politiken (inte minst den moderata riksdagsgruppen) vann över myndighetsaktivister och vissa tjänstemän i regeringskansliet som lade fram ett lagförslag utan konsekvensanalyser, utan tillräcklig kunskap i frågan, och utan att ta hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Jag är glad över att politiken nu landar rätt i frågan. Det finns absolut anledning att motverka att väldigt farliga vapen förekommer alltför mycket i samhället, men sådana begränsningar ska göras på ett rättssäkert sätt.
Nu ser vi fram mot en riktigt bra proposition om en ny vapenlag där det finns en mängd bra förslag som vapenägare efterfrågat. Jag tror att landets jägare och sportskyttar kommer bli nöjda med helheten i den nya lagen.
Det som nu hänt i vapenfrågan visar hur viktigt det är med engagerade riksdagspolitiker. Utan den moderata riksdagsgruppen hade detta förslag knappast förändrats på detta sätt.
Mycket trevlig och positiv moderat arbetsstämma
2025-10-25
Sedan i torsdags pågår den moderata arbetsstämman i Västerås, och den avslutas i morgon vid lunchtid. Under stämman har mängder av kloka beslut fattats och efter att dels ha deltagit i de västsvenska moderaternas förberedande arbete inför stämman och även avlyssnat ett antal debatter och följt besluten kan jag konstatera att det inte är mycket av stämmans beslut jag har kritiska synpunkter på. Det är nog faktiskt en av de partistämmor och arbetsstämmor jag varit på där tonen varit som allra bäst och stämmodelegaterna i allt väsentligt dragit åt samma håll. På detta sätt blir stämman ett utmärkt avstamp inför valet.
För egen del har jag inför stämman engagerat mig lite extra i två frågor, där mina åsikter delas av Moderaterna i Västra Götaland (MVG). Vi ville ha tydliga beslut och ännu skarpare skrivningar dels om att värna den småskaliga vattenkraften och stoppa utrivningar mot markägarens vilja, dels att stoppa alla gröna kreditgarantier till privata företag för att motverka att skattebetalarnas pengar riskeras i projekt som exempelvis Northvolt eller Stegra. Båda dessa förslag nådde framgång och moderaterna har nu en mycket tydlig partilinje i dessa frågor.

I går höll finansminister och förste vice partiledare Elisabeth Svantesson ett mycket bra stämmotal där hon beskrev vilka samhällsproblem vi tog över efter Socialdemokraterna, hur vi har bekämpat dessa, och ur vi nu både kan stötta hushållen och investera i samhället på olika områden. Hon beskrev också moderaternas syn på framtiden och det var ett tal som ingav hopp och en tro att Sverige nu kommer fortsätta utvecklas i rätt riktning. Elisabeth gjorde exakt det jag tycker vi ska göra i valrörelsen - berätta om problemen S lämnade efter sig, berätta hur vi vänt utvecklingen, och ge framtidstro genom att berätta om den politik vi vill föra efter valet 2026. Alla tre delarna behövs.

I dag höll statsministern sitt stämmotal och det var faktiskt ett av de bästa tal jag hört från honom, och det bästa talet från en statsminister på många år. Ett starkt ideologiskt och entusiasmerande tal, där fokus låg på att vår politik är rättvis för alla dem som är laglydiga medborgare som arbetar och sliter, men där vi inte lägger fingrarna emellan för den som inte vill försörja sig själv trots att man skulle kunna, eller den som begår brott mot andra människor. Och att vi moderater bevisligen kan samla majoriteter för att få saker gjorda när den andra sidan inte är överens om något alls. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik, vi har visat att vi kan skapa en politisk majoritet, till skillnad mot tidigare S-regeringar där man inte fick igenom tre av sina budgetar, där man förlorade hundratals voteringar, där statsministern tvingades avgå flera gånger, där ett parti hoppade av regeringen och där man tvingades göra ett dyrt avtal om miljarder med en politisk vilde (tidigare v-ledamot). Skillnaden mot denna mandatperiod är enorm.
Om moderaternas ledande företrädare fortsätter leverera så här bra under det kommande valåret och inte minst i slutdebatterna före valet tror jag moderaterna kommer göra ett riktigt bra val i september nästa år. Och jag tror chansen för en fortsatt moderatledd regering är god.
Fantastiskt bra att Ukraina vill köpa JAS-plan
2025-10-22
Dagens besked att Sverige och Ukraina undertecknat en avsiktsförklaring om att Ukraina ska köpa 100-150 flygplan av JAS Gripen var givetvis mycket välkommet för båda länderna. Och en stor framgång för det arbete som under lång tid pågått bakom kulisserna från olika håll för att komma fram till detta.

Onödigt med sekretess kring gröna projekt - men ingen stor sak
2025-10-22
I dag avgjorde riksdagen frågan om "Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt". Detta förslag har väckt en del debatt och jag förstår detta, särskilt med tanke på uppmärksamheten kring de stora projekten Northvolt och Stegra.
Jag ska nu kortfattat förklara vad detta ärende egentligen går ut på.
Enligt en EU-förordning ska ett företag kunna ansöka om att få ett projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt, om projektet uppfyller vissa kriterier och verkar för nolluttsläpp av växthusgaser. Att bli ett projekt blir erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt medför en ”prioritetsstatus”, vilket bland annat innebär att det finns striktare tidsfrister för prövning av tillstånd för sådana projekt. De strategiska projekten måste dock fortfarande uppfylla alla relevanta materiella krav som gäller för tillstånd, t.ex., miljöskyddskrav, och genomgå alla formella steg av de tillståndsprocesser som är aktuella för projektet.
Det finns däremot inga bestämmelser i EU-förordningen som ger strategiska nettonollprojekt rätt till eller förtur till ekonomiska stöd i Sverige jämfört med andra projekt. Att bli erkänd som strategiskt projekt innebär alltså ingen direkt tillgång till finansiellt stöd med svenska skattemedel. Den föreslagna paragrafen innebär ingen ändring i fråga om sekretess vid tillståndsansökan eller vid ansökan om ekonomiskt stöd för ett strategiskt projekt. Det kommer alltså finnas samma möjlighet att granska företag som ansöker om exempelvis stöd som det finns idag.
Varför föreslår då regeringen en ny sekretessbestämmelse? De uppgifter som ska ingå i en ansökan om erkännande kan vara av mycket känslig natur för projektägaren. Ett offentliggörande av sådana uppgifter kan enligt regeringen leda till ekonomisk skada för projektägaren, inte minst om ett konkurrerande företag tar del av uppgifterna. Exempel på uppgifter som kan behövs lämnas är uppgifter om bästa tillgängliga teknik och affärsplan som utvärderar projektets ekonomiska bärkraft. Det är viktigt att främja verksamhetsutövares möjlighet få projekt erkända som strategiska projekt, genom att det finns ett visst mått av sekretess för sådana känsliga uppgifter som kan behöva ingå i en ansökan om erkännande.
Myndigheters verksamhet som består i erkännande av ett projekt som ett strategiskt nettonollprojekt omfattas enligt regeringens bedömning inte av befintlig sekretesslagstiftning, eftersom ett erkännande varken innebär att projektet får tillstånd eller finansiellt stöd. På grund av detta föreslår regeringen en ny lagregel till skydd för affärs- och drifthemligheter i ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt. Denna paragraf är när det gäller sekretessens styrka och hur lång tid sekretessen kan gälla utformad på samma sätt som befintlig sekretesslagstiftning till skydd för enskilda i statliga myndigheters verksamhet vad gäller bl.a. tillstånd och stöd och som relaterar till näringslivet.
Det har funnits vissa kritiska röster i den moderata riksdagsgruppen, och jag är en av dem. Vi har inte varit riktigt nöjda med hur detta ärende hanterats av Näringsdepartementet. Bland annat anser vi att det är onödigt med en sekretessregel, och att den faktiskt går längre än vad EU kräver. Regeringens motiv till detta är att man vill att Sverige ska erbjuda ett tryggt regelverk som får företag att välja Sverige som bas för sin verksamhet. Jag har också påpekat att det redan finns en lag som skyddar företagshemligheter och att den nog egentligen borde räcka. Regeringen gör en annan bedömning. Jag anser också att det är fel att ge en viss bransch särskilda förmåner i tillståndsprocesserna som inte tillkommer andra företag, bara för att det handlar om "klimatpolitik". Men det sista är ju ett beslut av EU som Sverige måste följa.
För egen del kan jag ändå konstatera att det rimligen inte blir några direkt allvarliga konsekvenser av beslutet. Dels eftersom det redan idag är mycket som döljs i offentliga handlingar enligt dagens skyddande lagstiftning (lagem om företagshemligheter mfl), samt att beslutet inte innebär någon förtur eller rätt till några statliga stöd. Vi har ju dessutom stoppat möjligheten till gröna kreditgarantier via Riksgälden till denna typ av projekt. Att gå emot regeringens proposition kändes därför inte rimligt. Att en lag möjligen känns lite onödig känns inte som ett skäl att gå emot sin egen regering.
Att företag kan göra ansökningar och ha kontakter med myndigheter utan att deras företagshemligheter blir offentlig handling är rimligt. Om det inte var möjligt skulle inga lägga tid eller resurser på att utveckla teknik och produkter. Så frågan är inte om företagshemligheter ska skyddas, utan hur det ska ske.
Moderata riksdagsgruppen hade uppe frågan gruppmötet i går kväll (vi tar alltid upp alla ärenden som ska avgöras under veckan på våra gruppmöten). Vi enades om att ställa oss bakom propositionen, och idag beslutade en enig riksdag i ärendet. Det blev inte ens någon votering, alla partier ställde upp på regeringens förslag.
Min syn på grundlagsfrågan
2025-10-20
I morgon har det dykt upp ett nytt ärende på riksdagens föredragningslista och det är en omröstning om ett förslag till folkomröstning om förlaget till skärpning av reglerna för förändring av Sveriges grundlag.
I dag tas beslut om grundlagsförändringar med enkel majoritet, en gång före ett riksdagsval och en gång med enkel majoritet efter valet.
Förslaget som partierna enades om är att det fortfarande ska kunna väckas förslag om grundlagsändring som avgörs med enkel majoritet före ett riksdagsval. Men i den andra omröstningen efter riksdagsvalet ska det krävas 2/3 majoritet. Detta för att göra det lite svårare att med små majoriteter göra förändringar i svensk grundlag.
Förslaget till folkomröstning kom lite oväntat från SD, som i grundlagsutredningen stod bakom det förslag som prsenterades. Man nämnde inte heller något om folkomröstning i samband med debatten före riksdagens beslut den 1 oktober i år. Någon större samhällsdebatt om förslaget eller reaktioner från allmänheten mot förslaget att skärpa reglerna för grundlagsändringar har jag inte eller sett till. Så det är en gåta varför SD knappt två veckor efter beslutet plötsligt bestämde sig för att kasta in frågan om folkomröstning i ärendet.
I sak har SD dessutom konstiga argument för en folkomröstning. Man antyder tex att de förändringar av migrationspolitiken som regeringen vill genomföra och som skulle kräva grundlagsändringar, exempelvis några frågor rörande migrationspolitiken, skulle bli omöjliga att genomföra om det krävs 2/3 majoritet. Detta är helt enkelt fel. Om man går på utredningens förslag betyder det att de nya reglerna om 2/3 majoritet fastställs med enkel majoritet efter valet 2022, och därefter gäller 2/3 majoritet nästa omröstning om grundlagsändringar, dvs före och efter valet 2030. De grundlagsändringar som regeringen nu vill få igenom kommer därnmed att avgöras med enkel majoritet efter valet 2026.
I sak tycker jag det är bra att vi gör grundlagsändringar lite trögare och att det krävs starkare stöd för dem. Det blir ett starkare skydd för grunderna i vår demokrati. Grundlagsändringar ska inte användas för att driva igenom sakpolitiska frågor som har ett knappt stöd i riksdagen. Grundlagen ska vara en stabil bas för demokratin i stora och viktiga konstitutionella frågor och basala rättighetsfrågor, och det finns en poäng i att det ska krävas en stor majoritet i riksdagen för att förändra grundlagen. Övriga sakpolitiska frågor hanteras med fördel i vanlig lagstiftning med enkel majoritet.
Vi vet att vänstersidan vill grundlagsskydda en massa saker som vi på borgerliga sidan säger nej till. Vänstersidan vill tex grundlagsskydda Public Service, vissa röster vill grundlagsskydda klimatpolitiken, andra vill grundlagsskydda asylpolitiken. Jag har rent av hört ledamöter föreslå grundlagsskydd av strandskyddet. Vänstersidan har många fler förslag om rent sakpolitiska grundlagsförändringar och jag ser ett värde i att detta med nya regler blir mycket svårt att tvinga på svenska folket. De grundlagsändringar vår sida vill göra är oftast mindre kontroversiella och bör oftast kunna få tillräckligt stöd från riksdagen för att gå att få igenom. Jag ser därför fler politiska fördelar än nackdelar med de skärpta reglerna.
Den moderata riksdagsgruppen beslutade ikväll att inte stödja kravet på folkomröstning. Vi anser att det beslutade förslaget tydligt stärker grundlagen och skyddet för demokratin. En folkomröstning hade varit rimligare om det funnits beslut om att försvaga grundlagen och skyddet för demokratin eller försvaga mänskliga fri- och rättigheter. Nu är det tvärtom.
Integration och "tvångsblandning" av människor är olika saker
2025-10-20
Vänstersidans olika förslag om tvingande blandning av människor med olika etnisk bakgrund kan tyckas harmlös, men när man börjar titta på olika förslag som lyfts av främst S och V finns det anledning att reagera starkt.
Det började med att S i en arbetsgrupp gick ut hårt och föreslog att man skulle styra befolkningens bosättning på olika sätt, framförallt driva människor från utanförskapsområden med stora sociala problem att bosätta sig i mer välmående villaområden, där politiken tvångsvis skulle uppföra hyreshus bland villorna. När kritiken blev hård tonade man ned de mest radikala ideerna, och talade hellre om att man ville ha olika typer av bostäder i utanförskapsområdena. Men Hyresgästföreningen (starkt kopplad till S) gick samtidigt ut med illustrerade exempel på hur kommunerna tvångsvis borde lösa in delar av stora villatomter för att kunna uppföra hyreshus mellan villorna.
Det är värt att påminna om att den tidigare S-regeringen tillsatte en utredning om att öka kommunernas möjlighet till förköp av villor "av sociala skäl", dvs bland annat för att "underlätta integrationen". Den moderatledda regeringen ändrade utredningens direktiv och tog bort det här med sociala skäl, vilket S protesterade mot. Om S på nytt hamnar i regering lär säkert frågan återkomma. Man undrar varför om man samtidigt säger att man backat från förslagen om att tvångsvis lösa in mark för att bygga hyreshus i villaområdena?
Vänsterpartiet i Stockholm är mer rakt på sak. Bostadsborgarrådet som är vänsterpartist säger att "Villaägarna måste anpassa sig". Underförstått, villaägarna ska inte få bo i sina lugna trygga bostadsområden utan måste anpassa sig till otryggheten i förorterna. Troligen vill V lösa detta genom att flytta socialt oroliga grupper av människor till villaförorterna. Alla ska tvingas uppleva kaos, brottslighet och social oro, ingen ska komma undan. Det framgår inte om man på riktigt tror att detta skulle minska främlingsfientligheten i Sverige.

På samma linje går tidigare förslag om "bussning" av elever från stökiga invandrarområden till mer välfungerande skolor i andra delar av en stad eller kommun. Tanken är att eleverna i väl fungerande skolor ska lyfta elever från utanförskapsområdena. Effekten där det har prövats har tyvärr ofta snarare varit att de tidigare studiemotiverade eleverna dragits ned av att klassen fyllts på med elever med sämre intresse av studier. Mer stök och bråk och oroligare klassrum är inte ett pris som föräldrarna till de ursprungliga barnen vill betala. Barn ska inte användas som integrationsmedel på det sättet.
Jag tycker det finns all anledning att se upp. Röstar man på S, V och MP så är risken stor att deras vilja att tvångsintegrera människor kommer leda till en del hårresande beslut som går ut över många människor. Vilja finns definitivt hos vänstersidans politiker, även om man lär hålla låg profil i dessa diskussioner under tv-debatterna i valrörelsen.
Jag inser att alla förslag av denna typ är välmenande. Man vill på riktigt underlätta den integration som blivit närmast omöjlig när Sverige under så kort tid tagit emot så enormt många människor med helt annan kultur, utbildningsnivå och religion. Men förslagen slår fel. Om man vill minska främlingsfientligheten och gynna integrationen måste det börja hos människorna i förorten. Det är dom som måste vilja integreras och anpassa sig, inte majoritetsbefolkningen, det är dom som måste anstränga sig för att skaffa jobb, utbilda sig och lära sig svenska. Om de som bor i de mer väl fungerande områdena upplever att de påtvingas sociala problem som försämrar deras egen boendemiljö eller barnens skolgång kommer det leda till kraftiga motsättningar i samhället och ett hat mot invandrare som jag inte tror någon vill se. Ibland måste man tänka ett steg längre.
Invasiva arter är ofta inte ett nationellt problem utan ett lokalt
2025-10-19
Det här med invasiva arter har ju diskuteras mycket i media, och både på EU-nivå och i Sverige diskuteras vilka arter som ska omfattas och hur de ska bekämpas. Personligen tycker jag hela debatten är konstig.
Det är till att börja med svårt att förstå prioriteringarna i det svenska förslaget från ansvarig myndighet (Naturvårdsverket) där man undantar två av de invasiva arter som är ett stort problem i stora delar av landet. Det handlar om mördarsniglar och det handlar om kirskål. Dessa två arter förstör enorma mängder odlingar både för bönder och trädgårdsodlare i stora delar av landet. Men dessa vill inte myndigheten ta med på sin lista "eftersom det ändå inte går att bekämpa". I stället väljer man ut andra arter som exempelvis vresros och lupiner som i stora delar av landet inte är något som helst problem.
Det myndigheten missar är att problem med invasiva arter oftast är lokala eller regionala - inte nationella.
I vissa delar av landet är tex lupiner ett jätteproblem. Jag har själv sett det i delar av Mellansverige där lupinerna helt har tagit över i princip all mark och trängt ut all annan växtlighet. Definitivt mycket invasiva. I mina trakter är lupiner inget problem alls, de trivs inte särskilt bra och förekommer främst i dikeskanter och i slänter längs motorvägarna, och i trädgårdar vid gamla torp. De stör ingen alls. Hemma i min by växer de på samma ställen som de gjorde när jag var barn och cyklade förbi, Och det är 50 år sedan. De är enligt min åsikt en traditionell svensk växt som under århundraden funnits framför torp och stugor, och som dessutom lockar massor med insekter som vi också vill värna. Faktum är att lupiner är ganska kräsna med var de växer. Jag lyckas inte ens få dem att trivas i min egen trädgård, och då är jag ärligt talat ganska bra på det här med trädgård och växter.

Vresrosor är ett annat exempel. Det är en ursvensk växt som funnits i trädgårdar i hundratals år. Ute vid stränder längs västkusten är de ett stort problem, och där behöver den bekämpas. I inlandet är den knappast någon invasiv art alls. Jag har vresrosor vid staketet i min trädgård, en vacker växt med härlig doft på blommorna, lättskött, och den håller sig där den är. Den ger också nypon som uppskattas av fåglar och vilda djur.

Balsaminer är en annan växt som pekas ut, även om den inte verkar ha kommit med på den slutliga listan. Märkligt tycker jag. Visst kan de sprida sig, ofta vid fuktiga platser, men det är en ettårig växt som endast sprider sig med frön som växten kastar ut ut frökapslar. Jag har Balsaminer i trädgården, de blir stora och ståtliga och får vackra rosa, röda eller vita blommor som dessutom doftar gott. De är också älskade av insekter. Vill man bli av med Balsaminer slår eller klipper man av dem före blomningen eller drar upp dem när plantorna är små. Då blir det inga frön och inga nya plantor och de plantor man slagit av dör när vintern kommer. Ett års avklippning slår ut hela beståndet.
Både Lupin och Vresros är enligt min åsikt svenska kulturväxter som bevisligen funnits här i århundraden. Och Balsaminer är ofta inget stort problem. Att förbjuda dessa växter nationellt är faktiskt helt orimligt och skulle reta många trädgårdsägare och växtintresserade. Som engagerad trädgårdsamatör hör jag ilskan bland likasinnade som tycker diskussionen har spårat ur. På samma sätt är det troligen med en del andra arter på den omdebatterade listan. Vissa av dem är ett problem på en plats, andra är ett problem på ett annat ställe.
Sverige ser helt olika ut och växter trivs olika bra på olika platser. Att lägga resurser på att nationellt bekämpa växter eller förbjuda försäljning av växter som lokalt inte är något problem är ett slöseri och dessutom miljöförstörande - biologisk mångfald betyder faktiskt att olika typer av växter måste kunna få utrymme i vår natur och i våra trädgårdar. Vi ska inte ha nationella beslut om invasiva arter och åtgärder mot dessa, detta är en lokal eller regional fråga. Det bästa är att låta kommunerna bestämma på vilka platser olika växter eller djur upplevs som invasiva och behöver bekämpas, det är i kommunerna man har kunskap om det lokala. Min lösning med lokala beslut skulle minska samhällskostnaden för detta och göra att man kan koncentrera resurser för kraftfull bekämpning till platser där arterna verkligen är ett problem. Och i övrigt bevara den biologiska mångfalden och blomsterprakten i vår natur och i våra trädgårdar.
Årets dahlior
2025-10-18
Hösten har hittills varit ganska mild med bara lätt frost och dahliorna har klarat sig och fortsatt blomma. Men nu kommer lylan och den verkliga frosten och det är snart dags att gräva upp alla dahliorna för vinterförvaring. Blir många fina buketter inne i huset nu.
Här lite bilder från årets säsong. En riktigt bra odlingssäsong.



















Riksdagsmotion (11 och 12): Motioner som rör utlandssvenskar
2025-10-17
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1767 av Jan Ericson (M): Förenkling för utlandssvenskar att förnya sina svenska pass
Länk till motionen
Motion 2025/26:1937 av Jan Ericson (M): Utlandssvenskars skyldigheter vid krig och kris
Länk till motionen
Läs motionerna via länkarna ovan för mer detaljer.
Organisationen Svenskar i Världen uppmärksammar mina och andras motioner på denna sida.
Vänstertidningen ETC diskuterar mitt uttalande om inkomstklyftor
2025-10-16
Vänstertidningen ETC har en riktigt läsvärd artikel om det här med inkomstskillnader och ekonomiska klyftor i samhället. I artikeln kommenteras ett av mina inlägg på X, där jag påpekar att löneskillnaderna i Sverige är bland de lägsta i Europa. Samtidigt har jag egentligen aldrig kommenterar frågan om ekonomiska klyftor i övrigt. Det är två olika saker.
I artikeln förespråkar en forskare att det är viktigare att hålla nere skatten på arbete jämfört med skatten på kapital. Det kan möjligen stämma om enda målet är att minska klyftorna. Men eftersom avkastningen på kapital ofta kommer från överskott på redan beskattade arbetsinkomster/näringsinkomster blir samtidigt en hög kapitalskatt orättvis. Den minskar också intresset från enskilda att investera och placera sina sparpengar på börsen - något som är oerhört viktigt för att hjälpa växande företag att utvecklas och anställa fler.
Att människor blir rika är ett samhällsproblem bara om man låter avundsjukan vara en bärande del av politiken. Det är viktigare att bekämpa fattigdom än rikedom. När rika människor konsumerar kommer det exempelvis in en massa moms till staten. Om människor får räntor, utdelningar och vinster från kapital blir ju inte andra människor fattigare - tvärtom! Det betyder att staten får in skatt på kapital som annars aldrig skulle kommit in, och denna skatt kan användas för andra ändamål. Så länge kapitalskatten är på rimlig nivå är det en vinst för alla.
Dagens regering sänker skatten på arbete dramatiskt, men vi sänker också skatten på sparande på ISK vilket jag tror är en mycket bra politik för att få fler att spara mer. Ett eget sparande skapar trygghet och oberoende och gör människor mindre beroende av att stå med mössan i hand och be om samhällets stöd i en krissituation.

Läget vi ärvde vid regeringsskiftet 2022
2025-10-15
Ibland är det bra att påminnas om hur Sverige såg ut när Tidöpartierna vann valet 2022. Jag bruklar ju påminna om den höga brottsligheten, det underfinansierade försvaret, världens högsta dieselpriser, den enorma inflationen och den höga arbetslösheten trots högkonjunktur. Men det finns mer att påminna om.
Här några bilder från gårdagens föredragningar i finansutskottet när vi gästades av experter från Ekonomistyrningsverket respektive Danske Bank som gav sin syn på landets ekonomi och räntepolitiken. Jag tror få inser vilket allvarligt läge Sverige befann sig i när Moderaterna och Tidöpartierna tog över regeringsansvaret efter valet 2022.
1. Inflationen:
Inflationen hade vid valet 2022 stigit sedan 2020, och nådde sin topp en bit in på 2023. Därefter minskade inflationen tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik och riksbankens räntepolitik. Dessutom medförde sänkta drivmedelskostnader att inflationsnedgången förstärktes. Idag syns en liten uppgång igen, till en nkivå på 3-4%, vilket dock är långt under de 10-11% som rådde vid toppen runt årsskiftet 2022/2023.

2. Reallönerna:
När inflationen är hög slår det direkt mot reallönerna. Man bruykar säga att inflation är löntagarnas värsta fiende. För även om lönerna ökar så stiger priserna fortare. Därför är det viktigt att veta att reallönerna sjönk kraftigt under S-regeringen och nådde sin botten precis runt valet 2022, för att nu sakta återhämta sig under dagens moderatledda regering.

3. Jobben:
Socialdemokraterna lovade när de tillträdde sin regering efter valet 2014 att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet. Facit efter åtta år, varav i huvudsak under högkonjunktur, blev att Sverige fick EU:s tredje högsta arbetslöshet, och för första gången sedan vi gick med i EU var arbetslösheten högre än genomsnittet i EU. Detta förstärktes med att många nyanlända kom ut på arbetsmarknaden.
Nedanstående figur visar förändringen i lediga jobb, redovisat veckovis för åren 2004 och framåt. Man ser att det varierar kraftigt med konjunkturen. Under pandemin minskade antalet lediga jobb, för att sedan öka kraftigt 2021. Men under 2022 föll antalet lediga jobb kraftigt och låg väldigt lågt när den moderatledda regeringen tillträdde. Det var detta vi ärvde. Sedan början av 2024 har kurvan vänt uppåt och idag finns det en hel del lediga jobb att söka.

Finansutskottet avvisar EU:s förslag om nya egna medel
2025-10-14
EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel, det vill säga inkomstkällorna till EU:s budget, för perioden 2028 och framåt. Finansutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen och bedömer att det är alltför långtgående. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska invända mot förslaget i ett motiverat yttrande.
EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och tre förslag är nya. Dessa föreslås baseras på.
* mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
* EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsländerna men där 30 procent i stället föreslås gå till EU:s budget
* en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget
* en uttagssats på 15 procent ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland
* en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år.
Målet med EU-kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningar EU står inför. Enligt kommissionen handlar det bland annat om "EU:s ökade behov av finansiering för prioriterade områden som konkurrenskraft, försvar, säkerhet, grön och digital omställning samt hantering av externa kriser". Jag skulle dock snarare hävda att det i första hand handlar om oförmåga till prioriteringar av den enorma budget EU redan disponerar., samt att den tidigare beslutade coronafonden/återhämtningsfonden (NGEU) kostar mycket mer än beräknat eftersom räntorna på de av EU upptagna lånen stigit kraftigt.
Själv är jag moderaternas ansvarige i Finansutskottet för EU:s budgetfrågor, och jag är glad för den stora samsynen i finansutskottet när det gäller Sveriges motstånd mot en allt större EU-budget, samtidigt som den svenska avgiften då skulle öka.
"Fred" i Gaza?
2025-10-14
Jag blir ärligt tsalat lite förvånad över att så många politiker och journalister på riktigt verkar tro att det har förhandlats fram en fred mellan Israel och Hamas. Med tanke på att alla fredsförsök under 70-80 år i detta område har misslyckats känns det ganska naivt att tro att just detta skulle lyckas. Inte minst med tanke på att Hamas deklarerat att man inte tänker låta avväpna sig, att man tänker fortsätta vara en tydlig kraft i det palestinska samhället, och inte minst när vi det senaste dygnet kunnat ta del av propagandafilmer från Hamas som bland annat visar offentliga avrättningar av rivaliserande grupper i Gaza.
Att inbilla sig att man kan göra långsiktigt hållbara överenskommelser med en terrorgrupp är ärligt talat otroligt naivt och aningslöst.

Hur är det ens möjligt att SVT har så låg kunskap?
2025-10-13
Efter partiledardebatten igår kom en lite försynt rättelse fråpn SVT avseende ett tidigare inlägg. Man hade intervjuat en diakon som påstod att många föräldrar har så dåligt ekonomi att de inte har råd att hämta ut medicin till sina barn. Detta fick stå oemotsagt i programmet.
När sedan SVT blev upplysta om att medicin till barn alltså är avgiftsfri upp till 18 års ålder blev man såklart tvungna att rätta. Frågan är om SVT:s reportrar är så otroligt okunniga, eller om det stämmer som vissa antyder att man medvetet lät påståendet stå oemotsagt av politiska skäl? Det hela är så förbluffande att man börjar undra.

Tjafsigaste partiledardebatten på länge
2025-10-13
Gårdagens partiledardebatt gav väl inte så mycket nytt. Det blev tydligt att det inte finns någon samlad opposition - tre partier i oppositionen vill gå vänsterut med höjda skatter och ett parti, Centerpartiet, vill gå åt ett helt annat håll. V vägrar styra ihop med C och C vägrar styra ihop med V. För mig är det en betydligt större oenighet än på vår sida, där de fyra partierna har en hyfsad samsyn om politiken. Att både SD och M vill se sina partiledare som statsminister och alla fyra partierna anser att de bör sitta med i regeringen. Jag tar detta med en nypa salt, det är en sjäölvklar del av valrörelsen - alla större partier vill såklart ha statsministerposten och alla vill såklart ingå i en regering. Men Tidöpartierna har visat att politikens innehåll trots allt är viktigast. Jag tror tror man kommer lösa detta förhandlingsvägfen efter valet. Viljan att fortsätta reformera Sverige är väldigt stark mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget.
Värst med debatten var den dåliga disciplinen hos flera av partiledarna, som tjafsade i mun på varandra. Allra värst var Vänsterpartiets partiledare som betedde sig på ett oerhört orimnligt sätt. Vi har ärligt talat betydligt bättre disciplin i riksdfagen och jag har ju själv äramn att sitta som talman/ålderspresident ibland och leda debatterna. Att riksdagsledamöter talar i mun på varanbdra är ganska ovanligt. Jag skrev därför ett litet förslag på X, och det visade sig ju att fler tänkt samma tanke, inklusive den moderata partiledningen. Kan man inte sköta sig får man stänga av mikrofonen när vederbörande inte har ordet.

Riksdagsmotioner (8, 9 och 10): Klimatpolitik
2025-10-12
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1953 av Jan Ericson (M): Tydligare princip om faktabaserad klimatpolitik
Länk till motionen
Motion 2025/26:1952 av Jan Ericson m.fl. (M); Konsekvensanalyser för en hållbar svensk klimatpolitik
Länk till motionen
Motion 2025/26:1958 av Jan Ericson (M): Avskaffande av Klimatpolitiska rådet
Länk till motionen
Dessa tre motioner har direkt koppling till min och andra moderaters hårda kritik mot den förda klimatpolitiken. Den första motionen efterlyser en mer faktabaserad klimatpolitk. Den andra motionen efterlyser tydligare konsekvensanalyser innan man inför olika förslag inom klimatpolitiken. Och i den sista motionen föreslår jag avveckling av det Klimatpolitiska rådet.
Läs motionerna via länkarna ovan för mer detaljer.
Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!
|
|
|
|
|
|