Ericson i Ubbhult

Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt. Jag ogillar all onödig politisk klåfingrighet och allt slöseri med skattemedel.

2002-2006 var jag som deltidspolitiker gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014, 2018 och 2022. Är idag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden, samt en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även moderaternas representant i Europaparlamentets största partigrupp EPP:s arbetsgrupp för ekonomiska frågor samt ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Tillsammans med tre moderata kolleger har jag startat Riksdagens Bilnätverk för att värna om privatbilismen och näringslivets behov av fordonstransporter. Jag är även vice ordförande i Riksdagens svensk-ukrainska parlamentarikerförening, aktiv i riksdagens fordonshistoriska nätverk samt medlem i riksdagens nätverk för djurskyddsfrågor. Alla mina tidigare uppdrag hittar du här.

Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.

Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.

Frukostmöte med Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase

2026-04-29

Dagen började tidigt med frukotmöte hemma hos Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase i hennes tjänstebostad på centrala Manhattan. Nicola Clase var moderat statssekreterare för statsminister Fredrik Reinfeldt 2006-08, och har därefter bland annat varit ambassadör i London och i Helsingfors. I dag är hon Sveriges FN-ambassadör, och till hösten blir hon ny svensk ambassadör i Washington.

Här lite bilder från den mysiga innergården. Sedan bjöds vi på frukost och mycket intressanta samtal om ambassadörens syn på FN och en massa spännande nedslag i hennes uppdrag.

Flera intressanta möten i FN:s säkerhetsråd

Den andra veckan har erbjudit flera intressanta möten i FN:s Säkerhetsråd. Det är ingen tvekan om att dessa två veckor erbjudit ovanligt många högintressanta sammanträden i Säkerhetsrådet - om såväl läget i Ukraina och Mellanöstern som kriget i Iran och det blockerade Hormuzsundet.

Ett möte handlade om "maritim säkerhet" som var en omskrivning för diskussion om det allvarliga läget i Hormuzsundet., som i stort sett var det enda som diskuterades. Många "statements" uttalades från olika länder och markerqde det allvarliga läget.

Ett annat möte handlade om situationen i Mellanöstern - både i Gaza, Libanon och i Iran. Här Säkerhetsrådets rum före mötet och under pågående möte. Sista fotot visar USA:s representant som läser upp USA:s statement. På en av platserna närmast kameran sitter den fd brittiske premiärministern Tony Blair, som tydligen fått en roll i Donald Trumps "fredsråd" och läste upp ett eget statement. När det gäller Gaza är läget komplicerat i Säkerhetsrådet, och det har gjort att president Trumps initiativ om "Board of peace" fått närvarorätt och på något oklart sätt blivit "adpoterat" av FN i brist på annat.

Vilka som får delta vid olika möten är annars något komplicerat - förutom Säkerhetsrådets egna medlemmar kan andra länder som berörs anmäla sig och beviljas yttranderätt (Israel var ett av dessa), och det gäller tydligen även vissa organisationer. I Generalförsamlingen får även representanter för "civilsamhället" och representanter för näringslivet yttra sig, men saknar rösträtt. Min bedömning är att man generellt är mycket generösa med yttranderätt, men strikt när det gäller beslutsrätt/rösträtt.

Frukostmöte med generalkonsul Erik Ullenhag

2026-04-27

Sverige har ju en ambassad i Washington, men också flera generalkonsulat i USA, bland annat i New York. Här är Erik Ullenhag generalkonsul. Vi satt båda i Riksdagens finansutskott några år innan han blev ambassadör i Jordanien och därefter i israel, så vi känner varandra väl.

Andra veckan i New York startade med en frukostmöte med Erik Ullenhag på generalkonsulatet på Park Avenue. En fantastiskt fin byggnad mitt på centrala Manhattan.

Vi fick generalkonsulns syn på läget i USA, både politiskt och ekonomiskt, samt relationerna mellan Sverige och USA. Sverige är det nionde främsta landet när det gäller investeringar i USA, och Ullenhags tydliga budskap är att vi behöver värna om relationerna med USA, även om det är motigt just nu. Svenska företag är välsedda i USA och USA är en mycket viktig marknad för Sverige. Relationerna mellan företag i våra båda länder är mycket bättre än den som råder på politisk nivå. Samtidigt finns det en oro för utvecklingen i USA och tullarna innebär ett problem. Min egen fundering är om amerikanska folket verkligen inser att tullarna i praktiken är at jämställa med en kraftig momshöjning på alla varor? Så stora skattehöjningar borde leda till reaktioner.

Vi diskuterade också prognoserna och effekterna av mellanårsvalet i november, som beroende på utgång, kan förändra läget en del i amerikanska politik. Det blev också samtal om utrikesfrågor, Mellanöstern/Iran, Nato, Grönland och Ukraina.

Läget är minst sagt centralt, med en av New Yorks mest kända avenyer precis utanför de gallerförsedda fönstren.

Regeringens stora infrastrukturplan blir ett lyft för Västsverige

2026-04-25

Regeringen presenterar nu sin stora infrastrukturproposition. Den innehåller många nya viktiga beslut som rör Västra Götaland och Sjuhärad. Detta utöver redan fattade beslut rörande ny järnväg mellan Göteborg och Borås, och omfattande satsningar på förstärkning av vägar och järnvägar i beredskapssyfte. Nedan det pressmeddelande som gått ut från mig till media idag.

Regeringens stora infrastrukturplan blir ett lyft för Västsverige och Sjuärad

Pressmeddelande från Jan Ericson, riksdagsledamot (M)

Den nationella planen innehåller ett samlat paket för Västra Götaland. Det är åtgärder för de pendlare, godstransporter och det näringsliv om varje dag är beroende av att Sveriges viktigaste järnvägsnav, logistikport och regionala stråk faktiskt håller måttet.

Västra stambanan är ryggraden i det svenska järnvägssystemet och längs sträckan från Olskroken genom Alingsås, Herrljunga och Vårgårda upp mot Skövde är kapaciteten maximalt utnyttjad. Sträckan mellan Olskroken och Alingsås är identifierad som en av Sveriges mest kostsamma järnvägsflaskhalsar och en av de mest lönsamma fyrspårssatsningen längs hela stråket. Nu påbörjas lokaliseringsutredningen för fyrspår på etappen Olskroken–Partille, och planering för hela sträckan till Alingsås samordnas parallellt. Längs stråket Laxå–Alingsås möjliggörs dessutom 750 meter långa godståg, vilket frigör kapacitet och sänker kostnaderna per transporterat ton för hela den svenska exportkedjan. Dessa satsningar är utpekade investeringsobjekt som ges särskilt utrymme i den nationella planen.

– Hårt arbetande människor som pendlar längs Västra stambanan – genom Alingsås, Herrljunga och Vårgårda upp mot Skövde – förtjänar ett tåg som faktiskt går i tid. Och de företag som är beroende av att godset når världsmarknaden förtjänar en järnväg som inte sätter taket för hur mycket de kan växa. Nu stärker vi kapaciteten längs hela stråket. Det är precis den typ av samhällsekonomiskt motiverade satsning som Sverige behöver, säger Jan Ericson (M), riksdagsledamot för Västra Götaland Södra.

Västra stambanan Olskroken–Alingsås, fyrspår

Lokaliseringsutredning för utbyggnad till fyra spår på etappen Olskroken–Partille – den mest lönsamma etappen som snabbast kan komma i gång
Planering för hela sträckan Olskroken–Alingsås läggs till och samordnas parallellt

Västra stambanan Göteborg–Skövde – kapacitetsförstärkning

Ökar robustheten och minskar störningskänsligheten längs ryggraden i Sveriges järnvägsnät
Skapar utrymme för fler tåg längs en av landets mest strategiskt viktiga järnvägssträckor
Passerar Alingsås, Herrljunga, Vårgårda och Falköping

Västra stambanan Laxå–Alingsås – 750 meter långa godståg

Möjliggör 750 meter långa godståg längs ett av landets viktigaste godsstråk
Frigör kapacitet och minskar antalet tågrörelser
Mer gods per avgång och lägre kostnader per transporterat ton
Passerar Herrljunga och Vårgårda

Riksväg 40 Jönköping–Ulricehamn – ny 2+2-väg med trafikplatser

Hela den kvarvarande vägsträckan mellan Stockholm och Göteborg byggs ut till 2+2-väg inklusive trafikplatser under planperioden
Lägger den sista pusselbiten för en sammanhängande motorvägsstandard på hela stråket Stockholm–Göteborg
Stärker tillgängligheten i stråket Jönköping–Göteborg
Förbättrar framkomligheten och trafiksäkerheten för pendlare och godstransporter längs en av landets viktigaste vägkorridorer
Uppfyller EU:s TEN-T-krav på det transeuropeiska transportnätverket

Längre godståg, fyrspårsplanering och kapacitetsförstärkningar längs hela Västra stambanan. Det frigör kapacitet, stärker godssystemet och gör pendlarnas vardag mer förutsägbar. Det är precis hur ansvarsfull infrastrukturpolitik ska se ut, säger Jan Ericson (M), riksdagsledamot för Västra Götaland Södra

Länsplanen för Västra Götalands län uppgår till 10 266 miljoner kronor för perioden, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med förra planperioden. Projekten är en del av den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037, totalt 1 171 miljarder kronor. Samhällsekonomisk lönsamhet är den vägledande principen, inte politiska prestigeprojekt..

För mer information, kontakta: Jan Ericson, Riksdagsledamot, Moderaterna, 070-695 68 28

Högnivåmöte med Staffan de Mistura

2026-04-25

Staffan de Mistura är en av Sveriges mest erfarna FN-diplomater, och trots att han snart fyller 80 år är han aktiv i FN-arbetet. de Mistura är svensk-italienare, och har även varit biträdande utrikesminister i Italien 2011-13. Hans FN-karriär är lång och han har haft olika ledande roller i över 50 år. Han har varit FN:s sändebud i 19 olika ländervarit 2016 utsågs de Mistura till årets svensk i världen.

Vi fick möjlighet till ett eget möte med honom, för att lyssna på hans syn på dagens FN och världens pågående konflikter. Som den genuine diplomaten han är fördes samtalen i förtroende och det han framförde och berättade lägger jag därför inte ut här. Men jag kan lova att det var intressant. Han påpekade också att han och FN-byggnaden har samma ålder - 80 år, och att mycket hänt under dessa år.

Möte med OCHA som koordinerar FN:s humanitära bistånd

2026-04-24

OCHA är det FN-organ som har som uppgift att samordna FN:s humanitära stöd runt om i världen. Vi träffade dem i deras lokaler i FN-högkvarteret, för att få lite mer information om deras arbete och framförallt hur det just nu bedrivs i Ukraina. Själv hade jag äran att vara delegationsledare vid detta möte, med anledning av min roll som vice ordförande i svenska riksdagens Ukrainanätverk.

Här sitter vi i Ocha:s sammanträdesrum en bit upp i FN-skrapan. Lite för mycket solljus utifrån, men man ser East River utanför fönstret, med Long island i bakgrunden.

Vi blev mottagna av italienskan Alice Sequi, och hennes medarbetare. Sequi är chef för FN:s centrala katastroffond CERF och även ansvarig för OCHA:s övriga fonder. Tidigare var Sequi ansvarig för OCHA:s kontor i Ukraina.

De började med att tacka Sverige för vårt starka stöd till Ocha, där vi är topp tre av donatorer i världen. Man påpekade samtidigt att de pengar som går till humanitärt stöd i FN uppgår till endast 1% av det som länderna satsar på vapen. Problemet för FN är den stora bristen på resurser, särskilt efter att såväl USA som en del andra länder minskat sitt stöd. Detta försvårar för FN att agera i krigszoner och katastrofområden, och att rädda liv.

När det gäller Ukraina uppskattar man att över 10 miljoner ukrainare är i behov av hjälp. Det handlar inte om att det är brist på mat i Ukraina, det handlar främst om att många behöver skydd och nya bostäder när Ryssland bombat sönder eller drivit bort människor från deras hem eller ockuperat deras städer. Det handlar också om att skydda barn som blivit hemlösa eller föräldralösa eller som blivit bortförda av Ryssland. En annan viktig fråga är att hjälpa till att hantera psykisk ohälsa till följd av kriget. Många ukrainare mår oerhört dåligt till följd av kriget.

Jag nämnde att över 100 organistioner i Sverige arbetar ideellt med att stödja Ukraina på olika sätt. Många ukrainare i Sverige sänder också pengar till äldre släktningar i Ukraina för att hjälpa dem att överleva - pensionerna i Ukraina var läga redan före kriget (pensioner enligt det gsmla sovjetsystemet), och det har inte blivit bättre av kriget. Många fattiga äldre i Ukraina är beroende av direkt nödhjälp från yngre ukrainare som arbetar ideellt med detta runt om i Ukraina.

Jag lyfte ocksåp frågan om riskerna för korruption när det gäller denna typ av stöd och frågade om hur revision sker av FN:s humanitära stöd. Jag tycker vi fick ganska bra svar och det sker både intern och extern revision av verksamheten. Riskerna för korruption är något man är medvetna om, och försöker förebygga. Jag påpekade att om man vill få ökat stöd är det nog viktigt att både peka på att verksamheten är viktig och räddar liv, och att kunna visa att man har kontroll på pengarna och abretar aktivt mot korruption.

Möten på Columbia University

2026-04-23

Förutom vårt deltagande på olika möten i FN har vi ett flertal möten med olika forskare och experter inom olika områden. Bland annat besökte vi Columbia University och deras institution för International and Public Affairs, SIPA. Detta universitet och denna institution har mycket hög status internationellt.

Vi hade ett långt möte med den högst ansvarige professorn Jean-Marie Guehenno, och ämnena var främst krigen i Ukraina och i Mellanöstern, samt FN:s agerande i dessa krig och konflikter. Professorn var öppet besviken över hur lite FN engagerat sig i dessa krig och konflikter. Han var imponerad av Ukrainas styrka att stå emot den ryska aggressionen och menade att Ukraina idag har världens kanske starkaste och mest erfarna krigsmakt. Han såg dock med oro på vad ett pressat Ryssland skulle kunna göra, och nämnde användningen av taktiska kärnvapen som en fullt möjlig desperat åtgärd från Ryssland. På direkt fråga från mig om USA:s syn på Nato menade han att USA:s intresse för Nato, Europa och Ukraina är litet och att denna linje tyvärr har stöd av stora delar av amerikanska folket. Samtidigt inser andra att USA behöver ett starkt Nato för sin egen säkerhet. Men deras inflytande är idag begränsat.

Vi träffade sedan Universitetslektorn Lincoln Mitchell på samma institution (fjärde från vänster på fotot nedan) som gav sin syn på USA:s politiska utveckling under Trump-administrationen. Hans bild av läget i USA var extremt mörk. Han började med att säga ungefär så här: "USA idag är ett land där myndigheter mördar folk på öppen gata för att de utnyttjar lagen möjlgheter att protestera. USA är idag ett land där människor med annan hudfärg måste bära ID-kort för att vara säkra att inte bli gripna. USA är idag ett land som hotar sina egna allierade. USA är idag ett land som hotar dem som kritiserar regeringen, sparkar obekväma kritiker och drar in pengarn till kritiska universitet. USA är idag ett land som har en extrem vaccinkritiker som hälsominister, och vars politik riskerar att kräva fler döda än vad som förekommit i kriget i Gaza." Mitchell var mycket frispråkig och var samtidigt tydlig med att hans kritik av Trumpadministrationen kunde leda till att han kunde få sparken från sitt jobb.

Vi träffade också av en slump en svensk student på skolan, som inom kort återvänder till arbete i Sverige för arbete efter avslutade studier. Han berättade skrämmande om migrstionspolisen ICE som vid ett tillfälle lurat sig in på det studentboende där han bodde, och felaktigt släpat ut en kvinnlig student från boendet, trots att hon var student och hade rätt tt vara i USA för studier. Universitetet (som är privat) har nu anställt en särskild vakt som skyddar studenterna i boendet ifall ICE skulle komma tillbaka. Att inse att olika myndigheter och organ i USA aktivt motarbetar varanda är skrämmande och visar att USA inte mår bra alls just nu. Studenten sa också att media i olika länder hade försökt få intervjuer med utländska studenter, men att de inte vågat av rädsla för att bli utvisade från USA innan studierna var klara.

Jag frågade universitetslektorn om hur han såg på det vi brukar framhålla i Sverige att institutionerna i USA trots allt är så starka att en president inte kan rubba den grundläggande strukturen. Han menade att detta inte riktigt stämmer. Inastitutionerna är överlag väldigt politiserade och styrda politiskt och han menade att läget är så allvarligt att det inte är säkerts att det hjälper om det blir andra majoriteter i Kongressen efter mellanårsvalen i november. Han kommenterade också frågan om USA:s relation till Nato och menade att USA kanske inte skulle agera alls om Ryssland anföll ett mindre Natoland, exempelvis Litauen. Han menade därmed att artikel 5 i Natofördraget inte har så stort värde. Europa behöver kunna försvara sig själva.

Här lite bilder från det fantastiska Campus som omger det anrika universitetet.

Intensiva dagar i FN

2026-04-22

Dagarna är väfyllda. Bland annat har jag varit med vid öppnandet av FN:s urfolksforum, lyssnat på säkerhetsrådets debatter om Rysslands krigsbrott i Ukraina samt om läget i Mellanöstern, Besökt FN:s Economic and Social Counsil, samt fått ett flertal dragningar på den svenska permanenta FN-representationens kontor. Jag valde också att lyssna på utfrågningen av xx Grynspan som är en av kandidaterna till att bli ny generalsekreterare för FN. I morgon fortsätter veckan med besök och föredragnigar på Columbia University.

Nedan foton från Generalförsamlingen - själva hjärtat i FN-byggnaden.

Möte i FN:s säkerhetsråd om Ukraina (detta var möte nummer 10.140 i FN:s säkerhetsrådet sedan rådet skapades efter andra världskriget).

Först redovisade två av FN:s rapportörer omfattande krigsbrott från den ryska sidan, inte minst alla attacker mot civila mål och energiförsörjning. Det var sedan mycket hårda ord från både den ryska och ukrainska sidan. Ukrainas FN-ambassadör påpekade att i den takt Ryssland nu avancerar och med de förluster man har för varje ockuperad kvadratkilometer kommer det rent matematiskt att ta 189 år att ta hela Ukraina, och det kommer då kosta 122 miljoner ryska liv. .

Jag var också med när finansiella utskottet diskuterade finansiella behov. Precis som i EU, och i OECD handlar det om att en mängd länder i olika delar av världen använder alla tänkbara argument för att just de ska få mer pengar ur FN:s budget, pengar som givetvis vi i Sverige och andra länder ska betala.

Här är det Sudans representant som håller sitt anförande. Jag satt bakom henne och kom visst med på bild.

Jag ser ändå ganska ibister ut. Många länder verkar se Nordeuropa som en bankomat med fri uttagsrätt.

Nedan bilder från utfrågningen av Rebeca Grynspan, som bedöms vara en av de kandidater som har störst chans att bli ny generalsekreterare för FN. Hon har bland annat varit vicepresident i Costa Rica och haft många tunga FN.-uppdrag. Jag uppskattade hennes tydlkiga fokus på att FN måste bli effektivare på att stoppa krig och konflikter och att de måste vara den högst prioriterade frågan.

Vi fick nog de bästa platserna i hela lokalen, längst fram på övre sektionen.

Så ännu ett besök i FN:s Säkerhetsråd där temat var situationen i Mellanöstern.

Med svensk FN-delegation till New York

2026-04-20

I går söndag kväll kom jag fram till New York där jag ska tillbringa de närmaste två veckorna som en del i en svensk FN-delegation från Sveriges Riksdag,

Här två bilder från vägen från flygplatsen Newark till hotellet mitt på Manhattan, på andra sidan Hudsonfloden.

Just söndag kväll var det faktiskt möjligt att se gator på Manhattan utan så mycket trafik.

Slutreplik - Sverige är på rätt väg!

2026-04-20

Om sex veckor blir Sverige lite friare

2026-04-18

Fram tills nu har det funnits ett krav på att restauranger, pubar och barer ska kunna erbjuda mat för att få sälja alkoholhaltiga drycker. Detta trots att kunderna sällan efterfrågat mat sena kvällar. Kravet har medfört onödiga kostnader för pubar och barer, och det är också ett uttalat statligt förmynderi.

Nu är det bara sex veckor tills vi skrotar matkravet och låter restaurangernas, pubarnas och barernas ägare bestämma själva vad de vill erbjuda, kopplat till vad deras kunder efterfrågar. Jag tror detta kan bli riktigt bra - nu kan vi få fler ambulerande eller tillfälliga barer och kanske sommarpubar på fler platser för trevlig social samvaro. Var och en av dem kan då själva bestämma vad de eventuellt vill erbjuda som tilltugg till en alkoholhaltig dryck och vuxna svenskar kommer nu i lägre grad än tidigare att omyndigförklaras av nykterhetsivrare hos våra aktivistiska myndigheter och lagstiftare. På köpet skapas nya arbetstillfällen och skatteintäkter.

En liten fråga kan man tycka, men principiellt viktig. Den 1 juni gör vi Sverige lite friare, lite roligare och lite myndre styrt av förmynderi över vuxna människor. Det skulle aldrig en vänsterregering göra.

Svensk tillväxt antas bli bland de högsta i EU

2026-04-16

EU-kommissionen spår i sin prognos över tillväxten i EU-länderna att Sverige kommer vara bland de sex främsta EU-länderna när det gäller tillväxt under 2026. Det är skillnad mot 2022 som var S-regeringens sista år vid makten. Då hade Sverige EU:s sjätte sämsta tillväxt.

Arbetslösheten fortsätter minska

2026-04-16

I slutet av mars var drygt 354 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 6,6 procent. Det är en minskning med ungefär 18 000 personer jämfört med samma månad i fjol. Antalet arbetslösa minskade för både kvinnor och män. Ungdomsarbetslösheten har minskar från 7,7% till 7,1% det senaste året.

Varför pratar så få om att "barnfattigdomen" minskat under m-styre?

2026-04-15

Vi får hela tiden höra från vänster att "fattigdomen ökar" och media förstärker den bilden. "Antalet fattiga barn är rekordstort" trumpetar man ut från vänstermedia. Men sanningen är att under den moderatledda regeringens fyra år har antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard minskat. Under perioden 2014-24 har andelen enligt SCB minskat från 10% till 6%. Eller i antal - från 80-100.000 under s-styret till 60.000 i den senaste mätningen. Detta kommer aldrig vänstern och vänstermedia att prata om.

Riksdagsmotioner (58-62) i övriga ämnen

2026-04-15

Jag kommer löpande att presentera alla de 62 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Utöver de 57 motioner jag tidigare redovisat från allmänna motionsperioden i höstas kommer här de sista i lite olika blandade ämnen.

Motion 2025/26:2221 av Boriana Åberg och Jan Ericson (M):
Sjukskrivning efter skönhetsoperationer utan medicinska orsaker

Motion 2025/26:1777 av Jan Ericson (M) mfl:
Strategisk infrastruktur i Västsverige

Motion 2025/26:1741 av Jan Ericson (M) mfl:
Minskning av antalet riksdagsledamöter

Motion 2025/26:1739 av Jan Ericson (M) mfl:
Nationellt förbud mot offentlig religiös förkunnelse

Hjälp mig göra en insats för Ukraina!

2026-04-14

Kort om Tidöpartiernas ekonomiska politik sedan 2022

2026-04-14

Ibland är det bra att påminnas om hur Sverige såg ut när Tidöpartierna vann valet 2022. Jag brukar ju påminna om den höga brottsligheten, det underfinansierade försvaret, världens högsta dieselpriser, den enorma inflationen och den höga arbetslösheten trots högkonjunktur. Men det finns mer att påminna om.

Här några bilder från en dragning i finansutskottet när vi gästades av experter från Ekonomistyrningsverket respektive Danske Bank som gav sin syn på landets ekonomi och räntepolitiken. Jag tror få inser vilket allvarligt läge Sverige befann sig i när Moderaterna och Tidöpartierna tog över regeringsansvaret efter valet 2022. De röda pilarna visar valdagen 2022.

1. Inflationen:

Inflationen hade vid valet 2022 stigit sedan 2020, och nådde sin topp en bit in på 2023. Därefter minskade inflationen tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik och riksbankens räntepolitik. Dessutom medförde sänkta drivmedelskostnader att inflationsnedgången förstärktes. Idag syns en liten uppgång igen, till en nkivå på 3-4%, vilket dock är långt under de 10-11% som rådde vid toppen runt årsskiftet 2022/2023.

2. Reallönerna:

När inflationen är hög slår det direkt mot reallönerna. Man bruykar säga att inflation är löntagarnas värsta fiende. För även om lönerna ökar så stiger priserna fortare. Därför är det viktigt att veta att reallönerna sjönk kraftigt under S-regeringen och nådde sin botten precis runt valet 2022, för att nu sakta återhämta sig under dagens moderatledda regering.

3. Jobben:

Socialdemokraterna lovade när de tillträdde sin regering efter valet 2014 att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet. Facit efter åtta år, varav i huvudsak under högkonjunktur, blev att Sverige fick EU:s tredje högsta arbetslöshet, och för första gången sedan vi gick med i EU var arbetslösheten högre än genomsnittet i EU. Detta förstärktes med att många nyanlända kom ut på arbetsmarknaden.

Nedanstående figur visar förändringen i lediga jobb, redovisat veckovis för åren 2004 och framåt. Man ser att det varierar kraftigt med konjunkturen. Under pandemin minskade antalet lediga jobb, för att sedan öka kraftigt 2021. Men under 2022 föll antalet lediga jobb kraftigt och låg väldigt lågt när den moderatledda regeringen tillträdde. Det var detta vi ärvde. Sedan början av 2024 har kurvan vänt uppåt och idag finns det en hel del lediga jobb att söka.

Under 2023 och 2024 förde regeringen en ganska stram ekonomisk politik för att inte elda på inflatiopnen. Hade vi öst ut pengar under dessa år hade vi eldat på inflationen och hushållen hade aldrig märkt några förbättringar. Vissa riktade skattesänkningar gjordes (inkomstskatter, drivmedel mm) och en satsningar (exempelvis på sjukvården och regionerna) gjordes, men överlag var politiken restriktiv.
De första åren prioriterade vi i övrigt sådant som inte var inflationsdrivande - exempelvis stora satsningar på försvaret, polisen och rättspolitiken. De stora ekonomiska reformerna, skattesänkningarna och satsningarna gjordes i budgetarna för 2025 och 2026.

Våra viktigare ekonomiska reformer mm som påverkat hushållsekonomin under mandatperioden:

Kraftigt sänkt inkomstskatt på lön, pension samt sjuk och aktivitetsersättning
Sänkt drivmedelksskatt i flera omgångar
Kraftigt minskad reduktionsplikt på drivmedel
Sänkt elskatt
Sänkt skatt på kraftvärme
Elstöd i flera omgångar
Sänkt skatt på sparande (ISK)
Sänkt SINK-skatt för utlandsboende
Tillfälligt halverad matmoms
Sänkt förskole- och fritidshemsavgift
Nytt generöst tandvårdsstöd för pensionärer
Nytt subventionerat vaccinationsprogram för äldre
Höjt bostadsbidrag
Höjt bostadstillägg för pensionärer
Kraftig uppräkning av garantipensionerna
Kraftig uppräkning av försörjningsstödet
Generösare stöd för IVF-behandling
Förstärkt elbilspremie
Ändrade bolåneregler som underlättar för förstagångsköpare

Totalt har en "typfamilj" (polis och sjuksköterska med två barn i förskoleåldern) fått en förbättring med ca 5.000 kronor i månaden jämfört med 2022. Ett pensionärspar med genomsnittlig pension har fått en förbättring med ca 2.200 kronor i månaden tack vare vår politik. (I dessa siffror ingår endast effekter av våra politiska beslut, inte höjningar av lön eller pension).

Av siffror från SCB mfl framgår att regeringens sista budgetar för denna mandatperiod, Budgetpropositionen för 2026 samt vårbudgeten som presenterades i går, har detta utfall. ALLA tjänar på vår ekonomiska politik och allra mest tjänar ensamstående låginkomsttagare med barn.

Hur är då läget i svensk ekonomi?

* Sverige har idag tillsammans med Luxemburg EU:s mest välskötta statsfinanser och lägsta statsskuld. Statsskulden är idag lägre än 2021 när s-regeringen fick igenom sin sista budget i riksdagen
* Sverige har sänkt skattetrycket till den lägsta nivån på 50 år samtidigt som andra länder höjer skatten, och de svenska skatteintäkterna ökar trots sänkta skattesatser
* Sverige har EU:s mest stabila pensionssystem, skilt från statens budget vilket gör att politiken inte kan använda pensionärernas pengar som dragspel i statens budget
* Sverige har idag ett innovationsklimat i världsklass vilket lockar människor att starta nya företag i Sverige
* Sverige har EU:s i särklass bäst fungerande kapitalmarknad vilket gör att nystartade eller växande företag har lätt att få kapital
* Svensk produktivitet är bland de bästa i EU
* Svensk tillväxt spås i år bli bland de högsta i EU
* Sverige är idag ett av endast nio länder i världen som har högsta kreditrating hos alla de tre stora ratinginstituten i världen (S&P, Moodys och Fitch). De övriga är Norge, Danmark, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Australien och Singapore.

Debatt om vårbudgeten

2026-04-13

Dagens debatt om vårbudgeten blev en sorglig tillställning där oppositionen i stort sett uteslutande ägnade sig åt svartmålning och kritik av regeringen, utan att i princip komma med några som helst egna förslag. Jag kan förstå det, med tanke på att de fyra oppositionspartierna tycker så totalt olika om det mesta. Man vill väl inte visa det offentligt.

Regeringens vårbudget fortsätter att stödja hushållen i en tuff tid. I morgon kommer ett längre inlägg där jag sammanfattar regeringens samlade ekonomiska politik för 2026. Här lämnar finansminister Elisabeth Svantesson över vårbudgeten till talmannen före dagens debatt.

Svartmålning och stundtals rena osanningar präglade alltså debatten, och jag skriv detta inlägg på X som visar hur verkligheten i Sverige faktiskt ser ut. Sverige är ekonomiskt ett föredöme i både Europa och Världen och vi har verkligen inget att skämmas för. Ingen ska inbilla mig att läget hade varit bättre om S, V, C och MP hade fått styra de senaste fyra åren.

Grattis Ungern

2026-04-12

Känner stor glädje och hopp för Europa. Det ungerska folket gav Victor Orban sparken och utmanaren Peter Magyar och hans parti Tisza (moderaternas systerparti) vann en jordskredsseger och över 2/3 majoritet i parlamentet som det ser ut. Orbans parti Fidez fick endast 37% och har erkänt sig besegrad. En bra dag för Ungern, men också för demokratin, för Europa, för Nato, för Ukraina och för en ännu starkare front mot Ryssland. Nu är det förhoppningsvis slut på att läcka hemlig information till Ryssland och Iran, det är slut med gullandet med Putin, och det är slut med att bryta mot EU-regler och använda utpressning mot resten av EU. Ungern lär med ny regim och ny politik också framöver kunna få ut de pengar som hållits inne av EU, och samarbetet med Ungern både inom EU och inom Nato stärks. Relationerna med Ukraina kommer sannolikt också att förbättras och chansen är god att Ungern nu inte längre stoppar EU:s stora lån till Ukraina.

Ovan en bild från sociala medier från den enorma manifestationen för Tisza och mot Orban i centrala Budapest igår kväll. Rapporter från personer som var där talar om känslan av en revolution i likhet med Maidan i Ukraina. Och det är framförallt bland den yngre delen av Ungerns befolkning som stödet för en mer västvänlig och europeisk linje är som starkast. För egen del är jag förvånad över att en del äldre ungrare uppskattar Orbans putinvänliga linje. Det är som om de redan har glömt Sovjets blodiga invasion i samband med Ungernrevolten 1956.

Matpriserna sjönk redan nån vecka före momssänkningen

2026-04-11

Matmomsen halverades som bekant den 1 april, vilket bör leda till ungefär 5% lägre matpriser. Nu visar det sig att butikerna i genomsnitt sänkte matpriserna 4,1% redan i mars (jämfört med priserna i februari). Många kedjor sänkte sina priser upp till en vecka innan matmomsen halverades. Vi borde se ytterligare effekter när man utvärderar april. Men redan de 4,1% i sänkning mellan februari och mars är den största sänkningen av matpriserna under en månad på 30 år enligt Matpriskollen.

Regeringen presenterar den största straffrättsreformen i modern tid

2026-04-09

Den moderatledda regeringen har idag fattat beslut om den största reformen av den svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes. Detta efter decennier av lappande och lagande, och ett system som inte varit anpassat för verkligheten.

Det handlar om ett perspektivskifte: från ett historiskt fokus på gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet. För tjejen som blivit våldtagen och som slipper möta sin förövare i mataffären, eller för killen som blivit utsatt för ett förnedringsrån och som slipper möta sin förövare i skolan, fungerar fängelsestraff väldigt bra.

Moderaterna ökar brottsoffers upprättelse och ser till att farliga brottslingar sitter inne så att skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och vågar vara ute. Nu ser vi till att det äntligen blir så. Det handlar ytterst om rättvisa.

Ökat stöd för IVF till barnlösa

2026-04-08

I dag räcker det offentliga stödet till tre IVF-försök för ett första barn. Därefter behöver den som vill bli gravid själv stå för kostnaderna för fler försök, vilket kan bli väldigt dyrt för många. Nu ändrar vi på det. Nu dubblerar vi antalet offentligt finansierade IVF-försök – från tre till sex .

Jag har flera i min omgivning som använt IVF för att få barn och vet hur mycket det betyder. Fler IVF-försök betyder fler chanser för den som längtar efter sitt första barn. Det ökade stödet betyder också att vi kan öka barnafödandet, vilket är en utmaning i sig - Sverige har väldigt låga födelsetal, och då är det ju synd att inte ge bättre hjälp till dem som verkligen vill ha barn.

För många är vägen till att bli förälder fylld av hopp – men också oro, väntan, problem och ibland sorg. Vi tycker det är rättvist att fler nu ska få möjlighet att bilda familj, oavsett vilken ekonomi man har. Detta är en stor och välkommen förbättring för många.

Personligen funderar jag också över om man inte i nästa steg även skulle kunna låta de föräldrar som blir gravida efter ett eller två IVF-försök kunna spara återstående försök även till ett andra barn? Det skulle kunna bli en ytterligare förbättring för familjerna och kunna öka barnafödandet ytterligare. Kanske något att ta med i den utredning som aviserats för att kartlägga orsakerna till och eventuella lösningar på det låga barnafödandet?

Min debattartikel om vårbudgeten i Borås Tidning idag

2026-04-07

Glad påsk!

2026-04-04

Debattartikel om vårbudgeten i Markbladet

2026-04-02

Öppningskonsert för kulturevenemanget Ukrainian Spring

2026-04-02

Var inviterad av Ukrainas ambassadör till mottagning, öppningskonsert och högtidlig invigning av Ukrainian Spring, en kulturfestival som pågår under april. Fin konsert med ungdomar från musikaliska akademierna i Lviv och Stockholm som framträdde gemensamt tillsammans med den svensk-ukrainska pianisten Natalya Pasichnyk. Kungaparet var också på plats.

Ukrainas ambassadör hälsar välkommen

Överlämning pågår

2026-04-01

Denna vecka har jag och min m-kollega från valkretsen, Ulrik Nilsson, haft besök av Annelie Hastig Olsson som är andranamn på den mopderata riksdagsvalsedeln i vår valkrets det kommande valet (efter Ulrik som är förstanamn). Hon fick följa med i vårt arbete i riksdagen, bekanta sig med lokalerna, m-kollegerna och hur våra dagar ser ut. Allt för att förbereda så bra det går för att hon förhoppningsvis blir invald i riksdagen i stället för mig i september.

Självklart kommer jag finnas kvar som mentor och bollplank vid behov - riksdagsuppdraget är som en stafett, där jag om ett halvår lämnar över stafettpinnen till nästa person.

I dag sänks matmomsen - det är inget skämt!

2026-04-01

I dag den 1 april halverar vi momsen på livsmedelsprodukter och takeaway-beställningar.

Flera stora mat- och snabbmatskedjor har redan aviserat sänkta priser. Nu är det dags att följa upp. Sänkningen av matmomsen ska märkas både i butiken och i din plånbok.

För en barnfamilj kan det innebära upp till 6 500 kronor mindre per år, och för ett pensionärspar omkring 4 400 kronor.
Den här sänkningen ska kännas i plånboken och kommer vara välkommen för många i dagens oroliga tider.

Pressmeddelande: I morgon den 1 april träder viktiga reformer ikraft

2026-03-31

Den 1 april 2026 träder tre reformer i kraft samtidigt: sänkt matmoms, höjt bolånetak med avskaffat skärpt amorteringskrav, samt sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Det är reformer för dem som handlar mat, drömmer om en egen bostad och för unga som vill in på arbetsmarknaden.

För många familjer är vardagsekonomin ansträngd. Nu levererar Moderaterna och samarbetspartierna på bred front – med tre reformer som gör skillnad i vardagen för vanliga människor. Vardagsekonomin har varit ansträngd för alltför många. Matkassen har blivit dyrare, bostadsdrömmen har känts alltmer avlägsen och unga har haft svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden. Nu levererar regeringen och samarbetspartierna.

Billigare matkassar – från och med idag
Matmomsen sänks tillfälligt från 12 till 6 procent fram tills den 31 december 2027. Reformen kompletteras med en matpriskommission som ges i uppdrag att löpande följa prisutvecklingen och verka för regelförenklingar som underlättar etablering av fler matbutiker.
* En familj med två barn kan spara upp till 6 500 kronor per år på matkassen.
* Ett pensionärshushåll kan spara upp till 4 400 kronor per år.

Höjt bolånetak – lättare att köpa sin första bostad
Bolånetaket höjs till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av ny bostad, och det skärpta amorteringskravet tas bort.
* Kontantinsatsen sänks från minst 15 procent till 10 procent av bostadens värde

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga – fler kan få sitt första jobb
Från och med idag sänks arbetsgivaravgifter för anställda som fyllt 18 men inte 23 år vid årets ingång och löner upp till 25 000 kronor. Lagen gäller till och med den 30 september 2027
* En minskning med ungefär en tredjedel – upp till 2 651 kronor per månad och anställd.
* Under lågkonjunkturen har sysselsättningen bland unga minskat mer än i andra åldersgrupper – nu sänker vi kostnaderna för att ge någon sitt första jobb. Ett utmärkt tillfälle att anställa unga med liten eller ingen arbetslivserfarenhet för en lägre kostnad.

Nu sänker vi arbetsgivaravgifterna för unga

2026-03-28

Många upplever att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden i dag utan lång erfarenhet. Därför underlättar Moderaterna för företagare som vill anställa unga mellan 19 och 23 år genom att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna från och med den 1 april.

Vi vill att fler unga ska få chansen att arbeta och bidra till samhället, och detta blir en utmärkt chans för arbetsgivare att prova att anställa unga utan större arbetslivserfarenhet och för en lägre kostnad.

Sänkningen är som sagt tillfällig, och gäller till den 30 september 2027. Just nu är det mest att betrakta som en konjunkturåtgärd. Men min egen förhoppning är att vi under nästa mandatperiod ska kunna permanenta sänkningen eller på annat sätt få ned arbetsgivaravgifterna. Vill vi ha fler i arbete är det dumt att beskatta arbetsgivare så hårt när de anställer fler.

Intervjuad i Riks

2026-03-26

I går besökte jag Riks studio för en längre intervju om drivmedelskostnader, klimatpolitik, det politiska läget och hoten från vänsteroppositionen. Intervjuare var Erik Hagström.

Klicka på nedre bilden för att se intervjun.

Bilder från ukrainska östfronten - utställning i Kungsträdgården

2026-03-24

Denna vecka finns en intressant och gripande utställning med foton i storbildsformat från östra fronten i Ukraina (framförallt från Chasiv Yar och Kostiantynivka). Det är foton från militärens arbete vid fronten och från förstörda ukrainska städer.

Jag fick tipset från ukrainska vänner i Stockholm och gjorde ett besök. På köpet fick jag en personlig guidad visning av Yuri, som är kommunikationsbefäl vid frontlinjen öster om Kramatorsk. Han visade och berättade utförligt om bilderna och tillförde personliga erfarenheter och berättelser om livet vid fronten. Allt man läser eller tar del av i sociala medier är tio gånger värre i verkligheten. Vissa soldater har tillbringat mer än 200 dagar i sträck i skyttegravarna utan paus. Det är svårt att ta in.

Jag fick också en hel del berättelser om dagens högteknologiska krig, där drönare, motmedel mot dessa och olika former av elektronisk övervakning och automatiska vapen och teknisk kompetens hos personalen spelar stor roll. Större roll än stridsvagnar och stora fordon som är lätta att upptäcka och snabbt kan slås ut av motståndaren. Byggandet av nät över vägar och nya former av maskering är också viktigt. Mycket av den teknik för strid som alla planerade för så sent för 4-5 år sedan är idag närmast historia. Detta menade han att Sverige måste ta fasta på när vi nu bygger ut vårt försvar.

En positiv sak är att han kunde bekräfta att Ukraina just nu gör en hel del framsteg vid fronden och driver tillbaka ryssarna, och att man också bekämpar de ryska styrkorna effektivt. Att skryta om att hans bataljon dödat över 10.000 ryssar kan tyckas motbjudande och omänskligt, men sanningen är att om man inte dödar de anfallande ryssarna kommer man att bli dödade av dem. Ukraina har inget annat val än att döda alla ryssar som försöker ta sig över "dödszonen" mellan de två sidorna. Putin bär hela ansvaret för varje dödad människa, såväl ukrainare som ryssar. Han bär också hela ansvaret för alla förstörda ukrainska städer, de enorma miljöskadorna och alla människor och djur som lider. Putins brott mot mänskligheten är så groteskt att han allt mer framstår som en av de värsta tyrannerna i modern tid.

Här lite bilder från utställningen:

Ovan: Soldat som tar sig fram mellan alla optiska drönarkablar som ligger som ett spindelnät över fälten (bvåde ukrainska och ryska). Nedan specialmaskering med "metallgrenar" som tydligen stör ut och stoppar drönare.

Nedan en drönare som fastnat i "nätet" ovanför en stridsvagn. Nät över vägarna fungerar och många mil vägar i öster är nu
helt täckta av nät.

Nedan jag och Yuri. I morgon åker han tillbakja till skyttegravarna.

Den så kallade "barnfattigdomen" har minskat under dagens regering

2026-03-24

I dag kom färska siffror från SCB som visar att barnfattigdomen går nedåt. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard har minskat från 10 till 6 procent sedan 2014. Det är den lägsta andelen på 10 år. Källa: Rapport från SCB

Den ekonomiska ojämlikheten har överlag minskat under dagens regering.

Besök på RI.SE i Borås för att diskutera kompetensförsörjning

2026-03-24

I går var vi ett antal riksdagsledamöter som besökte Ri.se i Borås för en liten rundvandring och därefter diskussion om kompetensförsörjning och vuxenutbildning med olika aktörer.

Sverige har enligt OECD kanske världens bästa vuxenutbildningssystem, och jag berättade på mötet om Ukrainas besök i riksdagen förra veckan för att just lära sig mer om vuxenutbildning och att man bedömde att Sverige tillsammans med Tyskland och Schweiz är föredömen på detta omnråde.

Men även om Sverige är bra så behöver även detta område utvecklas, och möjligheten till kompetensförsörjning från utlandet behöver också förbättras. Bättre samarbete mellan oliuka delar av vuxenutbildningen är en viktig fråga. Och regeringens tydliga fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring och kortyare handläggningstider hos Migrationsverket för detta är viktigfa insatser, tillsammans med lägre skatter generellt och den särskilda expertskatten för nyckelpersoner från utlandet.

Här är jag och m-kollegan Ulrik Nilsson i sedvanligt charmig utrustning under rundvandringen i bandlabben på Rise.

Sänkt drivmedelsskatt och nytt elstöd

2026-03-23

När el- och bränslepriserna stack iväg 2022 lämnade Socialdemokraterna och Miljöpartiet svenska familjer i sticket. Moderaterna gör tvärtom. I dag kommer beskedet från regeringen om sänkt drivmedelsskatt och elstöd till hushållen.

Denna mandatperiod har vi kraftigt sänkt reduktionsplikten och sänkt bränsleskatterna. Vi har även levererat ett elstöd på cirka 43 miljarder kronor för att kompensera för nedlagd kärnkraft.

Med anledning av omvärldsläget ser vi att vi behöver göra mer. Därför sänker vi nu bränsleskatten till EU:s miniminivå.

Vid pumpen betyder det en lättnad på 1 kr per liter för bensin och 40 öre per liter för diesel. Regeringen kommer att ansöka om undantag från EU för att ytterligare kunna sänka skatten på bränsle.

Dagens beslut innebär att bensinen i varje läge är minst 4 kr lägre per liter och dieseln minst 7 kr per liter jämfört med om regeringen inte sänkt drivmedelsskatter och reduktionsplikt. IU varje läge oavsett världsmarknadspris. Visst är drivmedel dyrt idag - men utan vår politik hade dieseln kostat minst 31-32kr/liter och bensinen minst 23 kronor per liter. Hur många hade haft råd med det? Vänstersidan har röstat emot VARJE sänkning av drivmedelskostnaderna och deras polit8ik hade dessutom medfört att reduktionsplikten fortsatt öka, vilket hade drivit upp kostnaderna ännu mera. (detta har jag inte ens med i mina räkneexempel, lägg på ett par kronor till på dieeseln och någon krona till på bensinen). Utöver detta har vi förbättrat reseavdragen.

Samtidigt levererar vi nu ett nytt elstöd. Stödet kommer baseras på hushållets elförbrukning under januari och februari och kommer ge mellan 1.000 och 2.000 kronor per hushåll beroende på var i landet man bor. Sedan tidigare har vi även sänkt elskatten med 20% i år.

Nu skärper vi kampen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap

Hedersförtryck hör inte hemma i Sverige. I Sverige ska ingen tvingas gifta sig mot sin vilja. Ändå sker det. Flickor förs utomlands, bort från sina skolbänkar, och gifts bort under hot och tvång.

Nu stärker och skärper vi lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare. Kulturella och religiösa normer från andra kulturer får helt enkelt underordna sig vår svenska sekulära lagstiftning. Den förälder eller annan vuxen som bryter mot dessa lagar förtjänar mycket stränga straff.

- Fler fall ska omfattas av brotten äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa.
- Ett nytt brott – äktenskapsresebrott mot barn – införs.
- Straffen för äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps och kan nu ge upp till sex års fängelse
- Hemliga tvångsmedel ska få användas när man försöker förhindra och utreda äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott.
- Vi tar bort alla möjligheter att göra undantag från förbudet mot att erkänna utländska månggiften. Detsamma ska gälla även andra otillåtna äktenskap, såsom barnäktenskap, tvångsäktenskap, äktenskap mellan nära släktingar och fullmaktsäktenskap.

När den politiska Trianguleringen känns som ett (s)tort politiskt skämt

2026-03-20

Socialdemokraterna kräver idag (tillfälligt) sänkt skatt på bensin och diesel. I sak ett högst rimligt krav, som dessutom statsministern redan aviserat kommer att finnas med i den kommande vårbudgeten som presenteras om några veckor.

Men HUR kan Socialdemokraterna ens med att föreslå en sådan sak?
Det parti som:
* ALLTID argumenterat mot ALLA sänkningar av drivmedelskostnaderna
* Röstat mot ALLA skattesänkningar under mandatperioden
* Vill ha HÖGRE reduktionsplikt
* Vill regera tillsammans med V och MP som vill ha chockhöjda drivmedelspriser

Jag minns den 24 noivember 2021 när vi tog beslut om budgeten för 2022, och lyckades köra över regeringen och få igenom vår budget. Då tvingade vi Socialdemokraterna att sänka drivmedelsskatten. De röstade mot och ville ha sin egen budget där det inte fanns med någon sänkt drivmedelsskatt. Sedan avgick statsminister Magdalena Andersson två gånger samma dag.

Det är bra om Socialdemokraterna plötsligt bytt åsikt. Men jag litar definitivt inte på det. Nu skyller man på att kriget i Iran får orimliga effekter. Det är sant och det är därför regeringen vill sänka drivmedelsskatterna ytterligare. Men problemet var ännu större 2022 och där märktes inte minsta intresse från Socialdemokraterna att sänka kostnaden för bilisterna. Tvärtom ville man öka reduktionsplikten och ovanpå det kraftigt försämra reseavdragen.

När trianguleringen i politiken går för långt tappar den trovärdighet. Att Socialdemokraterna plötsligt skulle bli bilisternas bästa vän är ungefär lika troligt som att Miljöpartiet skulle vilja skrota klimatpolitiken eller att Vänsterpartiet skulle vilja ha mer kärnkraft.

Förra veckan höll jag ju ett längre anförande om Agenda 2030 och påpekade att konkurrenskraft och energisäkerhet väger lika tungt i den Agendan som klimatpolitiken. Och i samband med det påpekade jag att drivmedelskostnaderna stiger till följd av kriget i Mellanöstern. Men i VARJE läge OAVSETT marknadspriser så skulle dieseln idag vara minst 6-7 kronor dyrare och bensinen minst 3-4 kronor dyrare om inte regeringen genomfört en kraftig sänkning av reduktionsplikten och sänkt drivmedelsskatten. Dieselpriset hade då legat en bit över 30 kronor per liter och bensinen runt 22-23 kronor per liter. Och då har jag inte ens med den fördyring vi hade fått om vi fortsatt att öka reduktionsplikten under denna mandatperiod. Det hade med all säkerhet medfört ytterligare flera kronors fördyring. DETTA är vad som sannolikt väntar med en rödgrön regering efter valet!

Klicka nedan för ett litet utsnitt från mitt anförande om just detta från riksdagens (ovanligt suddiga) videoupptagning.

Talare på den 173:e onsdagsmanifestationen för Ukraina

2026-03-18

I dag var jag en av talarna på onsdagsmanifestationen på Fria Ukrainas Plats i Stockholm, alldeles intill ryska ambassaden. Det var den 173:e onsdagsmanifestationen.

Här är vi fyra som talade: Jag och Teresa Carvalho (S) från riksdagen, samt Stefan Herrström från Svenska Europarörelsen och Mia Stuhre som är verksamhetsledare för Almedalsveckan. Sångerskan Iana Kovalova stod för sånginslagen.

Här är mitt korta anförande:

"Då står vi här igen. På den 173:e onsdagsmanifestationen. Och fortfarande offrar de ryska terroristerna sin egen befolkning med enda syftet att döda och förstöra i Ukraina. Putin har nu offrat över en miljon ryssar i ett meningslöst krig mot ett grannland. Men det ukrainska folket låter sig inte kuvas.

Jag heter Jan Ericson, riksdagsledamot sedan 20 år för moderaterna och är en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även ledamot av riksdagens finansutskott och EU-nämnden, och dessa hanterar alla frågor om stöd till Ukraina på svensk respektive europeisk nivå.

Vid sidan av mina uppdrag i riksdagen är jag även vice ordf i riksdagens ukrainanätverk. Detta nätverk har medlemmar från samtliga åtta riksdagspartier och det är en styrka för Sverige att den svenska riksdagen fortsätter att vara eniga om stödet till Ukraina. Vi vet också att en stor majoritet av svenska folket stödjer detta.

Riksdagens ukrainanätverk försöker bland annat odla kontakter med ukrainare i Sverige och med organisationer som stödjer Ukraina. Bara i Sverige finns hundratals organisationer som hjälper Ukraina. Var och en kan såklart bara bidra efter sin förmåga, men tillsammans gör de enormt stor skillnad.

Ukrainanätverket försöker också vara med när vi har besök av ukrainska delegationer i Stockholm. Så sent som igår stod jag värd för en lunch i riksdagen med Ukrainas vice utbildningsminister och ordföranden för ukrainska parlamentets utbildningsutskott. Temat var vuxenutbildning, en central fråga för Ukraina att hantera för att klara arbetskraftsförsörjningen efter kriget.

För några veckor sedan hade finansutskottet besök av parlamentariker och kommunfolk från Ukraina som ville lära sig om de olika svenska beslutsnivåerna och hur vi tar ut skatt.

Och så här ser det ut, vi får många besök från Ukraina, och mycket bygger på deras hårda arbete att göra Ukraina redo för ett EU-medlemskap och uppfylla de krav som gäller för detta. Den tacksamhet dessa delegationer visar för Sveriges tydliga stöd värmer verkligen. Vi bygger nu kontakter och samarbeten som kommer vara värdefulla när kriget är slut och förstörda delar av Ukraina ska återuppbyggas. Det svenska försvarssamarbetet med Ukraina utvecklas också och vi kan lära oss väldigt mycket av dem.

Vårt nätverk arbetar också med att ta in kunskap om hur ukrainska flyktingar har det i Sverige. Det är ingen tvekan om att EU:s massflyktdirektiv var nödvändigt när kriget tog fart 2022, men efterhand ser vi märkliga effekter och oväntade problem som måste få en lösning. Jag är mycket glad över att regeringen så tydligt uttalar att vi vill att ukrainare, som vill, ska kunna stanna kvar i Sverige även när massflyktdirektivet upphör.

Jag har de senaste åren lärt känna många ukrainska flyktingar och blivit överraskad av att så många är välutbildade, arbetsamma, lojala och verkligen vill integreras i det svenska samhället. Nu ska vi se till att vi så snart som möjligt ska kunna presentera förslag om hur ukrainare ska kunna arbeta, studera och bygga en framtid i Sverige om de känner att de inte vill eller kan återvända till Ukraina. Till er ukrainare som finns här är budskapet tydligt – vi vill ha er kvar i Sverige om ni vill stanna här! Ni är en tillgång för Sverige.

Vi lever i en ganska ond värld idag. Krigen har blivit fler och värre, alltför många av världens ledare har tappat vett och sans, de stora länderna anser sig med våld kunna ta för sig som de vill av oss andra. Många människor lider och behoven av hjälp är enorma. I sådana tider är det viktigt att vi som står upp för respekten för andra länder och mot tyranner och terrorregimer står stadigt. På denna plats visar vi det idag för 173:e gången.

Många tack för att ni lyssnat och för att ni är här! Slava Ukraini!"

Regeringen gör skogspolitiken rimligare

2026-03-17

Skogen är en av Sveriges viktigaste tillgångar, men i dag möts skogsägare av byråkrati i stället för förtroende. I längden hotar det hela skogsnäringen, men det hotar också värnandet av sällsynta arter och biologisk mångfald som i stället borde värderas högre och ge kompensation till de skogsägare som vårdar känsliga naturmiljöer i stället för att avverka.

Nu vill vi ändra på politiken. Regeringen föreslår nu ett antal förändringar.

- Avverkningsanmälan och samråd ska separeras — tydligare regler, tydligare ansvar.
- Väntetiden för avverkningsanmälan ska kortas från 6 till 3 veckor.
- Markägare ska få tillgång till den artinformation de behöver — den ska inte vara sekretessbelagd.
- Markägarens kostnader för kunskapsinhämtning ska begränsas till max 3% av skogsbeståndets värde.
- Överklaganden ska samlas till en och samma domstol — inga fler parallella processer.

Dessutom vill vi sedan tidigare att skogsägare ska få ekonomisk ersättning när artskyddet hindrar hur de kan bruka sin skog. Detta gör att känsliga naturvärden även får ett ekonomiskt värde för markägaren.

Den som äger skog ska kunna bruka den. Det är inte mer än rättvist.

Här några bilder från min egen lilla rekreationsskog. Det är alltså inte en produktionsskog utan mer en blandning av träd av olika ålder, och där vi inte vill göra en total avverkning utan bara utgallring efterhand. Detta eftersom skogen ligger i direkt anslutning till bostadsbyggnader och är en viktig del av boendemiljön. Detta kan man unna sig när man inte är ekonomiskt beroende av sin skog och den dessutom bara är på några hektar. För en kommersiellt skogsbruk gäller helt andra förutsättningar, och dessa stärker vi nu.

Lunchvärd för ukrainsk utbildningsdelegation

2026-03-17

I dag hade jag äran att som vice ordförande i riksdagens Ukrainanätverk vara värd fölr lunchen för en ukrainsk delegation som besöker Sverige för att lära sig mer om hur man kan utveckla möjligheterna till vuxenutbildning och yrkesutbildning.

Man ser enorma behov av att omskola vuxna för att kunna fylla behovet av arbetskraft efter en framtida fred. Det handlar både om att många förlorat både hem och arbete när arbetsplatser nu finns i ockuperade områden eller lagts i ruiner, och behov av att utveckla nya näringar och modernisera och bygga upp landet. Dessutom kommer många kvinnor som inte tidigare förvärvsarbetat att behövas som arbetskraft i ett land där många män förlorat sina liv i kriget. Sverige ses tillsammans med Tyskland och Schweiz som förebilder när det gäller vuxenutbildning.

Under lunchen hann vi prata om många saker, självklart om läget i kriget och om verksamheten i parlamentet, där ledamöterna nu är inne på sitt sjunde år och där alla skulle vilja ha ett val så snart det är praktiskt möjligt, vilket det inte är idag. I dag är fokus på att hantera kriget, hålla igång landet och parallellt med detta bekämpa korruptionen och göra Ukraina redo för ett EU-medlemskap i framtiden.

Här är jag tillsammans med biträdande utbildningsministern, Mykola Trofymenko (bild 1) samt med ordföranden och vice ordföranden i Verkovna Radas utbildningsutskott, Serhii Babak och Serhii Koleboshyn (bild 2). (Fotograf: Anastasia Lenenko)

EU-utbildning på Kungstensgymnasiet i Stockholm

2026-03-16

I dag träffade jag tre gymnasieklasser på Kungstensgymnasiet i Stockholm. Temat var EU, och jag berättade vad EU-nämnden är och hur EU-arbetet i riksdagen fungerar. Självklart blev det en del inrikespolitiska frågor med från eleverna, och det var mycket väl insatta och intresserade elever.

Ämnena var många - allt från hur jag ser på EU och vilka frågor jag tycker EU ska ha fokus på, de pågående förhandlingarna om EU:s budget och den svenska EU-avgiften och bland inrikesfrågorna blev det en del om skatter, migration och kriminalpolitik. Min egen tydliga linje att lagändringar inte får tillåtas få negativ retroaktiv effekt hade starkt stöd från eleverna. Jag fick också frågor om vad jag var mest och minst nöjd med i politiken. Bäst: Att moderaterna drivit igenom mycket stora skattesänkningar för vanliga löntagare. Sämst: Att vi inte tog tag i migrationsfrågorna tidigare så att man hade sluppit att lägga så långtgående förslag som vi gör idag.

Att träffa elever är bland de roligaste som finns, man får alltid massor av kloka och utmanande frågor och tvingas vässa sina argument.

(Av respekt för eleverna tog jag inga foton, det är ju så i dessa tider att alla elever inte vill bli fotograferade)

Debatt om Agenda 2030 och vänstersidans orealistiska klimatpolitik

2026-03-12

I går hade jag äran att företräda moderaterna i en debatt om Agenda 2030. Debatten rörde riksrevisionens granskning av regeringarnas arbete med Agenda 2030 från 2015 fram till 2025. Precius som vid tidigare års debatter om detta ämne valkde jag att fokusera på den orealistiska svenska klimatpolitiken som fördes aV tidigare S/MP-regering och de klimatextremistiska förslag som drivs av främst MP, C och V i riksdagen.

Här är hela mitt anförande. Klicka på bilkden ovan för att lyssna på hela mitt ovanligt långa anförande. De bästa delarna är nog annars replikskiftena efter mitt anförande mot C och MP. Jag tycker jag fick till det ganska bra i dessa repliker.

Herr/Fru talman,

I dag debatterar vi regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Sveriges genomförande av Agenda 2030. Riksrevisionens granskning avser åren 2015-25. Jag vill börja med lite inledande folkbildning om vad Agenda 2030 egentligen är, eftersom det finns många missuppfattningar om detta.

Agenda 2030 är ett dokument som antogs av FN:s generalförsamling 2015. I december 2020 antog riksdagen mål för genomförandet.
Agenda 2030 innehåller 17 olika mål. Det handlar exempelvis om kamp mot fattigdom och svält, främjande av god hälsa, utbildning och jämställdhet, tillgång till rent vatten, sanitet, hållbar energi, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, hållbar industri, hållbara städer, hållbar konsumtion och produktion, bekämpande av klimatförändringar, värnande om hav, ekosystem och biologisk mångfald, värnande om fred, demokrati, rättsstatens principer och mänskliga fri- och rättigheter med mera.

Agenda 2030 har ibland fått kritik för att vara extremt, och det finns många märkliga konspirationsteorier och missuppfattningar om vad målen är. Jag tycker de flesta borde kunna instämma i huvuddelen av de 17 målen oavsett var man står politiskt. Målen i sig är ganska allmänt hållna och det är upp till varje land att utforma en politik för att nå målen.

Agenda 2030 säger uttryckligen att alla mål har samma värde och att de 17 målen är odelbara. Som Riksrevisionen konstaterar i sin rapport finns dock stor risk för målkonflikter till följd av att olika mål kan strida mot varandra. Mer om detta senare.

Denna inledning får utgöra bakgrunden till resten av mitt anförande.

Herr/Fru talman

I skrivelsen uttrycker regeringen sin syn på Riksrevisionens granskning. Man instämmer i vissa delar, men inte i andra. Kort sammanfattat anser regeringen att arbetet med Agenda 2030 sker inom ramen för den löpande budgetprocessen och följs upp inom ramen för denna. Regeringen ser ingen anledning att just Agenda 2030 ska särbehandlas i regeringens arbete.

Tidöavtalet mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget reglerar hur politiken ska utformas för att ge Sverige en bättre utveckling och ta tag i samhällsproblemen. Samtidigt utgör Tidöavtalet i relevanta delar också ramen för regeringens ambition att uppfylla Agenda 2030.

Finansutskottet anser att det i dagsläget inte finns skäl att föreslå ytterligare åtgärder som rör arbetet med Agenda 2030.

Herr/Fru talman,

En av Riksrevisionens iakttagelser var just att det finns risk för målkonflikter i arbetet med Agenda 2030. Agenda 2030 säger uttryckligen att alla mål har samma värde och att de 17 målen är odelbara.Det låter ju bra, men faktum är att en del av målen i praktiken kan strida mot varandra. Inte minst gäller det kanske målet om att bekämpa klimatförändringar som kan krocka med andra mål. En alltför radikal klimatpolitik kan såklart hota både målet om ekonomisk tillväxt, målet om hållbar energi, eller målet om kamp mot svält och fattigdom eller målet om jämställdhet.

Vi ser idag hur både USA och Europa tar ett tydligt steg tillbaka i klimatpolitiken, eftersom delar av politiken fått så allvarliga konsekvenser för både samhällsekonomi och energiförsörjning. Även i andra länder ifrågasätts en alltför extrem och ogenomtänkt klimatpolitik. Att ifrågasätta om klimatmålen i Agenda 2030 hotar andra mål i samma Agenda är alltså inget konstigt. Det illustrerar bara att alla mål i Agenda 2030 tyvärr inte är förenliga.

Bärande delar i Tidöavtalet är att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion med så låga elpriser som möjligt, samt att möjliggöra det som betecknas som en effektiv klimatomställning. När det gäller detta arbete finns vissa bärande delar i avtalet som skiljer sig tydligt från tidigare regerings oansvariga plakatpolitik.

För det första finns inte längre någon gräddfil för klimatpolitiken. Alla förslag inom klimatpolitiken som påverkar statens budget ska behandlas i ordinarie budgetprocess och vägas mot andra viktiga intressen och behov.
För det andra föreskriver Tidöavtalet att alla förslag i klimatpolitiken ska genomgå ordentliga konsekvensanalyser och bedömas allsidigt.
För det tredje har regeringen ändrat det energipolitiska målet från 100% förnybart till 100% fossilfritt, vilket möjliggör satsning på kärnkraft.
För det fjärde föreskriver avtalet att Klimat och miljöpolitiken ska kombineras med ett värnande av svensk konkurrenskraft.
För det femte sägs uttryckligen att politiken ska vara faktabaserad.
För det sjätte fastställs att man återkommande ska utvärdera och redovisa nyttan och effekten hos den förda klimatpolitiken.

Dessa punkter i Tidöavtalet betyder förhoppningsvis att det efterhand blir slut på populism och meningslös eller i värsta fall rent skadlig symbolpolitik. Det betyder också att risken minskar att klimatpolitiken tränger undan andra angelägna mål i Agenda 2030, eftersom klimatpolitiken inte längre överordnas andra viktiga politiska mål. Dagens regering ser helheten i politiken och det är bra för Sverige och det ligger också i linje med vad Agenda 2030 föreskriver.

Vi ser nu också hur misslyckade så kallade ”gröna” industrisatsningar orsakar stora kostnader för samhället. Northvolts konkurs medför exempelvis stora förluster för våra pensionsfonder. Här finns all anledning att fundera över hur dessa fonders styrelser agerat under tidigare regering, och på vems uppdrag. Vi ser nu också stora problem för andra företag inom den ”gröna energisektorn” som antingen gått i konkurs eller har stora ekonomiska problem. Och när det gäller vindkraftsektorn är det förbluffande att se nyinvesteringar samtidigt som befintliga anläggningar ofta går med stora underskott. Var finns ekonomin?

Ett av målen i Agenda 2030 är jämlikhet och rättvisa. Även här finns konflikter med en alltför enögd klimatpolitik utan konsekvensanalyser. Exempelvis var det stötande att lågavlönade landsbygdsbor som var helt beroende av bilen tvingades betala orimliga drivmedelskostnader bara för att den tidigare regeringen ville ha en orimligt hög reduktionsplikt. Förslaget om försämrade reseavdrag hade också varit ett direkt slag mot landsbygden och därmed mot såväl de gröna näringarna som mot livsmedelsproduktionen – som också är en del av Agenda 2030. Nu är allt detta historia tack vare vår nya regering. Drivmedelskostnaderna har minskat i stället för att fortsätta öka vilket de hade gjort om reduktionsplikten skulle ha skruvats upp enligt de planer vi skrotade efter valet 2022, och reseavdragen är kraftigt förbättrade.

Just nu stiger drivmedelskostnaderna till följd av krig i världen, men i varje läge hade kostnaden varit minst 6-7 kronor högre för diesel och 3-4 kronor för bensin, oavsett marknadspriser i övrigt, om vi inte minskat reduktionsplikten och sänkt drivmedelsskatten. Om man även tar med den planerade höjningen av reduktionsplikten som år efter år skulle fortsatt att öka literpriset hade priset varit ännu högre. Det finns all anledning att påminna om detta. Dagens höga literpris hade varit extremt mycket högre utan regeringens politik. Frågan varje väljare bör ställa är om man vill betala 35-40 kronor per liter diesel eller dagens 17 kronor?

Herr/Fru talman,

Även i EU finns uppenbara risker att energi – och klimatpolitiken skadar andra viktiga samhällsintressen. En del av detta har vi redan sett.

Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades Sveriges regering lyfta konkurrenskraften som en viktig fråga, och vi har också kunnat ta del av Mario Draghis rapport om problemen med EU:s konkurrenskraft gentemot andra delar av världen. Orsakerna till den svaga konkurrenskraften är många, men det är uppenbart att vissa länders beslut att förtidsavveckla kärnkraften och därmed driva upp elpriserna i kombination med mycket långtgående klimatpolitik och tillhörande byråkratiska regelverk är viktiga orsaker. Det ökade beroendet av gas slår nu direkt på elpriserna i Europa när gaspriset stiger till följd av kriget i Mellanöstern. Med bibehållen kärnkraft hade det inte varit så.

Inte minst tysk industri lider av dagens energi- och klimatpolitik i EU, och det är anledningen till att Tyskland lyckats pressa EU att lindra en del av de beslut som tagits på senare år. Men mer lindringar behövs – EU kan inte föra en helt annan energi- och klimatpolitik än resten av världen – då slår vi sönder hela vår europeiska konkurrenskraft. Det finns anledning att påminna om att två av målen i Agenda 2030 är just ekonomisk tillväxt och tillgång på hållbar energi. Båda dessa mål hotas av den politik som förts i EU på senare år.

Man ska komma ihåg att stora delar av omvärlden, inklusive de fyra folkrikaste länderna – Kina, Indien, Indonesien och numera även USA - inte lägger någon större vikt vid klimatpolitiken. Om EU väljer att fortsätta som förut eller rent av skärpa sin klimatpolitik lever hela Europa farligt – vi kommer att förlora ännu mera av vår konkurrenskraft och det kommer definitivt bli mycket svårt att nå övriga mål i Agenda 2030.

Det tidigare argumentet om att EU i längden tjänar på att ”gå före” i klimatpolitiken är mycket tveksamt. Om andra stora länder i världen inte har något intresse av att följa efter finns det ingen vinst för EU att gå före. Det enda vi gör är att driva upp våra egna kostnader och förstöra vår konkurrenskraft utan att det globala klimatet påverkas ens mätbart.

EU bör på samma sätt som Sverige se mer till helheten av politiken och se till att andra mål i Agenda 2030 får samma tyngd som klimatpolitiken, precis som länderna enades om när Agenda 2030 fick stöd i FN:s generalförsamling 2015. Där uttalades som sagt att alla mål har samma tyngd. Det är hög tid att vi öppnar upp för en diskussion inom både Sverige och EU om vilken nivå på klimatmålen som är rimliga på kort och lång sikt, så att klimatmålen kan förenas med en positiv utveckling för EU:s konkurrenskraft och möjligheten att nå samtliga mål i Agenda 2030. Klimatpolitikens kostnader måste också ställas i relation till andra viktiga samhällsutgifter. Att lägga tiotals miljarder på att dammsuga koldioxid ur atmosfären kan exempelvis knappast vara rimligt i ett läge när vi behöver massor av pengar för att rusta vårt försvar.

Herr/Fru talman,

Det finns flera motionsförslag kopplade till denna skrivelse. Tyvärr syftar många av dem i praktiken till att återgå till den tidigare ganska samhällsskadliga symbolpolitiken och oförmågan till konsekvenstänk i klimatpolitiken. Jag yrkar därför bestämt avslag på samtliga motionsförslag och bifall till Finansutskottets betänkande.

Sverige ett av 9 länder i världen med högsta möjliga kreditvärdighet

2026-03-11

Sverige är ett av endast 9 länder i hela världen som har maximal kreditvärdighet hos alla de tre stora internationella ratinginstituten, S&P, Moodys och Fitch. Detta är en kvalitetsstämpel på Sveriges extremt välskötta statsfinanser och låga statsskuld.

Övriga 8 länder i världen med högsta kreditvärdighet är Norge, Danmark, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Tyskland, Australien och Singapore. Sju av de nio finns alltså i Europa. Att bara 9 länder i världen når upp till högsta kreditvärdigheten bekräftar tyvärr hur många länder runt om i Europa och världen som har ansträngda statsfinanser, dålig ekonomisk kontroll och alltför höga statsskulder.

Riksdagens nätverk för det iranska folket

2026-03-09

Denna vecka har vi nytt möte med riksdagens nätverk till stöd för det iranska folket. Samtliga åtta riksdagspartier ingår i nätverket, och jag är en av moderaternas representanter.

Målet för nätverket är att försöka ha god kontakt med olika iranska grupper i Sverige, följa utvecklingen i Iran, och visa riksdagens engagemang för de över 100.000 svenskar med iranskt ursprung som lever i Sverige. Många av dem har släktingar och vänner i Iran och känner stor oro för utvecklingen i Iran och vet inte hur framtiden utvecklas under det nu pågående kriget.

Vi vet att de flesta välkomnar att ledare i det terrorstämplade revolutionsgardet IRGC har dödats och inte längre finns vid makten. Men oklarheten är stor om vad målet är med USA:s och Israels krig mot Iran, och om det verkligen kommer leda till att regimen faller och ersätts med något annat. Risken finns ju att det riskerar att fortsätta ungefär som förut, bara med nya namn i den iranska ledningen. Kanske med små lindringar av den brutala politiken men långt från en demokratisk utveckling.

Riksdagens nätverk tar inte ställning till vilka grupper eller individer som ska ta över i Iran. Vi verkar för demokratisk utveckling och fria val där det iranska folket får välja sina företrädare. Det iranska folket har olika åsikter precis som det svenska folket. Det finns exempelvis rojalister, kommunister, moderata muslimer, sekulära demokrater och ett antal grupper som representerar olika etniska grupper i Iran. Det är inte vår uppgift i nätverket att ta ställning för eller emot olika grupperingar, utan det är det iranska folket som ska göra sina val. Sedan kan såklart enskilda riksdagsledamöter ha sina egna favoriter.

En enig riksdag tog beslutet att verka för att Sverige skulle driva frågan om terrorstämpling av IRGC och det lyckades. Det visar att politiken kan påverka, särskilt om partierna kan enas.

Vi riksdagsledamöter får just nu många mail från olika iranska grupper som vill ha stöd för olika upprop eller ledare, eller delta i manifestationer till stöd för sådana. För egen del skriver jag aldrig under upprop eller namninsamlingar för något ändamål alls. Som riksdagsledamot driver jag frågor på annat sätt, och har kontakter och kanaler direkt till ministrar som är mer effektiva. Men jag känner stark sympati för alla som försöker driva på för en demokratisk utveckling i Iran.

Flera viktiga besked i migrationspolitiken

2026-03-06

Jag har ju haft en del synpunkter och kritik i frågorna om tonårsutvisningar, retroaktiv förändring av systemet med permanenta uppehållstillstånd, undantagsregler när det gäller lönekravet för arbetskraftsinvandring till vissa yrken och efterlyst en möjlighet att förenkla för befintliga arbetskraftsinvandrare som uppfyller lönekravet och vill förlänga sina arbetstillstånd. Dessutom har jag engagerat mig en del i frågan om ukrainska flyktingars framtid när massflyktdirektivet eventuellt upphör 2027.

Idag kommer viktiga besked från regeringen om alla dessa frågor.

* Det finns exempel på att unga vuxna hamnat i kläm i det regelverk som infördes 2016. Unga som gjort rätt för sig och pluggar klart gymnasiet ska inte behöva utvisas. Därför ändrar vi reglerna. Uppehållstillstånd ska kunna beviljas för nära anhöriga i fler situationer. Migrationsverket pausar berörda ärenden i avvaktan på att de nya förbättrade reglerna träder i kraft.

* Det blir nu möjligt för den som fått uppehållstillstånd för arbete via spårbyte, och har tillräcklig lön, att kunna förnya sitt tillstånd i Sverige – utan att behöva lämna landet.

* Vården och omsorgen behöver folk. Därför ska även bristyrken inom dessa områden kunna ingå i den lista med bristyrken som regeringen planerar att undanta från det nya lönekravet som kommer gälla från juni 2026.

* Frågan om att göra dagens permanenta uppehållstillstånd tillfälliga skjuts på framtiden och den tidigare utredningen behöver kompletteras med förslag på möjliga och rättssäkra lösningar för dem som berörs krävs innan man kan ta eventuellt beslut om lagändring. Det handlar om att de föreslagna undantagen ska ses över och kompletteras, samt att ge realistiska möjligheter för dem som berörs att kvalificera sig för svenskt medborgarskap i stället.

* Många ukrainare som har vistats länge i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet har inte kunnat kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd. Därför ska rimliga lösningar övervägas för fortsatta uppehållstillstånd efter att massflyktsdirektivet upphört för de i denna grupp som kan ha svårt att återvända eller som har ett arbete men utan att ha en inkomst som når upp till lönekravet. Vi vill att de från Ukraina som flytt till Sverige ska kunna växla till att arbeta, studera eller forska i Sverige. Beslut om lösningar ska vara på plats i god tid innan massflyktdirektivet löper ut 2027.

Sverige ska ha en stram migrationspolitik och lapptäcket av olika undantagsregler måste minskas. Men om vi ser orimliga effekter av gamla eller nya lagregler måste dessa rättas till. Och det är viktigt att inte nya regler får retroaktiv effekt.

Jag är mycket nöjd med regeringens beslut som ligger helt i linje med det jag argumenterat för och drivit internt. Inte minst är det ett styrkebesked att moderaterna lyckas ena partierna i regeringsunderlaget kring en gemensam och genomtänkt politik.

Nu avskaffar vi matkravet för pubar och barer

2026-03-06

Fram tills nu har det funnits ett krav på att restauranger, pubar och barer ska kunna erbjuda mat för att få sälja alkoholhaltiga drycker. Detta trots att kunderna sällan efterfrågat mat sena kvällar. Kravet har medfört onödiga kostnader för pubar och barer, och det är också ett uttalat statligt förmynderi.

Nu skrotar vi matkravet och låter restaurangernas, pubarnas och barernas ägare bestämma själv vad de vill erbjuda, kopplat till vad deras kunder efterfrågar. Jag tror detta kan bli riktigt bra - nu kan vi få fler ambulerande eller tillfälliga barer och kanske sommarpubar på fler platser för trevlig social samvaro. Var och en av dem kan då själva bestämma vad de eventuellt vill erbjuda som tilltugg till en alkoholhaltig dryck och vuxna svenskar kommer nu i lägre grad än tidigare att omyndigförklaras av nykterhetsivrare hos våra aktivistiska myndigheter och lagstiftare. På köpet skapas nya arbetstillfällen och skatteintäkter.

En liten fråga kan man tycka, men principiellt viktig. Alla frihetsfrågor är centrala för mig. Gårdsförsäljning, avskaffat danstillstånd, slopat matkrav osv - allt är ett sätt att minska politikens omyndigförklaring av vuxna svenskar och våra företagare.

Så här tyckte ChatGPT att jag borde fira beslutet.

Svenska statsfinanser är i världsklass

2026-03-05

I tisdags hade Finansutskottet en offentlig utfrågning med Riksbankens ledning om penningpolitiken (alltså riksbankens beslut om räntor mm). Bilden Riksbankens direktion ger av svensk ekonomi är positiv och Sverige står starkt i en orolig värld.

Sverige omtalas numera internationellt för framgångar och stabilitet på ett flertal områden och andra länder tittar avundsjukt på Sverige. Vissa av dessa saker har byggts upp under lång tid av olika regeringar, men trenden har förstärkts under dagens regering - vår utveckling har fortsatt vara positiv medan omvärlden ofta gått åt motsatt håll. Andra framgångar har direkt koppling till beslut av dagens regering.

Några exempel:

* Sverige har idag tillsammans med Luxemburg EU:s mest välskötta statsfinanser och lägsta statsskuld. Statsskulden är idag lägre än 2021 när s-regeringen fick igenom sin sista budget i riksdagen
* Sverige har EU:s mest stabila pensionssystem, skilt från statens budget vilket gör att politiken inte kan använda pensionärernas pengar som dragspel i statens budget
* Sverige har idag ett innovationsklimat i världsklass vilket lockar människor att starta nya företag i Sverige
* Sverige har EU:s i särklass bäst fungerande kapitalmarknad vilket gör att nystartade eller växande företag har lätt att få kapital
* Sverige går i spetsen för att ta ansvar för försvarssatsningarna i Nato och smiter inte från notan
* Sverige har fått ned asylmottagandet och anhöriginvandringen kraftigt samtidigt som det ökat i EU
* Sverige har sänkt skattetrycket till den lägsta nivån på 50 år samtidigt som andra länder höjer skatten, och de svenska skatteintäkterna ökar trots sänkta skattesatser
* Svensk produktivitet är bland de bästa i EU
* Svensk tillväxt spås i år bli bland de högsta i EU
* Sverige är idag ett av endast nio länder i världen som har högsta kreditrating hos alla de tre stora ratinginstituten i världen (S&P, Moodys och Fitch). De övriga är Norge, Danmark, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Australien och Singapore.

Stor ukrainsk delegation besökte riksdagen

2026-03-04

I dag var jag med och tog emot en stor ukrainsk delegation med företrädare för parlamentet i Kyiv, regeringstjänstemän samt ett antal företrädare för kommuner och regioner i Ukraina. De besökte både konstitutionsutskottet och finansutskottet under dagen. Temat för mötet med oss från finansutskottet var det svenska skattesystemet och vårt kommunala utjämningssytem, samt det kommunala självstyret och den kommunala beskattningsrätten. En ganska stor utmaning att förklara det svenska skattesystemets utformning för att inte tala om uytjämningssystemets utformning, men jag tror de ändå fick med sig en del från mötet.

Själv deltog jag både som vice ordförande för riksdagens ukrainanätverk, och som en av representanterna för finansutskottet.

Nu ändrar vi bolånereglerna - "bolånetaket" höjs

2026-03-03

Jag har ju i grunden varit kritisk till det lagstiftade bolånetaket sedan det infördes. Som tidigare bankanställd är min huvudinställning att det är banken som ska göra kreditbedömningen och avgöra olika kunders kreditvärdighet och vad som är rimligt att bevilja i lån. Samtidigt kan jag ju inte säga emot det faktum att alla banker inte klarat att hantera detta på ett bra sätt genom åren, och då får man motvilligt acceptera att det finns vissa lagregler. Dock har jag länge arbetat för att reglerna måste lindras.

Dagens regler om bolånetak har försvårat för inte minst förstagångsköparna att köpa bostad, eftersom få ungdomar lyckas spara ihop de stora summor som behövs för att finansiera 15% av ett bostadsköp, särskilt inte i storstadsområdena. I praktiken blir det ofta så att man är hänvisad till att om möjligt låna av föräldrar eller ta dyra blancolån till kontantinsatsen. Ett av våra vallöften var att lindra regelverket och underlätta för förstagångsköpare. Dels genom att underlätta sparande, där vi nu infört skattefritt sparande av de första 300.000 kronorna på ett investeringsparkonto, men också genom att lindra bolånereglerna.

Finansutskottet beslutade idag att föreslå att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak. Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad. Reglerna fastställs nu i lag i stället för föreskrifter från Finansinspektionen.

Regeringen föreslår bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas. Belåningsgraden för tilläggslånet får vara maximalt 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.

Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten.

Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden föreslås bli kvar. Det innebär att bostadslån med en belåningsgrad som överstiger 50 procent ska fortsätta amorteras med ett belopp motsvarande minst 1 procent av det totala kreditbeloppet per år, och att bostadslån med en belåningsgrad på över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent per år.

Utskottet konstaterar att syftet med de föreslagna ändringarna är att bidra till en sund amorteringskultur, minskade trösklar på bostadsmarknaden och bättre förutsättningar för olika grupper att äga sin bostad utan att det görs avkall på den finansiella stabiliteten.

Moral väger tyngre än "folkrätt"

2026-03-01

Jag konstaterar att åsikterna om USA:s och Israels anfall mot Iran varierar. Från UD kommer såklart ett sedvanlig torrt och juridiskt formulerat uttalande om vikten av att respektera folkrätten och att man inte får angripa suveräna stater. I sak såklart ett rimligt ställningstagande och en självklarhet för varje regering, oavsett färg, att rent principiellt uttala detta.

Vår regering har samtidigt med stöd av en enig riksdag drivit och lyckats få igenom terrorstämplingen av det iranska revolutionsgardet. Att Sverige står på det förtryckta iranska folkets sida är klart och tydligt.

I mina ögon är de förbrytelser den terrorstämplade iranska regimen gjort sig skyldiga till av så extremt allvarlig art att omvärlden helt enkelt inte bara kan se på. Terrorn mot 90 miljoner människor i den egna befolkningen, det godtyckliga fängslandet och avrättningarna av fredliga ungdomar som protesterar och vägrar följa islamisternas regler och massmorden på tiotusentals (kanske 30.000 eller flera) demonstranter under bara några dygn räcker för att omvärlden måste agera. Regimen finansierar dessutom ett antal islamistiska terrororganisationer, och deras ambassader runt om i världen är spioncentraler som sannolikt även finansierar vilande celler redo att angripa länder i västvärlden. Iran är stora sponsorer även av hatpredikanter och extrema islamistiska moskéer runt om i världen. Iran stödjer dessutom Rysslands krig mot Ukraina och iranska drönare dödar ukrainare varje vecka. Utöver detta arbetar Iran för att utveckla kärnvapen som kan användas mot Europa och USA.

Jag är som bekant ingen stor vän av Donald Trump, och jag har varit starkt kritisk mot Israels framfart i Gaza som krävt många civila liv. Men i kampen mot den avskyvärda regimen i Iran har de mitt fulla stöd. Folkrätten handlar inte bara om paragrafer utan även om etik och moral och om att stödja ett folk som terroriseras av sin egen regim. Om etik och moral strider mot folkrätten får denna stiga åt sidan.

Den förhatliga islamistregimen måste bort och det iranska folket förtjänar en demokratisk framtid med fria val där de själva tar beslut om vilka som ska styra landet. Jag känner som så många andra en oro för att ett militärt anfall inte är det optimala sättet att fälla en terrorregim, men så som situationen ser ut ser jag inga alternativ. Ett obeväpnat folk kan inte själva ta striden mot en välbeväpnad terrorregim som inte drar sig för att döda sina egna medborgare.

Distriktsstämma i Moderata Ungdomsförbundet

2026-02-28

Medverkade på MUF:s distriktsstämma i vår valkrets ikväll, både i stämmopresidiet och som stämmotalare. Vid kvällens middag fick jag sedan ett tal och ett diplom från distriktsordföranden Maria Nordgren som jag kommer minnas länge och blev mycket glad för. Att bli utsedd till ”årets partist” av MUF är oerhört hedrande. Att stötta framtidens moderata politiker på olika sätt och att dela med sig av sina erfarenheter efter många år i rikspolitiken känns självklart. Jag kunde konstatera att hälften av deltagarna på distriktsstämman inte ens var födda när jag valdes in i riksdagen 2006. Politik är en stafett - vi har stafettpinnen ett tag och lämnar sedan över den till andra som ska förvalta det moderata arvet, vår ideologi och vårt ansvar för Sverige. Av de debatter jag följde på stämman drog jag slutsatsen arr i detta gäng finns ett antal riktigt drivna unga människor med stabil politisk kompass som en dag kommer återfinnas på höga politiska poster i Sverige. Sedan länge vet jag att MUF i Södra Älvsborg är stabilt konservativa i många viktiga frågor och inga "flumliberaler". Det är nog därför jag känner mig hemma bland dessa engagerade ungdomar. MUF har gett mig mycket stöd genom åren, även i valrörelserna, och det är jag djupt tacksam för.

Regeringen gör det enklare och billigare att ta körkort

2026-02-27

När mina barn tog körkort och vi skulle övringsköra privat krävdes det att man skulle gå en "handledarutbildning" för att få tillstånd att övningsköra med sitt eget barn. Jag var mycket irriterad över detta förmynderi, och utbildningen var totalt meningslös, men kostade både pengar och tid. En enligt min uppfattning helt onödig så kallad "utbildning" som drevs fram av Körskolornas Riksförbund (deras lobbyorganisation) och mest verkade syfta till att öka bilskolornas intäkter och försvåra för privat övningskörning. Körskolornas Riksförbund har mycket framgångsrikt genom åren drivit fram allt fler moment och tvingande kurser i körkortutbildningen, och politikerna har ofta svalt detta rakt av och gjort körkorten allt dyrare.

Jag har genom åren motionerat upprepade gånger om förenkling av reglerna och sänkning av kostnaderna för att att ta körkort, detta eftersom det är så viktigt att unga människor tar körkort för att kunna vara anställningsbara på stora delar av arbetsmarknaden.

Nu kommer en proposition från regeringen som jag verkligen uppskattar. Nu slopar vi kraven på "introduktionsutbildning" för den som övningskör som privatist, och vi tar bort kravet på "handledarutbildning" för den som vill övningsköra privat med körskoleelever. Det blir nu både enklare och billigare att ta körkort och lättare att övningsköra privat, både som ren privatist eller som ett komplement till körskoleutbildningen.

Riksdagsmotioner (56-57) om miljöpolitik

2026-02-26

Rysslands krig i Ukraina går inget vidare för Putin

2026-02-25

Kriget i Ukraina är på många sätt en katastrof. Mänskligt, ekonomiskt, miljömässigt och utrikespolitiskt. Självklart lider det ukrainska folket mest av kriget, men faktum är att det även för Rysslands del allt mer framstår som en ren katastrof. Förutom allt mer samstämmiga uppgifter om uppskattade ryska förluster runt 1,2 miljoner man (döda eller svårt skadade) är kriget en katastrof för den ryska ekonomin där nu 60% av statens budget läggs på kriget. Rysslands anseende i världen är också allvarligt skadat, och det är brist på många varor i landet samtidigt som exporten av olja och gas krympt snabbt, dels på grund av Ukrainas målmedvetna bombningar av rysk oljeinfrastruktur, men också på grund av oljeembargo från många länder.

Vad har då Ryssland uppnått för detta höga pris? I dag har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i fyra år, och om man räknar med ockupationen av Krim och Donbas 2014 har kriget pågått i hela 12 år! När anfallen 2022 inleddes kontrollerade Ryssland redan ca 7% av Ukraina /streckade områden på kartan ovan). I slutet av 2024 kontrollerade man ca 17%. Efter fyra års krig hade man tagit 10% av Ukraina. Under 2025 tog man ytterligare drygt 1% av Ukraina (det mörkröda området). Under början av 2026 har Ukraina dessutom tagit tillbaka lite av detta område.

Totalt har Ryssland alltså tagit knappt 11% av Ukrainas yta under fyra års krig. Och de områden man tagit på senare år består i huvudsak av helt förstörd mark och raserade städer, helt utan värde. Det är vad man fått för alla offrade liv och en ödelagd statsekonomi.

Ukrainas förluster i människoliv är betydligt lägre än Rysslands, men ändå fruktansvärt stora. Men det man fått för dessa förluster är att man lyckats skydda över 80% av landets territorium från rysk ockupation. Att klara det mot en mångdubbelt större krigsmakt som den ryska är en bedrift. 31 miljoner ukrainare och ytterligare uppemot 6 miljoner på flykt har fortfarande ett land kvar. Ett land som dessutom fungerar förvånansvärt bra och där människor inte lever under ryskt förtryck och där de flesta samhällsfunktioner faktiskt fungerar ganska bra trots kriget. Om inte detta är en seger för Ukraina vet jag inte vad en seger skulle vara?

Ukraina lägger sin kraft på att bekämpa ryska militära mål, militära fabriker och Rysslands olje- och gasexport. Ryssland lägger sin kraft på att angripa civila bostadshus, elförsörjning, tåg och ambulanser. Tydligare tecken på rysk desperation är svårt att se.

En dag med fokus på Ukraina

2026-02-24

Fyraårsdagen av den omfattande militära invasionen av Ukraina 2022 blev en dag då vi manifesterade mot det ryska våldet och till stöd för det ukrainska folket på många olika sätt. Statsministern befann sig på plats i Kyiv tillsammans med andra stats- och regeringschefer, och här hemma blev det en hektisk dag, där jag som vice ordförande i riksdagens ukrainanätverk deltog i ett antal aktiviteter. Först blev det en lunch med talmannen. Det inleddes med ett anförande av Ukrainas ambassadör Svitlana Zalishchuk, som uttryckte ukrainska folket stora tack för det svenska stödet. Sedan fick vi föredragningar av två forskare från FOI om dels det utrikespolitiska läget efter fyra år av krig, samt en redogörelse om de enorma miljömässiga skadorna kriget.

På eftermiddagen var jag inbjuden till kungafamiljens fredsbön i Slottskyrkan med mycket musik och körsång, både svensk och ukrainsk. Klicka nedan för ett exempel på vacker körsång.

Efter det fortsatte de flesta kyrkobesökarna till Sergels Torg och den stora manifestationen där. Återigen ett fullsatt torg och många besökare som inte fick plats utan stod uppe på gatorna ovanför torget. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) inledde med sitt anförande.

Senare på kvällen deltog jag i årsmöte för Blågula Bandet, en organisation som samlar in pengar och skickar sjukvårdsmateriel och ambulanser till fronten i Ukraina. Jag fick förfrågan att ingå i styrelsen som suppleant och accepterade detta. Mer om denna organisation och vad vi gör i kommande inlägg.

Fyra år av lidande för det ukrainska folket - Sverige sviker inte

026-02-24

I dag har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i fyra år. Under fyra långa år, 1.461 dagar, har Ukrainas folk plågats av ett barbariskt och mordiskt Ryssland som inte tvekar att offra många hundratusen, kanske uppemot en miljon liv, både ukrainare och ryssar, för ett helt meningslöst krig. Men det är också fyra år av okuvligt mod och motståndskraft från det ukrainska folket när det gäller att försvara sin frihet och självständighet.

Framgången för Ryssland har dock uteblivit. När invasionskriget tog fart med Rysslands storskaliga anfall 24 februari 2022 kontrollerade Ryssland redan ca 7% av Ukraina (Krim och delar av Donetsk och Luhansk). Idag efter fyra års krig kontrollerar ryssarna ca 18%. Man har tagit 11% av Ukrainas yta på 4 år. Det senaste året har Ryssland bara tagit någon enstaka procent av Ukrainas yta till ett fruktansvärt högt pris av sårade och döda ryska soldater.

Ukraina har många utmaningar samtidigt. Man har visat god förmåga att hålla sitt territorium, och har på senare tid även lyckats befria vissa delar av de ockuperade områdena, man utvecklar egna vapen och drönarteknik och har idag antagligen Europas starkaste armé. Kampviljan från det ukrainska folket finns kvar och man vägrar ge sig för en på papperet större och starkare fiende. Men kriget medför enorma förluster i döda och svårt skadade människor, enorm förstörelse av många ukrainska städer, periodvis utslagen energiinfrastruktur och elförsörjning, enorma miljöskador och inte minst att befolkningen minskat dramatiskt. Uppskattningsvis har 6 miljoner ukrainare flytt utomlands, 3-4 miljoner lever i ockuperade områden och hundratusentals har dödats på slagfältet. Av de 41 miljoner invånare Ukraina hade före kriget är idag bara drygt 31 miljoner kvar i landet.

Stödet från omvärlden är helt avgörande för Ukraina, både när det gäller ekonomiskt stöd för att klara att driva samhället vidare under krig, militärt stöd för att stärka försvaret, stöd med elverk och kaminer för att klara energiförsörjningen, samt humanitärt stöd i form av sjukvård, ambulanser med mera. Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna och de baltiska staterna är uthålliga med sitt stöd. I Sverige är riksdagens åtta partier eniga om fortsatt stöd till Ukraina, alla åtta partier står enigt bakom detta. Vi har också valt en lösning där vi inte sparar på välfärden eller höjer skatter för att klara detta stöd. En del av pengarna tas genom omfördelning inom befintlig biståndsbudget, och resten lånas upp utanför statens budget. Sverige står stadigt bakom det ukrainska folket precis som vi hoppas att andra länder hade gjort om Sverige var i samma situation. Att vår statsminister just idag besöker Kyiv är en tydlig markering.

Det är nu de civiliserade krafterna skiljs från egoisterna, oavsett om det gäller länder, världsledare eller vanliga människor. Det enda som gör mig glad denna dag är att så stor del av det svenska folket står upp för civiliserat uppträdande mellan länder och tar ställning mot det ociviliserade barbariet från Ryssland. Ryssland är idag en terroriststat, precis som Iran och den som fortfarande tar parti för Ryssland får helt enkelt skämmas.

Vad händer då om vi slutar stödja Ukraina? Risken är uppenbar att Ukraina då faller samman och på sikt tvingas kapitulera. Ryssland flyttar då fram sina positioner och lär fortsätta att försöka återställa det gamla Storryssland. I detta ingick som bekant även Finland och Baltikum. Kriget kommer då allt närmare Sverige, och risken att exempelvis Gotland blir en bricka i spelet är uppenbar. De kostnader vi i Sverige lägger på att stödja Ukraina är väl investerade pengar - både i medmänsklighet för Ukraina och motstånd mot ett aggressivt Ryssland. Ett krig i vårt närområde, eller rent av på svensk mark skulle kosta oerhört mycket mer pengar och medföra stort lidande för svenska folket.

Problemet idag är inte att världen ger Ukraina för mycket stöd, utan att omvärlden ger alldeles för lite. Att en stor del av världen bara tittar på när ett land försöker våldta ett annat land och bete sig så som Ryssland gör är en gåta och en skam. Personligen anser jag att det är hög tid för andra länder att engagera sig mycket mer i kriget på Ukrainas sida.

I dag blir det för min del flera aktiviteter med koppling till Ukraina. Mer om det i separat inlägg senare.

Riksdagsmotioner (54-55) om att avskaffa myndigheter

2026-02-23

Motion 2025/26:1932 av Jan Ericson (M) och Lars Beckman (M):
Avskaffande av Nationella sekretariatet för genusforskning

Möjlig lösning på "tonårsutvisningarna"?

2026-02-22

Det kommer allt fler invändningar mot medias rapportering om utvisningar av barn och tonåringar. Uppenbarligen handlar det i flera uppmärksammade fall om personer vars familjer levt i Sverige illegalt, och i de fall "barn" utvisas så är det tillsammans med sin familj. Mediebilden är helt enkelt grovt missvisande och inte exempel på någon ny brutal utvisningspolitik. Saknar man uppehållstillstånd ska man såklart lämna landet.

Det verkar samtidigt finnas en hyfsad samsyn mellan samtliga partier att nyansera vissa effekter av den lagstiftning som en stor majoritet i riksdagen tagit beslut om. Det gäller frågan om "tonårsutvisningar", där barn och ungdomar som kommit legalt till Sverige som anhöriga till arbetskraftsinvandrare avvisas från landet när de blir myndiga, eftersom de då ses som en egen vuxen person som måste kvalificera sig själv för att få uppehållstillstånd i Sverige.

I grunden är det rimligt, och så ser reglerna ut i de flesta länder med reglerad invandring. Är man myndig och vuxen måste man ses som en självständig individ och kan inte längre ses som en person som får stanna i Sverige enbart på grund av anknytning till sina föräldrar.

I praktiken är det dock inte lika enkelt.

För en tonåring som följt med sin förälder med arbetstillstånd till Sverige och varit här bara några år är det inte särskilt konstigt att man tvingas åka tillbaka till sitt hemland när man blivit myndig. Det är samma sak för studenter som kommit hit och inte lyckats få ett jobb med lön över inkomstgränsen efter sina studier - då får man återvända hem.

För den som kommit till Sverige tillsammans med sina föräldrar som litet barn är läget ett helt annat. I dessa fall har man hela sin uppväxt i Sverige, talar svenska och har gått på svensk förskola, grundskola och gymnasieskola. Man har kanske hela sin familj och alla sina vänner i Sverige och har kanske inte ens varit i sitt forna hemland och vet inget om detta. Kanske kan man inte ens sina föräldrars gamla språk. Hur många personer detta avser är oklart, sannolikt ganska få, men att utvisa sådana ungdomar känns inte humant, självklart under förutsättning att familjen inte uppehållit sig illegalt i Sverige. Dessutom är det en dålig samhällsinvestering med tanke på att vi investerat stort i dessa barns uppväxt och utbildning. Argumentet att de kan komma tillbaka som arbetskraftsinvandrare håller knappast - ytterst få tonåringar får löner runt 33.000 som ingångslön. I praktiken kan ingen av dessa bli arbetskraftsinvandrare.

Och då kommer vi till min fundering om möjlig lösning.

Jag vill inte se ett lapptäcke av undantagsregler, amnestier och liknande - vi måste komma bort från detta. Sverige behöver raka och tydliga regelverk som håller över tid. Ska man göra undantag i regelverken ska det vara tydligt och genomtänkt.

Regelverket om höjd inkomstgräns för arbetskraftsinvandring har fått mycket kritik för att inkomstgränsen är för hög. Jag delar inte den kritiken utan tycker den gräns vi nu satt, 90% av medianlönen i landet, är ganska rimlig. Problemen för näringslivet är dessutom överdriven - jag brukar påminna om att vi har hela EU som rekryteringsbas, och då utan lönekrav. Lönekravet gäller bara utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare. Dessutom övervägs undantag för vissa yrkesgrupper där rekryteringsbehoven är lite speciella. Jag vill att vi håller fast vide detta krav för arbetskraftsinvandring.

För ungdomar är situationen dock lite annorlunda. Ingångslönerna på svensk arbetsmarknad är naturligt nog långt under medianlönen i yrket. För utländska gäststudenter med universitetsexamen är det fullt möjligt att få 33.000 i ingångslön på första jobbet, Men för en tonåring med enbart gymnasieexamen är det närmast omöjligt att kvala in som arbetskraftsinvandrare. Jag skulle därför vilja se ett undantag för lönekravet för arbetskraftsinvandring för tonåringar som levt större delen av sin uppväxt i Sverige som anhörig till en legal arbetskraftsinvandrare. Dessa ungdomar borde under några år kunna omfattas av ett lägre lönekrav för att kvala in som arbetskraftsinvandrare. Enligt lönestatistiken ligger ingångslönerna för icke-akademiker runt 25-28.000. Om man satte lönekravet någonstans runt denna nivå för just dessa tonåringar fram till exempelvis 25 års ålder skulle dessa kunna kvala in som arbetskraftsinvandrare och få stanna i Sverige på egna meriter. Man borde då också kunna ansöka om detta från Sverige. Villkoret är såklart att man inom en viss tid efter sin studentexamen antingen får ett jobb med denna inkomst (vilket ska bedömas på samma sätt som annan arbetskraftsinvandring) eller möjligen kvalificerar sig som student. I annat fall får man självklart lämna landet. Reglerna skulle alltså endast omfatta de tonåringar som levt legalt i Sverige under många år utan att deras föräldrar ansökt om eller beviljats permanent uppehållstillstånd för barnen.

Det har diskuterats undantagsregler i form av att dessa tonåringar skulle kunna få stanna tills de gått klart gymnasiet eller möjligen till 21 år. Det är enligt min åsikt inte en tillräckligt bra lösning. För det första skulle nog ambitionsnivån att studera klart i gymnasiet vara minimal om man vet att man blir utvisad direkt efter examen. För det andra skulle det vara lika inhumant att utvisa dessa tonåringar och lika stort slöseri med ambitiösa människor. Jag vill ta vara på de individer som bevisligen har drivkraft och vilja, har levt legalt i Sverige under lång tid, visat att de är integrerade i Sverige, klarat svensk utbildning och lyckas få ett jobb med rimlig lön. Visst finns det en viss chans att få ett tillräckligt välbetalt jobb om man får stanna till 21, men fortfarande är det få ungdomar som skulle klara en lönegräns på 33.000 utan genomgången högskoleutbildning.

Mitt förslag skulle inte medföra något lapptäcke eller några tillfälliga undantagsregler, det enda är att man sänker lönekravet för denna lilla grupp tonåringar (under förutsättning som sagt att deras familjer inte levt här illegalt). Jag tycker det vore en väg som är värd att pröva.

Observera att detta INTE är ett förslag från regeringen eller moderaterna, och att det inte är förankrat alls i partiet. Kanske finns det kloka invändningar mot mitt förslag, kanske har regeringen bättre förslag, men detta är mitt alldeles egna inspel för en möjlig lösning på en mycket känslig fråga.

"Klanvälde och säkerhetsbrister på Migrationsverket"

2026-02-21

Tidningen Världen Idag är något kontroversiell med tanke på sin starkt kristet fundamentalistiska linje. Men tidningen innehåller ofta intressanta reportage även om andra frågor. Samtliga riksdagsledamöter får tidningen levererad till sina brevlådor (en av mängder av tidningar som kommer varje vecka).

I det senaste numret finns en mycket tankeväckande granskning av Migrationsverket. Man varnar för att allvarliga missförhållanden kan leda till felaktiga beslut. Det handlar om bristfälliga utredningar, handläggare som varken har svensk medborgarskap eller är säkerhetsprövade, och stora grupper av anställda som tillhör samma kurdiska klan. "Handläggare och beslutsfattare har enorm makt över vilka som kommer in och vilka som ska lämna Sverige" sägs det i artikeln.

Ett exempel är att syriska handläggare favoriserade syrier, vilket medförde att det kom "syrier" från hela världen till Sverige utan id-handlingar. Om de bara "gjorde det rimligt" att de kom från Syrien var det lätt för dem att få uppehållstillstånd.

Klicka på bilden för länk till artikeln:

Det är inte första gången jag hör sådant om Migrationsverket. Jag har hört asylsökande som klagar över att handläggare som tillhör en viss religion eller religiös inriktning diskriminerar eller försvårar för flyktingar med annan trosinriktning, liksom att handläggare med koppling till vissa länder diskriminerar asylsökande från länder som det egna hemlandet är i konflikt med.

Det finns också rader av vittnesmål att tolkar med viss bakgrund diskriminerar dem som kommer från för dem "fientliga länder" genom att göra felaktiga översättningar. Detta påstås inte bara förekomma enbart i samband med asylärenden utan även i andra delar av samhället - sjukvård, bidragsansökningar, vårdnadstvister, rättegångar osv.

Om man inom offentlig sektor anställer eller anlitar personer med utländsk bakgrund måste man vara noga med att kontrollera dessa personer - bakgrund, utbildning och meriter - och det är viktigt att noga följa upp dessa personers arbete och förebygga systematiska felaktigheter i besluten. Sverige har varit orimligt naiva även på detta område och jag tycker denna och andra liknande granskningar är mycket välkomna.

Nu minskar ju antalet asylärenden och antalet anställda inom Migrationsverket minskar. Då blir det också lättare att ha koll på vilka man har bland de anställda. Jag vet också att det pågår andra diskussioner om hur man ska åtgärda och förebygga de problem som artikeln pekar på.

Riksdagsmotion (51-53): Vård till sexualbrottsutsatta

Motion 2025/26:2945 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (M):
Nationella riktlinjer för specialistvård till sexualbrottsutsatta

Motion 2025/26:2886 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (M):
Stärkt forskning om traumabehandling för personer som fallit offer för sexuella övergrepp

Sammanträde i Finansutskottet om Finanspolitiska Rådets rapport

2026-02-19

I dag höll Finansutskottet ett offentligt sammanträde med anledning av Finanspolitiska Rådets rapport. Detta är en sedan många år årligen återkommande punkt för finansutskottet, där både rådets ordförande, vice ordförande samt finansministern deltar, och där vi från finansutskottet ställer frågor till dem vi önskar.

Finanspolitiska Rådets har ju riktat en del kritik mot regeringen. Vi från regeringssidan anser att kritiken känns märklig.

• Man ifrågasätter tillfällig lånefinansiering av permanent högre försvarsutgifter
- Här finns anledning att påpeka att en enig riksdag - 8 partier av 8 - står bakom Försvarsberedningens förslag och regeringens beslut att tills vidare finansiera brådskande och stora försvarsutgifter med lån. Samma sak gäller Ukrainastöden som också finansieras genom lån.

• Man tycker regeringen har för stort underskott och konjunkturmässigt alltför expansiv budget
- Här har vi olika åsikter. Regeringen och Tidöpartierna i riksdagen anser att det är mycket befogat med stora satsningar på hushållen efter den tuffa tid som varit med hög inflation och långdragen global lågkonjunktur. Att sänka skatter och göra andra satsningar är en självklarhet i en lågkonjunktur, liksom att ha en budget med underskott under några år. Så brukar alla regeringen försöka motverka lågkonjunkturer, och vi ser redan tecken på att konjunkturen och ekonomin nu vänder uppåt och arbetslösheten nedåt. Det finns också anledning att påpeka att oppositionen har större underskott än regeringen i sina budgetar, för 2028 som är tredje året i årets statsbudget har C 5 mdr större underskott, S har 5,2 miljarder, V har 6,5 miljarder och MP hela 32,6 miljarder i större underskott än regeringen i sina respektive budgetar.

• Man ifrågasätter att finansiering av försvarsutgifter skjuts på framtiden, menar at det begränsar utrymmet för kommande regeringar, och att framtida generationer får betala
- Här anser jag att man tänker helt fel. Försvarssatsningarna är ju just för kommande generationer - det handlar om löpande inköp av försvarsmateriel och utbyggnad av försvaret som ska fungera under många år framåt. Det är helt självklart att en del av detta ska bekostas även av kommande generationer, även om mycket av den höjda försvarsbudgeten gjorts inom ramen för flera års budgetar och därmed har bekostats av oss alla idag. Skulle vi bekosta alla frösvarssatsningar i dagens budget skulle det kräva stora besparingar på annat eller kraftigt höjda skatter - något som skulle förvärra lågkonjunkturen och öka arbetslösheten.

Viktigaste invändningen mot Finanspolitiska Rådets kritik är trots allt att under dagens regering kommer statsskulden att minska. Den avgående s-regeringen fick igenom sin sista budget 2021. Då var statsskulden 37,2% av BNP. Enligt den senaste prognosen från SCB kommer statsskulden 2026 att vara 35,8% av BNP. Statsskulden är alltså LÄGRE efter fyra år med dagens regering. Detta visades under dagen på denna bild baserad på Konjunkturinstitutets siffror. Den svarta linjen visar statsskuldens utveckling från 2020 fram tills idag och prognosen fram till 2035. Enligt det finanspolitiska ramverket ska skulden ligga på 35% av BNP +/- 5%, dvs mellan 30% och 40%. Detta kommer uppnås hela perioden och för 2026 ligger vi alltså runt just 35%.

När oppositionen försöker använda Finanspolitiska Rådets kritik för sina egna politiska syften är det viktigt att påminna om att de
* står bakom lånefinansieringen av delar av försvarssatsningarna och Ukrainastödet
* Själva har STÖRRE underskott i sina budgetar än regeringen

Vill man ha en ansvarsfull ekonomisk politik bör moderaterna ha ansvaret för finansdepartementet och vi behöver fortsatt ha dagens regeringsunderlag som stöd.

Utrikespolitisk debatt

2026-02-18

I dag var det dags för utrikespolitisk debatt, efter att utrikesminister Maria Malmer Stenergard läst upp regeringens utrikesdeklaration.

Viktiga fokusfrågor var såklart det oroliga säkerhetsläget, de stora ländernas ifrågasättande av internationella spelregler, hotet från Ryssland mot Europa, kriget i Ukraina där Sveriges fortsätter vara en stor bidragsgivare på olika sätt, fördömande av de fruktansvärda massakrerna i Iran men tillfredställelse över att EU nu efter hårt arbete från Sverige terrorstämplat den iranska regimen. Det handlade även om Kinas agerande i olika frågor, de ansträngda relationerna till USA och betydelse av ett starkt och handlingskraftigt EU där vi måste värna om nya handelsavtal med andra länder och inte som delar av oppositionen aktivt motarbeta dem. Det blev också nedslag i biståndspolitiken där allt större del av biståndet nu går till Ukraina.

Jag fick en bra bild av utrikesministern i samtal med Ukrainas ambassadör före debatten.

Frukostmöte på Riksbanken

2026-02-18

Dagen startade med frukostmöte på Riksbanken tillsammans med Finansutskottet och Konstitutionsutskottet. Riksbankschefen föredrog aktuella frågor, och inledde med att uppmärksamma vikten av Riksbankens självständighet. Som illustration valde han den håra tonen frånm USA:s president Donald Trump mot den amerikanske chefen för Federal Reserve, Jerome Powell, där presidenten på olika sätt vill styra över penningpolkitiken och räntorna. Detta är raka konstrasten till hur vi i Sverige och de flesta andra länder värnar om Riksbankens självständighet.

Debatt om förenklingar på kapitalmarknaden

2026-02-18

I går kväll deltog jag i en debatt om förenklingar och minskad byråkrati på kapitalmarknaden. Jag passade också på ett uppmärksamma hur stark den svenska kapitalmarknaden är, och hur viktigt det är att behålla denna position. Här är hela mitt anförande:

Fru talman,

Sverige har kommit att bli ett av världens mest dynamiska länder för kapitalmarknad och entreprenörskap. Vår börs är nästan dubbelt så stor som vår BNP. Vi har fler noterade bolag per capita än nästan något annat land. En stark aktiemarknad. Ett brett folkligt sparande, som innebär att kapitalmarknaden i Sverige inte är något ”för de rika” – utan något alla hårt arbetande svenskar får del av via sin pension och sitt egna sparande på börsen. Inom EU uppfattas Sverige som ett föredöme när det gäller kapitalmarknaden.

Vi har ett brett follkligt sparande, som innebär att kapitalmarknaden i Sverige inte är något "för de rika" - utan är något alla hårt arbetande svenskar får del av via sin pension och kanske också genom sitt eget sparande på börsen i aktier eller fonder. Detta är ingen slump. Det är resultatet av politiska beslut som värnat ägande, sparande och tillgång till kapital.

Vet ni förresten att det var den dåvarande ekonomiministern och moderatledaren Gösta Bohman som på 1970-talet drev igenom det första skattefondsparandet, som senare utvecklades till allemansfondsparande och därefter utvecklades till en mångfald av hushållssparande i värdepapper? Tack vare en moderat minister på 1970-talet har detta sparande gett svenska hushåll möjlighet att ta del av värdeutveckling i det svenska näringslivet.

Jag har ett förflutet som bland annat placeringsrådgivare i bankvärlden. Jag minns så väl hur många vanliga löntagare, även med lite lägre inkomst, som varit med i skattefond- och allemansfondsparandet från starten, hade fått ihop miljonbelopp i dessa fonder. Om de behållit pengarna i dessa fonder under de snart tjugo år jag varit riksdagsledamot har beloppen växt till sig ytterligare på ett dramatiskt sätt. Att ha ett eget sparande ger trygghet och oberoende och gör att människor kan klara olika livskriser ekonomiskt. Och en del av detta sparande hamnar i Sverige ofta i värdepapper på olika sätt. På köpet bidrar man till att växande företag kan få likviditet.''Nu stärker vi incitamenten till sparande ytterligare genom att i år göra de första 300.,000 kronorna på ISK skattefria.

Men kapitalmarknaden är inte statisk. Regelverk förändras. Konkurrensen mellan länder ökar. Om Sverige ska fortsätta vara en attraktiv plats att starta, växa och notera bolag i måste vi också våga modernisera våra regler.

Det är vad detta betänkande handlar om.

Vi föreslår nu förändringar som förenklar och underlättar noteringar av värdepapper, särskilt för mindre och växande bolag. Det handlar om att sänka onödiga trösklar, minska administrativa bördor, förenkla prospektregler och göra regelverket mer proportionerligt.

Oppositionen målar i debatten upp en riskbild om försämrat investerarskydd och sänkta krav. Man oroar sig för att marknaden ska bli mindre trygg. Jag tycker det är en felaktig bild. Det här är inte en ansvarslös avreglering. Det är inte ett avskaffande av skydd utan en modernisering av hur skyddet utformas. Investerarskyddet ligger fast. Transparenskraven ligger fast. Tillsynen ligger fast.

Det vi gör är att anpassa regelverket så att det är rimligt i förhållande till bolagens storlek och kapitalanskaffningens omfattning. Om vi inte gör detta riskerar vi något annat: att bolag väljer bort den svenska marknaden. Att kapital söker sig till andra länder. Att färre bolag tar steget till notering – och att färre svenska sparare får möjlighet att investera i tillväxt. Det vore ett svek mot både entreprenörer och hushåll.

Och som svar på motionen vill jag bara påpeka att all lagstiftning utvärderas löpande och att vi utöver regeringen och riksdagen har flera myndigheter som har som uppgift att följa denna typ av frågor. Det finns inget skäl att besluta om uppföljning i någon särskild ordning i just detta ärende. Jag konstaterar också att Socialdemokraterna inte yrkar avslag på propositionen.

Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på motionen.

Riksdagsmotion (48-50): Rättsfrågor och trygghet

Motion 2025/26:1773 av Jan Ericson (M): Skärpt straff för övergrepp i rättssak

Länk till motionen

Motion 2025/26:1766 av Jan Ericson (M) mfl: Åtgärder mot klotter och graffiti

I dag firar ericsoniubbhult.se 20 år!

2026-02-16

För exakt 20 år sedan, den 16 februari 2006 drog jag igång denna hemsida som en del i min kampanj inför riksdagsvalet 2006. Sedan starten har mycket hänt, både i politiken och tekniken, och det finns väl vissa tekniska utmaningar när det gäller att ta del av sidans innehåll i dagens mobiltelefoner - det var inte ett problem 2006. Men trots detta har jag haft flera miljoner besök på sidan genom åren och den har blivit en bra kanal för att göra lite längre reflektioner om saker som inte riktigt passar i korta inlägg i andra sociala medier. Sidan kommer finnas kvar för samhällsdebatt även efter att jag slutar som riksdagsledamot.

Tack alla som följer det jag skriver här och i andra kanaler!

Här det allra första inlägget:

Riksdagsmotioner (43-47) för att värna om skattepengarna

2026-02-16

Motion 2025/26:1954 av Jan Ericson (M): Översyn av indexering av bidrag och sociala ersättningar

Motion 2025/26:1768 av Jan Ericson (M): Utökad användning av biometri för att motverka bidragsfusk

Motion 2025/26:1756 av Jan Ericson (M) mfl: Samarbete och en samlad strategi mot identitetsfusk

Länk till motionen

Motion 2025/26:1746 av Jan Ericson (M) mfl: Ökad samlokalisering av myndigheter

Riksdagsmotion (42): Utöka Riksrevisionens uppdrag

Jag kommer löpande att presentera alla de 61 riksdagsmotioner jag lämnat in under årets allmänna motionstid. Det blir en slumpmässig ordning med en blandning av stora och små frågor inom vitt skilda områden. Jag kommer senare att göra en sammanställning av samtliga motioner fördelade efter politikområde.

Riksrevisionen har ansvaret för årlig revision av statliga myndigheter, men också för särskilda effektivitetsrevisioner om hur skattepengarna används och hur verksamheter fungerar. Varje år kommer åtskilliga dussin omfattande granskningsrapporter, inte sällan med kritik mot saker som kunde fungera bättre. Varje rapport återkopplas till riksdag och regering och leder ofta fram till olika typer av åtgärder från politiken.

På det kommunala området (regioner och kommuner) saknas motsvarande granskning. Årlig revision av räkenskaperna sker, och då genom upphandling via vanliga revisionsbyråer. I övrigt sker revisionen genom politiskt tillsatta lekmannarevisorer. Någon bredare granskning av effektiviteten i kommunal sektor och vad medborgarna får för pengarna görs i stort sett inte alls. Undantagsvis kan Riksrevisionen följa ett specifikt statsbidrag ut i kommunerna och titta på vad just detta statsbidrag gett för effekt, men i övrigt saknar Riksrevisionen mandat att granska kommuner och regioner.

Samtidigt kommer löpande rapporter om missförhållanden i kommuner och regioner. Regelverk som inte följs, slarv med skattepengar och ibland ren korruption och omfattande ekonomisk brottslighet riktad mot välfärdssektorn. Med tanke på att statsbidrag står för ca 20% av kommunsektorns samlade intäkter (större andel i kommunerna, mindre andel i regionerna) vore det rimligt om Riksrevisionen fick ökad möjlighet att granska även kommuner och regioner. Framförallt hade det varit värdefullt om Riksrevisionen fick möjlighet att göra mer omfattande effektivitetsrevisioner av olika delar av kommunsektorn med tydlig statlig koppling.

Motion 2025/26:1743 av Jan Ericson (M) mfl: Utöka Riksrevisionens uppdrag

Är USA verkligen ett föredöme för Europa?

2026-02-14

Uttalandena från USA:s utrikesminister Marco Rubio om Europa på säkerhetskonferensen i München var mer nyanserade och civiliserat formulerade än det vi tidigare hört från tunga amerikanska politiker, inklusive presidenten. Men det finns ändå anledning att fundera över om USA verkligen är ett så fantastiskt föredöme för Europa att ta efter?

Vi får exempelvis höra att kriminaliteten i Europa är hög. Då ska man veta att antalet grova brott och framförallt mord är flerdubbelt högre per capita i USA än i Europa.

Vi får höra att invandringen är närmast okontrollerad till Europa. I USA är den sedan länge mycket stor och mycket fler illegala invandrare lever i landet än inom Europa.

Vi får höra att EU är närmast bankrutt. Då ska man minnas att statsskulden per capita och i relation till BNP är mycket större i USA än i något EU-land.

Det är sant att USA haft en betydligt bättre utveckling av BNP än Europa de senaste decennierna. EU har underpresterat. Där har Trump, Vance och Rubio rätt. Men resonemanget haltar samtidigt. I USA finns förvisso några av världens största och snabbast växande företag. De mår extremt bra och driver upp BNP. Det gör också vissa geografiska delar av USA där tillväxten och utvecklingen är fantastisk och människor lever mycket gott. Men samtidigt finns det många delar av USA med helt annan verklighet. Nedlagd industri, avfolkade städer, skyhög arbetslöshet, svår kriminalitet, droger och mord, och där många lever närmast i misär och fattigdom. USA går både bra och dåligt samtidigt, precis som Europa. Europa har också både mycket välmående regioner och samtidigt områden med stora sociala problem och fattigdom. Vissa länder har extrem statsskuld medan Sverige sticker ut som ett av de länder i Europa som har lägst statsskuld.

USA är säkert ett föredöme på en del områden, medan man kan lära en del annat av Europa. Om Donald Trump, JD Vance och Marco Rubio vill att Europa och USA ska utvecklas väl och att fler ska omfattas av västerländsk frihet och demokrati, tillväxt och välstånd är vägen framåt samarbete, frihandel och ömsesidig respekt. Den fria världen måste hålla ihop mot diktatur och förtryck, inte bråka med varandra och definitivt inte hota att angripa varandra militärt.

Värdig manifestation för Irans folk

Jag brukar säga att jag sedan länge är engagerad i tre internationella frågor i riksdagen: Taiwan, Ukraina och Iran. Tre länder där civiliserade människor vill behålla eller slåss för sin rätt till demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, fred och trygghet. Tre länder som hotas av aggressiva grannländer eller av en terrorregim i sitt eget land. I riksdagen är jag medlem i nätverken för stöd till dessa tre länder. Vice ordförande i nätverket för Ukraina och medlem i de andra två.

I dag besökte jag den stora manifestationen för Irans folk på Götaplatsen i Göteborg. Det var en mycket värdig och välordnad manifestation och poliserna på plats var sysslolösa. Man inledde med iransk musik och den iranska nationalsången (gissar att den är av äldre modell). Sedan sa den kvinnliga speakern att man även ville sjunga den svenska nationalsången som ett tecken på tacksamhet mot Sverige för att så många iranier fått en fristad här, och som tack för det svenska stödet. Man sjöng sedan den svenska nationalsången med fyra (!) verser. Har jag inte upplevt tidigare. Det blev också tal av ett antal inbjudna talare.

Som svensk blev jag mycket väl mottagen och vi var många svenskar på plats som ville visa vårt stöd för det iranska folket och vår avsky mot terroristerna i Teheran som massmördar sin egen befolkning. Bland alla iranska flaggor såg man också ukrainska, israeliska och svenska flaggor. Dagens manifestation samordnades också med ett flertal andra runt om i Sverige och övriga världen.

Stram migrationspolitik måste kombineras med rättssäkerhet

Medias rapportering om olika migrationsärenden har en del övrigt att önska. Ibland sprider man helt felaktiga uppgifter, och även när uppgifterna är korrekta i sak tas de ofta ur sitt sammanhang och vi får inte helheten. Dessutom är regelverken inom migrationspolitiken ibland ganska komplicerade.

Alla påståenden om utvisningar till Iran är exempelvis fel - det genomförs inga utvisningar alls till Iran på grund av säkerhetsläget där. Dagens nyhet om att ett 8-månaders barn ska utvisas ensam känns dessutom tveksamt i sak - det är oklart om det ens finns något formellt utvisningsbeslut, eller bara beslut att inte bevilja uppehållstillstånd. Barnet lär lämna Sverige tillsammans med sina föräldrar när deras arbetstillstånd löper ut. Självklart utvisas inte 8-månaders barn ensamma. För övrigt finns det flera frågetecken i detta ärende, bland annat att trebarnsmamman knappast verkar uppfylla kraven för arbetstillstånd vare sig enligt gamla eller nya regler. Just denna familj verkar vara ett dåligt exempel på inhuman migrationspolitik. Snarare ett exempel på den naiva svenska linje som vi nu förändrar.

Jag är ju en av dem som är ganska välkänd som drivande inom moderaterna för att skärpa den svenska migrationspolitiken. Redan 2010 kritiserade jag exempelvis överenskommelsen med Miljöpartiet och fick hård intern kritik för detta och blev uthängd i media. Hösten 2016 skrev jag tillsammans med att antal moderata kolleger två riksdagsmotioner med mycket långtgående förslag. Då ansågs vi kontroversiella inom partiet. I dag kan jag konstatera att det mesta vi föreslog då antingen har blivit verklighet eller är på väg fram för beslut. Ingen kan rimligen med andra ord påstå att jag skulle vara förespråkare för en naiv migrationspolitik. Jag är i allt väsentligt nöjd med dagens regering när det gäller de lagförslag som hittills röstats igenom i riksdagen denna mandatperiod. Sedan måste man ju som alltid vara beredd på att ändringar av en mycket komplicerad lagstiftning kan behöva korrigeras i detaljer om man upptäcker oväntade konsekvenser.

Men med detta sagt finns det saker som jag upplever som problematiska.

* Det handlar om märkliga bedömningar från Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Jag har exempelvis tagit del av ett beslut och en dom som säger att det är rimligt att utvisa en äldre kvinna till Kyiv i Ukraina, och att man även anser att det är en trygg resa till Ukraina idag. Att man kan komma till en sådan slutsats i ett läge där 600.000 människor lämnat Kyiv på grund av kyla och elbrist, och när äldre människor isoleras i höghusen och inte kan ta sig ut på grund av att hissar inte fungerar, och där tåg och bussar angrips av ryska drönare är för mig en gåta. Omvärldskunskapen verkar ytterst bristfällig hos dem som har människors liv och säkerhet i sina händer. Att överhuvudtaget utvisa människor till Ukraina samtidigt som vi erbjuder alla ukrainare skydd enligt massflyktdirektivet känns oerhört märkligt. Jag förvånas över att inte migrationsdomstolen gick emot detta.

* Det handlar om de så kallade "tonårsutvisningarna", dvs att medföljande barn till personer som beviljats uppehållstillstånd inte längre anses ha familjeanknytning när de blir myndiga, dvs 18 år. Då ses de som ensamma vuxna utan skyddsskäl och ska avvisas till sitt tidigare hemland om de inte har egna individuella skäl att få stanna i Sverige. Problemet är om det bland dessa 18-åringar skulle finnas de som har kommit som små barn och växt upp i Sverige, talar svenska och har gått på svensk förskola, grundskola och gymnasieskola. De har i så fall oftast hela sin familj i Sverige och har kanske inte ens varit i sitt forna hemland och vet inget om detta. Kanske kan de inte ens sina föräldrars gamla språk. Om man utvisar sådana ungdomar vore det både inhumant och en dålig samhällsinvestering. Vi har investerat stort i dessa barns utbildning och när de sedan blir 18 skulle vi då kasta ut dem. Argumentet att de kan komma tillbaka som arbetskraftsinvandrare håller knappast - ytterst få ungdomar får löner runt 30.000 som ingångslön. I praktiken kan ingen av dessa bli arbetskraftsinvandrare.

I debatten används den vansinniga gymnasielagen som infördes av s-regeringen som argument mot att göra undantag - men dagens ärenden handlar inte om ensamkommande vuxna afghanska män som kommit till Sverige och ljugit om sin ålder för att få stanna här. Nu handlar diskussionen om riktiga barn och ungdomar, ibland små barn, som kommit tillsammans med sina föräldrar och kanske haft hela sin uppväxt i vårt land. Vi vet väldigt lite om de enskilda ärenden som beskrivs i media, och vet inte heller om det verkligen gäller tonåringar som levt större delen av sina liv i Sverige eller om de bara varit här några år. Men människor som vistats lagligt nästan hela sitt liv i Sverige bör såklart inte utvisas bara för att man blivit myndig. Nu har regeringen aviserat en översyn av de ganska komplicerade reglerna från 2016 som styr dessa beslut, och arbete pågår. Jag hoppas man ska kunna lösa detta med någon sorts rimlig ventil eller nyansering av reglerna om man ser behov av detta.

* Det handlar om effekterna av att vi stoppat möjligheten till "spårbyte". Vi hade tidigare en mycket naiv linje att den som sökte asyl i Sverige och fick nej, i stället kunde byta spår och få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Detta var naturligtvis helt orimligt och missbrukades i hög utsträckning, inte minst av flyktingsmugglare och företag som ville ha billig arbetskraft. Förra året avskaffades möjligheten till spårbyte av en nästan enig riksdag. Det var nödvändigt och betyder att sådana arbetstillstånd inte förlängs när de gått ut. Det drabbar såklart dem som en gång verkligen ansåg sig ha asylskäl men som inte klarade den prövningen, och som då valde möjligheten till spårbyte och skaffade sig ett riktigt jobb och betalade skatt på sin lön, levde lagligt och skapade ett liv i Sverige, lät sina barn växa upp här och rent av skaffade fler barn i Sverige. Nu riskerar dessa personer avvisning, trots att de aldrig brutit mot några lagar utan bara anpassat sig till de regler som funnits och försökt göra rätt för sig. Att en del av dessa kanske kvalar in som arbetskraftsinvandrare med dagens höjda lönegränser och kan ansöka om det är bra, och vi har dessutom förenklat möjligheten att söka förlängning utan att lämna Sverige. Men det hjälper inte alla. Den som inte uppfyller lönegränsen avvisas och kan inte komma tillbaka. Det ligger i sakens natur att tildsbegränsade arbetstillstånd är just tidsbegränsade. Men man kan samtidigt tycka att den som under decennier arbetat som arbetskraftsinvandrare och skapat sig ett permanent liv i Sverige för sig och sin familj borde kunna undantas från det nya regelverket om höjt lönegolv och kunna få förlängt tillstånd att stanna kvar i Sverige tillsammans med sin familj och fortsätta jobba. Jag är i grunden ingen vän av en massa undantagsregler och lapptäcke i lagstiftningen, men det kan kanske ändå finnas skäl att överväga någon form av övergångsregler som ger möjligheter till undantag när effekterna blir helt orimliga.

* Nu har vi också fått en debatt kring ett utredningsförslag om kommande lagstiftning, förslaget att omvandla alla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Här har förslaget kritiserats hårt av remissinstanserna och lagkunniga för att vara rättsosäkert och rent strida mot grundlagen och internationella konventioner. I det läget har de tre regeringspartierna sett behov av att se över förslaget i grunden. Sverigedemokraterna ser dock inget behov av detta. I min värld måste rättssäkerhet och lagar gälla även i migrationspolitiken. Har man en gång beviljats permanent uppehållstillstånd ska detta i normalläget inte kunna dras tillbaka (om man inte bevisligen ljugit sig till uppehållstillståndet eller medborgarskapet inom en viss rimlig tid tillbaka, eller begått grova brott som medför utvisning.) Jag stödjer helt regeringens linje att försöka hitta en lösning på detta.

Jag anser att både Sverige som land och de invandrare som kommit hit har ömsesidiga skyldigheter. Invandrarnas skyldigheter är att följa svensk lag, att inte ljuga sig uppehållstillstånd eller medborgarskap, att försöka försörja sig själv på lagligt arbete, integrera sig, lära sig svenska och inte begå brott i Sverige. Sveriges skyldighet som land är att erbjuda rättssäkerhet och att stå för tidigare fattade beslut även om vi ändrar regelverken för framtiden. Människor måste kunna lita på Sverige och på att vi inte tillämpar retroaktiv lagstiftning eller har regler som får en orimlig effekt för skötsamma invandrare som gjort allt rätt och följt alla regler. Enkelt uttryckt får nog faktiskt Sverige ta olägenheten att tidigare naiva lagstiftning ibland fått negativa effekter för samhället - det ansvaret kan inte läggas på enskilda laglydiga och skötsamma personer genom att plötsligt rycka undan mattan för hela deras tillvaro.

Den som begår grova brott i Sverige eller har ljugit sig till uppehållstillstånd eller medborgarskap har inte i Sverige att göra. Men i övrigt måste Sverige enligt min åsikt ta ansvar för de beslut som tagits med tidigare lagstiftning, även om vi i dag ändrar lagen för framtiden. Man måste kunna ändra lagar och regler för framtiden utan att det på ett oskäligt sätt drabbar människor som redan finns här.

Jag tror det är oerhört viktigt att klara balansen i dessa frågor, de flesta människor, oavsett om man är höger eller vänster ogillar när politiska beslut drabbar enskilda människor som inte gjort något fel. Det finns starkt stöd för att strama upp migrationspolitiken, men får lagändringar helt orimliga effekter kan pendeln svänga tillbaka igen. Där får vi inte hamna. Så för Sveriges skull måste vi hantera dessa frågor på ett balanserat sätt.

Riksdagsmotioner (38-41): Motioner om byggande

2026-02-12

Motion 2025/26:3115 av Jan Ericson (M):
Trafikverkets makt över kommunernas planarbete

Motion 2025/26:1789 av Jan Ericson (M):
Avskaffande av kravet på att anlita kontrollansvarig vid uppförande av småhus

Motion 2025/26:1957 av Jan Ericson (M):
Avskaffande av det frivilliga enprocentsmålet för utsmyckning vid statliga investeringar

Motion 2025/26:1802 av Jan Ericson (M) mfl:
Tydlighet i hur kommunala och statliga taxor och avgifter motiveras

Nu skärper vi kampen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap

Hedersförtryck hör inte hemma i Sverige. Nu stärker och skärper vi lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare. Kulturella och religiösa normer från andra kulturer får helt enkelt underordna sig vår svenska sekulära lagstiftning. Den förälder eller annan vuxen som bryter mot dessa lagar förtjänar mycket stränga straff.

- Fler fall ska omfattas av brotten äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa.
- Ett nytt brott – äktenskapsresebrott mot barn – införs.
- Straffen för äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps.
- Hemliga tvångsmedel ska få användas när man utreder äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott.
- Vi tar bort alla möjligheter att göra undantag från förbudet mot att erkänna utländska månggiften. Detsamma ska gälla även andra otillåtna äktenskap, såsom barnäktenskap.

Riksdagsmotion (37): Risker och möjligheter med artificiell intelligens

Motion 2025/26:1774 av Jan Ericson (M) mfl:
Risker och möjligheter med artificiell intelligens (AI)

Nu uppvärderar vi det svenska medborgarskapet

Det svenska medborgarskapet ska inte bara vara en resehandling, utan också ett kvitto på att man fullt ut blivit en del av vår samhällsgemenskap. Därför skärper vi nu kraven för att beviljas svensk medborgarskap. Det är både rimligt och rättvist att den som vill bli svensk medborgare förväntas kunna svenska, försörja sig själv, ha grundläggande kunskaper om vårt land och leva hederligt. Det är också rimligt att tiden innan man kan beviljas medborgarskap förlängs, fem års väntan är en kort tid vid internationella jämförelser.

De nya reglerna kommer att träda ikraft på Nationaldagen den 6 juni.

För mig och de andra moderater som skrev denna riksdagsmotion redan 2016 är dagens besked en sen men tydlig framgång. Här är vår gamla motion: 2016/17:3324 Betydelsen av svenskt medborgarskap Vi är idag bara tre stycken av motionärerna som är kvar i riksdagen (jag, Ellen Juntti och Boriana Åberg).

Det som nu återstår att tillgodose i vår motion är frågan om valbarhet och rösträtt i alla val, som vi anser bör baseras på medborgarskap utom för nordiska medborgare och EU-medborgare där det finns ömsesidiga undantag. Samt fortsatt översyn av rätten till bidrag och ersättningar som bör begränsas för icke-medborgare.

Insamlingar hjälper Ukrainas folk stå emot den ryska terrorn

De ryska terrorbombningarna av civila mål fortsätter. Inte nog med att kriget i sig är olagligt och strider mot internationell rätt, man nöjer sig inte med att döda ukrainska soldater och ödelägga ukrainska städer. Man riktar sina anfall direkt mot helt civila mål - hyreshus och bostadsområden, skolor, sjukhus och till och med djurparker, hem för övergivna hundar, kyrkor, kulturbyggnader och fredliga bönder. Men allra värst är troligen de målmedvetna angreppen mot energiproduktion och energiförsörjning - kraftverk, kraftledningar, dammar, transformatorstationer och ställverk. Allt med syftet att under mycket kallt väder plåga civilbefolkningen i storstäderna genom att stänga av deras el, värme och vattenförsörjning och få dem att frysa och lida. Detta för att pressa Ukraina att ge upp.

Nu är detta dock helt misslyckat som strategi, ju mer man angriper ukrainarna desto starkare blir motståndsviljan. Hatet mot Ryssland växer i de ukrainska folklagren, och även de så kallade "etniska ryssarna" vänder sig mot Ryssland. Från Kyiv sprids nu filmer på tiotusentals människor som samlas på helgerna ute i solen på isen på Dnepr med dj:s som spelar musik på batteridrivna högtalare, allt för att hålla värmen och motståndsviljan uppe. Ett sådant folk kan helt enkelt aldrig besegras. Putins strategi är totalt misslyckad och dessutom innebär det ett brott mot mänskligheten. En dag kommer de ansvariga att ställas inför rätta för detta.

Det viktigaste vi kan göra för civilbefolkningen i Ukraina just nu (utöver de stora stöd vi ger via Sveriges regering, EU och Världsbanken) är att stärka deras tillgång på portabla elverk och kaminer. Ett antal olika svenska aktörer arbetar med detta hela tiden, och alla gör ett fantastiskt arbete. Just nu pågår flera stora insamlingar med detta i fokus. Inte minst insamlingen till UNHCR som hållit på ett bra tag, med den ukrainska sångerskan Maria Sur som ambassadör för UNHCR i Sverige. De bidrar bland annat med kaminer till frysande ukrainare.

Två andra projekt pågår också. Dels projektet PowerUpUkraine, dels Radiohjälpens insamling för ett projekt tillsammans med Energiföretagen och Ukrainas ambassad i Sverige. Dessa har främst fokus på portabla elverk. Jag har stött båda dessa insamlingar och lägger ut uppgifter nedan där swishnummer framgår. Alla kan inte göra allt och det finns så många insamlingar man kan vilja stödja, men varje bidrag räknas!

Häromdagen bidrog jag även till inköp av skyddsmasker mot kemiska stridsmedel till en soldatgrupp, via en insamling av "Svensk Krigare". Ryssland använder numera allt oftare stridsgas mot ukrainska ställningar, helt i strid mot internationell rätt. Nu försöker vi hjälpa dessa ukrainska soldater att få effektivt skydd mot detta. Jag lägger ut en länk även till detta upprop, med swishnummer. Jag litar helt även på denna insamling, de som står bakom detta är samma personer som hjälpte till med de bilar vi samlade in pengar till i höstas och som levererades under julhelgerna. Engagerade svenskar på plats i Ukraina för att stötta den ukrainska armen.

Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg! Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.

Alla mina inlägg om kriget i Ukraina finns nu samlade på en egen sida.

Frukostmöte med Sveriges FN-ambassadör Nicola Clase

Flera intressanta möten i FN:s säkerhetsråd

Frukostmöte med generalkonsul Erik Ullenhag 2026-04-27

Regeringens stora infrastrukturplan blir ett lyft för Västsverige 2026-04-25

Högnivåmöte med Staffan de Mistura 2026-04-25

Möte med OCHA som koordinerar FN:s humanitära bistånd 2026-04-24

Möten på Columbia University 2026-04-23

Intensiva dagar i FN 2026-04-22

Med svensk FN-delegation till New York 2026-04-20

Slutreplik - Sverige är på rätt väg! 2026-04-20

Om sex veckor blir Sverige lite friare 2026-04-18

Svensk tillväxt antas bli bland de högsta i EU 2026-04-16

Arbetslösheten fortsätter minska 2026-04-16

Varför pratar så få om att "barnfattigdomen" minskat under m-styre? 2026-04-15

Riksdagsmotioner (58-62) i övriga ämnen 2026-04-15

Hjälp mig göra en insats för Ukraina! 2026-04-14

Kort om Tidöpartiernas ekonomiska politik sedan 2022 2026-04-14

Debatt om vårbudgeten 2026-04-13

Grattis Ungern 2026-04-12

Matpriserna sjönk redan nån vecka före momssänkningen 2026-04-11

Regeringen presenterar den största straffrättsreformen i modern tid 2026-04-09

Ökat stöd för IVF till barnlösa 2026-04-08

Min debattartikel om vårbudgeten i Borås Tidning idag 2026-04-07

Glad påsk! 2026-04-04

Debattartikel om vårbudgeten i Markbladet 2026-04-02

Öppningskonsert för kulturevenemanget Ukrainian Spring 2026-04-02

Överlämning pågår 2026-04-01

I dag sänks matmomsen - det är inget skämt! 2026-04-01

Pressmeddelande: I morgon den 1 april träder viktiga reformer ikraft 2026-03-31

Nu sänker vi arbetsgivaravgifterna för unga 2026-03-28

Intervjuad i Riks 2026-03-26

Bilder från ukrainska östfronten - utställning i Kungsträdgården 2026-03-24

Den så kallade "barnfattigdomen" har minskat under dagens regering 2026-03-24

Besök på RI.SE i Borås för att diskutera kompetensförsörjning 2026-03-24

Sänkt drivmedelsskatt och nytt elstöd 2026-03-23

Nu skärper vi kampen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap

När den politiska Trianguleringen känns som ett (s)tort politiskt skämt 2026-03-20

Talare på den 173:e onsdagsmanifestationen för Ukraina 2026-03-18

Regeringen gör skogspolitiken rimligare 2026-03-17

Lunchvärd för ukrainsk utbildningsdelegation 2026-03-17

EU-utbildning på Kungstensgymnasiet i Stockholm 2026-03-16

Debatt om Agenda 2030 och vänstersidans orealistiska klimatpolitik 2026-03-12

Sverige ett av 9 länder i världen med högsta möjliga kreditvärdighet 2026-03-11

Riksdagens nätverk för det iranska folket 2026-03-09

Flera viktiga besked i migrationspolitiken 2026-03-06

Nu avskaffar vi matkravet för pubar och barer 2026-03-06

Svenska statsfinanser är i världsklass 2026-03-05

Stor ukrainsk delegation besökte riksdagen 2026-03-04

Nu ändrar vi bolånereglerna - "bolånetaket" höjs

2026-03-03

Moral väger tyngre än "folkrätt"

2026-03-01

Distriktsstämma i Moderata Ungdomsförbundet

2026-02-28

Regeringen gör det enklare och billigare att ta körkort

2026-02-27

Riksdagsmotioner (56-57) om miljöpolitik 2026-02-26

Rysslands krig i Ukraina går inget vidare för Putin

2026-02-25

En dag med fokus på Ukraina

2026-02-24

Fyra år av lidande för det ukrainska folket - Sverige sviker inte

026-02-24

Riksdagsmotioner (54-55) om att avskaffa myndigheter 2026-02-23

Möjlig lösning på "tonårsutvisningarna"?

2026-02-22

"Klanvälde och säkerhetsbrister på Migrationsverket" 2026-02-21

Riksdagsmotion (51-53): Vård till sexualbrottsutsatta

Sammanträde i Finansutskottet om Finanspolitiska Rådets rapport

2026-02-19

Utrikespolitisk debatt

2026-02-18

Frukostmöte på Riksbanken

2026-02-18

Debatt om förenklingar på kapitalmarknaden

2026-02-18

Riksdagsmotion (48-50): Rättsfrågor och trygghet

I dag firar ericsoniubbhult.se 20 år!

Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!

Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.

Frukostmöte med generalkonsul Erik Ullenhag

2026-04-27

Regeringens stora infrastrukturplan blir ett lyft för Västsverige

2026-04-25

Högnivåmöte med Staffan de Mistura

2026-04-25

Möte med OCHA som koordinerar FN:s humanitära bistånd

2026-04-24

Möten på Columbia University

2026-04-23

Intensiva dagar i FN

2026-04-22

Med svensk FN-delegation till New York

2026-04-20

Slutreplik - Sverige är på rätt väg!

2026-04-20

Om sex veckor blir Sverige lite friare

2026-04-18

Svensk tillväxt antas bli bland de högsta i EU

2026-04-16

Arbetslösheten fortsätter minska

2026-04-16

Varför pratar så få om att "barnfattigdomen" minskat under m-styre?

2026-04-15

Riksdagsmotioner (58-62) i övriga ämnen

2026-04-15

Hjälp mig göra en insats för Ukraina!

2026-04-14

Kort om Tidöpartiernas ekonomiska politik sedan 2022

2026-04-14

Debatt om vårbudgeten

2026-04-13

Grattis Ungern

2026-04-12

Matpriserna sjönk redan nån vecka före momssänkningen

2026-04-11

Regeringen presenterar den största straffrättsreformen i modern tid

2026-04-09

Ökat stöd för IVF till barnlösa

2026-04-08

Min debattartikel om vårbudgeten i Borås Tidning idag

2026-04-07

Glad påsk!

2026-04-04

Debattartikel om vårbudgeten i Markbladet

2026-04-02

Öppningskonsert för kulturevenemanget Ukrainian Spring

2026-04-02

Överlämning pågår

2026-04-01

I dag sänks matmomsen - det är inget skämt!

2026-04-01

Pressmeddelande: I morgon den 1 april träder viktiga reformer ikraft

2026-03-31

Nu sänker vi arbetsgivaravgifterna för unga

2026-03-28

Intervjuad i Riks

2026-03-26

Bilder från ukrainska östfronten - utställning i Kungsträdgården

2026-03-24

Den så kallade "barnfattigdomen" har minskat under dagens regering

2026-03-24

Besök på RI.SE i Borås för att diskutera kompetensförsörjning

2026-03-24

Sänkt drivmedelsskatt och nytt elstöd

2026-03-23

När den politiska Trianguleringen känns som ett (s)tort politiskt skämt

2026-03-20

Talare på den 173:e onsdagsmanifestationen för Ukraina

2026-03-18

Regeringen gör skogspolitiken rimligare

2026-03-17

Lunchvärd för ukrainsk utbildningsdelegation

2026-03-17

EU-utbildning på Kungstensgymnasiet i Stockholm

2026-03-16

Debatt om Agenda 2030 och vänstersidans orealistiska klimatpolitik

2026-03-12

Sverige ett av 9 länder i världen med högsta möjliga kreditvärdighet

2026-03-11

Riksdagens nätverk för det iranska folket

2026-03-09

Flera viktiga besked i migrationspolitiken

2026-03-06

Nu avskaffar vi matkravet för pubar och barer

2026-03-06

Svenska statsfinanser är i världsklass

2026-03-05

Stor ukrainsk delegation besökte riksdagen

2026-03-04

Riksdagsmotioner (56-57) om miljöpolitik

2026-02-26

Riksdagsmotioner (54-55) om att avskaffa myndigheter

2026-02-23

"Klanvälde och säkerhetsbrister på Migrationsverket"

2026-02-21