|
|
|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest delat på X","visa.lasso?ukat_id=8000000000128444&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",26,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_25=new Array(" "+"Blogg 2024","visa.lasso?ukat_id=8000000000126425&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_26=new Array(" "+"Blogg 2025","visa.lasso?ukat_id=8000000000129117&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
|
Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.

Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt. Jag ogillar all onödig politisk klåfingrighet och allt slöseri med skattemedel.
2002-2006 var jag som deltidspolitiker gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014, 2018 och 2022. Är idag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden, samt en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även moderaternas representant i Europaparlamentets största partigrupp EPP:s arbetsgrupp för ekonomiska frågor samt ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Tillsammans med tre moderata kolleger har jag startat Riksdagens Bilnätverk för att värna om privatbilismen och näringslivets behov av fordonstransporter. Jag är även vice ordförande i Riksdagens svensk-ukrainska parlamentarikerförening, aktiv i riksdagens fordonshistoriska nätverk samt medlem i riksdagens nätverk för djurskyddsfrågor. Alla mina tidigare uppdrag hittar du här.
HÄR KAN DU TA DEL AV HELA MITT POLITISKA CV.
Som politiker har jag en mycket stark ideologisk kompass. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället, sänka skatterna och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Är en stor vän av grundtanken bakom EU och vårt svenska EU-medlemskap, men djupt oroad över den väg EU nu går mot ökad överstatlighet och växande aptit på mer resurser. Jag står alltid envist upp för mänskliga fri- och rättigheter, och är dessutom åsikts- och yttrandefrihetsfundamentalist. Allt som inte är straffbart måste få sägas och skrivas!
Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.
Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.
Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg, Facebook, Instagram och Twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat. I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 10.891 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 30/9 2025)
Nyårskrönika - Gott nytt år?
2025-12-31

Det är dags att klubba av 2025.
Men det var även i år svårt att känna den riktiga julefriden. Och lika svårt är det att känna hopp om ett gott nytt år. Faktum är att världen inte känts mörkare än nu på i vart fall 35-40 år - dvs inte sedan Berlinmuren föll 1989 och Sovjetunionen föll samman 1991. Då såg vi hur de vidriga dödsbringande kommunistdiktaturerna i Östeuropa en efter en drog sin sista suck, och därmed förtrycket, fattigdomen, ofriheten, kleptokratin och deporteringarna. Ett stort antal tidigare sovjetrepubliker slog sig loss och deklarerade självständighet och Ryssland blev ett eget land, betydligt mindre än det gamla Sovjet.
Nu hoppades många människor i både östra och västra Europa på en ljus framtid, samarbete, välstånd och ekonomisk utveckling, handel, turism, kulturellt utbyte och fredliga kontakter. Och det började bra. Många människor började resa och besöka länder i Östeuropa och företag och privatpersoner investerade i verksamhet och företag i hela Östeuropa, inklusive Ryssland. Det som under min uppväxt var omöjligt - att besöka länderna bakom järnridån - blev plötsligt en möjlighet. Själv har jag genom åren besökt alla länder i forna Östeuropa, inklusive Ryssland.
Men så kom Putin. Och med honom växte efterhand fram en ny ofrihet, en ny dödskult växte fram i Kreml där målet att återskapa det gamla Sovjet och viljan att ta kontrollen över den politiska ledningen i länderna i Östeuropa överordnades människors frihet och välstånd, och där människoliv bara var ett verktyg för att nå drömmen om ett nytt Sovjet. Demokratin lades i spillror och obekväma dissidenter och kritiker dödades, både i Ryssland och i exil. Ett agressivt Ryssland, lett av denna dödskult i Moskva, fortsätter sedan snart fyra år att döda och förstöra grannlandet Ukraina och river alla broar till det demokratiska Europa. Vi vet av interna läckor i Ryssland att Putin tycker kriget är stimulerande och att han vill bli den där legendariske härföraren oavsett priset för Ryssland. Och häromdagen kom ett skrämmande nyhet direkt i rysk TV. Putin delade ut utmärkelser till militärer som "gjort insatser i kriget i Ukraina" (dvs dödat civila ukrainare). Ett av befälen som fick en sådan utmärkelse sa direkt i TV att "kriget har äntligen gett oss en mening i livet". Att döda fredliga invånare i ett grannland kändes alltså meningsfullt för detta befäl. Detta säger något om Rysslands vilja till fred. Man vill helt enkelt inte, både den politiska ledningen får bekräftelse av det pågående kriget.
Samtidigt går kriget faktiskt väldigt dåligt för Ryssland. Man har tagit väldigt lite av Ukrainas yta det senaste året (1-2 procent), men till ett fruktansvärt högt pris, samtidigt som Ukraina målmedvetet slår ut rysk industri och energiproduktion, hamnar och fartyg. Vi ser nu att Ryssland saknar effektivt luftvärn och inte kan kontrollera sitt enormt stora land - Ukraina kan ganska fritt angripa vilka mål man vill långt inne i Ryssland utan att ryssarna förmår stoppa det. De ryska förlusterna i människoliv är enorma, men man bryr sig inte. De ekonomiska kostnaderna för kriget är så gigantiska att en majoritet av landets ekonomi nu läggs på kriget. Samtidigt sinar inkomsterna i takt med att Ukraina slår ut oljeproduktionen och de hamnar och fartyg där man exporterar olja. Välutbildade ryssar lämnar landet i strid ström och befolkningen minskar. Man kan idag snarast känna oro för hur Ryssland agerar i ett läge där man inser att man aldrig kan ta hela Ukraina och framförallt aldrig kommer att kunna kontrollera det. En desperat ledning i ett land kan göra vad som helst.
Samtidigt har vi ett USA som styrs av en allt märkligare president som förutom att spela under täcket med Ryssland öppet hotar ett annat Natoland (Danmark) med väpnat angrepp mot Grönland. Trump ägnar sig numera också öppet åt sjöröveri, och direkt dödande av misstänkta brottslingar utan rättegång (Påstått misstänkta knarksmugglare från Venezuela). Trumps närmast farsartade presskonferens idag där han deklarerade att Ryssland vill Ukraina väl och vill att Ukraina får en positiv framtid var något av det mest magstarka och obegripliga hittills. Och Trumps öppna förräderi mot Ukraina, med i praktiken helt orimliga krav på ukrainsk kapitulation/landavträdelse för fred är inget annat än en modern repris på Munchenöverenskommelsen 1938 när man tvingade Tjeckien till samma sak. Men som bekant ledde det inte till fred. Mycket vill ha mer. Belönar man Putin för hans angrepp väntar nya angrepp mot andra länder framöver. Trump förstår inte att ett angreppskrig inte löses genom att göra affärsupplägg med angriparen, eller genom att parasitera på det angripna landets naturtillgångar. Angreppskrig avslutas bara genom tydlighet och stabilt avståndstagande mot angriparen och kraftfullt stöd till den angripne. Så försvarar man folkrätt och internationell rätt, demokrati och frihet.
I kulisserna lurar Kina som just nu mest nöjt verkar titta på när Ryssland försvagas, och samtidigt kan fortsätta plundra Ryssland på naturtillgångar och billig olja. Enligt artiklar i statskontrollerade kinesiska medier talas nu också öppet om att Kina måste passa på att "ta hand om" områden man tidigare förlorat till Ryssland, nu när ryssarna försvagats så kraftigt av kriget mot Ukraina. Man nämner särskilt att Ryssland bara har ca 50.000 man som försvarar hela östra Ryssland, vilket är ett enormt område. Om Kinas stora arme vill ockupera delar av Ryssland har Ryssland inget att sätta emot. Men frågan är om det ens behövs ett militärt angrepp - Kina kontrollerar i praktiken delar av östra Ryssland redan idag, man har till och med bytt ut ryska skyltar mot kinesiska och Kina står för investeringarna och företagandet i vissa ryska regioner. I praktiken överger Ryssland stora områden i öster och Kina är redo att ta över. Att statskontrollerade medier i Kina öppet pratar om detta innebär att man har sådana planer. Samtidigt ökar man hoten mot Taiwan.
Om de tre forna stormakterna USA, Ryssland och Kina slutar att bry sig om internationell rätt, andra staters integritet och erkända gränser, och anser att stora länder gör som de vill och tar vilka mindre länder de vill oavsett hur många människor man behöver offra i sitt eget eller det andra landet, och låter militär styrka avgöra sina planer, har världens demokratiska och rättliga system kollapsat. FN-systemet fungerar inte i ett sådant läge eftersom alla dessa tre länder har sin vetorätt i FN. Kvar står endast krig och konflikter av sällan skådad omfattning. Demokrati, yttrandefrihet och åsiktsfrihet blir ett minne blott. Rå militär styrka är det enda som räknas.
Samtidigt är Europa och framförallt EU totalt sett på ett sluttande plan. Woke-politik i strid mot folkviljan, ökad kontroll av människor och gigantiskt slöseri med skattepengar, hög skuldsättning, en oansvarig migrationspolitik, oroligheter mellan olika etniska grupper, och en konkurrenskraft som närmast ödelagts av en extrem klimatpolitik och energipolitik gör att allt fler människor tar avstånd från dagens partier och politiska ledare. Ett utbrett missnöje med EU och olika medlemsstaters styre är en perfekt grogrund för att bli mottaglig för rysk propaganda om att Ryssland minsann är garanten för stabilitet, frihet, kampen mot islamism och brottslighet och för konservativa värden. Det man missar är att EU förvisso är på ett kraftigt sluttande plan, men att Ryssland inte på något sätt erbjuder vare sig demokrati, frihet eller rimlighet. Och den ryska kampen mot islamismen känns ju sådär med tanke på att ryssarnas främste allierade är islamisterna i Iran. Friheten stärks knappast heller av nära samarbete med kommunisterna i Nordkorea. Brottsligheten i dagens Ryssland är dessutom stigande, särskilt i de mer perifera delarna av landet, korruptionen bland de värsta i världen och rättssystemet obefintligt. Hatet mot EU verkar få människor att helt tappa omdömet. Att ta Rysslands parti mot Ukraina och mot EU/Nato är att kasta ut barnet med badvattnet. Man går från något ganska dåligt till något mycket värre. Men om inte Europas politiker agerar på ett rimligt sätt framöver riskerar denna utveckling att förstärkas.
Sverige då? Jag hör ibland att vi pratar för mycket om Ukraina och för lite om Sverige. Och ja, enligt min åsikt är det oerhört tragiskt att vi måste lägga så enorma resurser på vapen och försvar, pengar vi i stället kunde lagt på trevligare saker eller på sänkt skatt. Självklart kostar det. Men som världen ser ut är vårt ansvar att prioritera försvaret av vårt eget land. Det gör vi både genom att rusta vårt eget lands förmågor, både militärt och civilt, samarbeta med andra i Nato och att stödja Ukraina. Om vi inte visar på tydlighet i vår vilja att försvara Sverige och Europa kan alternativet i vår del av världen bli krig, ockupation, förtryck och enorma flyktingströmmar. Oavsett om Sverige eller andra länder i vår närhet drabbas kommer kostnaderna att bli enorma, och i det läget spelar annat väldigt liten roll. Att naivt tro att inte Ryssland skulle kunna angripa fler länder är så aningslöst att jag saknar ord.
Samtidigt skakas vårt land av två bestialiska mord den senaste veckan, och det visar att regeringens skärpta politik behövs. Mer om detta i föregående inlägg. Men det är hög tid att brottsoffrens och de hederliga medborgarnas rättigheter stärks på bekostnad av gärningsmännens.
Det är verkligen inte svårt att vara pessimist om framtiden. Jag hoppas att jag får fel och att kriget i Ukraina avslutas utan framgång för Ryssland, att Trump tappar sin politiska makt under mellanårsvalen nästa år, att Kina lägger sin kraft på sitt eget lands utveckling i stället för att hota andra och att EU:s och Europas ledare tar sig i kragen och för en politik som har stöd av det europeiska folket. Och jag hoppas att dagens svenska regeringsunderlag blir omvalt i september. Vi har gjort mycket bra (och en del mindre bra) men alternativet förskräcker.
Så låt oss trots allt hoppas på ett Gott Nytt År!

Farliga brottslingar ska sitta inne
2025-12-30
Under juldagen hittades en kvinna död i Boden. Och igår berättade polisen att kvinnan i Salem som varit försvunnen sedan juldagen också hittats död. Sorgen och smärtan är förstås outsäglig för nära och kära, och inget kan sägas som lindrar den.
Det är ännu för tidigt att dra säkra slutsatser. Misstänkta gärningsmän har gripits. Polisen fortsätter nu sitt intensiva arbete för att skapa klarhet i vad som har hänt. Men redan det vi vet är mardrömslikt, och det väcker förtvivlan, oro och rädsla – inte minst hos kvinnor. Och en beslutsamhet som säger att så här ska vi inte ha det.
Alldeles för länge har förövarens intressen fått gå först. Straffen har varit för låga. Farliga personer med hög återfallsrisk har kunnat släppas ut. Polisens verktyg har varit otillräckliga. Och som jag skrev i föregående inlägg - psykvården är otillräcklig. Utöver detta finns problem med möjligheten för dömda brottlingar att få ny identitet och effekterna av att det blir lättare att byta juridiskt kön vilket kan påverka hur ett fängelsestraff ska avtjänas. En dömd bestialisk kvinnomördare bör nog exempelvis inte avtjäna sitt straff på ett kvinnofängelse...
Regeringen har tagit ett antal viktiga beslut för att förändra mycket av detta. Farliga personer ska sitta inne, så att alla andra ska våga vara ute. Det handlar bland annat om:
✔️ Den som missköter sig i fängelset eller bedöms ha hög risk att återfalla i allvarlig brottslighet ska inte kunna släppas ut i förtid. I kraft den 1 januari, dvs. på torsdag denna vecka.
✔️ Riktigt farliga kriminella ska kunna låsas in på obestämd tid för att skydda samhället mot allvarlig brottslighet (nytt slags straff, s.k. säkerhetsförvaring). I kraft under våren 2026.
✔️ Upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse, även om livstid inte finns med i straffskalan för det enskilda brottet. I kraft under sommaren 2026, om allt går enligt plan.
✔️ Nya regler om kontaktförbud gör att farliga män kan drabbas av kontaktförbud som kan omfatta en hel kommun, och som direkt kan övervakas med fotboja. Redan i kraft den 1 juli i år.
✔️ Rivna sekretesshinder skapar nya möjligheter för bl.a. socialtjänst och polis att dela information om riskpersoner för att förebygga och förhindra våldsdåd. Redan i kraft den 1 april och 1 december i år.
✔️ Regeringen har pågående uppdrag till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen att stärka sina operativa förmågor för att förebygga och förhindra den här sortens brottslighet.
✔️ Regeringen har nyligen gått vidare med förslag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning för att bl.a förhindra allvarlig brottslighet och identifiera försvunna personer som misstänks ha utsatts för brott. I kraft under nästa år om allt går enligt plan.
Ytterligare åtgärder under mandatperioden med koppling till detta område:
* Vi gör rekordstora investeringar i polisen.
* Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka sin samverkan för att förebygga och bekämpa bland annat mäns våld mot kvinnor.
* Regeringen har beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa bland annat mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Det handlar om en bred ansats med åtgärder både nationellt, regionalt och lokalt.
* Vi har också stärkt det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta kvinnor. Det är den man som utövar våld mot en närstående som ska bli av med kontraktet, inte den våldsutsatta kvinnan.
* Vi har dessutom infört ett nytt regelverk för skyddat boende, som innebär förbättrat skydd och stöd för dem som är utsatta för våld.
* Vi har också beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att kriminalisera psykiskt våld.
Jag är stolt över att vi genomför allt detta, trots en del kritik om att vi har en för hård kriminalpolitik. Det kommer göra skillnad. Det är ett nödvändigt skifte, där förövarnas intressen får stå tillbaka för intresset att värna brottsoffer och skydda samhället mot allvarlig brottslighet. Det handlar om anständighet och om rättvisa. Farliga män ska sitta i fängelse eller omhändertas på andra sätt så att flickor och kvinnor vågar vara ute.
Men utöver detta måste vi snabbt få nya lagregler på plats som fastställer att biologiskt kön avgör var man ska avtjäna sitt fängelsestraff. Min riksdagskollega Fredrik Kärrholm har utrett frågan och nu måste det snabbt leda till lagstiftning. Självklart borde könstillhörighetslagen också rivas upp. En gärningsman ska inte kunna byta personnummer och därmed förvilla polis och andra myndigheter. För övrigt har man ett biologiskt kön och det kommer man ha hela livet oavsett vilka ingrepp man gör eller vad man själv känner. Könstillhörighetslagen är den här regeringens största misstag och det måste rättas till.
Vi behöver också skärpa psykvården och kunna låsa in fler svårt psykiskt sjuka, och vi måste se över möjligheten för människor att byta identitet.
Samhället måste skyddas mot svårt psykiskt sjuka brottslingar
2025-12-29
Uppgifter om det fruktansvärda mordet på den 25-åriga kvinnan börjar sippra fram fram från trovärdiga källor. Mycket tyder på att det begicks av en tidigare dömd psykiskt sjuk person som bland annat dömts för kidnappning av en tioåring och var känd pedofil. Om uppgifterna stämmer är det i så fall ännu ett exempel i en lång rad på att Psykiatrireformen inte fungerar. Mycket farliga svårt psykiskt sjuka människor måste kunna låsas in eller stå under säker kontroll på annat sätt. För att skydda andra människor. Dagens aningslösa "vård" av svårt psykiskt sjuka och farliga personer är ett hot mot hela samhället.
Ungdomsfängelse eller övervakad internatskola?
2025-12-29
Jag är ärligt talat lite trött på den högljudda kritiken mot "att sätta 13-åringar i fängelse". De som kritiserar har helt enkelt inte förstått vad detta handlar om.
Unga människor utnyttjas för att begå grova brott, eftersom de inte är straffmyndiga. Detta är huvudskälet till att även en 13-åring som döms för mord eller mycket grova våldsbrott måste kunna dömas för detta, även med fängelse i straffskalan. Samtidigt betyder det självklart inte att en 13-åring ska låsas in i en cell på ett fängelse med vuxna grova brottslingar. Det har aldrig varit tanken.
Syftet med att låsa in en 13-åring är dels att skydda samhället från nya brott från denna gärningsman, dels att ge brottsoffret eller dennes anhöriga upprättelse. Men ännu viktigare är att försöka få dessa unga brottslingar på rätt väg. Det går bara om man håller ungdomen långt borta från de tidigare kriminella kontakterna. I stället behöver ungdomen fostras, slutföra sin utbildning och få hjälp av kuratorer, psykologer, läkare och andra att inse vad man gjort och förstå att det är fel, och ta itu med eventuella droger och annat beroende. Då kan ungdomen förhoppningsvis komma på rätt köl igen.
Om man skulle kalla straffet för inlåst eller övervakad skolgång på internatskola skulle det kanske låta mer aptitligt än "fängelse för 13-åringar"? Och det är ju i princip detta som är avsikten. Nu tar regeringen del av alla remissvar rörande lagförslaget och det finns stor majoritet i riksdagen för att sänka straffbarhetsåldern. Men det finns också starkt stöd för att straff för ungdomar måste utformas på helt annat sätt än straff för vuxna grova brottslingar, framförallt när det är fängelse i straffskalan.
Och vad är alternativet? Vi har redan prövat "vård inom socialtjänsten" med förfärande resultat. Många unga människor blir snarare ännu mera fast i dåligt sällskap efter den typen av "vård". Vi måste pröva något nytt, och sänkt straffbarhetsålder finns i ett antal andra demokratiska och erkänt rättssäkra länder i Europa.
Nej, Ukraina dödade inte 15.000 civila i Donbas
2025-12-29
Gång på gång påstås det att Ukraina varit ansvarigt för "15 000 dödsfall i Donbas" sedan 2014 och att Ukraina bombat "sitt eget folk så att "Ryssland blev tvungna att angripa för att skydda de etniska ryssarna". Detta är en förevändning för krig målmedvetet konstruerat av Vladimir Putin och Ryssland.
Som tur är finns det en mängd tunga officiella källor som visar att det som påstås är fel.
Siffran "15.000 döda" som Ryssland sprider härstammar från en samling av FN:s uppskattningar. Dessa är dock inte offer för påstådda ukrainska attacker. FN-siffrorna består av cirka 3500 döda civila, cirka 4000 ukrainska soldater, cirka 5500 döda ryskstödda beväpnade separatister. Dessa siffror har sedan avrundats uppåt av Ryssland till 15.000.
Det är inte heller klart om de cirka 3500 civila offren i Donbas 2014 och 2015 befann sig på ena eller andra sidan av konflikten och om de var "pro-ukrainska" eller "pro-ryska" eller bara helt vanliga civila som bodde i området.
Siffran 15.000 inkluderar även 298 passagerare på den nedskjutna flight MH17. Särskilt cyniskt är det att vilja beskylla Ukraina för dessa offer, i synnerhet med tanke på att passagerarplanet sköts ner av ryskkontrollerade separatister med ryska luftvärnsrobotar.
Efter åren 2014 och 2015 sjönk antalet offer i Donbas. Enligt den senaste rapporten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) dog 161 civila mellan januari 2017 och mitten av september 2020 – ungefär lika många på båda sidor. Ungefär hälften av dessa offer dog i olyckor med landminor. Detta var alltså innan den ryska storattacken mot Ukraina den 24. Under februari 2022 var det inga "bombningar" alls av Donbas av Ukraina och det fanns inga planer på att attackera Donbas militärt.
Varken OSSE, som har observerat situationen i Donbas med Rysslands samtycke sedan 2014 (Ryssland var då själva medlemmar i OSSE), eller FN:s rapport från september 2021 visar tecken på folkmord eller riktade åtgärder från Ukraina mot den påstått "pro-ryska civilbefolkningen".
En rapport från UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) daterad juli 2016 sammanfattade: "Den väpnade konflikten, som drivits av tillströmningen av utländska stridande och vapen från Ryska federationen, är ansvarig för de flesta kränkningar av rätten till liv i Ukraina under de senaste två åren."
När tungt beväpnade ryskstödda rebeller angrep ukrainska myndigheter, polis och militär i Donbas var naturligtvis Ukraina tvungna att svara på detta och försöka återställa ordningen. Att det dog civila under de strider som pågick förnekar nog ingen. Men orsaken var den ryskstödda aggressionen från rebellgrupper där man i praktiken inledde ett inbördeskrig i Donbasregionen. Ukraina hade självklart ingen vilja att döda civila ukrainare. Inte ens idag försöker Ukraina döda civila ryssar under sina anfall mot Ryssland under pågående krig, detta till skillnad mot hur Ryssland målmedvetet angriper civila ukrainska mål.
Sammanfattningsvis: Det ryska påståendet om ”15 000 döda enligt FN", som är ”offer för de ukrainska attackerna mot Donbas” saknar alltså grund. Ändå upprepas denna propaganda gång på gång och används som förevändning för det ryska aggressionskriget mot Ukraina .
Det som däremot är uppenbart är att de påstått "etniska ryssarna" i "befriade områden" i Donbas förlorat sina hem, sett sina städer förvandlas till grus, sett sina anhöriga dödas och att merparten flytt västerut till Ukrainska sidan, eller strider med Ukraina mot Ryssland. Så mycket för den "befrielsen".
Många nya reformer träder ikraft vid årsskiftet
2026-12-28
På torsdag, den 1 januari träder ett antal viktiga reformer i kraft. Det handlar om mer rättvisa villkor för sparande och företagande, sänkt skatt för arbete och pension, satsningar inom välfärden, och skärpta lagar som stärker tryggheten i samhället.
Sverige ska vara ett land där man kan bygga en buffert, starta och driva företag, och känna att det lönar sig att gå till jobbet. Därför genomförs nu reformer som sänker skatten för vanliga inkomster och gör sparande mer gynnsamt. Men det handlar också om rättvisa. Det blir exempelvis skärpta regler för villkorlig frigivning, generösare högkostnadsskydd för äldre i tandvården och vi stärker skyddet för barn som riskerar att fara illa.
Moderaterna står på hårt arbetande människors sida och prioriterar det som är viktigast i samhället. Gör man rätt för sig ska man också få mer tillbaka, både ekonomiskt och när det gäller välfärd och trygghet.
Här ett urval av reformer som börjar gälla den 1 januari.
-
Fribeloppet på ISK höjs till 300 000 kr – mer sparande kan ske skattefritt.
-
Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension samt sjuk- och aktivitetsersättning – förstärkt jobbskatteavdrag. Totalt får en vanlig barnfamilj med två barn ca 5 000 kronor mer att leva för per månad 2026 jämfört med 2022..
-
Nya 3:12-regler – enklare och mer förutsägbara regler för delägare i fåmansföretag.
-
Skatteincitament för att uppmuntra gåvor från företag till vetenskaplig forskning eller social hjälpverksamhet.
-
Sänkt skatt för utlandssvenskar – särskild inkomstskatt sänks stegvis, i år från 25% till 22,5%.
-
Sänkt energiskatt på el – skattesatsen för 2026 fastställs till 36,0 öre/kWh.
-
Skärpta regler för villkorlig frigivning – fler kommer avtjäna längre tid inlåsta och det blir lättare att skjuta upp frigivning vid misskötsel och återfallsrisk.
-
Billigare tandvård för äldre och mindre fusk – stärkt högkostnadsskydd för 67+ och tillståndsprövning för de som bedriver tandvård.
-
Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa – fler yrkesgrupper får skyldighet att anmäla till socialnämnden.
-
Skärpta krav i Komvux/SFI – tydligare tidsramar, bättre uppföljning och tydligare planering för att fler ska lära sig svenska.
Många andra politiska beslut inom många olika områden väntar under 2026, där de fyra partierna i regeringsunderlaget kommer att leverera det som utlovades i vårt gemensamma Tidöavtal. Rapporter kommer här efterhand!
Enligt mig är de viktigaste uppgifterna för politiken de kommande åren följande:
1. Fortsatt bekämpa både den grova gängkriminaliteten och övrig kriminalitet
2. Kraftfullt stärka det svenska försvaret, både militärt och civilt
3. Fortsätta strama upp migrationspolitiken, med respekt för rättssäkerheten för enskilda individer
4. Stärka Sveriges konkurrenskraft och svenskt företagande
5. Trygga vår svenska energiförsörjning och få ny kärnkraft på plats
6. Fortsätta sänka skatterna på arbete, pensioner, företagande, sparande och energi
7. Motverka klimatalarmismen och kostsamma "klimatsatsningar" med minimal eller ingen nytta
8. Stärka yttrandefriheten och den personliga integriteten för hederliga medborgare
9. Motverka "woke-politik" på alla områden
10. Ta kraftfull strid mot den överstatliga och klåfingriga politiken i EU
11. Motverka politiska pekpinnar, onödiga förbud/regler och överimplementering av EU-beslut
12. Prioritera hårdare i statens finanser - grundläggande samhällsfunktioner måste gå före annat
13. Människor måste kunna lita på sjukvård, socialtjänst och äldreomsorg
14. Fortsätta renoveringen av landets infrastruktur
15. Fortsätta strama upp biståndspolitiken och SIDA
Bilen vi samlade in pengar till är nu framme i Ukraina
2025-12-25
Ni minns insamlingen vår moderata politiska sekreterare Anastasia startade för att köpa en bil till sin pappas stridskamrater i Pokrovsk-regionen i Ukraina? Insamlingen nådde snabbt målet och i helgen som gick kördes bilen ned till Cherkasy i Ukraina (ca 20 mil sydost om Kyiv). Anastasia var själv med under transporten. Igår på själva julafton lämnade hon personligen över nycklarna till bataljonen. Nu kommer bilen att bland annat användas för att köra ut skadade från stridsområdet för vård. Tack alla ni som bidrog, ni har hjälpt till att rädda liv! Detta blir för min del årets julklapp!
Nedan en film från överlämandet av nycklarna på en hemlig plats nära Cherkasy.

Och här några av mina inlägg för att stödja insamlingen i början av november. Jag gick i god för att pengarna skulle gå till det som utlovats, och självklart blev det också så. (Det kan också bli ytterligare någon överraskning framöver, stay tuned!)
  

God jul!
2025-12-24
Det är svårt att känna den riktiga julglädjen och julefriden när man tänker på att så många människor runt om i världen lider av krig, konflikter och hårdföra diktaturer. Men samtidigt är det en tid att fundera över hur det skulle kunna vara. Och det tror jag vi alla behöver göra ibland. Det är också ett tillfälle att uppskatta att såväl vårt eget Sverige som vår del av Europa och världen faktiskt är ett ganska bra ställe att leva på. Det ska vi ta vara på och värna!
God och fridfull jul till er alla, och ta vara på människor omkring er!

Steg för steg tar Sverige vägen mot ny kärnkraft
2025-12-23
I dag kom nyheten att regeringen har tagit emot den första ansökan om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är Videberg Kraft AB som ansökt om stöd för att bygga nya reaktorer på Väröhalvön vid Ringhals. Bakom bolaget står statligt ägda Vattenfall AB och flera stora svenska industribolag som samlats under Industrikraft i Sverige AB.
Det statliga stödet ges i form av statliga lån och så kallade dubbelriktade differenskontrakt. Det sistnämnde betyder att ett kontrakt upprättas mellan en operatör av en kraftproduktionsanläggning och staten, som ger både ett minimiersättningsskydd från staten och en gräns för överkompensation till bolaget.
Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande, där man också beskriver närmare hur stödet är utformat.
Naturvårdsverket - Sverige har negativa (!) utsläpp av koldioxid
2025-12-21
Naturvårdsverket presenterade häromdagen sin statistik över utsläpp och koldioxidupptag för 2024. Sveriges upptag av koldioxid (främst via skogen) överstiger våra utsläpp. Detta innebär att om alla länder hade haft samma siffror som Sverige hade utsläppen i världen minskat. Minskat, inte ökat i lägre takt utan minskat.

Övre delen av figuren visar de olika utsläppskällorna, och den nedre ljusblå delen visar co2-upptaget i naturen. Sammantaget släppte Sverige ut 47,49 miljoner ton koldioxid år 2024 enl NVV. Det är en ökning på drygt 3 miljoner ton, eller 7% som medierna gjorde stora rubriker av. Vad man däremot inte skrev var att upptaget var 54,24 miljoner ton. Det är drygt 8 miljoner ton mer än året innan, eller en ökning på nästan 18%.
Sveriges skogar och vår övriga markanvändning tar upp mer koldioxid än vi släpper ut, bland annat tack vare vårt aktiva skogsbruk (att det sedan kanske även skulle kunna bedrivas även på andra sätt än dagens totalavverkning av stora arealer är en annan sak).
Totalt sett har Sverige negativa territoriella utsläpp.
Någon kanske invänder att utsläppen från vår import inte finns med i dessa siffror. Det är korrekt, eftersom utsläpp från tillverkning av det vi importerar bokförs på det land där tillverkning skett. Men samtidigt dras inte heller utsläppen från vår export av från våra svenska utsläpp. Eftersom Sverige är ett nettoexporterande land, och vår export dessutom till stor del består av produkter med stora utsläpp (stål, bilar, gruvindustri, pappersindustri mm) så blir balansen ännu bättre för svensk del om man drar av utsläppen från exporten och lägger till för importen.
Sammantaget - om alla länder hade samma negativa utsläppsbalans som Sverige skulle de globala utsläppen minska. Det är inte Sverige och svenska folket som behöver späka sig ännu mera för klimatet, och politiska pekpinnar, tvång eller höjda skatter i klimatets namn känns ganska meningslöst i ett land med negativa utsläpp. Våra svenska nettoutsläpp är en ickefråga globalt sett, oavsett hur man än ser på klimatfrågan.
Grova brottslingar med dubbelt medborgarskap ska utvisas!
2025-12-20
Alldeles för länge har det daltats med utländska medborgare som begår allvarliga brott i Sverige – även våldtäkter. Den förra socialdemokratiska regeringen lät i praktiken Sverige bli en fristad för dömda kriminella. Det är direkt stötande. Det kommer exempel på exempel.
Senast häromdagen kom denna stötande nyhet. Hur är det ens möjligt att denne man inte utvisas? Som jurist tycker jag domen är ytterst märklig, och tycker det är välkommet att den tydligen överklagats.

Uppgifter säger också att nämndemännen i denna dom representerade partier på vänstersidan. Jag har inte haft tid att undersöka det, så vågar inte gå i god för att det stämmer. Men rent generellt ser jag en risk i att allt fler domar påverkas av nämndemännens politiska hemvist i en tid med ökande polarisering i exempelvis migrationspolitiken, kriminalpolitiken eller klimatpolitiken. Flera exempel på friande domar mot klimataktivister styrker bilden av att vårt nämndemannasystem i praktiken medför att domar politiseras i stället för att vara strikt juridiska. Det skulle ju inte förvåna om det även kan gälla denna typer av domar där man ska göra skälighetsbedömningar för eller emot utvisning. Jag är tveksam till om vi ska ha ett nämndemannasystem överhuvudtaget, men om vi ska fortsätta med det borde inte nämndemännen nomineras av politiska partier utan utses på annat sätt.
Men nu är det snart slut med att väga för eller emot när det gäller utvisning. Kommer man till Sverige och begår allvarliga brott ska man utvisas ur landet. Vi håller nu på att införa den striktaste lagstiftningen i hela Norden när det gäller utvisning på grund av brott. Vi går längre än någon annan regering har gjort. Alla brott som ger mer än böter kommer leda till utvisning. Med de nya skärpta reglerna väntas sex gånger fler utvisas. Det handlar om respekt för brottsoffret och att skydda alla hederliga människor i vårt land från farliga människor som inte har här att göra.
Könstillhörighetslagen fungerar inte som utlovat och måste ses över
2025-12-19
Efter beslutet om könstillhörighetslagen skrev jag detta som kommentar:

Efterhand har det visat sig att de lugnande försäkringar vi fick inte har hållit. Tillämpningen av lagen går rakt emot det som utlovades före beslutet.
Först kom socialstyrelsens beslut om tillämpningen av lagen i den del som gäller kravet på läkarkontakt före beslut. Det utlovades innan beslutet om lagen att det minsann skulle göras en ordentlig utredning av läkare och att professionen skulle ta ansvar. Nu ska det i stället räcka med ett "digitalt besök" hos en nätläkare för att få tillstånd att byta juridiskt kön. Många av oss kritiker varnade för att läkarkontakten riskerade att bli en väldigt summarisk prövning, och den farhågan besannades alltså. Vi varnade för att aktivistiska myndigheter säkert skulle reducera detta till en formsak. Och nu har det alltså blivit just så. En redan allvarligt feltänkt könstillhörighetslag har blivit ännu farligare för unga osäkra människor som tror att deras problem löses genom att byta juridiskt kön.
I dag uppmärksammar media att en man som mördat sina barn bytt juridiskt kön och nu ska flyttas till en kvinnoanstalt. Detta lovade man oss dyrt och heligt inte skulle hända, det skulle minsann finnas en tydlig skrivning i lagen som förhindrade att manliga fångar på detta sätt skulle kunna få komma till en kvinnoanstalt. Men nu händer det ändå.
Det finns en rad problem med könstillhörighetslagen, som jag skrivit om tidigare. Visserligen är alla partier på olika sätt medskyldiga, men SD och KD röstade mot könstillhörighetslagen, och deras linje är den som de absolut flesta svenskar delar. Jag har tidigare varnat för att Moderaternas linje att inte bara säga ja utan snarast gå i spetsen för en helt orimlig lag har skadat partiet allvarligt och kan komma att direkt påverka valresultatet 2026. Risken är att det kommer fler liknande nyheter om orimliga effekter av den nya lagen. För mig är det obegripligt att en liten minoritet inom moderaterna drivit en fråga som går så rakt mot de absolut flesta moderata väljares och medlemmars åsikt. Det politiska priset för partiet och partiledningen kan bli högre än många tror.
I dag vore det enda rätta att Tidöpartierna gemensamt går ut och meddelar att lagen i vart fall ska ses över.
EU-kommissionens förslag om "nyansering" räcker inte
2025-12-19
När det väntade beskedet kom om att EU-kommissionen föreslår ett uppluckrat/nyanserat förbud mot försäljning av nya bensin och dieselbilar efter 2035 blev jag först glad - detta är något jag arbetat för sedan förbudet beslutades. Det är helt enkelt helt orealistiskt på alla sätt och kommer såklart aldrig kunna bli verklighet. Det kändes som en stor framgång att EU-kommissionen nu backar. Det är bra för EU-medborgarna och det är bra för europeisk industri och konkurrenskraft.
När jag nu läst hela kommissionens förslag är jag inte längre lika nöjd. Även om det formella förbudet slopas kombineras detta med så många nya rent samhällsskadliga klimatvillkor att helheten knappast blir någon större förbättring. Villkoren (bland annat "fossilfritt stål") kommer driva upp priset så mycket att det knappast blir realistiskt att bygga dessa bilar, och samtidigt kommer elbilarna att vara så dyra att få har råd att köpa. EU-kommissionen driver helt enkelt en politik som riskerar att slå ut hela EU:s bilindustri och göra det omöjligt för europeerna att ha råd att köpa nya bilar (bortsett från nån sorts politiskt planekonomiskt prissatta små elbilar som Kommissionen vill tvinga på europeerna). Jag hoppas detta beslut kommer förändras ytterligare under de fortsatta förhandlingarna. EU har inte råd att fortsätta med kraftigt samhällsskadlig klimatpolitik.
Vad gäller svenska Volvo Cars säger regeringen att man vill att EU-reglerna ska vara till fördel för Volvo. Jag är verkligen inte övertygad om att ett ensidigt krav på enbart elbilar i framtiden kommer gynna det i huvudsak (80%) Kinaägda Volvo Cars. Om det bara är elbilar som ska produceras i EU är risken stor att de kinesiska huvudägarna på sikt flyttar hem hela produktionen till Kina, eftersom det är mycket lägre produktionskostnader där. Jag tror snarare att Volvos framtid ligger i att utveckla nya snåla förbränningsmotorer som gör att dessa fordon kan konkurrera med elbilarna både när det gäller miljö och pris. Det kommer nya extremt snåla motorer, man utvecklar nya bränslen, tex elektrobränslen och nya former av biodrivmedel, hybridfordon är ett annat alternativ som bland annat världens mest lönsamma bilföretag Toyota haft stor framgång med. Det är verkligen inte självklart att ett ensidigt fokus i EU på enbart elbilar i framtiden kommer gynna Volvo och Göteborg.
Nattligt möte i EU-nämnden - Ukrainas ekonomi säkrad
2025-12-19
I natt kl 02.30 kallades EU-nämnden till digitalt möte med statsministern från Bryssel, angående förhandlingarna om stödet till Ukraina. Vi är ganska vana i EU-nämnden vid möten vid olika tider på dygnet, och nattliga möten har vi haft tidigare i samband med olika EU-förhandlingar, exempelvis om långtidsbudgeten och om val av kommissionärer.
Orsaken är att riksdagen sätter ramarna för regeringens förhandlingsmandat i EU, och det gäller även statsministern. Nu ville han ha mandat för en möjlig kompromisslösning och då behövde han stämma av detta med oss och få klartecken. Resten av stats- och regeringscheferna fick helt enkelt ta en kopp kaffe medan statsministern hade möte med oss.
Sverige har sedan vi gick med i EU denna ordning, medan regeringar i många andra EU-länder kan göra som de vill utan att fråga sitt parlament. Jag är faktiskt stolt över den stabila demokratiska förankringen i Sverige när det gäller regeringens agerande i viktiga EU-beslut.
En enig EU-nämnd, samtliga åtta partier, gav statsministern det mandat han önskade.


Hur gick det då? Ja inte riktigt som vi hoppats. EU var kluvet i frågan om hur man ska hantera de frusna ryska tillgångarna som finns i Europa. Förslaget att i praktiken låna ut dessa pengar till Ukraina föll, eftersom ett antal länder sa nej. Belgien, som har större delen av dessa tillgångar inom sitt land, var villiga att göra en lösning med gemensamma garantier från övriga länder, men det stoppades av ett antal länder i östra och södra Europa.
När det gäller Tjeckien, Slovakien och Ungern handlar det idag om att de helt enkelt inte vill ge stöd till Ukraina, deras regeringar har valt att ta Putins parti (vilket är konstigt om man tänker på att just dessa länder var de som drabbades av rysk aggression både under Ungernrevolten 1956 och Pragvåren 1968). Rysk infiltration och hjärntvätt av politiker och delar av befolkningarna har tyvärr haft effekt och idag styrs länderna av regimer som har en märklig syn på vad som är rätt och fel. Vi vet också att det pågått påtryckningar från Ryssland och sannolikt även USA för att skrämma vissa länder i den nu aktuella frågan, och det verkar ha lyckats. Agerandet från dessa tre länder tror jag kommer få betydelse för hela EU-samarbetet. Varför ska svenska skattebetalare via EU ösa in pengar i Tjeckien, Slovakien och Ungern när dessa tre länders regeringar och presidenter inte vill samarbeta utan öppet springer Rysslands ärenden?
Andra länder, som Italien och Malta, samt Belgien själva, vill stödja Ukraina, men har drivits av en oro för att förtroendet för Europas kapitalmarknad skulle skadas om man beslagtar de ryska tillgångarna. Jag tycker detta är en rent ut sagt märklig åsikt. EU är en mycket trygg plats att placera sina pengar - om man nu inte är en terroriststat som har planer på att invadera sitt grannland och döda hundratusentals människor och ödelägga städer och infrastruktur, i strid mot folkrätten och alla internationella överenskommelser. Har man dessa planer får man för min del gärna placera pengarna någon annanstans än i EU.
Nu blir helheten en kompromiss. EU lånar upp pengar till Ukraina, och lånar ut dem till Ukraina som inte behöver betala tillbaka lånet förrän kriget är slut och Ryssland har betalat sitt krigsskadestånd. Under tiden ligger de ryska tillgångarna frysta i EU utan tidsgräns (beslut tidigare denna vecka) tills Ryssland betalt sitt krigsskadestånd. De frusna tillgångarna blir en slags "garanti" för att Ryssland ska göra rätt för sig.
Beslutet om gemensamt EU-lån kräver formellt enighet, men de tre länder som inte vill stödja Ukraina valde att inte rösta nej utan lägga ned sina röster och accepterar i praktiken lånet, dock på villkor att de slipper räntekostnaderna för detta. Den gemensamma lånet är på ett betydande belopp, 90 miljarder Euro, vilket dock är en begränsad summa jämfört med den tidigare upplånade "coronafonden", och pengarna lånas vidare till Ukraina så det finns en motsvarande motfordran. Sveriges teoretiska del av den aktuella låneskulden och motsvarande fordran blir ca 2,5-3 miljarder (2-3% av EU:s totala skuld). Trots allt ett hanterbart ansvar.
Nattens förhandlingslösning var inte optimal, men lösningen säkrar Ukrainas ekonomi för flera år framåt och det var det viktigaste. Ukraina står starkt trots att tre av deras små grannländer sviker. Samtidigt visar gårdagens möte att 24 av 27 EU-länder står stadigt på Ukrainas sida, mot den ryska ondskan och dödskulten i Kreml. Det är trots allt positivt. Och de ryska tillgångarna är låsta tills kriget är slut och Ryssland har betalt sitt krigsskadestånd. Veckan kunde slutat betydligt sämre.
Julfest med riksdagsgruppen och riksdagskansliet
2025-12-18
I veckan hade den moderata riksdagsgruppen julfest, tillsammans med våra tjänstemän på riksdagskansliet och ett antal moderata ministrar. Vi började med lite glögg hemma hos statsministern i Sagerska. En trevlig tradition.




Debatt av Sveriges EU-avgift
2025-12-17

I dag hade riksdagen de sista debatterna före jul, och som alltid var det finansutskottets egna budgetärenden som avslutade hösten. Själv hade jag ansvaret för den absolut sista debatten idag och det handlade om EU-avgiften för 2026. I sak ingen komplicerad fråga eftersom den finns i regeringens budget, men med tanke på beloppets storlek, hela 54 miljarder, tyckte jag det fanns anledning att säga några ord i ärendet. Nedan mitt manus för debatten, och den går även att lyssna på genom att klicka på bilden ovan.
Anförande FiU5 Jan Ericson (M), 2025-12-17
Fru talman,
EU har just nu stora och dramatiska frågor att hantera. Denna vecka pågår bland annat diskussionerna om ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina och om hur frysta ryska tillgångar kan utnyttjas för detta. I morse klockan 8 hade vi överläggning med statsministern i EU-nämnden och gav stöd till regeringens linje i de kommande förhandlingarna i Europeiska Rådet. Hur dessa förhandlingar slutar återstår att se.
Samtidigt fortsätter EU sin löpande verksamhet. Och i dag tar vi beslut om anslaget i regeringens budgetproposition för EU-avgiften 2026.
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition, och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om drygt 54 miljarder kronor som avgift till Europeiska Unionen nästa år, samt bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten. Jag vill här passa på att yrka bifall till betänkandet och avslag på motionen.
Fru talman,
Sverige har sedan vårt ordförandeskap 2023 envist drivit frågan om att stärka EU:s konkurrenskraft. Sällan har frågan varit så angelägen som nu, när tullar, handelskrig och militära krig och konflikter är en realitet. Europa behöver både bli mer självförsörjande och förbättra sin ekonomiska konkurrenskraft.
Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om EU:s konkurrenskraft ska stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag, och det är dags att ta vara på den potential detta har. Samtidigt finns en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.
Ska EU lyckas måste EU:s medlemsstater framförallt göra nationella reformer och inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt att reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att kunna uppnå en folklig acceptans för invånarna i de länder som är nettobetalare till EU.
En helt orimlig, orealistisk och extrem klimatpolitik och energipolitik hotar dessutom hela EU:s framtid och det är välkommet att man nu börjar inse detta och nyansera politiken.
Herr talman,
Sverige är en stor nettobetalare till EU och det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktigar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering och vi har tydligt stöd i Finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel, och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.
De påbörjade förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget kommer kräva skickligt hantverk och god förhandlingsförmåga från Sveriges regering, och en förmåga att skapa allianser med likasinnade länder om inte den svenska EU-avgiften i framtiden ska skena iväg. Det blir en utmaning!
Herr talman,
Jag är nu inne på mitt 20:e år som ledamot i Sveriges riksdag, och har sedan ett antal år haft äran att vara ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och våra fantastiska och kunniga tjänstemän på kanslierna i Finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och gott nytt år. Det gäller såklart även talmannen och tjänstemännen i Kammaren.
Riksdagsmotion (29): Låt Riksrevisionen granska kommuner och regioner
2025-12-15
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1743 av Jan Ericson (M) mfl:
Utöka Riksrevisionens uppdrag
Länk till motionen
Riksrevisionen har ansvaret för årlig revision av statliga myndigheter, men också för särskilda effektivitetsrevisioner om hur skattepengarna används och hur verksamheter fungerar. Varje år kommer åtskilliga dussin omfattande granskningsrapporter, inte sällan med kritik mot saker som kunde fungera bättre. Varje rapport återkopplas till riksdag och regering och leder ofta fram till olika typer av åtgärder från politiken.
På det kommunala området (regioner och kommuner) saknas motsvarande granskning. Årlig revision av räkenskaperna sker, och då genom upphandling via vanliga revisionsbyråer. I övrigt sker revisionen genom politiskt tillsatta lekmannarevisorer. Någon bredare granskning av effektiviteten i kommunal sektor och vad medborgarna får för pengarna görs i stort sett inte alls. Undantagsvis kan Riksrevisionen följa ett specifikt statsbidrag ut i kommunerna och titta på vad just detta statsbidrag gett för effekt, men i övrigt saknar Riksrevisionen mandat att granska kommuner och regioner. Samtidigt kommer löpande rapporter om missförhållanden i kommuner och regioner. Regelverk som inte följs, slarv med skattepengar och ibland ren korruption och omfattande ekonomisk brottslighet riktad mot välfärdssektorn.
Med tanke på att statsbidrag står för ca 20% av kommunsektorns samlade intäkter (större andel i kommunerna, mindre andel i regionerna) vore det rimligt om Riksrevisionen fick ökad möjlighet att granska även kommuner och regioner. Framförallt hade det varit värdefullt om Riksrevisionen fick möjlighet att göra mer omfattande effektivitetsrevisioner av olika delar av kommunsektorn med tydlig statlig koppling.
Seminarium - "Gröna bubblor eller framtidens teknik?"
2025-12-11
I dag höll jag och min riksdagskollega vårt mycket uppmärksammade riksdagsseminarium "Gröna bubblor eller framtidens teknik" med debattören Henrik Jönsson och professorn och forskaren Magnus Henrekson. Mellan 40 och 50 personer deltog, både riksdagsledamöter och tjänstemän samt ett antal externa besökare och media. Ovanligt bra uppslutning för ett riksdagsseminarium.
Jag återkommer kommande vecka med mer bilder från själva föredragningarna, samt förhoppningsvis en länk till Henrik Jönssons nya mediekanal 100% som spelade in delar av seminariet.







Filmvisning för att uppmärksamma Human Rights Day
2025-12-11
I går kväll var jag inbjuden av Ukraine Culture Now Association att se en film med koppling till Krim i Ukraina. Filmen heter "Homeward" och uppmärksammar tartarernas situation på Krim under rysk ockupation.
Före filmen blev det ett samtal på scenen mellan journalisten Stig Fredriksson och Maria Tomak som är expert inom organisationen Truth Hounds som uppmärksammar de ryska brotten mot mänskliga rättigheter på Krim sedan ockupationen 2014. De uppmärksammade och dokumenterade ryska brotten mot mänskligheten är så fasanfulla att det är svårt att ta in. Man förstår verkligen att det ukrainska folket mest av allt fruktar att tvingas leva under rysk ockupation. Det är till och med värre än krig.

Programmerbara pengar och AI-övervakning?
2025-12-11
I veckan hade Finansutskottet en utfrågning om finansiell stabilitet med Finansiella Stabilitetsrådet (Finansmarknadsministern, Riksbankschefen, generaldirektörerna för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret). Temat var stablecoins, digitala valutor, samt kryptovalutor, och hur dessa nya inslag på marknaderna kan påverka det finansiella systemet.
Själv lyfte jag tre andra frågor, nämligen hur det kan påverka livet för vanliga människor och företag.
Den ena gällde vem som tar ansvaret om nya "smarta" betalningsmetoder utvecklas och används för stora affärer, exempelvis för att slutföra fastighetsaffärer eller omfattande värdepappershandel, eller stora internationella betalningar. Även om systemen påstås vara 100% säkra finns det inget som är helt säkert, särskilt inte när allt styrs av datorer och programvaror. Sådant kan hackas eller manipuleras, och uppstår då skada måste konsumenterna skyddas. Detta är något som både aktörerna och politiken måste beakta.
Den andra frågan gällde integriteten. Tanken med "digitala pengar", oavsett om det är digitala euro eller svenska kronor, är för min del väldigt oklar och jag har svårt att se nyttan. Däremot är det lätt att se risker och hot. En sak som framhålls är att dessa "pengar" går att programmera så att de exempelvis endast kan används för vissa typer av transaktioner - detta framhålls som ett sätt att göra betalningar säkrare. Jag tycker snarare att det är en hot mot människors frihet. Risken att klåfingriga politiker programmerar människors pengar så att de inte kan användas för "politiskt inkorrekta köp" ser jag som en reell risk. Exempelvis att man inte kan köpa bensin eller diesel, att mängden kött som får köpas kan ransoneras eller att man bara får tanka bilen för en viss summa varje månad osv. Frestelsen för klåfingriga politiker att styra människor kommer att bli alldeles för stor för att det ska kännas bra. Om man till detta kopplar övervakning via AI har vi skapat ett riktigt otäckt samhälle. Denna fråga lyftes av fler politiker, och fick inget bra svar.
Den tredje frågan gällde risken att digitala valutor och kryptovalutor används för pengatvätt, kringgående av sanktioner eller rent kriminell verksamhet. I värsta fall kan effekten bli att man underlättar för kriminella samtidigt som man ökar kontrollen och minskar friheten för vanliga människor. Min entusiasm inför dessa nya framväxande fenomen är begränsad. Den går inte att stoppa, men politiken måste göra vad man kan för att inte tekniken och nya lösningar lever sitt eget liv vid sidan av vår lagstiftning och våra grundläggande mänskliga rättigheter.
Riksdagsmotion (25, 26, 27 och 28): Migrations- och integrationspolitik
2025-12-11
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1750 av Jan Ericson och Boriana Åberg (M):
Förändring av svensk och europeisk asylpolitik
Länk till motionen
Motion 2025/26:1745 av Jan Ericson (M):
Strategi mot politisk islamism i Sverige
Länk till motionen
Motion 2025/26:1730 av Jan Ericson och Boriana Åberg (M):
Granskning av svenska medborgarskap beviljade efter 2000
Länk till motionen
Motion 2025/26:1764 av Jan Ericson o Boriana Åberg (M):
Rösträttens koppling till medborgarskap
Länk till motionen
Jag har genom åren skrivit många motioner om migrationspolitik och integrationspolitik. En stor del av dessa har efterhand blivit verklighet, och dagens regering har gjort kraftfulla skärpningar av politiken. I år följer jag upp med några nya motioner. Rubrikerna på dessa motioner beskriver vad det handlar om.
Riksdagsmotion (23 och 24): Alkoholpolitik
2025-12-10
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:2865 av Jan Ericson (M): Försäljning av vin och starköl i licensierade butiker
Länk till motionen
Motion 2025/26:1801 av Jan Ericson (M): Översyn av Sjöfyllerilagen
Länk till motionen
Båda dessa motioner syftar till att öka friheten för människor när det gäller alkohollagstiftningen. Jag vill slopa Systembolagets monopol och tillåta försäljning av starköl och vin i licensierade livsmedelsbutiker, och jag vill se över Sjöfyllerilagen som i vissa fall tolkats på ett orimligt sätt - även en småbätsägare som druckit en öl eller två måste kunna flytta sin båt om det behövs utan att riskera brott mot Sjöfyllerilagen. Sverige behöver en friare lagstiftning för vanliga skötsamma människor som klarar att hantera sin alkoholkonsumtion utan pekpinnar från politikerna.
Regeringen stramar upp biståndet ytterligare
2025-12-09
Häromdagen kom beskedet att regeringen avvecklar biståndet till fem länder. Tanzania, Mocambique, Zimbabwe, Liberia och Bolivia. Totalt drar man in 1,6 miljarder i bistånd, pengar som tyvärr gjort minimal nytta. Nu används dessa pengar för att finansiera delar av Ukrainastödet i stället.
Vad har då regeringen i övrigt gjort åt det tidigare orimligt stora och närmast helt okontrollerade biståndet?
1. Enprocentmålet är avskaffat
Det svenska biståndet har varit kravlöst och ineffektivt. Målet att en procent av bruttonationalinkomsten skulle gå till bistånd innebar att budgeten alltid växte. Nya insatser kunde alltid finansieras utan att något behövde prioriteras bort. Enprocentsmålet var inte bara respektlöst mot skattebetalarna utan också ineffektivt eller rent av kontraproduktivt. Titta på Tanzania. En rapport från Expertgruppen för Biståndsanalys 2016 visade att 60 miljarder i svenskt bistånd över 50 år haft liten effekt på fattigdomen. I perioder antas biståndet ökat fattigdomen genom att stötta misslyckad socialistisk politik.
2. Ukrainabiståndet större än någonsin
Att se biståndet som en del av utrikespolitiken och som något som ska tjäna svenska intressen har länge varit kontroversiellt. Inte med en moderatledd regering. Regeringen har gjort Ukraina till vår största biståndsmottagare, över 9 miljarder 2025. Det är mer än 16 procent av biståndsbudgeten, och nästan lika mycket som 2022-2024 sammanlagt. Det har vi gjort för att det är moraliskt rätt men också för att varje krona investerad i försvaret av Ukraina är en krona investerad i försvaret av Sverige. När Ukraina tappert slåss för sin egen frihet och säkerhet, slåss de också för övriga Europas frihet och säkerhet. Samtidigt lämnar Sverige via Riksrevisionen stöd till Ukrainas riksrevision för att bekämpa korruption.
3. Nu tar vi tag i styrningen av biståndet
Trots avskaffat enprocentsmål är biståndsbudgeten enorm, 56 miljarder – 5 300 kronor per svensk. Ändå har styrningen och uppföljningen länge varit alldeles för slapp. Det tar regeringen, med Moderaterna i spetsen, nu tag i.
-
Ökad transparens
Länge har det varit svårt att förstå vart biståndspengarna tar vägen – vilka länder, vilka projekt, och vilka organisationer. Nu förbättras insynen, bland annat genom att hemsidan Openaid uppdateras och ansökningsprocesserna blir öppnare.
-
Krafttag mot jäv och korruption
Sida har rapporterat att runt 10 procent av pågående projekt har kopplingar till korruptionsmisstankar. Det har varit för lätt att växla mellan jobb på ambassader, biståndsorganisationer och myndigheter utan att jäv uppmärksammas. Den moderatledda regeringen skärper nu styrningen för att förhindra sådana situationer.
-
Stärkt evidens och effektutvärdering
Riksrevisionen har kritiserat biståndet för att inte bygga på evidens. Miljarder har betalats ut utan effekt. Nu ska Sida fokusera på insatser med bevisad nytta och stöd i forskning. Det handlar både om respekt för skattebetalarna och om att hjälpa så många som möjligt.
4. Mycket återstår att göra
Mycket har gjorts men vi är inte klara. Till 2026 ska biståndet krympa från 56 till 53 miljarder. Det kräver tuffa beslut. Ledstjärnan är ukrainastödet, som 2026 ska uppgå till minst 10 miljarder – nästan 20 procent av biståndet. Men vi räds inte tuffa beslut. Moderaterna är ett parti som kanske inte lovar allt till alla men som håller vad vi lovar. Vad vi lovar är mer bistånd till försvaret av Europa och mindre bistånd till att genomföra workshops och ta fram policydokument. Det är Moderaternas löfte. Mot det står vänsterns löfte om flumbistånd och enprocentsmål.
Hur är det ens möjligt att frikänna dessa klimatterrorister?
2025-12-08
Nyheten att de två klimataktrivister (terrorister) som kladdade färg på en målning på Nationalmuseum helt frikänns av tingsrätten och slipper betala skadfestånd är så otroligt upprörande att jag som jurist inte vet vart jag ska ta vägen. Om inte detta är skadegörelse vet jag inte vad det skulle vara som kvalar in för det? Tavlan var förvisso täckt med en glasskiva, men tingsrättens motivering (enligt media) är att aktivisterna inte medvetet ville orsaka skada. Om man kletar färg på en tavla på nationalmuseum så är man fullt medveten om vad man gör. Museet fick dels rengöra tavlan, dels ramen som skadats av färgen. Kostnaderna för detta ska självklart betalas av dem som orsakade skadan. Att tingsrätten gjort den bedömning man gjort får mig att fundera på om det återigen är den politiska sammansättningen av nämndemännen som avgjort? Det lär väl klarna.
Nu har i vart fall domen redan överklagats av åklagaren, både vad gäller själva brottet och det yrkade skadeståndet. Vi får väl tro att det blir en mer rimlig dom i Kammarrätten. Tingsrättens dom strider mot allt jag lärt mig om juridik.
Mitt inlägg på X om saken har fått god spridning, bland annat är jag citerad i en grekisk tidning https://arouraios.gr/?p=2929652.

Fantastisk svensk-ukrainsk julkonsert
2025-12-08

I går kväll besökte jag en fantsstiskt vacker och stämniungsfull julkonsert i Hedvig Eleonoras Kyrka vid Östermalmstorg i Stockholm. Inträdet var 150 kronor och vad jag förstod gick det till stöd till Ukraina. Kyrkan var absolut fullsatt.
Vi bjöds på en blandning av svensk och ukrainsk julmusik, som framfördes dels av oerhört talangfulla barn och ungdomar, dels av St Jacobs Kammarkör och Ungdomskör och den svensk-ukrainska barnkören Odette. Vi bjöds även på balett i kyrkan. Kungaparet närvarade också, liksom prins Carl Philip och prinsessan Sofia, och deras som Alexander var en av sångsolisterna. Även artisten Maria Sur deltog, både som solist och som körsångare.
Här några smakprov på den oerhört vackra ukrainska traditionella julmusiken som framfördes av ukrainska sångare tillsammans med de svenska körsångarna. Vackert och mäktigt.

Många vet nog inte att detta är en traditionell ukrainsk julmelodi:



Ovan kungafamiljen samlad. Till vänster om kungens huvud syns jag tillsammans med Maria Sur och hennes mamma.

Här strax innan Maria Sur framträder med sin låt Never give up.

Här uppträder kungens barnbarn Alexander.

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, höll ett allvarligt och tacksamt tal till publiken. Jag fick möjlighet att prata lite med henne efteråt och planera en träff med riksdagens svensk-ukrainska nätverk efter nyår.

En bättre bild på kungen. Efter konserten höll prinsessan Sofia ett väldigt personligt tal till dirigenten och ledaren Ivetta Irkha, inte minst vad gäller hennes förmåga att locka fram talang och intresse hos barnen.


Förslag till grundlagsändring om indragna medborgarskap i vissa fall
2025-12-05
Regeringen höll idag en pressträff där man meddelade att man nu lägger fram förslaget om grundlagsändring så att det blir möjligt att i vissa fall dra in ett svensk medborgarskap för den som har dubbla medborgarskap.
Detta ska gälla
* om man förvärvat medborgarskapet genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande, eller
* om man döms för allvarligt brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
Föreskrifter om indragande av medborgarskap får dock inte stå i strid med Sveriges internationella åtaganden.
Jag tror de flesta spontant känner att denna grundlagsändring borde gjorts för många år sedan. Har man fått skydd i Sverige och beviljats svensk medborgarskap på ett vilseledande sätt, eller begår allvarliga brott i Sverige så är det högst rimligt att dra tillbaka medborgarskapet.
Skattebetalarna har fel - regeringen höjer INTE arbetsgivaravgifterna
2025-12-04
Skattebetalarnas chefsekonom, min tidigare moderate riksdagskollega Erik Bengtzboe, påstår i en debattartikel och på sin hemsida att regeringen "smyghöjer" arbetsgivaravgifterna med 25 miljarder. Det är helt enkelt fel.
För det första - den totala arbetsgivaravgiften är oförändrad
Arbetsgivaravgifterna består tekniskt av ett antal olika delar, se nedan. Det finns vissa undantag när dessa avgifter är nedsatta, exempelvis för pensionärer som jobbar, och för ungdomar från och med nästa år, men tabellen visar de normala avgifterna som de flesta arbetsgivare betalar för de flesta anställda.
Det finns idag mycket svag eller i praktiken ingen koppling alls mellan dessa avgifter och respektive ersättningssystem, utan hela arbetsgivaravgiften går rakt in i statens budget, varefter staten finansierar de olika ersättningssystemen från sin budget. Men trots detta görs varje år en teknisk omfördelning inom arbetsgivaravgiften, baserat på hur mycket de olika ersättningssystemen kostat staten. För de poster som har minskade kostnader minskas avgiften och för andra ökas de. Förändringarna mellan 2025 och 2026 syns i tabellen nedan, och tar ut varandra. Den totala arbetsgivaravgiften blir oförändrad nästa år, 31,42%. Denna nivå har gällt sedan 2020.

En av komponenterna i de totala arbetsgivaravgifterna kallas alltså allmän löneavgift, och just den posten ökar något medan andra poster minskar lika mycket. När Skattebetalarna väljer ut just denna parameter och påpekar att den ökas, men utan att berätta att andra poster minskas motsvarande så ger man en felaktig bild. Det totala avgiften är oförändrad och ligger alltså kvar på den nivå som gäller i år.
För det andra - regeringen höjer inte arbetsgivaravgiften med 25 miljarder
Påståendet om att staten höjer arbetsgivaravgiften med 25 miljarder är fel. Däremot budgeteras för 25 miljarder i ökade intäkter från arbetsgivaravgifterna, trots oförändrad avgift. Det beror på att när fler människor arbetar fler timmar och när lönerna stiger så ökar skatteintäkterna för staten. Detta eftersom arbetsgivaravgifterna tas ut i procent av utbetald lön.
På exakt samma sätt ökar statens skatteintäkter från inkomstskatten när fler människor arbetar, och intäkterna från momsen ökar när fler handlar i våra affärer. Jag har aldrig hört någon hävda att vi höjer inkomstskatterna eller momsen när dessa skatter vissa år genererar mer pengar till staten. Det är i stället dessa ökade skatteintäkter i statens budget som ger det reformutrymme vi kan använda för att exempelvis satsa på försvaret, öka bidragen till kommunerna eller sänka skattesatserna.
Inte heller kallar man det för skattesänkning när folk handlar mindre i dåliga tider och statens momsintäkter sjunker.
Sammanfattningsvis
Jag tycker Skattebetalarna ger en felaktig bild när man påstår att regeringen höjer arbetsgivaravgifterna med 25 miljarder nästa år. Det är helt enkelt fel. Skattesatsen är oförändrad 2026 jämfört med 2025.
Regeringen höjer inte skatten!
Riksdagsmotion (22): Svensk produktion av konstgödning
2025-12-03
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:2866 av Jan Ericson och Adam Reuterskiöld (M):
Svensk Strategi för inhemsk produktion av konstgödning
Länk till motionen
Konstgödning anses viktigt för vår livsmedelsproduktion, och brist på gödning skulle minska vår produktion i jordbruket. En viktig beståndsdel i konstgödsel är fosfat. Enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst som jag beställde i somras står idag stallgödsel för ungefär halva behovet av fosfatgödningen, och resten tillgodoses genom import av konstgödsel.
Tidigare stod import från Ryssland för 58% av behovet, men det har idag minskat till 11%. I stället importeras från andra länder. Tyvärr en del länder med svaga regler för såväl miljöhänsyn som sociala rättigheter för dem som arbetar med detta. Import kommer också från vissa geopolitiskt oroliga områden såsom Marocko/Västsahara och Israel.
Samtidigt framkommer det att det pågår fosfatutvinning i stor skala i Finland, samt att även Norge har upptäckt stora fyndigheter som nu ska börja utvinnas. Det finns alltså tillgång till fosfat i vårt närområde. Av rapporten framkommer också att det finns tankar om produktion av konstgödning i Sverige, och att Jordbruksverket analyserat detta, men att det finns svårigheter i form av regelverk och konkurrens om el och råvaror.
För att minska beroendet av import av konstgödning från exempelvis Ryssland och säkra tillgången på gödning i Sverige är det viktigt att få svensk konstgödselproduktion på plats. I en allt mer orolig värld är det avgörande att vi kan trygga svensk livsmedelsproduktion för svenska folket. I motionen föreslår vi därför att regeringen bör överväga att initiera ett formellt uppdrag till Jordbruksverket att ta fram en plan för produktion av svensk konstgödsel, att denna produktion helst bör bygga på import av fosfat från våra grannländer, samt att överväga att upphöra all import från Ryssland.
EU-regler och svensk överimplementering skadar svenskt näringsliv
2025-12-03
I går kväll deltog jag i möte med Riksdagens Maritima Nätverk, med deltagande av ett antal olika organisationer med koppling till svensk sjöfart. Och idag var jag med och arrangerade ett seminarium med Svensk Näringsliv om implementering av internationella skatteöverenskommelser i svensk rätt.
Vid båda dessa tillfällen beskrev man stora problem för svenska företag att hantera olika myndigheters tolkning och tillämpning av olika regelverk inom EU och implementering av internationella regler i övrigt i svensk rätt. Det handlade om allt från krångliga regler för byte av besättningar på fraktfartyg till orimliga effekter av en orimlig klimatpolitik för skärgårdstrafiken i Stockholm och svåröverskådliga skatteregler med orimliga konsekvenser. Tyvärr får man samma bild när man träffar företag i andra branscher.
Den samlade bilden blev för min del ganska mörk - både när förslag till regelverk debatteras, framförallt inom EU, och när de ska implementeras och tolkas i svensk rätt finns stora brister i både konsekvensanalys och rimlighet vid tillämpningen. Sverige är väldigt nitiska i att efterleva och ofta övertolka och överimplementera olika EU-regler, ofta mer nitiska än våra grannländer. Detta orsakar stora kostnader och problem för företagen och deras anställda och försämrar svensk konkurrenskraft.
Orsakerna verkar vara många - att Sverige ibland är för sent ute vid inledande diskussioner och förhandlingar i EU, att vi ibland har för dålig kompetens hos dem som förhandlar, att våra svenska remissinstanser är dåliga på att ge väl underbyggda remissvar och att myndigheterna och deras anställda är livrädda för att göra fel och därför tar i lite extra.
Under tidigare s-regering var Sverige riktigt dåliga på att ta tillvara Sveriges intressen i EU. När andra länder skickade ministrar skickade Sverige ibland lägre tjänstemän och redan där kom vi i underläge. Detta har glädjande nog förändrats - Sverige har numera under dagens regering hög närvaro av ministrar vid förhandlingar i EU, och allra flitigast är vår finansminister. Nu gäller det också att verka för att Sverige kommer in i EU-diskussioner ännu tidigare, att vi tidigt tar in näringslivets synpunkter och kunskap och att vi tidigt kan tillföra svenska synpunkter och svenska konsekvensanalyser i olika EU-ärenden. Sedan måste det bli slut på all överimplementering i lagstiftningen och övernitisk tillämpning av EU-regler. Allt detta är avgörande för Sveriges framtid och våra företags konkurrenskraft.
Personligen anser jag också att Sverige måste göra upp med EU:s klimatpolitik och inse att den allvarligt skadar vårt land. det duger inte att Sverige fortsätter gå i spetsen för en radikal klimatpolitik, utan vi borde gå i spetsen för att göra ordentliga konsekvensanalyser av klimatpolitiken och se till att denna blir rimlig och hanterbar.
Möte med näringslivsorganisationer och företagare är en oerhört viktig del av riksdagsuppdraget - det är våra företag som är ryggraden i Sveriges ekonomi, och de privata företagen och deras anställda är de som skapar alla resurser till välfärd, offentlig verksamhet och pensioner. Vårt uppdrag som politiker är att hjälpa, stötta och underlätta deras verksamhet så att de kan växa och anställa fler. Inga lagregler borde få läggas fram utan gedigna konsekvensanalyser - detta har blivit bättre under dagens regering, men det finns mycket mer att göra. Om dagens regering förhoppningsvis blir omvald blir detta en stor och central fråga att lägga ännu mer kraft på under nästa mandatperiod.
Riksdagsmotion (21): Omfattningen av Public Service
2025-12-02
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:2866 av Jan Ericson och Lars Beckman (M): Omfattningen av Public Service
Länk till motionen
Public Service (SVT, SR och UR) kostar skattebetalarna stora pengar varje år. Samtidigt fylls programutbudet av allt mer tramsiga tävlingsprogram, och den kvalitativa journalistiken får allt mindre utrymme. Ovanpå detta upplever väljarna på högersidan ett stadigt minskat förtroende för Public Service, medan vänsterväljarna har högt förtroende. Det är ett problem om man ska vara Public Service för hela folket att samhällsprogram och nyhetsprogram är så tydligt vänstervinklade.
Sammantaget anser jag och min medmotionär Lars Beckman att Public Service har onödigt stor och kostsam kostym och att det skulle gå att minska omfattningen av Public Service och sänka avgiften för medborgarna.
Vi tar barns frihet på allvar - nu klämmer vi åt hedersförtrycket
2025-12-01
I Sverige finns ingen plats för hedersförtryck. Men trots att problemen varit kända länge valde S, V och MP att blunda för dem när de styrde landet. Rädslan för att bli kallade rasister vägde tyngre än framförallt flickors frihet. Resultatet blev ett av de största sveken mot barn och unga i Sverige i modern tid.
Samtidigt som vi kriminaliserar oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg så skärps straffen för tvångsäktenskap och barnäktenskap genom att det blir straffbart även att underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Viktig lagstiftning för att skydda unga flickor (även en del pojkar) från övergrepp i religionens eller de kulturella normernas namn.
Vi kommer aldrig att vända bort blicken. Nu gör Moderaterna det som borde ha gjorts för länge sedan. Den som utsätter sina barn för detta förtryck kommer att straffas och riskerar även att få sina barn omhändertagna. Lagen träder ikraft redan den 1 december i år.

Den fria demokratiska västvärlden står vid ett vägskäl
2025-11-29
Den fria demokratiska västvärlden visar en uppseendeväckande brist på handlingskraft och i vissa fall även brist på moralisk kompass när det gäller kriget i Ukraina. Inte minst syns det hos den amerikanska administrationen, men även vissa länder i Europa beter sig på ett sätt som visar att man glömt sin egen mörka historia. Ungern är ett av dessa länder, och man funderar ju över varför svenska skattebetalare ska betala för EU-stöd till Ungern. Man undrar också hur vissa EU-länder inte skäms över att föra en högstämd retorik mot Ryssland samtidigt som man fortsätter importera rysk olja.
Den närmaste tiden lär vi se om Europa och USA till slut ändå orkar stå upp för det som är rätt och riktigt eller om man viker sig för Putins Ryssland. Om man låter Ryssland komma undan alla krigsbrott, belönar Putins krig med ukrainska landområden och låter Ryssland få vetorätt över Ukrainas utrikespolitik så vet vi bara en sak väldigt säkert: Det kommer bli fler krig i Europa. Helt enkelt för att det blir uppenbart att omvärlden inte bryr sig och att militärt våld för att ta delar av (eller hela) andra länder accepteras.
Vi vet då också att allt vackert tal om att Nato, Europa och USA på riktigt står upp för länders frihet och demokrati bara är prat, och vi tvingas då även inse att USA inte längre är en pålitlig allierad med Europa.
Den fria demokratiska vägen står inför ett vägskäl.

Regeringen stoppar inte in riskkapital i Stegra
2025-11-28
Jag får massor av frågor och synpunkter på Energimyndighetens beslut att ge Stegra ett villkorat bidrag. Jag ska försöka ge en bild av vad detta handlar om, och allt bygger på den bild jag har, den information jag fått och den tidigare kunskap och historik i frågan som jag har. Det kan finnas detaljer som inte är helt korrekta, även om jag tror min bild ligger väldigt nära sanningen. Jag har själv inte på något sätt deltagit i vare sig diskussioner eller beslut om detta och har därför inte full insyn. Beslutet är en fråga som i sin helhet hanterats av Energimyndigheten. Riksdagen har inget alls med frågan att göra.
Vid mitt besök hos Stegra för en knapp månad sedan, tillsammans med en grupp riksdagsledamöter från olika partier, presenterade man sin affärsplan och sin hittillsvarande finansiering, och nämnde även att man tidigare fått ett löfte om ett bidrag från Energimyndigheten (Industriklivet/Klimatklivet) som dock senare delvis stoppats, bland annat för att man inte ansetts uppfylla kravet på koldioxidfri produktion. Detta indragna bidrag var i sig inget avgörande belopp för Stegras totala finansiering som idag är runt 70 miljarder, men stoppet skickade enligt Stegra signaler till investerare att staten dragit sig ur och det försvårade möjligheten att få kompletterande finansiering som reserv och till en del kringprojekt.
Nu verkar Stegra ha fått ett nytt villkorat löfte från Energimyndigheten om 37 miljoner Euro, dvs ca 400 miljoner SEK. Det tolkar jag som att det är det troligen är en del av det tidigare indragna löftet som man nu lovar verkställa. Varför man ändrat sig vet jag inte, jag bara gissar. Kanske är det för att Stegras projekt nu kommit längre och att man bedömer att det är större chans att det kommer slutföras som planerat? Bidraget från Energimyndigheten ska dock vara villkorat med att Stegra får ihop hela den finansiering som krävs för att säkra de reserver bankerna anser att man bör ha för att säkert kunna slutföra hela projektet. Om man inte lyckas med detta kommer Energimyndigheten inte betala ut pengarna.
Bidrag från Klimatklivet/Industriklivet kan företag lite förenklat söka som stöd till utveckling eller investering i olika industriella processer som lite kortfattat är "gröna", dvs anses vara bra för miljö, energibesparing eller klimat. Man måste visa att projektet medför sådan "nytta". Självklart måste även Stegra kunna söka sådana pengar, och det är Energimyndighetens sak att besluta om villkoren uppfylls. Dessa pengar är inte att betrakta som riskkapital, det medför inte heller något statligt ägande i Stegra, utan är just ett bidrag kopplat till en viss industriprocess. Pengarna till Industriklivet (och fd Klimatklivet) är redan avsatta i statens budget och är alltså ingen ny kostnad för staten - Stegra söker dessa pengar i konkurrens med andra företag.
Det finns inga beslut om något tillskott av statligt riskkapital eller att man ska gå in som ägare i Stegra. Regeringen har också stoppat alla "gröna kreditgarantier", både till Stegra och till andra företag, eftersom man inte vill riskera skattebetalarnas pengar.
Beskedet om det villkorade bidraget från Energimyndigheten kan göra det lättare för Stegra att få fram den tillkommande finansiering som bankerna vill att man säkrar som reserver. Det kan göra att hela projektet lättare kan gå i mål enligt plan. Om sedan affärsmodellen fungerar och man får produktionen av "vätgasstål" att fungera återstår att se. Personligen hade jag inte vågat satsa pengar i detta, och jag tycker det är bra att staten inte äventyrar skattebetalarnas pengar i riskkapital. Jag tycker det är bra att stödet från Energimyndigheten dessutom villkoras, men tycker för egen del att Industriklivet/Klimatklivet borde avvecklas i sin helhet. Exemplet där man tidigare utlovat 20 miljarder till ett projekt i Stockholm för att dammsuga koldioxid ur luften är ett hårresande bevis på hur vansinniga projekt man lägger statens pengar på. Den budgetposten kunde vi i stället använda för att finansiera de första stegen mot ny kärnkraft.
Men sammanfattningsvis - det höga tonläget kring dessa ca 400 miljoner kronor är överdrivet. Jämfört med andra stora bidrag till tveksamma "gröna projekt" är detta en liten summa. Dessutom är den alltså villkorad.
Budgetdebatt
2025-11-26
I dag hade vi den stora budgetdebatten i Finansutskottet och Skatteutskottet, och även finansministern deltog. Senare under eftermiddagen röstade vi om budgeten och vi vann såklart eftersom regeringsunderlaget har majoritet i riksdagen. Mot oss stod fyra helt olika budgetmotioner från S, C, V och MP.
Det finns anledning att påminna om två tidigare inlägg jag gjort i ämnet. Dels om hur starka de svenska statsfinanserna är:

Och så en kort sammanfattning av budgeten:

Riksdagsmotion (19, 20): Tydligare redovisning av arbetsgivaravgifter
2025-11-25
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1753 av Jan Ericson (M): Verka för att fler arbetsgivare redovisar arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet
Länk till motionen
Motion 2025/26:1755 av Jan Ericson (M) mfl: Redovisa arbetsgivaravgifterna på slutskattsedeln
Länk till motionen
I dag är det få löntagare som vet hur mycket av löneutrymmet som går till arbetsgivaravgifterna. Detta borde redovisas öppet både på lönebesked och på slutskattsedel. I praktiken är det en extra skatt på lönen som idag i praktiken döljs för löntagarna.
Skogsarbete
2025-11-24
När man har en liten "trivselskog" som inte är en produktionsskog med avkastningskrav kan man unna sig att skapa en blandskog med både äldre och yngfre träd. Nu är hela skogen rensad och gallrad efter fyra års arbete och god hjälp av erfaret folk med en liten smidig skogsmaskin som kör mellan träden utan att förstöra marken.
Det går inte med överskott, arbetet kostar mer än jag fått betalt för virke och grot, men det blir ljust och fint i skogen. Alla gamla rotvältor och fallna och döda träd är borta (utom en del grova döda träd som får stå kvar av naturvårdsskä). På sina ställen är det nu ganska glest med träd och där ska jag nu plantera in lite småplantor och släppa upp löv, plantera in lite ädelträd och lite lärkträd. Efterhand skapa en fin blandskog. Det är stimulerande och rofyllt att jobba i skogen och härlig avkoppling från politiken och allt elände i världen.






Ukraina är långtifrån besegrat
2025-11-22
Läser i diverse trådar att Ryssland avancerar i hög fart i Ukraina, att de redan vunnit kriget, att Ukraina inte har en chans osv. Är det verkligen så? Fakta säger något annat.
När invasionskriget tog fart med Rysslands storskaliga anfall 24 februari 2022 kontrollerade Ryssland redan ca 7% av Ukraina (Krim och delar av Donetsk och Luhansk). Idag efter snart fyra års krig (!) kontrollerar ryssarna ca 18%. Man har tagit 11% av Ukrainas yta på 45 månader. Det betyder 0,24% per månad. I den takten tar det drygt 340 år att ta resten. Ukraina har dessutom lyckats försvara alla sina stora städer, och tagit tillbaka Kherson som under en tid var ockuperad.
Den som menar att Ukraina har förlorat kriget bör tvärtom beakta att Ukraina försvarat 82% av sitt territorium under snart fyra års krig mot ett land med mångdubbelt större befolkning och mångdubbelt större krigsmakt. Det är inget annat än en bragd.
Här är till sist en karta från ISW (de enligt mig mest tillförlitliga bedömarna) över de områden Ryssland tagit de senaste tre månaderna. Det är de tre små mörkröda punkterna. Kartan talar för sig själv. Dessa små områden har kostat Ryssland enorma mängder soldater vilket beror på deras hänsynslösa stridsteknik där liv helt saknar betydelse.

Det enda Ryssland förmår är att förstöra ukrainska städer, terrorbomba civila, bryta mot alla krigets lagar och mot folkrätten. Och bete sig allmänt ociviliserat. Ukrainas svar på detta är en ökad aktivitet där man slår ut ryska oljeterminaler, raffinaderier, energiproduktion, järnvägar, hamnarm militära högkvarter och militära transporter. Men man angriper till skillnad mot Ryssland inga civila mål. I dag är man till 60-70% självförsörjande på vapen och ammunition och helt självförsörjande på drönare och motmedel mot drönare där man nu troligen är världsledande. Man har också börjat använda egentillverkade långdistansmissiler och har numera egna underrättelsesystem, övervakningssystem och eldledningssystem som gör beroendet mindre av information via andra länder.
Ukraina är långt ifrån besegrat även om kriget slår hårt mot civilbefolkningen. Men kriget slår samtidigt allt hårdare mot det ryska samhället och den ryska ekonomin, bristen på bensin är kanske tydligaste tecknet.
Om USA sviker sina tidigare garantier till Ukraina måste Europa höja ryssarnas kostnad och öka stödet till Ukraina ännu mera. I kampen mellan gott och ont finns inga kompromisser. Etik och moral måste vara ledstjärnan. Terroriststaten Ryssland hotar oss alla, precis som Nazityskland gjorde. Men denna gång spelar inte Sverige under täcket med krigsgalningarna utan står upp för det som är rätt och moraliskt. Nämligen Ukrainas frihet och rätt att existera inom sina internationellt erkända gränser.
EU-förbudet mot nya bensin och dieselbilar på väg att rivas upp?
2025-11-21
Redan när EU tog sitt beslut om förbud mot försäljning av nya bensin och dieselbilar från 2035 sa jag att det var ett helt orimligt och omöjligt beslut, och att det med all säkerhet skulle rivas upp före 2035.
Sedan det tyska valet har det rört på sig, Tysklands nya förbundkansler har varit tydlig i frågan. även om EU-kommissionen med tysk ordförande (von der Leyen) spjärnat emot. På EU-mötet i Billund där jag närvarade i höstas uppmärksammade jag detta och hade samtal med representanter från tyska Bundestag. De tyckte precis som jag, att förbudet måste rivas upp. Annars dör tysk bilindustri och tar med sig resten av Europa in i en djup kris.
I Sverige tog KD beslut på sitt Riksting att förbudet måste rivas upp. I går i SVT:s "30 minuter" deklarerade moderaternas förstanamn i EU-parlamentet samma sak. Och det är känt att även SD vill skrota detta förbud. Både moderaternas/kristdemokraternas partigrupp EPP (den största i EU-parlamentet) och SD:s partigrupp ECR vill riva upp förbudet. Det finns gott hopp om att detta dumma och ogenomtänkta förbud försvinner snabbare än jag vågat hoppas. Den som vill får gärna köpa elbil eller hybridbil, men det är inte politikernas sak att förbjuda olika typer av motorer.
I ännu en fråga som rör klimatpolitiken verkar jag nu få rätt, efter att ha kämpat i motvind mot klimatalarmismen och stolliga klimatbeslut i över 15 år. Det känns ärligt talat rätt bra så här under mitt sista år som riksdagsledamot. Jag beklagar bara all den allvarliga skada som klimatalarmismen och klimatpolitiken stält till med under tiden.

Riksdagsmotion (16, 17 och 18): Stöd till Ukraina
2025-11-19
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:2859 av Jan Ericson (M): Ukrainska flyktingars framtid
Länk till motionen
Motion 2025/26:1930 av Jan Ericson (M): Strategi för utökat vänortssamarbete med Ukraina
Länk till motionen
Motion 2025/26:1925 av Jan Ericson (M): Svenska trähus för Ukrainas återuppbyggnad
Länk till motionen
I dessa tre motioner föreslår jag dels en översyn av situationen för ukrainska flyktingar i Sverige, dels utökat vänortssamarbete och export av svenska trähus som stöd för Ukrainas återuppbyggnad. Förslagen i sin helhet finns i länkarna till motionerna ovan.
SVT:s samhällsbevakning är mycket tydligt vänstervriden
2025-11-20
I går ägnade SVT:s Politikbyrån programmet år frågan om SVT är vänstervridet eller inte. Inför programmet besökte man även riksdagen för att fråga ett antal riksdagsledamöter om sin syn på saken, vilket också redovisades i programmet. Jag var en av dem som tillfrågades, och min bedömning var att SVT är tydligt vänstervridet, och då framförallt nyhetsbevakningen och de samhällsbevakande programmen.

Det finns flera saker som gör att jag landar i den bedömningen. Grovt osaklig hantering av fakta som talar för den moderatledda regeringen och mot oppositionens bild, tydligt agendasättande journalistik när det gäller exempelvis klimatfrågan, den märkliga "slumpen" att intervjuade människor "på gatan" så ofta i efterhand visar sig vara aktiva politiker på vänsterkanten eller anställda hos dessa partier, och så det senaste, att även SVT spridit förvanskade uppgifter om Trumps tal (det som kostade BBC:s VD jobbet).
Eller detta. Man intervjuar en diakon som säger att familjer inte har råd att hämta ut medicin till sina barn. Inga kritiska frågor alls, trots att reportern, producenten eller i vart fall någon på redaktionen rimligen borde veta att medicin till barn är helt gratis. Det var viktigare att sätta en vänsterbild mot regeringen än att ifrågasätta uppenbart felaktiga faktauppgifter.


Riksdagsmotion (15): Överimplementering av EU-lagstiftning
2025-11-19
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1762 av Jan Ericson (M): Stopp för överimplementering av EU-lagstiftning
Länk till motionen
Sverige är skyldiga att genomföra de beslut som man enas om i EU. Ett stort problem är dock att EU-regler ofta överimplementeras i svensk rätt och vid tillämpningen av denna. Det gäller såväl när EU-rätt ligger till grund för svensk lagstiftning som förordningar från regeringen. Men det gäller också när reglerna tillämpas av myndigheter, regioner och kommuner.
Sverige borde införa en huvudregel om att nationella krav normalt inte ska gå över minimireglerna i EU-lagstiftningen. Den miniminivå som krävs för att en medlemsstat ska anses ha genomfört ett EU-direktiv på korrekt sätt bör vara utgångspunkten när EU-regler implementeras i svensk rätt eller tillämpas av svenska myndigheter, kommuner och regioner
Nu skärper vi lagen mot "bidragsbrott" från företag
2025-11-19
I dag höll jag detta anförande i riksdagen med anledning av att vi idag tog beslut om en ny "subventionsbrottslag" riktad mot juridiska personer, vilket i princip motsvarar den bidragsbrottslag som infördes 2007 för fysiska personer.

Herr talman,
Skattetrycket har nu under moderat ledning minskat till den lägsta nivån sedan början av 1970-talet, alltså på över 50 år! En del av dessa skattesänkningar genomfördes under de åtta år som moderaterna ledde den tidigare Alliansregeringen, andra delar har genomförts de senaste tre åren med en ny moderatledd regering. Moderat politik gör skillnad!
Samtidigt kan man konstatera att vi fortfarande har ett högt skattetryck i Sverige jämfört med de flesta länder, och svenska folket upplever inte alltid att man får valuta för skattepengarna. Det är ett underbetyg till politiken. Med dagens fortfarande höga skattetryck borde vi kunna ha både världens bästa välfärd och världens tryggaste och bäst fungerande land.
Det är lätt att glömma att mycket i Sverige faktiskt fungerar riktigt bra. Men det är också viktigt att inte blunda för att vi fortfarande har allvarliga brister på många områden. Dessa brister löser man inte genom att bara höja skatterna och ösa in mer pengar i verksamheter som inte fungerar.
Dagens regering har målmedvetet börjat renoveringen av Sverige – polisen, kriminalvården, försvaret, energiförsörjningen och infrastrukturen är några exempel. Samtidigt reformerar vi skolan, sjukvården och socialtjänsten, och stramar upp både migrationspolitiken och biståndet. En del reformer spar pengar, andra reformer kräver stora tillskott, men det är då också viktigt att se till att pengarna används till rätt saker.
Parallellt med allt detta sänker vi skatterna. Dels för att det är moraliskt rätt att människor får behålla mer av sina egna pengar, men också för att få bättre fart på den svenska ekonomin i den djupa globala lågkonjunkturen.
Ett grundläggande mål för dagens moderatledda regering är att värna om skattepengarna och därmed kunna sänka och hålla nere skattetrycket samtidigt som det blir mer skattepengar som kan gå till det som är viktigt. Det handlar både om att prioritera rätt saker, stoppa slöseri och onödiga utgifter, och samtidigt förebygga fusk och överutnyttjande av bidragssystemen.
Just detta att värna om skattepengarna är en av de viktigaste saker jag arbetat för under mina snart 20 år som ledamot av Sveriges Riksdag.
Herr talman,
Just att förebygga fusk och överutnyttjande av våra bidragssystem och subventionssystem är en central uppgift för dagens moderatledda regering. Det är därför vi har vidtagit en lång rad åtgärder mot detta inom olika politikområden.
Den idag gällande bidragsbrottslagen infördes dock redan 2007 av den dåvarande moderatledda regeringen. Denna lag gäller endast fysiska personer. Nu går vi vidare med åtgärder mot olika brott kopplade till företagsstöd och statliga subventioner.
Regeringen bedömer att statliga stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer behöver ett särskilt straffrättsligt skydd. Dessa stöd är enligt regeringen utsatta för brottsliga angrepp, och det bedöms finnas en risk för felaktiga utbetalningar med stora belopp. Det finns också indikationer på att många felaktiga utbetalningar inte upptäcks eller anmäls och att det finns ett stort mörkertal. Regeringen föreslår därför att en subventionsbrottslag införs, och därmed ett samlat regelverk för att motverka felaktig hantering av statliga företagsstöd.
Det ärende vi idag ska ta beslut om omfattar flera nya lagregleringar, och bland annat innebär förslaget att ett nytt brott införs, subventionsbrott, som innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas.
Samtidigt utvidgas straffbestämmelsen om subventionsmissbruk som idag gäller EU-stöd till att även omfatta statliga företagsstöd, och det innebär att det blir straffbart att använda stödmedel till andra ändamål än det stödet beviljats för
En myndighet som beslutar om stöd får nu också en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheter upptäcks eller befaras. Underrättelseskyldighet ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag. Att sådan skyldighet inte funnits tidigare är ganska märkligt.
Ekobrottsmyndigheten kommer vara den myndighet som ska handlägga mål om brott mot subventionsbrottslagen, och lagförslagen föreslås börja gälla redan vid årsskiftet, den 1 januari 2026.
Herr talman,
Som politiker har vi, oavsett vilken nivå vi ansvarar för, alltid ett ansvar för att värna om de skattemedel vi kräver in från svenska folket. På alla samhällsområden måste vi värna effektivitet och kloka prioriteringar, och bekämpa fusk, överutnyttande eller missbruk av skattemedel.
Med de enorma summor vi tar in i skatt kommer det alltid att förekomma fel och brister, det är nog ofrånkomligt, men vårt absoluta ansvar är att minimera detta så mycket det bara går. Om inte dettas lyckas så undermineras hela förtroendet för skattesystemet.
Den nya subventionsbrottslagen blir ytterligare ett verktyg för att värna om varje skattekrona vi driver in från det hårt arbetande svenska folket. Jag är mycket nöjd med detta lagförslag och yrkar bifall till propositionen.


Svensk ekonomi bland de absolut starkaste i EU
2025-11-18
EU-kommissionens färska ekonomiska höstprognos ser mycket bra ut för svensk del.
* Sverige väntas få högre tillväxt än genomsnittet i EU både 2026 och 2027.
* Sverige väntas få lägst inflation av alla länder både 2026 och 2027.
* Arbetslösheten i Sverige väntas sjunka tillbaka och minska till den femte högsta i EU 2027.
Det kan jämföras med att den var EU:s tredje högsta när dagens regering tillträdde 2022.
* Den svenska statsskulden kommer stabilt att ligga bland de allra lägsta i EU under både 2026 och 2027
* Sverige kommer vara ett av de länder i EU som har minst underskott i statsfinanserna både 2026 och 2027.
AI, högteknologiska vapen och galna ledare är ingen bra kombination
2025-11-17
Av analyser av kunniga och rapporter i media framgår tydligt att kriget i Ukraina skiljer sig dramatiskt från tidigare krig. Det traditionella kriget kombineras nu med allt mer högteknologi. Drönare utvecklas i snabb takt för olika ändamål, förnödenheter och ammunition levereras med fraktrobotar och Ukraina använder nu tungt beväpnade robotar i stället för soldater för att försvara vissa sektorer vid fronten. Detta är givetvis fantastiskt bra och gör att man kan försvara sig utan att riskera mänskliga soldaters liv.
Även under vattnet används drönare och avancerade system för att angripa fartyg och broar. De flesta "traditionella vapensystem" är idag också datorstyrda eller datorstödda. Elektroniska vapen och motvapen utvecklas också i rasande tempo, GPS-störningar och cyberangrepp används allt oftare. Även idag också underrättelsetjänstens verktyg blir allt mer högteknologiska. Samtidigt utvecklas även vapensystem kopplade till satellitsystem och rymden kan bli ett tänkbart slagfält i framtiden. Och då har jag inte nämnt en massa annan högteknologi inom försvarsområdet, helt enkelt eftersom jag inte själv känner till dem...
Parallellt med detta utvecklas Artificiell intelligens i ett liknande tempo. AI är nu den stora hypen och det finns såklart en massa bra användningsområden för AI som kan underlätta våra liv. Samtidigt är det ingen brist på varningar från insatta att människan riskerar att tappa kontrollen över AI-systemen. Vissa insatta varnar på allvar för att AI kan ta över och rent av utplåna mänskligheten. Det är lätt att skratta åt sådana domedagsteorier, men när man lyssnar på de insatta, inklusive ledande forskare som utvecklat grunderna för AI känner i vart fall jag en oro som inte bara går att vifta bort. Det finns absolut allvarliga risker med att alltför mycket lita på tekniken och att den ska göra olika bedömningar och ta beslut åt oss människor.
Om man kombinerar ett allt mer "intelligent" AI med högteknologiska och ofta datorstyrda vapensystem får man en ganska otäck kombination, särskilt om dessa system hamnar i händerna på terrorister eller galna diktatorer och krigsherrar som exempelvis Putin.
I mina mörkare stunder känner jag att Stjärnornas Krig kanske ändå inte är riktigt så långt borta som vi tidigare trott. Klarar mänskligheten att kontrollera utvecklingen, eller går den nu så snabbt att vi riskerar att tappa kontrollen?
Riksdagsbesök av ukrainska borgmästare och demokratiaktivister
2025-11-13
I tisdags tog jag i sällskap av en grupp riksdagsledamöter från olika partier emot en ukrainsk delegation på besök i Stockholm. Bland annat ett antal ukrainska borgmästare från Lviv-området i västra Ukraina och från Sumy-regionen nära fronten. Dessa regioner samarbetar, och från västra delen av landet försöker man hjälpa kommunerna nära fronten.
Vi fick en del gripande berättelser, bland annat från en kvinnlig borgmästare som bodde bara någon mil från ryska gränsen. Hon beskrev hur hon varje morgon först försökte få en bild av risken för drönare i omgvningen innan hon försiktig tog sig till jobbet inne i staden. Hittills hade hon mist två bröder och en annan släkting i kriget. Men hon vägrar lämna sin kommun och sina kommuninvånare.
Andra borgmästare berättade andra gripande berättelser, och man slås av den enorma ondskan från den ryska sidan. Det är närmast obegripligt att man angriper och dödar fredliga ukrainare, som dessutom ofta i denna region är just de "etniska ryssar" som Putin säger sig vilja "skydda". Många av dem har band till Ryssland och släktingar där. Nu förstör ryssarna deras städer och driver dem på flykt. Det ryska beteendet är en gåta. Det enda man lyckats med är att få i stort sett alla "etniska ryssar" i Ukraina mot sig.

Delegationen besökte även Stockholms Stad och regionföreträdare, och man marknadsförde även ett stort demokratiprojekt "Carpathian Sea Democracy Week" som syftar till fred och demokratisk utveckling i Ukraina. Man är också en av dem som arrangerar evenemang i Almedalen till stöd för Ukraina, och arrangerar även liknande event i Arendal i Norge.
Här berättar man mer om besöket i Sverige och vad det ledde fram till. Länk till facebook.
Som alltid vid dessa möten uttrycker ukrainarna sitt stora tack till Sverige och Sveriges Riksdag, och vi får ofta presenter. Denna gång bland annat två ukrainska dockor tillverkade i Sumy-regionen. De får ta plats i riksdagens presentskåp.

Flaggan jag fick från ukrainska soldater vid fronten får alltid vara med vid alla möten med ukrainska delegationer.

Studieresa till Nordmakedonien
2025-11-12



Nordmakedonien är nog ett av Europas minst kända länder, den sydligaste delen av det forna Jugoslavien. Jag gjorde ett fyradagars besök i landet över förra helgen, tillsammans med fyra riksdagskolleger från olika partier.
Besök hos Stegra
2025-11-05
Det har varit många skriverier om företaget Stegra på senare tid, och i går besökte jag och ett antal riksdagskolleger från olika partier och tre olika riksdagsutskott (Finansutskottet, Näringsutskottet och Miljö- och Jordbruksutskottet) företagets huvudkontor i Stockholm. Vi träffade bland annat VD Henrik Henriksson. Mötet var planerat sedan länge och hade ingen direkt koppling till den senaste tidens skriverier om påstådda finansiella problem. Och vårt besök var inte det minsta hemligt - jag berättade om det i sociala medier före vårt besök.
I media utmålades mötet mer eller mindre som en "mutmiddag" där Stegra skulle försöka få loss statliga pengar till företaget. Men så var inte upplägget alls. Vi fick en mycket seriös och som det kändes saklig presentation av företaget och bygget i Boden, det blev frågor och samtal med VD om finansiering, kalkyler, elförbrukning, ägarstruktur och styrelseförändringar. Vi bjöds inte på någon ”middag” men väl en sallad och nyttig information. Jag ser det som självklart att inte minst vi moderater som representerar ett regeringsbärande parti har ett ansvar att vara väl insatta i denna typ av frågor som kan påverka både statsfinanser, pensionsfonder och sysselsättning.

Föredragning av Stegras VD Henrik Henriksson.

De som följer mig vet min i grunden kritiska inställning till de stora "gröna industrisatsningarna" som delvis baseras på statliga stöd och där även pensionsfonder riskerar pengar. Faktum är dock att huvuddelen av kapitalet i Stegra kommer från externa placerare och från lån i olika banker. De direkta statliga stöden är trots allt ganska begränsade.

Vi fick en grundlig genomgång av det finansiella läget och påståendena i media om "nära förestående konkurs" känns inte rimliga alls. Den "finansieringsrunda" som just nu pågår handlar om att bygga upp extra buffert för att klara möjliga kostnadsökningar över tid. Det verkade inte finnas några akuta likviditetsproblem och bygget fortlöper som planerat. Däremot skulle jag inte våga sia om framtiden - den enorma anläggningen är bara färdig till ca 60% och produktionen av stål ligger åratal bort. Många olika faktorer kommer avgöra om detta projekt blir framgångsrikt eller inte. Inte minst bygger hela affärsidén på att EU går vidare med planerna på att fasa ut utsläppsrätter för utsläpp av koldioxid, vilket tvingar företag att köpa "fossilfritt stål". Personligen tror jag ju inte EU kommer stå fast vid detta eftersom det slår ut stora delar av tysk och centraleuropeisk industri.
Jag står också fast vid min principiella linje - staten bör inte riskera skattebetalarnas pengar i privata industriprojekt. Vare sig som direkta stöd eller genom kreditgarantier. Riskkapital ska komma från marknaden och inte från politiken.

Utdelning av diplom från Kyiv stad och Kyiv Oblast
2025-11-04
I går tog jag emot Vadym från Kyiv som på uppdrag av Stadsfullmäktige i Kyiv/guvernör Klitchko, samt regionfullmäktige i Kyiv Oblast ville dela ut diplom till svenska volontärer som gjort insatser för Ukraina. Jag erbjöd dem att göra detta i riksdagen, och det blev en högtidlig stund i Bankhallen för de inbjudna, som kom från allt från små ideella organisationer till Region Stockholm, Privata företag och Sveriges Riksdag. Ukrainska folket är oerhört tacksamt för det starka svenska stödet och vi bygger nu starka band mellan Sverige och Ukraina som kommer vara till nytta för båda länderna i framtiden. Diplomet till Sveriges Riksdag kommer jag att sätta upp på lämplig plats i Riksdagshuset.


Den 11 december blir det ett spännande seminarium i riksdagen
2025-11-04

Alla försäkringssystem behöver en självrisk
2025-11-03
Jag satt med i Socialförsäkringsutredningen som presenterade sin omfattande utredning i mars 2015. Den var enig om att ersätta karensdagen med karensavdraget. Bland annat efter krav från facket. Jag var också en av dem som drev denna fråga, eftersom jag sett på nära håll hur den gamla karensdagen missgynnade dem som arbetade färre och längre arbetspass varje månad, de fick större avdrag för karensdagen än de som hade vanlig arbetstid. Det gällde inte minst nattpersonal inom vård och omsorg. Vi gjorde karensavdraget mer rättvist.
Utan någon form av självrisk skulle statens kostnad skena. Norge, Danmark och Finland har inget karensavdrag (även om de i stället har andra begränsningar i systemet). I Norge är antalet sjukdagar mycket högre än i Sverige. Även Danmark och Finland har högre sjuktal än Sverige, och i Danmark ökar sjuktalen. Våra tre nordiska grannländer visar att det behövs någon form av självrisk i systemet. Kostnaderna för slopad karensavdrag skulle dessutom bli höga för både stat, regioner, kommuner och privata arbetsgivare. Vem ska betala? En annan fråga är hur sjukvården och andra delar av omsorgen skulle fungera om sjuktalen ökade? Vem ska då göra jobbet? Sossarna vet allt detta, men spelar ett spel.
Ytterligare en fråga till Socialdemokraterna är hur man kan föreslå avskaffat karensavdrag från 1 januari 2026 utan att ha satt av en enda krona till detta i sin budgetmotion för 2026? Kostsamma löften blir inte gratis för att Socialdemokraterna låter bli att redovisa kostnaden i sin budget.
Sverige har testat tidigare att slopa karensdagen på 1980-talet. Det slutade med så höga sjuktal att man blev tvungna att återinföra karensdagen 1993, varefter sjuktalen gick ned igen.. (Under pandemin hade vi också en kort period utan karensavdrag, detta för att försöka minska smittspridningen).
Jag håller med om att dagens karensregler slår lite orättvist, de som har möjlighet att arbeta hemifrån kan i vissa fall arbeta även om de är lite sjuka, medan de som måste vara på jobbet kanske inte kan det. För vissa yrken och sektorer kan det finnas skäl att se över reglerna genom exempelvis högre sjuklön från arbetsgivaren. Men detta bör kunna lösas i branschvisa kollektivavtal för just dessa branscher, och inte genom generellt avskaffat karensavdrag.
Oktober 2019 - enda gången jag prytt Expressens löpsedel
2025-11-02
För sex år sedan, den 30 oktober 2019, var första (och troligen även sista) gången jag hade den tvivelaktiga äran att pryda Expressens löpsedel. Jag hängdes ut av Expressen som ”motståndare till klimatkrisen” (är förresten inte alla motståndare till den så kallade klimatkrisen? Jag trodde det var själva grunden för klimatpolitiken, men vad vet väl jag...)
Jag är ganska stolt över att jag förutsåg allt det elände den extrema klimatpolitiken skulle ställa till med. Då vågade få protestera, det var lika ”tabu” som det tidigare var att kritisera invandringspolitiken. Själv vägrade jag dock att rösta för klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket: så här i efterhand är jag glad att inte behöva bära ansvaret för de samhällsskador de lagarna fört med sig.
Nu har väldigt många vaknat, både i Sverige o EU. Insett att klimatpolitiken riskerar hela EU:s framtid. Jag är glad över att i Sverige har den moderatledda regeringen städat bort en hel del av de värsta avarterna. Men det finns tyvärr mer att städa bort.
Jag tycker jag var ganska nyanserad i Expressen. De hade medvetet fultolkat ett inlägg jag gjort om att "klimatkris" var ett nytt "modeord" för att förstärka bilden av de klimatförändringar som alla inser sker hela tiden. Men tänk om fler hade haft det kritiska tänkandet jag efterlyste då? Tänk så mycket färre meningslösa "klimatlagar", "klimatskatter" och "klimatåtgärder" vi hade haft, och tänk så mycket färre bortkastade skattepengar vi haft på olika gröna bubblor och olönsamma klimatprojekt.
I dag kan vi konstatera att klimatmålen i EU såklart är helt orealistiska och kommer aldrig bli verklighet, helt enkelt för att väljarna kommer rösta bort de politiker som försöker. Politik måste gå i takt med väljarna både i denna och andra frågor, vara realistisk och baseras på fakta och konsekvensanalyser. Jag tror vi kommer se en reviderad klimatpolitik i EU snabbare än de flesta verkar tro.


Danmark ger som väntat upp försöken om att få igenom Chat Control
2025-10-31
I går meddelade danska media att det danska ordförandeskapet i EU gett upp försöken att ena medlemsländerna om Chat Control. Det stämmer väl med de rykten jag hört på EU-nivå - ingen tror att detta kommer bli verklighet, protesterna växer i många länder. Förhoppningsvis har nu det sunda förnuftet segrat och Chat Control har nått vägs ände. Låt oss hoppas. Att massövervaka invånarna för att komma åt ett visst brott hör inte hemma i en rättsstat, kampen mot barnpronografi får ske med andra metoder.
Jag har i likhet med mina partivänner i EU-parlamentet varit hård motståndare till detta förslag från den dag det för första gången dök upp, och är såklart nöjd idag.

Riksdagsmotion (14): Stopp för godtycklig indragning av körkort
2025-10-30
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1776 av Jan Ericson (M): Stopp för godtycklig indragning av körkort
Länk till motionen
Innehav av körkort är helt avgörande för många människors möjlighet att klara vardagslivet och sin försörjning. Det är därför exempel på godtycklig indragning av människors körkort leder till så omfattande samhällsdebatt. Exemplet där en ung ambulanssjuksköterska fick sitt körkort indraget av helt godtyckliga skäl på grund av påstådd hög alkoholkonsumtion var ett upprörande exempel i raden (hon fick sedan rätt och återfick sitt körkort, men skadan för henne var stor eftersom hon behövde körkortet i sitt arbete).
I vissa fall måste körkort återkallas av omtanke om såväl körkortshavaren själv som andra människor. Den som upprepade gånger kör rattonykter, eller den som på grund av allvarliga medicinska diagnoser (exempelvis långtgående demens), eller som genomgår en tillfällig medicinsk behandling som medför allvarliga hinder mot att köra ett fordon ska naturligtvis inte anses som lämplig bilförare. det kan gälla tillfälligt eller permanent. Men en sådan prövning måste göras noggrant.
Handlar det om upprepad rattonykterhet kan indraget körkort gälla tillfälligt i avvaktan av att personen tagit tag i sitt missbruk och bevisligen kommit ur detta. Handlar det om medicinska faktorer måste indragningen ske efter samråd med den enskilde körkortshavaren och dennes läkare, där den drabbade får ge sin syn på saken före beslut. Om det är tillfälliga hinder bör indragningen bara gälla en begränsad tid.
Om den enskilde överklagar beslut om indraget körkort måste detta prövas skyndsamt. De exempel vi sett på godtycklig indragning av körkort på grund av teoretiska beräkningar av människors eventuella alkoholkonsumtion får under inga omständigheter användas för denna typ av långtgående beslut.
Glädjande nog kom nyligen besked från Transportstyrelsen om att man nu föreslår att peth-test inte längre ska ligga till grund för indragning av körkort. Förslaget har nu skickats ut på remiss. Beskedet innebär att min och mina kollegers motion redan till en del har tillgodosetts, innan motionen ens hunnit behandlas av riksdagen. Men det finns mer i motionen som behöver uppmärksammas och beaktas. Framförallt är det viktigt att tillfälliga medicinska hinder inte medför permanent indragning av körkortet.
För övrigt anser jag att samtliga som drabbats av indragning av körkort enbart till följd av peth-test av alkoholkonsumtion bör få skadestånd av staten och att alla ska får tillbaka sina körkort omedelbart.
Folkräkning ger resultat
2025-10-30
Vi vill ha ordning och reda i Sverige. Vi ska veta vilka som bor här eller vistas här, och vi ska veta att de ersättningar och bidrag som betalas ut går till rätt personer och följer reglerna. Detta är viktigt både för samhällsekonomin och tilltron till systemen, men också för att bekämpa de kriminella gängens ekonomi.
Därför genomför vi nu en folkräkning i flera delar – för att få en bättre bild av vilka som bor i Sverige och för att förbättra folkbokföringen. Det ger resultat. Skatteverket genomför allt fler kontrollbesök, och under förra året avregistrerades över 20 000 personer från folkbokföringen efter att ha utvandrat utan att anmäla det. Samtidigt har man också lyckats avregistrera betydligt fler falska identiteter än tidigare tack vare ett riktat arbete.
Parallellt med detta fortsätter Utbetalningsmyndigheten sitt arbete med att upptäcka fusk och felaktiga utbetalningar. Det är en annan del av regeringens politik för att motverka fusk med folkbokföring och bidragsutbetalningar.
Nytt förenklat regelverk kring bygglov
2025-10-30
Förra veckan tog riksdagen beslut om en lång rad förändringar och förenklingar i Plan- och Bygglagen. Genom ändringarna ska fler åtgärder kunna utföras utan krav på bygglov och utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser. Fler och större åtgärder ska också kunna vidtas i områden som inte omfattas av detaljplan. Bland annat kommer större tillbyggnader att kunna byggas utan bygglov, för småhus slopas bygglov för fasadändringar och det blir lättare att inreda vindar i bostadshus.
De samlade lagändringarna i propositionen kommer underlätta för många människor och kommer också spara stora pengar för den som bygger. Dessutom blir det mindre jobb för kommunernas bygglovsenheter. Lagändringarna träder ikraft 1 december 2025.
De fyra oppositionspartierna försökte stoppa en rad av de förändringar som beslutades i hela 16 olika motioner från S, V, C och MP. Vänsterpartiet ville stoppa hela propositionen och samtliga förenklingsförslag, medan de övriga tre partierna ville försvaga förbättringarna eller krångla till reglerna på annat sätt. Regeringspartierna vann dock samtliga omröstningar.
Aftonbladets drev visar hur valrörelsen kommer se ut
2025-10-29
Aftonbladets försök att skapa en "skandal" genom att berätta att statsministerns dotter bjudit hem studiekamrater till Harpsund väckte reaktioner i morse, men under dagen har detta svängt till en mycket hård kritik mot Aftonbladet för deras metoder att jaga unga människor för att försöka få en bra story.
Statsministern i Sverige disponerar två bostäder under sin ämbetstid, Sagerska Huset och Harpsund. Båda dessa bostäder disponerar han på det sätt han själv önskar, med beaktande av de säkerhetsregler och annat som gäller. Att statsministern bjuder in både familj, privata vänner, studenter, elever, organisationer och andra är helt enligt reglerna. Liksom att han firar sina och andras högtider där. Jag tycker det är fint att dessa vackra byggnader visas upp för fler än en mycket exklusiv och liten politisk elit.
Media verkar också ha "glömt" att tidigare statsminister Göran Persson hade sin egen bröllopsfest på Harpsund. Samma sak gäller tidigare s-ministern Björn Rosengren. Jag kan inte minnas att det ifrågasattes av media?
Vi har mycket tydligt två olika måttstockar i Sverige. Det en moderat eller borgerlig statsminister gör bedöms enligt andra regler än det som ledande socialdemokrater gör. Det är faktiskt ganska otroligt att Aftonbladet beter sig som man gör. Och vi vet nu hur det kommer se ut under valrörelsen. Vi moderater kommer prata politik, Socialdemokraterna och deras hejdukar i media kommer försöka skapa skandaler. Sorgligt för Sverige.
Här en beskrivning av den aktuella frågan från statsministerns hustru Birgitta Edh. Läs och fundera sedan över var det klandervärda finns i att statsministerns dotter tog med sig vänner hem för att grilla i sina föräldrars bostad? Finns det någon förälder som inte upplåtit sitt hem för sina barn när de bjudit hem vänner? varför skulle inte statsministerns barn få göra det?

Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp
2025-10-29
Förra veckan tog riksdagen beslut om att kriminalisera såväl oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. Samtidigt skärptes straffen för tvångsäktenskap och barnäktenskap genom att det blir straffbart även att underlåta att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Viktig lagstiftning för att skydda unga flickor från övergrepp i religionens eller de kulturella normernas namn. Lagen träder ikraft redan den 1 december i år.

Riksdagsmotion (13): Förbjud samhällsfarlig aktivism
2025-10-29
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1742 av Jan Ericson (M): Skärpt lagstiftning mot samhällsfarlig aktivism
Länk till motionen
Sveriges grundlagsskyddade demonstrationsfrihet och yttrandefrihet är en värdefull del av svensk demokrati. Men dessa rättigheter får samtidigt inte innebära att demonstrationer och manifestationer blir samhällsfarliga. Vi har de senaste åren sett ett antal exempel på hur aktivister blockerat vägar vilket medfört att exempelvis inte blåljusfordon kunnat komma fram, man har gjort aktioner som stör flygtrafiken, och man har blockerat ingångar till Sveriges Riksdag vilket hindrat det demokratiska arbetet.
En förutsättning för att demonstrationsfrihet ska fortsätta ha ett starkt folkligt stöd är att man inte upplever att aktioner och demonstrationer bedrivs på ett sätt som allvarligt stör viktiga samhällsintressen. Det finns därför anledning att se över lagen. Inte för att inskränka demonstrationsfriheten och yttrandefriheten, men för att anvisa aktioner till lämpliga platser och förbjuda aktivism på sådana platser där det medför, en ofta avsiktlig, störning av viktiga samhällsfunktioner. Självklart borde det finnas ett uttryckligt förbud med kännbart straffansvar mot att blockera vägar eller störa flygtrafik. Det ska inte heller vara tillåtet att blockera ingången till ett kommunhus eller Sveriges Riksdag.
Vänstertidningen ETC publicerade en debattartikel häromdagen med allsköns vänsterextrema undertecknare som gör sin egen tolkning av min motion i under rubriken "begränsning av demonstrationsfriheten". Man skriver utan att skämmas så här om min motion: "Samtidigt har M-politikern Jan Ericson lagt en motion om förbud mot “samhällsskadlig aktivism – i praktiken ett stopp för demonstrationer utanför kommunhus och riksdag".
Dessa vänsteraktivister klarar alltså inte att se skillnaden mellan att blockera entréer till riksdagen/ett kommunhus, och att få demonstrera utanför husen? Detta visar att ny lagstiftning behövs - vänstern klarar helt enkelt inte att hålla isär demonstrationer och manifestationer å enda sidan och aktivism, skadegörelse och hot mot demokratin och viktiga samhällsfunktioner å den andra. Då måste vi hjälpa dem med tydliga regler. Demokratin och demonstrationsfriheten hotas inte av att man demonstrerar med värdighet på lämpliga platser. De flesta engagerade människor tycker det är högst rimligt.
Svenska ministrar har högst närvaro på EU-möten av alla länder
2025-10-28
I dag redovisar Europaportalen att Sverige sticker ut som det land där ministrarna har högst närvaro på EU:s ministermöten (Europeiska Rådet) av alla medlemsländer. Allra högst närvaro har finansministern. Mätperioden är 18 oktober 2022 till 31 juli 2025, alltså i sin helhet under den moderatledda regeringens tid.
Detta visar att dagens regering tar EU-frågorna på allvar och tar för sig i diskussionerna i EU. Det är en stor kontrast till hur det såg ut åren 2015-2022 när vi gång efter gång fick klart för oss att Sverige tappat inflytande över viktiga frågor när man valde att skicka tjänstemän som representerade Sverige när andra länder skickade ministrar.
De länder som toppar närvaron är Sverige, följt av Finland, Danmark, Estland och Benelux-länderna.

Paneldebatt om ungas inflytande i EU
2025-10-28
I dag deltog jag i en paneldebatt i Göteborg på en konferens om ungas inflytande i EU, i regi av MUCF, Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor.
I paneldebatten framhöll jag värdet av att unga engagerar sig i föreningslivet och i politiska ungdomsförbund (och framhöll diskret att Moderata Ungdomsförbundet är Sveriges största politiska ungdomsförbund för dem under 25 år). Att engagera sig i kommunpolitiken är dessutom ett bra sätt att lära sig hur politik fungerar.
När det gäller EU som sådant framhöll jag att för många unga är EU något man levt med hela livet och att det är något naturligt som bara finns där. Det kan därför vara bra att peka på alla de beslut EU tagit genom åren om allt från möjligheten att studera och arbeta inom hela EU till möjligheten att delta i Erasmusprojekt, slippa passkontroller och kunna använda samma internet och mobilkommunikation inom hela EU. Men framförallt är EU ett fredsprojekt. Jag berättade om mina möten med ukrainska ungdomar på flykt i Sverige och hur kriget förstört deras möjligheter att både studera och skapa sig en framtid i Ukraina. Utan fred spelar annat mindre roll. och sedan EU bildades har det inte varit några krig mellan länderna i EU.
Andra frågor som berördes är skolas roll för att ge eleverna kunskap om demokrati och om EU. Vi var ganska överens om att kunskapen om EU, hur beslut fattas, vad man beslutar om och hur EU fungerar är mycket dålig bland både unga och äldre, för att inte tala om journalisterna. Även inom politiken finns stora kunskapsbrister.
I en intervju efteråt med LSU (ungdomsorganisationernas paraplyorganisation) framhöll jag också att EU-kommissionen och EU-politikerna har ett stort ansvar. Om det upplevs att de hela tiden försöker kapa åt sig mer makt och mer pengar på medlemsstaternas bekostnad kommer engagemanget och intresset för EU att riskera att bytas mot en motvilja.
Regeringen backar om tvångsinlösen av vapen
2025-10-27
Förslaget om att tvångsinlösa vissa vapen har väckt stor ilska i vapenkretsar. Vi är många i den moderata rilksdagsgruppen som har kritiserat förslaget internt och påpekat att en moderatledd regering rimligen inte kan ta beslut om att tvångsinlösa lös egendom som har anskaffats lagligt.
I dag kommer beskedet - den som har vapen av typ AR15 och liknande och har tillstånd för detta kommer att få behålla sitt vapen och kunna fortsätta använda det för jakt som förut. (För användning inom sportskytte föreslogs inga förändringar eller inslkränkningar alls i det tidigare förslaget och det blir självklart inga nu heller). Det blir alltså ingen tvångsinlösen av vapnen. Däremot beviljar inte polisen nya tillstånd till jakt för dessa vapentyper sedan den 1 augusti i år. Men den som redan har ett tillstånd får alltså behålla det.
Denna lösning är exakt den vi förespråkat från många i den moderata riksdagsgruppen, med vår kollega Sten Bergheden i spetsen - den i riksdagsgruppen som har i särklass bäst koll på dessa frågor. Inga nya tillstånd, men den som redan har tillstånd ska få behålla detta. Och få behålla sitt vapen och använda det för såväl jakt som sprotskytte. Det är så det ska fungera i en rättsstat.
Tyvärr har många av oss, inklusive jag själv, delvis blivit vilseledda när det första förslaget om tvångsinlösen presenterades. Vi fick inte hela bilden och det dröjde ett tag innan jag själv fick klart för mig hur feltänkt förslaget var, utöver det pricipiella problemet att det inte gick ihop med grundläggande rättsprinciper. Många mail och en del samtal och diskussioner i sociala medier med vapenägare har lärt mig en massa i frågan, och sedan dess har jag med kraft försökt föra fram vad jag tycker.
Jag har i sociala medier påpekat att det ännu inte finns någon proposition om tvångsinlösen av vapen, eftersom jag haft kännedom om att det pågått omfattande diskussioner under lång tid. Jag har därför bett upprörda vapenägare och jägare att avvakta lite. Idag kan vi konstatera att politiken (inte minst den moderata riksdagsgruppen) vann över myndighetsaktivister och vissa tjänstemän i regeringskansliet som lade fram ett lagförslag utan konsekvensanalyser, utan tillräcklig kunskap i frågan, och utan att ta hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Jag är glad över att politiken nu landar rätt i frågan. Det finns absolut anledning att motverka att väldigt farliga vapen förekommer alltför mycket i samhället, men sådana begränsningar ska göras på ett rättssäkert sätt.
Nu ser vi fram mot en riktigt bra proposition om en ny vapenlag där det finns en mängd bra förslag som vapenägare efterfrågat. Jag tror att landets jägare och sportskyttar kommer bli nöjda med helheten i den nya lagen.
Det som nu hänt i vapenfrågan visar hur viktigt det är med engagerade riksdagspolitiker. Utan den moderata riksdagsgruppen hade detta förslag knappast förändrats på detta sätt.
Mycket trevlig och positiv moderat arbetsstämma
2025-10-25
Sedan i torsdags pågår den moderata arbetsstämman i Västerås, och den avslutas i morgon vid lunchtid. Under stämman har mängder av kloka beslut fattats och efter att dels ha deltagit i de västsvenska moderaternas förberedande arbete inför stämman och även avlyssnat ett antal debatter och följt besluten kan jag konstatera att det inte är mycket av stämmans beslut jag har kritiska synpunkter på. Det är nog faktiskt en av de partistämmor och arbetsstämmor jag varit på där tonen varit som allra bäst och stämmodelegaterna i allt väsentligt dragit åt samma håll. På detta sätt blir stämman ett utmärkt avstamp inför valet.
För egen del har jag inför stämman engagerat mig lite extra i två frågor, där mina åsikter delas av Moderaterna i Västra Götaland (MVG). Vi ville ha tydliga beslut och ännu skarpare skrivningar dels om att värna den småskaliga vattenkraften och stoppa utrivningar mot markägarens vilja, dels att stoppa alla gröna kreditgarantier till privata företag för att motverka att skattebetalarnas pengar riskeras i projekt som exempelvis Northvolt eller Stegra. Båda dessa förslag nådde framgång och moderaterna har nu en mycket tydlig partilinje i dessa frågor.

I går höll finansminister och förste vice partiledare Elisabeth Svantesson ett mycket bra stämmotal där hon beskrev vilka samhällsproblem vi tog över efter Socialdemokraterna, hur vi har bekämpat dessa, och ur vi nu både kan stötta hushållen och investera i samhället på olika områden. Hon beskrev också moderaternas syn på framtiden och det var ett tal som ingav hopp och en tro att Sverige nu kommer fortsätta utvecklas i rätt riktning. Elisabeth gjorde exakt det jag tycker vi ska göra i valrörelsen - berätta om problemen S lämnade efter sig, berätta hur vi vänt utvecklingen, och ge framtidstro genom att berätta om den politik vi vill föra efter valet 2026. Alla tre delarna behövs.

I dag höll statsministern sitt stämmotal och det var faktiskt ett av de bästa tal jag hört från honom, och det bästa talet från en statsminister på många år. Ett starkt ideologiskt och entusiasmerande tal, där fokus låg på att vår politik är rättvis för alla dem som är laglydiga medborgare som arbetar och sliter, men där vi inte lägger fingrarna emellan för den som inte vill försörja sig själv trots att man skulle kunna, eller den som begår brott mot andra människor. Och att vi moderater bevisligen kan samla majoriteter för att få saker gjorda när den andra sidan inte är överens om något alls. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik, vi har visat att vi kan skapa en politisk majoritet, till skillnad mot tidigare S-regeringar där man inte fick igenom tre av sina budgetar, där man förlorade hundratals voteringar, där statsministern tvingades avgå flera gånger, där ett parti hoppade av regeringen och där man tvingades göra ett dyrt avtal om miljarder med en politisk vilde (tidigare v-ledamot). Skillnaden mot denna mandatperiod är enorm.
Om moderaternas ledande företrädare fortsätter leverera så här bra under det kommande valåret och inte minst i slutdebatterna före valet tror jag moderaterna kommer göra ett riktigt bra val i september nästa år. Och jag tror chansen för en fortsatt moderatledd regering är god.
Fantastiskt bra att Ukraina vill köpa JAS-plan
2025-10-22
Dagens besked att Sverige och Ukraina undertecknat en avsiktsförklaring om att Ukraina ska köpa 100-150 flygplan av JAS Gripen var givetvis mycket välkommet för båda länderna. Och en stor framgång för det arbete som under lång tid pågått bakom kulisserna från olika håll för att komma fram till detta.

Onödigt med sekretess kring gröna projekt - men ingen stor sak
2025-10-22
I dag avgjorde riksdagen frågan om "Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt". Detta förslag har väckt en del debatt och jag förstår detta, särskilt med tanke på uppmärksamheten kring de stora projekten Northvolt och Stegra.
Jag ska nu kortfattat förklara vad detta ärende egentligen går ut på.
Enligt en EU-förordning ska ett företag kunna ansöka om att få ett projekt erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt, om projektet uppfyller vissa kriterier och verkar för nolluttsläpp av växthusgaser. Att bli ett projekt blir erkänt som ett strategiskt nettonollprojekt medför en ”prioritetsstatus”, vilket bland annat innebär att det finns striktare tidsfrister för prövning av tillstånd för sådana projekt. De strategiska projekten måste dock fortfarande uppfylla alla relevanta materiella krav som gäller för tillstånd, t.ex., miljöskyddskrav, och genomgå alla formella steg av de tillståndsprocesser som är aktuella för projektet.
Det finns däremot inga bestämmelser i EU-förordningen som ger strategiska nettonollprojekt rätt till eller förtur till ekonomiska stöd i Sverige jämfört med andra projekt. Att bli erkänd som strategiskt projekt innebär alltså ingen direkt tillgång till finansiellt stöd med svenska skattemedel. Den föreslagna paragrafen innebär ingen ändring i fråga om sekretess vid tillståndsansökan eller vid ansökan om ekonomiskt stöd för ett strategiskt projekt. Det kommer alltså finnas samma möjlighet att granska företag som ansöker om exempelvis stöd som det finns idag.
Varför föreslår då regeringen en ny sekretessbestämmelse? De uppgifter som ska ingå i en ansökan om erkännande kan vara av mycket känslig natur för projektägaren. Ett offentliggörande av sådana uppgifter kan enligt regeringen leda till ekonomisk skada för projektägaren, inte minst om ett konkurrerande företag tar del av uppgifterna. Exempel på uppgifter som kan behövs lämnas är uppgifter om bästa tillgängliga teknik och affärsplan som utvärderar projektets ekonomiska bärkraft. Det är viktigt att främja verksamhetsutövares möjlighet få projekt erkända som strategiska projekt, genom att det finns ett visst mått av sekretess för sådana känsliga uppgifter som kan behöva ingå i en ansökan om erkännande.
Myndigheters verksamhet som består i erkännande av ett projekt som ett strategiskt nettonollprojekt omfattas enligt regeringens bedömning inte av befintlig sekretesslagstiftning, eftersom ett erkännande varken innebär att projektet får tillstånd eller finansiellt stöd. På grund av detta föreslår regeringen en ny lagregel till skydd för affärs- och drifthemligheter i ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt. Denna paragraf är när det gäller sekretessens styrka och hur lång tid sekretessen kan gälla utformad på samma sätt som befintlig sekretesslagstiftning till skydd för enskilda i statliga myndigheters verksamhet vad gäller bl.a. tillstånd och stöd och som relaterar till näringslivet.
Det har funnits vissa kritiska röster i den moderata riksdagsgruppen, och jag är en av dem. Vi har inte varit riktigt nöjda med hur detta ärende hanterats av Näringsdepartementet. Bland annat anser vi att det är onödigt med en sekretessregel, och att den faktiskt går längre än vad EU kräver. Regeringens motiv till detta är att man vill att Sverige ska erbjuda ett tryggt regelverk som får företag att välja Sverige som bas för sin verksamhet. Jag har också påpekat att det redan finns en lag som skyddar företagshemligheter och att den nog egentligen borde räcka. Regeringen gör en annan bedömning. Jag anser också att det är fel att ge en viss bransch särskilda förmåner i tillståndsprocesserna som inte tillkommer andra företag, bara för att det handlar om "klimatpolitik". Men det sista är ju ett beslut av EU som Sverige måste följa.
För egen del kan jag ändå konstatera att det rimligen inte blir några direkt allvarliga konsekvenser av beslutet. Dels eftersom det redan idag är mycket som döljs i offentliga handlingar enligt dagens skyddande lagstiftning (lagem om företagshemligheter mfl), samt att beslutet inte innebär någon förtur eller rätt till några statliga stöd. Vi har ju dessutom stoppat möjligheten till gröna kreditgarantier via Riksgälden till denna typ av projekt. Att gå emot regeringens proposition kändes därför inte rimligt. Att en lag möjligen känns lite onödig känns inte som ett skäl att gå emot sin egen regering.
Att företag kan göra ansökningar och ha kontakter med myndigheter utan att deras företagshemligheter blir offentlig handling är rimligt. Om det inte var möjligt skulle inga lägga tid eller resurser på att utveckla teknik och produkter. Så frågan är inte om företagshemligheter ska skyddas, utan hur det ska ske.
Moderata riksdagsgruppen hade uppe frågan gruppmötet i går kväll (vi tar alltid upp alla ärenden som ska avgöras under veckan på våra gruppmöten). Vi enades om att ställa oss bakom propositionen, och idag beslutade en enig riksdag i ärendet. Det blev inte ens någon votering, alla partier ställde upp på regeringens förslag.
Min syn på grundlagsfrågan
2025-10-20
I morgon har det dykt upp ett nytt ärende på riksdagens föredragningslista och det är en omröstning om ett förslag till folkomröstning om förlaget till skärpning av reglerna för förändring av Sveriges grundlag.
I dag tas beslut om grundlagsförändringar med enkel majoritet, en gång före ett riksdagsval och en gång med enkel majoritet efter valet.
Förslaget som partierna enades om är att det fortfarande ska kunna väckas förslag om grundlagsändring som avgörs med enkel majoritet före ett riksdagsval. Men i den andra omröstningen efter riksdagsvalet ska det krävas 2/3 majoritet. Detta för att göra det lite svårare att med små majoriteter göra förändringar i svensk grundlag.
Förslaget till folkomröstning kom lite oväntat från SD, som i grundlagsutredningen stod bakom det förslag som prsenterades. Man nämnde inte heller något om folkomröstning i samband med debatten före riksdagens beslut den 1 oktober i år. Någon större samhällsdebatt om förslaget eller reaktioner från allmänheten mot förslaget att skärpa reglerna för grundlagsändringar har jag inte eller sett till. Så det är en gåta varför SD knappt två veckor efter beslutet plötsligt bestämde sig för att kasta in frågan om folkomröstning i ärendet.
I sak har SD dessutom konstiga argument för en folkomröstning. Man antyder tex att de förändringar av migrationspolitiken som regeringen vill genomföra och som skulle kräva grundlagsändringar, exempelvis några frågor rörande migrationspolitiken, skulle bli omöjliga att genomföra om det krävs 2/3 majoritet. Detta är helt enkelt fel. Om man går på utredningens förslag betyder det att de nya reglerna om 2/3 majoritet fastställs med enkel majoritet efter valet 2022, och därefter gäller 2/3 majoritet nästa omröstning om grundlagsändringar, dvs före och efter valet 2030. De grundlagsändringar som regeringen nu vill få igenom kommer därnmed att avgöras med enkel majoritet efter valet 2026.
I sak tycker jag det är bra att vi gör grundlagsändringar lite trögare och att det krävs starkare stöd för dem. Det blir ett starkare skydd för grunderna i vår demokrati. Grundlagsändringar ska inte användas för att driva igenom sakpolitiska frågor som har ett knappt stöd i riksdagen. Grundlagen ska vara en stabil bas för demokratin i stora och viktiga konstitutionella frågor och basala rättighetsfrågor, och det finns en poäng i att det ska krävas en stor majoritet i riksdagen för att förändra grundlagen. Övriga sakpolitiska frågor hanteras med fördel i vanlig lagstiftning med enkel majoritet.
Vi vet att vänstersidan vill grundlagsskydda en massa saker som vi på borgerliga sidan säger nej till. Vänstersidan vill tex grundlagsskydda Public Service, vissa röster vill grundlagsskydda klimatpolitiken, andra vill grundlagsskydda asylpolitiken. Jag har rent av hört ledamöter föreslå grundlagsskydd av strandskyddet. Vänstersidan har många fler förslag om rent sakpolitiska grundlagsförändringar och jag ser ett värde i att detta med nya regler blir mycket svårt att tvinga på svenska folket. De grundlagsändringar vår sida vill göra är oftast mindre kontroversiella och bör oftast kunna få tillräckligt stöd från riksdagen för att gå att få igenom. Jag ser därför fler politiska fördelar än nackdelar med de skärpta reglerna.
Den moderata riksdagsgruppen beslutade ikväll att inte stödja kravet på folkomröstning. Vi anser att det beslutade förslaget tydligt stärker grundlagen och skyddet för demokratin. En folkomröstning hade varit rimligare om det funnits beslut om att försvaga grundlagen och skyddet för demokratin eller försvaga mänskliga fri- och rättigheter. Nu är det tvärtom.
Integration och "tvångsblandning" av människor är olika saker
2025-10-20
Vänstersidans olika förslag om tvingande blandning av människor med olika etnisk bakgrund kan tyckas harmlös, men när man börjar titta på olika förslag som lyfts av främst S och V finns det anledning att reagera starkt.
Det började med att S i en arbetsgrupp gick ut hårt och föreslog att man skulle styra befolkningens bosättning på olika sätt, framförallt driva människor från utanförskapsområden med stora sociala problem att bosätta sig i mer välmående villaområden, där politiken tvångsvis skulle uppföra hyreshus bland villorna. När kritiken blev hård tonade man ned de mest radikala ideerna, och talade hellre om att man ville ha olika typer av bostäder i utanförskapsområdena. Men Hyresgästföreningen (starkt kopplad till S) gick samtidigt ut med illustrerade exempel på hur kommunerna tvångsvis borde lösa in delar av stora villatomter för att kunna uppföra hyreshus mellan villorna.
Det är värt att påminna om att den tidigare S-regeringen tillsatte en utredning om att öka kommunernas möjlighet till förköp av villor "av sociala skäl", dvs bland annat för att "underlätta integrationen". Den moderatledda regeringen ändrade utredningens direktiv och tog bort det här med sociala skäl, vilket S protesterade mot. Om S på nytt hamnar i regering lär säkert frågan återkomma. Man undrar varför om man samtidigt säger att man backat från förslagen om att tvångsvis lösa in mark för att bygga hyreshus i villaområdena?
Vänsterpartiet i Stockholm är mer rakt på sak. Bostadsborgarrådet som är vänsterpartist säger att "Villaägarna måste anpassa sig". Underförstått, villaägarna ska inte få bo i sina lugna trygga bostadsområden utan måste anpassa sig till otryggheten i förorterna. Troligen vill V lösa detta genom att flytta socialt oroliga grupper av människor till villaförorterna. Alla ska tvingas uppleva kaos, brottslighet och social oro, ingen ska komma undan. Det framgår inte om man på riktigt tror att detta skulle minska främlingsfientligheten i Sverige.

På samma linje går tidigare förslag om "bussning" av elever från stökiga invandrarområden till mer välfungerande skolor i andra delar av en stad eller kommun. Tanken är att eleverna i väl fungerande skolor ska lyfta elever från utanförskapsområdena. Effekten där det har prövats har tyvärr ofta snarare varit att de tidigare studiemotiverade eleverna dragits ned av att klassen fyllts på med elever med sämre intresse av studier. Mer stök och bråk och oroligare klassrum är inte ett pris som föräldrarna till de ursprungliga barnen vill betala. Barn ska inte användas som integrationsmedel på det sättet.
Jag tycker det finns all anledning att se upp. Röstar man på S, V och MP så är risken stor att deras vilja att tvångsintegrera människor kommer leda till en del hårresande beslut som går ut över många människor. Vilja finns definitivt hos vänstersidans politiker, även om man lär hålla låg profil i dessa diskussioner under tv-debatterna i valrörelsen.
Jag inser att alla förslag av denna typ är välmenande. Man vill på riktigt underlätta den integration som blivit närmast omöjlig när Sverige under så kort tid tagit emot så enormt många människor med helt annan kultur, utbildningsnivå och religion. Men förslagen slår fel. Om man vill minska främlingsfientligheten och gynna integrationen måste det börja hos människorna i förorten. Det är dom som måste vilja integreras och anpassa sig, inte majoritetsbefolkningen, det är dom som måste anstränga sig för att skaffa jobb, utbilda sig och lära sig svenska. Om de som bor i de mer väl fungerande områdena upplever att de påtvingas sociala problem som försämrar deras egen boendemiljö eller barnens skolgång kommer det leda till kraftiga motsättningar i samhället och ett hat mot invandrare som jag inte tror någon vill se. Ibland måste man tänka ett steg längre.
Invasiva arter är ofta inte ett nationellt problem utan ett lokalt
2025-10-19
Det här med invasiva arter har ju diskuteras mycket i media, och både på EU-nivå och i Sverige diskuteras vilka arter som ska omfattas och hur de ska bekämpas. Personligen tycker jag hela debatten är konstig.
Det är till att börja med svårt att förstå prioriteringarna i det svenska förslaget från ansvarig myndighet (Naturvårdsverket) där man undantar två av de invasiva arter som är ett stort problem i stora delar av landet. Det handlar om mördarsniglar och det handlar om kirskål. Dessa två arter förstör enorma mängder odlingar både för bönder och trädgårdsodlare i stora delar av landet. Men dessa vill inte myndigheten ta med på sin lista "eftersom det ändå inte går att bekämpa". I stället väljer man ut andra arter som exempelvis vresros och lupiner som i stora delar av landet inte är något som helst problem.
Det myndigheten missar är att problem med invasiva arter oftast är lokala eller regionala - inte nationella.
I vissa delar av landet är tex lupiner ett jätteproblem. Jag har själv sett det i delar av Mellansverige där lupinerna helt har tagit över i princip all mark och trängt ut all annan växtlighet. Definitivt mycket invasiva. I mina trakter är lupiner inget problem alls, de trivs inte särskilt bra och förekommer främst i dikeskanter och i slänter längs motorvägarna, och i trädgårdar vid gamla torp. De stör ingen alls. Hemma i min by växer de på samma ställen som de gjorde när jag var barn och cyklade förbi, Och det är 50 år sedan. De är enligt min åsikt en traditionell svensk växt som under århundraden funnits framför torp och stugor, och som dessutom lockar massor med insekter som vi också vill värna. Faktum är att lupiner är ganska kräsna med var de växer. Jag lyckas inte ens få dem att trivas i min egen trädgård, och då är jag ärligt talat ganska bra på det här med trädgård och växter.

Vresrosor är ett annat exempel. Det är en ursvensk växt som funnits i trädgårdar i hundratals år. Ute vid stränder längs västkusten är de ett stort problem, och där behöver den bekämpas. I inlandet är den knappast någon invasiv art alls. Jag har vresrosor vid staketet i min trädgård, en vacker växt med härlig doft på blommorna, lättskött, och den håller sig där den är. Den ger också nypon som uppskattas av fåglar och vilda djur.

Balsaminer är en annan växt som pekas ut, även om den inte verkar ha kommit med på den slutliga listan. Märkligt tycker jag. Visst kan de sprida sig, ofta vid fuktiga platser, men det är en ettårig växt som endast sprider sig med frön som växten kastar ut ut frökapslar. Jag har Balsaminer i trädgården, de blir stora och ståtliga och får vackra rosa, röda eller vita blommor som dessutom doftar gott. De är också älskade av insekter. Vill man bli av med Balsaminer slår eller klipper man av dem före blomningen eller drar upp dem när plantorna är små. Då blir det inga frön och inga nya plantor och de plantor man slagit av dör när vintern kommer. Ett års avklippning slår ut hela beståndet.
Både Lupin och Vresros är enligt min åsikt svenska kulturväxter som bevisligen funnits här i århundraden. Och Balsaminer är ofta inget stort problem. Att förbjuda dessa växter nationellt är faktiskt helt orimligt och skulle reta många trädgårdsägare och växtintresserade. Som engagerad trädgårdsamatör hör jag ilskan bland likasinnade som tycker diskussionen har spårat ur. På samma sätt är det troligen med en del andra arter på den omdebatterade listan. Vissa av dem är ett problem på en plats, andra är ett problem på ett annat ställe.
Sverige ser helt olika ut och växter trivs olika bra på olika platser. Att lägga resurser på att nationellt bekämpa växter eller förbjuda försäljning av växter som lokalt inte är något problem är ett slöseri och dessutom miljöförstörande - biologisk mångfald betyder faktiskt att olika typer av växter måste kunna få utrymme i vår natur och i våra trädgårdar. Vi ska inte ha nationella beslut om invasiva arter och åtgärder mot dessa, detta är en lokal eller regional fråga. Det bästa är att låta kommunerna bestämma på vilka platser olika växter eller djur upplevs som invasiva och behöver bekämpas, det är i kommunerna man har kunskap om det lokala. Min lösning med lokala beslut skulle minska samhällskostnaden för detta och göra att man kan koncentrera resurser för kraftfull bekämpning till platser där arterna verkligen är ett problem. Och i övrigt bevara den biologiska mångfalden och blomsterprakten i vår natur och i våra trädgårdar.
Årets dahlior
2025-10-18
Hösten har hittills varit ganska mild med bara lätt frost och dahliorna har klarat sig och fortsatt blomma. Men nu kommer lylan och den verkliga frosten och det är snart dags att gräva upp alla dahliorna för vinterförvaring. Blir många fina buketter inne i huset nu.
Här lite bilder från årets säsong. En riktigt bra odlingssäsong.



















Riksdagsmotion (11 och 12): Motioner som rör utlandssvenskar
2025-10-17
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning senare av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1767 av Jan Ericson (M): Förenkling för utlandssvenskar att förnya sina svenska pass
Länk till motionen
Motion 2025/26:1937 av Jan Ericson (M): Utlandssvenskars skyldigheter vid krig och kris
Länk till motionen
Läs motionerna via länkarna ovan för mer detaljer.
Organisationen Svenskar i Världen uppmärksammar mina och andras motioner på denna sida.
Vänstertidningen ETC diskuterar mitt uttalande om inkomstklyftor
2025-10-16
Vänstertidningen ETC har en riktigt läsvärd artikel om det här med inkomstskillnader och ekonomiska klyftor i samhället. I artikeln kommenteras ett av mina inlägg på X, där jag påpekar att löneskillnaderna i Sverige är bland de lägsta i Europa. Samtidigt har jag egentligen aldrig kommenterar frågan om ekonomiska klyftor i övrigt. Det är två olika saker.
I artikeln förespråkar en forskare att det är viktigare att hålla nere skatten på arbete jämfört med skatten på kapital. Det kan möjligen stämma om enda målet är att minska klyftorna. Men eftersom avkastningen på kapital ofta kommer från överskott på redan beskattade arbetsinkomster/näringsinkomster blir samtidigt en hög kapitalskatt orättvis. Den minskar också intresset från enskilda att investera och placera sina sparpengar på börsen - något som är oerhört viktigt för att hjälpa växande företag att utvecklas och anställa fler.
Att människor blir rika är ett samhällsproblem bara om man låter avundsjukan vara en bärande del av politiken. Det är viktigare att bekämpa fattigdom än rikedom. När rika människor konsumerar kommer det exempelvis in en massa moms till staten. Om människor får räntor, utdelningar och vinster från kapital blir ju inte andra människor fattigare - tvärtom! Det betyder att staten får in skatt på kapital som annars aldrig skulle kommit in, och denna skatt kan användas för andra ändamål. Så länge kapitalskatten är på rimlig nivå är det en vinst för alla.
Dagens regering sänker skatten på arbete dramatiskt, men vi sänker också skatten på sparande på ISK vilket jag tror är en mycket bra politik för att få fler att spara mer. Ett eget sparande skapar trygghet och oberoende och gör människor mindre beroende av att stå med mössan i hand och be om samhällets stöd i en krissituation.

Läget vi ärvde vid regeringsskiftet 2022
2025-10-15
Ibland är det bra att påminnas om hur Sverige såg ut när Tidöpartierna vann valet 2022. Jag bruklar ju påminna om den höga brottsligheten, det underfinansierade försvaret, världens högsta dieselpriser, den enorma inflationen och den höga arbetslösheten trots högkonjunktur. Men det finns mer att påminna om.
Här några bilder från gårdagens föredragningar i finansutskottet när vi gästades av experter från Ekonomistyrningsverket respektive Danske Bank som gav sin syn på landets ekonomi och räntepolitiken. Jag tror få inser vilket allvarligt läge Sverige befann sig i när Moderaterna och Tidöpartierna tog över regeringsansvaret efter valet 2022.
1. Inflationen:
Inflationen hade vid valet 2022 stigit sedan 2020, och nådde sin topp en bit in på 2023. Därefter minskade inflationen tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik och riksbankens räntepolitik. Dessutom medförde sänkta drivmedelskostnader att inflationsnedgången förstärktes. Idag syns en liten uppgång igen, till en nkivå på 3-4%, vilket dock är långt under de 10-11% som rådde vid toppen runt årsskiftet 2022/2023.

2. Reallönerna:
När inflationen är hög slår det direkt mot reallönerna. Man bruykar säga att inflation är löntagarnas värsta fiende. För även om lönerna ökar så stiger priserna fortare. Därför är det viktigt att veta att reallönerna sjönk kraftigt under S-regeringen och nådde sin botten precis runt valet 2022, för att nu sakta återhämta sig under dagens moderatledda regering.

3. Jobben:
Socialdemokraterna lovade när de tillträdde sin regering efter valet 2014 att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet. Facit efter åtta år, varav i huvudsak under högkonjunktur, blev att Sverige fick EU:s tredje högsta arbetslöshet, och för första gången sedan vi gick med i EU var arbetslösheten högre än genomsnittet i EU. Detta förstärktes med att många nyanlända kom ut på arbetsmarknaden.
Nedanstående figur visar förändringen i lediga jobb, redovisat veckovis för åren 2004 och framåt. Man ser att det varierar kraftigt med konjunkturen. Under pandemin minskade antalet lediga jobb, för att sedan öka kraftigt 2021. Men under 2022 föll antalet lediga jobb kraftigt och låg väldigt lågt när den moderatledda regeringen tillträdde. Det var detta vi ärvde. Sedan början av 2024 har kurvan vänt uppåt och idag finns det en hel del lediga jobb att söka.

Finansutskottet avvisar EU:s förslag om nya egna medel
2025-10-14
EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel, det vill säga inkomstkällorna till EU:s budget, för perioden 2028 och framåt. Finansutskottet har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen och bedömer att det är alltför långtgående. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska invända mot förslaget i ett motiverat yttrande.
EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer, varav två är revideringar av tidigare presenterade förslag och tre förslag är nya. Dessa föreslås baseras på.
* mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
* EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsländerna men där 30 procent i stället föreslås gå till EU:s budget
* en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget
* en uttagssats på 15 procent ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland
* en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år.
Målet med EU-kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningar EU står inför. Enligt kommissionen handlar det bland annat om "EU:s ökade behov av finansiering för prioriterade områden som konkurrenskraft, försvar, säkerhet, grön och digital omställning samt hantering av externa kriser". Jag skulle dock snarare hävda att det i första hand handlar om oförmåga till prioriteringar av den enorma budget EU redan disponerar., samt att den tidigare beslutade coronafonden/återhämtningsfonden (NGEU) kostar mycket mer än beräknat eftersom räntorna på de av EU upptagna lånen stigit kraftigt.
Själv är jag moderaternas ansvarige i Finansutskottet för EU:s budgetfrågor, och jag är glad för den stora samsynen i finansutskottet när det gäller Sveriges motstånd mot en allt större EU-budget, samtidigt som den svenska avgiften då skulle öka.
"Fred" i Gaza?
2025-10-14
Jag blir ärligt tsalat lite förvånad över att så många politiker och journalister på riktigt verkar tro att det har förhandlats fram en fred mellan Israel och Hamas. Med tanke på att alla fredsförsök under 70-80 år i detta område har misslyckats känns det ganska naivt att tro att just detta skulle lyckas. Inte minst med tanke på att Hamas deklarerat att man inte tänker låta avväpna sig, att man tänker fortsätta vara en tydlig kraft i det palestinska samhället, och inte minst när vi det senaste dygnet kunnat ta del av propagandafilmer från Hamas som bland annat visar offentliga avrättningar av rivaliserande grupper i Gaza.
Att inbilla sig att man kan göra långsiktigt hållbara överenskommelser med en terrorgrupp är ärligt talat otroligt naivt och aningslöst.

Hur är det ens möjligt att SVT har så låg kunskap?
2025-10-13
Efter partiledardebatten igår kom en lite försynt rättelse fråpn SVT avseende ett tidigare inlägg. Man hade intervjuat en diakon som påstod att många föräldrar har så dåligt ekonomi att de inte har råd att hämta ut medicin till sina barn. Detta fick stå oemotsagt i programmet.
När sedan SVT blev upplysta om att medicin till barn alltså är avgiftsfri upp till 18 års ålder blev man såklart tvungna att rätta. Frågan är om SVT:s reportrar är så otroligt okunniga, eller om det stämmer som vissa antyder att man medvetet lät påståendet stå oemotsagt av politiska skäl? Det hela är så förbluffande att man börjar undra.

Tjafsigaste partiledardebatten på länge
2025-10-13
Gårdagens partiledardebatt gav väl inte så mycket nytt. Det blev tydligt att det inte finns någon samlad opposition - tre partier i oppositionen vill gå vänsterut med höjda skatter och ett parti, Centerpartiet, vill gå åt ett helt annat håll. V vägrar styra ihop med C och C vägrar styra ihop med V. För mig är det en betydligt större oenighet än på vår sida, där de fyra partierna har en hyfsad samsyn om politiken. Att både SD och M vill se sina partiledare som statsminister och alla fyra partierna anser att de bör sitta med i regeringen. Jag tar detta med en nypa salt, det är en sjäölvklar del av valrörelsen - alla större partier vill såklart ha statsministerposten och alla vill såklart ingå i en regering. Men Tidöpartierna har visat att politikens innehåll trots allt är viktigast. Jag tror tror man kommer lösa detta förhandlingsvägfen efter valet. Viljan att fortsätta reformera Sverige är väldigt stark mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget.
Värst med debatten var den dåliga disciplinen hos flera av partiledarna, som tjafsade i mun på varandra. Allra värst var Vänsterpartiets partiledare som betedde sig på ett oerhört orimnligt sätt. Vi har ärligt talat betydligt bättre disciplin i riksdfagen och jag har ju själv äramn att sitta som talman/ålderspresident ibland och leda debatterna. Att riksdagsledamöter talar i mun på varanbdra är ganska ovanligt. Jag skrev därför ett litet förslag på X, och det visade sig ju att fler tänkt samma tanke, inklusive den moderata partiledningen. Kan man inte sköta sig får man stänga av mikrofonen när vederbörande inte har ordet.

Riksdagsmotioner (8, 9 och 10): Klimatpolitik
2025-10-12
Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Jag gör det temavis eller i den ordning de registrerats av Riksdagen, så det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.
Motion 2025/26:1953 av Jan Ericson (M): Tydligare princip om faktabaserad klimatpolitik
Länk till motionen
Motion 2025/26:1952 av Jan Ericson m.fl. (M); Konsekvensanalyser för en hållbar svensk klimatpolitik
Länk till motionen
Motion 2025/26:1958 av Jan Ericson (M): Avskaffande av Klimatpolitiska rådet
Länk till motionen
Dessa tre motioner har direkt koppling till min och andra moderaters hårda kritik mot den förda klimatpolitiken. Den första motionen efterlyser en mer faktabaserad klimatpolitk. Den andra motionen efterlyser tydligare konsekvensanalyser innan man inför olika förslag inom klimatpolitiken. Och i den sista motionen föreslår jag avveckling av det Klimatpolitiska rådet.
Läs motionerna via länkarna ovan för mer detaljer.
Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!
|
|
|
|
|
|