Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.



Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt.

Åren 2002-2006 var jag gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010 och 2014. Jag är idag ledamot av Arbetsmarknadsutskottet. Tidigare har jag varit aktiv i Finansutskottet (2014-17), Utbildningsutskottet (2010-14), Arbetsmarknadsutskottet (2006-10) samt Socialförsäkringsutskottet (2006-10).

Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar starkt avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Du hittar allt om mig och mitt riksdagsarbete via länkarna överst på sidan. På blogg och twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat.


I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 7.924 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 31/12 2017)








Inget riksdagsbeslut om ny TV-avgift före valet

2018-01-17

Jag har ju tidigare lovat att redovisa vad som händer i den fortsatta hanteringen av förslaget om ny TV-avgift via skattsedeln. I dag hade Public Service-kommittén sammanträde, och jag fick då bekräftat att det inte kommer att tas något riksdagsbeslut i frågan före valet i september.

Just nu pågår remisstiden för utredningens avgiftsförslag, och den som har synpunkter kan lämna in remissvar fram till den 24/1. Därefter blir det sedvanlig avstämning med lagrådet, varefter en proposition enligt planerna ska överlämnas till riksdagen i maj.

Beslut i frågan kommer därmed att tas först efter höstens val, av den nyvalda riksdagen. Det gör att det finns gott om tid att analysera frågan ytterligare och inte minst att koppla den till andra frågor rörande Public Service, såsom effektivare granskning och uppföljning av opartiskhet och saklighet. Utmärkt tycker jag.


Frågan om utökad kvotering av föräldraförsäkringen är överspelad

2018-01-17

I går kom siffror som visar att svenska pappor förra året tog ut 27,9% av föräldrapenningdagarna. Mammorna tog ut resterande 72,1%. Pappornas andel ökar sakta, år från år sedan lång tid tillbaka.

Att papporna snart kommer att ta ut en tredjedel av dagarna borde göra att den tramsiga debatten om utökad kvotering kan läggas till handlingarna. Förslaget från kvoteringsivrarna är ju just att vardera föräldern ska ha en tredjedel öronmärkta och den sista tredjedelen får man fördela som man vill. Med andra ord en fördelning som ligger när dagens när man summerar helheten.

För enskilda familjer kan givetvis fördelningen variera, men för kvoteringsivrarna verkar ju totalen vara viktigast. Siffror och procentandelar är det viktiga för att visa jämställdhet. Inte att låta svenska föräldrar bestämma själva. Om då helheten närmar sig en tredjedels uttag av papporna borde även kvoteringsivrarna vara nöjda. De får sin fina statistik och vi andra kan lägga kvoteringstramset åt sidan och diskutera viktigare frågor.


Partiledardebatt

2018-01-17



I dag var det dags för vårens första partiledardebatt. Även om jag såklart är jävig så gjorde moderatledaren Ulf Kristersson återigen en mycket stark insats. Framförallt lyfter han frågorna från de enkla slagorden till lite högre intellektuell nivå och resonerar balanserat kring svåra samhällsfrågor.

Men han är också snabb i repliken och det är inte lätt ens för normalt skickliga retoriker som Jonas Sjöstedt eller Jimmie Åkesson att glänsa i debatten. Och statsminister Löfven framstår som allt tröttare och blekare i jämförelse med Kristersson.

Moderaternas fokus i debatten var tryggheten, integrationen och utanförskapet. Men det blev också en del spännande skattediskussioner där Kristersson bet ifrån ordentligt och konstaterade att Socialdemokraterna aldrig har begripit att alltför höga skatter motverkar jobb och företagande i Sverige.

Jag tror det blir en intressant valrörelse.


Ytterligare ett antal kloka moderata integrationsförslag

2018-01-16



Moderaternas partiledare Ulf Kristersson presenterade idag ett antal nya förslag för bättre integration av nyanlända. Det handlar om tydligare koppling mellan deltagande i språkstudier och rätten till ekonomisk ersättning, men också om ökade krav för permanent uppehållstillstånd och för svenskt medborgarskap.

1. Svenska för invandrare, sfi: minskad eller indragen etableringsersättning för den som inte klarar kunskapsmålen i svenska

Moderaterna vill utöka den nu gällande utbildningsplikten för nyanlända och föreslår att Sverige, likt flera andra europeiska länder, inför ett prestationskrav inom sfi-utbildningen för bibehållen ersättningsnivå under etableringen.

Varje person som påbörjar sfi ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning.

2. Krav på kunskaper i svenska för att få permanent uppehållstillstånd

I dag finns inga krav på kunskaper i svenska kopplade till möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Moderaterna vill att godkända kunskaper i svenska ska vara ett krav för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Dispens från bör finnas för den som på grund av ålder, hälsa eller funktionsnedsätrtning inte rimligen kan uppfylla kraven.

3. Krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället, samt krav på egen försörjning för att bli svensk medborgare

Vill man bli svensk medborgare och en del av vårt samhälle är det rimligt att man också lär sig grundläggande svenska. Vi föreslår att det införs ett krav på grundläggande kunskaper i svenska språket för medborgarskap. Ett sådant krav saknas i Sverige i dag. Det skiljer oss från länder som Tyskland, Norge, Danmark och Finland. Ett sådant krav är även ägnat att höja medborgarskapets status.

Utöver svenskkunskaper ska grundläggande kunskaper om det svenska samhället vara krav för medborgarskap. Detta ska kunna visas genom ett godkänt kunskapsprov.

För medborgarskap ska även krävas egen försörjning. Det innebär försörjning genom eget arbete eller näringsverksamhet. Även studiemedel, sjukpenning, sjukersättning, a-kasseersättning, pension eller motsvarande ska vara godtagbart. Likaså att man försörjs av sin make, maka eller sambo. Däremot uppfyller försörjningsstöd som regel inte kravet på egen försörjning.

Dispens från språkkrav och kunskapskrav bör finnas för den som på grund av ålder, hälsa eller funktionsnedsätrtning inte rimligen kan uppfylla kraven. Försörjningskravet ska inte gälla för den som är under 18 år.

4. Högre aktivitetskrav i försörjningsstödet

Den höga arbetslösheten bland framför allt utomeuropeiskt födda kvinnor är ett stort problem. För att underlätta för dem att ta steget in på arbetsmarknaden bör aktivitetskravet i försörjningsstödet skärpas.

För att underlätta deltagande i språkundervisning föreslår vi samtidigt en rätt till utökad förskola för barn till föräldrar som lever på försörjningsstöd.

Ta gärna del av detta utförliga PM om förslagen och bakgrunden till dessa


M-förslag för effektivare återvändande efter avvisningsbeslut

2018-01-16

Härodagen hade moderaternas mirgationspolitiske talesperson, Johan Forssell, detta debattinlägg i Svenska Dagbladet där han ger moderaternas syn på hur vi ska få färre personer som går under jorden och lever gömda efter avvisningsbeslut.

I spåren av det höga flyktingmottagandet och ett återvändande som inte fungerar skapas ett omfattande skuggsamhälle. Människor som undanhåller sig utvisningsbeslut lever ett liv vid sidan av samhällets grundläggande skyddsnät med social utsatthet, kriminalitet och illegalt arbete som följd. Idag finns uppskattningsvis uppemot 50.000 personer som lever gömda i Sverige, och alltså befinner sig här illegalt.

Bland förslagen i artikeln finns följande:

* Polisen måste genomföra fler inre kontroller i syfte att hitta dem som vistas olagligt i landet.
* Preskriptionstiden för asylärenden måste förlängas från fyra till tio år. Preskriptionstiden gör det möjligt att hålla sig gömd i fyra år och därefter göra en ny asylansökan, även om det inte föreligger nya skyddsskäl. Om tiden ökas till tio år blir det mindre lockande att hålla sig gömd i avvaktan på ny ansökan.
* För att förstärka återvändandet krävs också att vi minskar människors incitament att leva gömda i Sverige. Moderaterna anser att kommuner inte ska ha rätt att ge annat än kortvarig hjälp till den som vistas olovligen i landet.
* Sverige ingå fler återtagandeavtal med andra länder
* Migrationsverket måste inrätta fler förvarsplatser för att effektivisera återvändandet.

Jag välkomnar dessa förslag, men har några ytterligare kommentarer och förslag till ytterligare skärpningar:

För det första är jag mycket nöjd med förslaget om 10 års preskriptionstid. Moderaterna har tidigare föreslagit en fördubbling från 4 till 8 år, men jag har då invänt (bland annat på bloggen) att vi i andra sammanhang oftast har tio årig preskriptionstid, vilket rimligen även bör gälla migrationsärenden. Nu är det också partiets linje.

För det andra anser jag att kommunerna uttryckligen ska förbjudas att betala ut ersättningar till personer som lever illegalt i landet. Jag anser också att rätten till skola och annan vård än akutvård till den som lever illegalt i Sverige ska upphöra.

För det tredje anser jag att Sverige bör villkora svenskt bistånd med att länderna tecknar återtagandeavtal med Sverige. Med andra ord att vi drar in biståndet om man inte tar tillbaka sina egna avvisade eller utvisade medborgare.


Vågar inte statsminister Löfven underteckna svaret på min fråga?

2018-01-14

Den 12 december lämnade jag in en skriftlig fråga i riksdagen, ställd till statsminister Löfven. Den löd enligt följande:


I fredags kom svaret. Det normala är att den man ställer frågan till också svarar, särskilt när den är så tydligt personlig som min fråga är. Men statsministern vill uppenbarligen inte svara. I stället överlämnar han frågan till justitieministern (!) som alltså svarar i statsministerns ställe. Ytterst märklig hantering. Eftersom Justitieministern omöjligen kan veta vad som sagts vid samtliga möten i det säkerhetspolitiska rådet (om han inte själv närvarat på alla) måste man ju utgå från att svaret stämts av med statsministern innan det lämnats till mig. Det är därmed också statsministerns eget besked. Och då kunde han ju lika gärna svarat själv?

Och svaret är i sig märkligt. Trots ett 20-tal möten i säkerhetspolitiska rådet vidhåller alltså statsministern - via justitieministern - att han aldrig hört minsta antydan om säkerhetsläckan vid Transportstyrelsen:


Om svaret på min fråga mot all förmodan skulle vara sant tyder det på en enorm inkompetens hos de som närvarat vid säkerhetspolitiska rådets möten och haft kännedom om det som hänt. Inte minst försvarsminister Hultqvist, som givetvis borde skiljts från sin befattning vid riksdagens förtroendeomröstning i höstas, eftersom han uppenbarligen inte insett vad som krävs av en försvarsminister som fått vetskap om något som - enligt statsministern själv - i efterhand beskrivs som "ett ytterst allvarligt hot mot rikets säkerhet".

Känslan jag får i övrigt är att statsministern på alla sätt försöker distansera sig från skandalen vid Transportstyrelsen och att alla ministrar och tjänstemän runt honom får ta alla smällar för att skydda statsministern. Det gör mig om möjligt ännu mera misstänksam när det gäller vad som verkligen hänt i denna fråga och vad statsministern egentligen känt till. Förhoppningsvis kan KU:s granskningar kasta mer ljus över saken.


Utmärkt att Moderaterna nu öppnar för ett tak för asylmottagande

2018-01-13

I Tyskland har den förväntade regeringskoalitionen enats om att sätta ett tak för hur många asylsökande landet ska ta emot varje år. Moderaternas gruppledare Tobias Billström kommenterar i dag överenskommelsen i Sydsvenskan, och menar att även Sverige bör titta närmare på möjligheten att sätta ett tak för hur många personer som vi kan ta emot som asylsökande per år, givet våra integrationsförutsättningar.

Både Sverige och Tyskland har tagit emot ett stort antal människor under lång tid. Även före perioden 2012-2015 var invandringen till Sverige hög. Tyskland agerar nu utifrån insikten om att den omfattande invandringen under senare år påverkar möjligheten att integrera de människor som är nya i samhället.

"Integrationsproblemen som följt mottagandet är en viktig grund för Tysklands beslut. Det är något som också gäller Sverige. Om vi ska klara integrationen framöver måste migrationspolitiken vara fortsatt stram. Samhällets resurser är inte oändliga, utan vi måste vara beredda att prioritera", säger Tobias Billström.

Erfarenheten visar också att enskilda EU-länders asyllagstiftning påverkar övriga medlemsländers. Tyskland och Sverige ligger dessutom nära varandra både politiskt och geografiskt. Detta utgör ytterligare skäl för oss i Sverige att anpassa vår politik efter hur Tyskland utformar sina regler.

"Från Moderaternas sida så ser vi det som rimligt att om Tyskland går i riktning att införa ett tak, så är det en väg som Sverige också bör slå in på", säger Tobias Billström.

För egen del anser jag som bekant att Sverige borde besluta om ett totalstopp för asylmottagande under ett antal år framåt, så att vi får en chans att komma ikapp med både beslut i pågående ärenden, klara avvisningarna av dem som får nej, och underlätta integration och egenförsörjning för dem som beviljas uppehållstillstånd. Detta är den linje jag argumenterar för internt i mitt parti. Ett årligt tak för asylmottagandet vore såklart ett bra steg i rätt riktning, särskilt om taket sätts lågt. Det viktiga är att vi får en seriös diskussion om vilken nivå på mottagande Sverige klarar av, den diskussionen har egentligen aldrig förts i Sverige. Just nu anser jag att vi inte klarar av att fylla på med fler asylsökande överhuvudtaget. Men för all del, ett tak för ett enskilt år kan ju faktiskt också sättas till noll om man så vill.

Jag anser dock inte att Sverige behöver vänta på Tyskland. Vi har, räknat per invånare, tagit emot betydligt fler asylsökande än Tyskland, och vi borde ta beslut om tak eller paus i asylmottagandet alldeles oavsett vad Tyskland gör. Jag är helt övertygad om att vi kommer att hamna där, förr eller senare. Verkligheten talar för det.


Det krävs krafttag mot missbruket av samordningsnummer

2018-01-11

TV4 Nyheternas avslöjande om "ID-fabriken" i en stockholmsförort där man med hjälp av falska ägarbyten på bilar skapar nya identiteter med hjälp av "samordningsnummer" har med rätta väckt stor ilska. Med hjälp av detta samordningsnummer kan man nämligen sedan på olika sätt skapa nya identiteter, och ibland även utnyttja förmåner i socialförsäkringssystemen, få a-skattesedel hos Skattemyndigheten mm. Det är Transportstyrelsen som beställer samordningsnummer från Skatteverket när en person utan svenskt personnummer blir ägare till ett fordon. Någon större kontroll från Transportstyrelsens sida över den nye ägarens identitet, eller om denne ens finns verkar inte ske. Och Skatteverket å sin sida litar tydligen helt på att Transportstyrelsen kontrollerat uppgifterna, för någon egen kontroll gör man inte.

TV4 berättar att över 500 samordningsnummer kan kopplas till en och samma lägenhet i Stockholm. Och en person som har utvisats från Sverige står ändå som ägare till över 409 bilar och har skulder på miljonbelopp till kronofogden för fordonsskatter, trängselskatter, felparkeringsavgifter med mera. TV4 uppger att det främst är personer från det forna Sovjetunionen som förekommer i dessa sammanhang.

Transportstyrelsen kontrollerar alltså inte identiteten på en person innan man begär ut ett samordningsnummer från Skatteverket för denne. Skatteverkets samordnare mot grov ekonomisk brottslighet kritiserar Transportstyrelsen skarpt för detta. Skatteverket, som är ytterst ansvarig myndighet för samordningsnumren, menar också att samarbetet mellan alla myndigheter måste förbättras. Men Skatteverket känns i högsta grad medskyldiga. Man reagerar alltså inte ens när 500 (!) olika samordningsnummer har en och samma postadress. Borde inte Skatteverkets datorer reagera på detta och komma med ett varningsmeddelande?

Redan våren 2017 varnades för missbruk av samordningsnummer, då i samband med att gränspolisen krävde skärpta åtgärder mot "papperslösa" (alltså personer som vistas illegalt i landet efter ett utvisnings- eller avvisningsbeslut). Skatteverket skyllde då på att det rådde sekretess mellan dem och Migrationsverket. Och 2016 kom en rapport från Skatteverket där man efterlyste åtgärder mot missbruk av samordningsnummer för asylsökande. Vad jag vet har inget alls hänt från regeringens sida i denna fråga. Däremot skärpte Skatteverket på eget initiativ så sent som i höstas reglerna när det gäller direktansökan hos dem om samordningsnummer från den som saknar arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Det verkar dock inte ha haft någon betydelse i de nu aktuella fallen, eftersom begäran kom från annan myndighet.

Min känsla är att ingen helt enkelt tar ansvar. Saker får bara rulla på. Och myndigheterna samarbetar inte alls. Delvis beror det på sekretess mellan myndigheterna, men allt kan rimligen inte skyllas på detta. De enda som gläds åt det naiva Sverige är de kriminella nätverken som både kan utnyttja och sälja falska identiteter.

Jag skrev ett twitterinlägg om saken i går kväll. Redan efter mindre än ett dygn har denna tweet slagit nytt rekord. Totalt 1.727 reaktioner på 23 timmar! Många är med rätta upprörda över att kriminella nätverk så lätt kan lura skjortan av svenska myndigheter. Det är naturligtvis både pinsamt och beklämmande.



Den mest självklara åtgärden nu är väl först och främst att omedelbart stoppa tilldelningen av samordningsnummer till personer man inte vet vilka de är. Dessutom borde man snarast ta bort sekretessen mellan olika myndigheter, samt kanske bygga in något slags varningssystem i Skatteverkets datorer mot extremt utnyttjande av systemet med samordningsnummer? Något måste i vart fall göras.


"Klimatidiot" eller "klimatfascist"?

2018-01-10

Jag har först nu haft tid att närmare kommentera Borås Tidnings ledare den 12 december. Det är kanske något av det märkligaste jag läst i en tidning som ändå brukar anse sig vara borgerlig och stå för yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Ett citat:

"Normalt brukar det finnas skäl att väga in och balansera när samhällsproblem ska analyseras och åtgärdas. Men när det gäller klimathotet råder det inga tvivel. Vi vet vad vi behöver veta för att agera. Det är sättet vi skrider till verket som ska diskuteras, inte varför. I förhållande till kunskapsläget borde de som utger sig för att vara klimatskeptiker eller ”bara ställer frågor” rätteligen kallas för ”klimatförnekare” eller ”klimatidioter”. Båda fungerar."

Att uttryckligen kalla den som inte ställer upp 100% på alla ovetenskapliga domedagsteorier om klimathotet för "klimatidioter" är uppseendeväckande för den som tror på fri och öppen debatt om alla samhällsfrågor. Och när man faktiskt i ledaren uttryckligen (!) vill kväva all debatt kring klimathotet, anser att frågan är färdigdiskuterad (vilket inga seriösa forskare anser, tvärtom) och att de som ifrågasätter inte ens ska få utrymme i media (!), så anser jag att man ger uttryck för mycket obehagliga och totalitära åsikter.

Extra märkligt blir det när man kopplar detta till den mycket kloka och insiktsfulla ledaren i samma tidning så sent som den 16 november. Den dagen uppmärksammade jag faktiskt två olika ledarsidor som varnade för diktatur och "klimatfascism". Den ena av dem var alltså märkligt nog just Borås Tidnings ledarredaktion (!). Så här skrev jag då:

Borgerliga ledarsidor varnar för diktatur och "klimatfascister"

2017-11-16

Jag har upprepade gånger genom åren varnat för högljudda "klimatextremister" som använder det påstått allvarliga klimathotet som förevändning för att angripa det demokratiska systemet, eller rent av öppet förespråkar ett avskaffande av demokratin. Tal om "världsregering", globala skatter och liknande har ju exempelvis framförts från lite olika håll, även från ledande företrädare inom FN. Även ord som "behov av ny ekonomisk världsordning" har hörts i debatten.

Plötsligt uppmärksammar nu två borgerliga ledarsidor samma sak. De senaste dagarna har både Kristianstadbladet och Borås Tidning uppmärksammat detta hot mot demokratin. (Klicka på bilderna nedan för att läsa texterna.)





Borås Tidning sammanfattar anmärkningsvärda uttalanden från två tunga klimatdebattörer:

"Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt intervjuade nyligen Jørgen Randers, professor vid Handelshögskolan i Oslo, som hävdar att klimathotet gör att vi ” inte kan invänta att demokratin får ha sin gång”. Därför vill han se ” ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen” som inför ”planekonomi”. Randers förebild är Kinas kommunistparti. Hans omdöme om den jättelika diktaturstaten delas av förre kristdemokratiske EU-parlamentarikern och klimataktören Anders Wijkman. I samma artikel säger han att ” Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar”.

Kristianstadbladet nämner ytterligare ett exempel:

"Tydligare är en annan känd klimatforskare, britten James Lovelock. Redan för tio år sedan, i en intervju med The Guardian gjorde han klart att: ”It may be necessary to put democracy on hold for a while.” Ett litet uppehåll i demokratin behövs, bara ett tag så där. Det blir ju så smidigt att fatta beslut då; i den himmelska fridens namn kan det behövas en å annan eldriven stridsvagn som kör över folk som yttrar oppositionella tankar, men lite spill får man räkna med i inrättandet av den globala klimatdiktaturen.

Det finns alltid goda anledningar för dem som anser att demokratin ska ”ta en paus”. Men bakom auktoritära styren, oavsett namn, ligger alltid idén att massan, folket, inte vet sitt eget bästa. Den upplyste despoten vet bättre, enligt denna teori.

Ett annat ord för det är fascism."



Det finns många sakargument mot det som påstås i BT-ledaren den 12 december. Exempelvis påståendet att forskarna i princip är eniga om människans roll (det är de inte) eller att ”ju högre klimatexpertis bland forskarna, desto större konsensus om den mänskliga påverkan på klimatet” vilket är helt fel. Tvärtom är de främsta experterna och forskarna oftast de mest ödmjuka, medan politiker, aktivister, media och andra debattörer alltid är mest självsäkra på att de har rätt - trots att de ofta saknar den allra mest grundläggande baskunskapen om klimatforskning.

I artikeln påpekas att koldioxidhalten minsann ökat snabbt sedan förindustriell tid. Ingen betvivlar detta, jag har exempelvis själv besökt en av de främsta mätstationerna i världen, den på Zeppelintoppen på norra Svalbard och konstaterat detta faktum. Men om man inte kan vara säker på att det är koldioxiden som driver temperaturökningen på det sätt klimatmodellerna utgår ifrån så blir hela resonemanget meningslöst. Och den stora frågan är vad som drivit alla andra dramatiska klimatförändringar i jordens historia, de som skett långt innan människan hade möjlighet att påverka klimatet? Den frågan måste rimligen få ställas utan att man blir kallad "klimatidiot".

Att klimatet förändras kan ingen betvivla. Men det är såklart inte ett bevis på orsaken. Då är man offer för ett cirkelresonemang. Men även om man är övertygad om att människan orsakar alla klimatförändringar (vilket vare sig jag eller FN:s klimatpanel anser) är debatten full av ovetenskapliga domedagsteorier, överdrifter och rena felaktigheter som går långt över vad forskarna och ansvariga myndigheter säger. Snart sagt alla väderextremer, miljöproblem och politiska oroligheter skylls med automatik på "klimatförändringar". Att ifrågasätta detta är närmast en plikt för en seriös politiker. Det är väl i så fall snarare motsatsen som vore idioti.

Medan Radio Sjuhärad med bas i Borås alltså intervjuar en av de mest kunniga svenska klimatforskarna, professor em Gösta Walin från Chalmers, som ifrågasätter klimathotet, ägnar sig Borås Tidnings ledarredaktion åt att indirekt kalla samme Gösta Walin för klimatidiot. Borås Tidnings ledarredaktion anser sig ha större kunskap i klimatfrågan än en tidigare professor på Chalmers. Det är ganska fascinerande.

Borås Tidning vill i den aktuella ledaren kväva all debatt kring klimathotet, anser att frågan är färdigdiskuterad och att de som ifrågasätter inte ens ska få utrymme i media. Den som är av annan åsikt är en "klimatidiot". Gränsen mellan denna typ av uttalanden och "klimatfascism" är hårfin.


Alliansens reformer har haft ännu större effekt än man tidigare trott

2018-01-09

Det kommer allt fler rapporter om att Alliansens reformer haft ännu större positiv effekt än man tidigare trott.

IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering) berättar exempelvis att fler äldre jobbar längre tack vare det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre. Även åtstramningen i sjukersättningen har spelat roll eftersom det har lett till att färre förtidspensionerats.

Almega berättar på sin hemsida att 30.000 jobb skapats av RUT-avdraget. 23.000 av dessa jobb har gått till människor som tidigare varit arbetslösa.

Och Riksbanken berättade i en rapport i december att effekterna av Alliansens ekonomiskpolitiska reformer troligen underskattats. Inte minst gäller detta effekten på det höga arbetskraftsdeltagandet/sysselsättningsgraden som regeringen gärna framhåller.

Slutsatsen blir att det höga arbetskraftsdeltagandet och den goda sysselsättningsutvecklingen knappast hade varit så glädjande utan Alliansens viktiga reformer. Även sjuktalen hade sannolikt varit högre. Dagens regering har verkligen inte gjort mycket för att förbättra läget på arbetsmarknaden, man solar sig i glansen av en högkonjunktur och drar nytta av Alliansens reformer. Trots detta har vi en oroväckande hög arbetslöshet för att vara mitt i en högkonjunktur. Det är farligt den dag konjunkturen vänder nedåt. Mycket beror på att arbetslösheten bland utrikesfödda har ökat kraftigt, och därför behövs nu ytterligare reformer. Men regeringen sitter passiv.


Historiska data om skogsbränder i USA

2018-01-08

Under december kom ett antal larmrapporter om rekordmånga skogsbränder i USA, och detta kopplades av flera klimatdebattörer som ett bevis på allvarliga klimatförändringar. Även flera av de stora medierna gav samma budskap. Jag fick flera mail om att detta inte stämmer, och gjorde under helgerna en liten koll på tillgängliga data och statistik.

Det visar sig att den amerikanska skogsvårdsmyndigheten har utförliga data ända sedan 1916 om hur stora arealer i USA som årligen drabbats av bränder. Det intressanta är att dagens klimatdebattörer oftast börjar sina dramatiska grafer på 1960-talet eller 1970-talet. Och man kan ju förstå varför man valde just detta år om man vill visa en dramatisk utveckling. För så här ser siffrorna ut, visade på två olika sätt. Den första figuren illustrerar siffror från USDA Forest Service, Forest Health Protection:



Nedanstående figur med staplar är baserad på statistik från National Interagency Fire Center. Man har statistik sedan 1926. Staplarna nedan och diagrammet ovan stämmer mycket väl med varandra. Statistik från två olika myndighetskällor i USA motsäger påståendet att antalet skogsbränder i USA ökat dramatiskt.




Regeringens bensinskattechock slår hårt mot viktiga transporter

2018-01-07

Jag har haft en diskussion på Twitter om hur stor "bensinskattehöjningen" egentligen är under dagens regering, jämfört med under Alliansens tid.

"Bensinskatt" är ett lite slarvigt samlingsnamn för punktskatterna (energiskatt och koldioxidskatt på) bränslen. Ovanpå detta läggs 25% moms. Man betalar alltså moms på skatten, vilket ju egentligen är totalt orimligt.

Under Alliansen höjdes punktskatterna, inklusive moms, med 79 öre per liter om jag räknat rätt. Alltså knappt tio öre per år under de åtta åren. Samtidigt genomfördes stora skattesänkningar för löntagare och pensionärer. Så kallad grön skatteväxling. Alla löntagare och pensionärer kompenserades med råge för de små höjningarna av bensinskatten.

Under dagens regering har punktskatterna, inklusive moms, höjts med ca 1.40 per liter för bensin och diesel. På fyra år. Det är alltså nästan fyra gånger mer per år än under Alliansen. Detta trots att blivande finansministern Magdalena Andersson före valet 2010 uttryckligen lovade att inte höja bensinskatten om Socialdemokraterna skulle vinna valet. Man har inte heller sänkt skatten för löntagarna, så det handlar inte om någon skatteväxling utan enbart om en skattehöjning.

Utöver detta har man infört en automatisk indexering som innebär kraftigt höjda punktskatter på bensin och diesel kommande år. Höjningar som kommer att ske automatiskt utan att det ens behövs några riksdagsbeslut. Moderaterna vill avveckla denna indexering om vi vinner valet till hösten.

Under rödgrön regering staplas pålagorna på varandra när det gäller transporter. Höjd bensinskatt, höjda fordonsskatter, kilometerskatt för tung trafik, flygskatt, miljözoner i storstäderna och höjda trängselskatter. Man verkar helt ha glömt att det finns en anledning att vi transporterar människor och varor i vårt stora glesbefolkade land. Regeringens politik slår direkt mot arbetsresor, tjänsteresor och varutransporter, och extra hårt slår det mot oss som bor på landsbygden.


Yttrandefriheten är alltid hotad

2018-01-05

Just nu är det väldigt trendigt att tala om "fake news" och börja hota med åtgärder mot det man menar är falska nyheter. Facebook är en av de aktörer som börjat stänga av personer som utrycker kritiska åsikter eller sprider nyheter som av andra betecknas som falska. Helt orimligt enligt min åsikt. Vem är facebook att bedöma vad som är sant eller falskt?

Det senaste utspelet i raden kom i veckan från Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron. I sitt nyårstal meddelade han att det inom kort kan komma förslag på ny lagstiftning mot så kallade ”Fake news”. I synnerhet vill Macron komma åt falska nyheter som sprids i valrörelser och "stärka förtroendet för etablerade medier".

"När förtroendet för pressen rubbas, så är den liberala demokratin måltavla och då är det statens ansvar att agera. Därför ska vi aktivera den juridiska apparaten för att skydda demokratin från falska nyheter", sa den franske presidenten.

Men detta utspel sällar sig Macron till Putin, Lukatjenko, Erdogan, och de politiska ledningarna i Kina, Nordkorea, Venezuela med flera. Alla har en sak gemensam - den som uttrycker åsikter eller beskriver verkligheten på ett sätt som misshagar regimen ska bestraffas. Det är fullständigt hål i huvudet att detta kommer från en fransk president.

Förutom den principiella frågan om yttrandefrihet och åsiktsfrihet måste man ställa sig frågan om VEM som ska avgöra vad som är falska respektive äkta nyheter? Vi har sett alla lögner som basunerats ut från politiker och traditionella medier genom åren om den "lönsamma invandringen" och sett hur man rullat kritiker mot dessa påståenden i tjära och fjädrar. Samma sak är det med klimatdebatten, vi som tar oss friheten att ha de kritiska glasögonen på oss när alla domedagsprofeter uttalar sig ifrågasätts som mindre vetande av såväl politiker och media. I ett medielandskap med censur skulle ingen debatt alls förekomma i klimatfrågan, vilket passar som hand i handske för dem som anser att "demokratin måste ta en paus tills vi löst klimathotet" (se tidigare blogginlägg den 16/11).

Man får faktiskt påstå att jorden är platt eller att UFOn hotar vår existens. Man får starta konstiga religioner eller partier och marknadsföra dem. Man får förvränga fakta som man önskar. Det viktiga är att människor lär sig att allt inte är sant som man läser eller hör. Inte i vanliga etablerade medier heller för övrigt. Gränsen i Sverige går vid förtal eller hets mot folkgrupp och liknande - då gör man sig skyldig till ett brott. I övrigt bemöts falska påståenden bäst genom att man har starkare motargument. Det är så man övertygar i en demokrati.

Jag uppmärksammades på denna ledarei Göteborgs-Posten nyligen om att det även förekommer liknande diskussioner i Sverige, dock inte på politisk nivå, men väl på myndighetsnivå. Bland annat ska tydligen den statliga myndigheten Vinnova tillsammans med ledande medieföretag, däribland SVT, Bonnier och Schibsted, ta fram olika digitala faktagranskningsverktyg för att motverka ”falska nyheter” och ”filterbubblor”. Hur man ska kunna skapa en teknik som objektivt bedömer vad som är sant eller falskt låter närmast som science fiction, och ytterst obehagligt. Det finns all anledning att hålla ögonen på detta, och det är ytterst tveksamt att en statlig myndighet och Public Service lägger pengar på detta. (Vad gäller Public Service borde man rimligen först sopa framför egen dörr och städa bort sina egna skruvade och vinklade nyheter och påståenden).

Jag tror trots allt inte att frågan om begränsning av yttrandefriheten och statlig kontroll av vad om är rätt eller fel nyheter kommer att bli aktuellt i Sverige (även om det säkert är en önskan hos många på vänsterkanten). Vår yttrandefrihet är grundlagsskyddad. Men skulle frågan uppkomma kan jag i vart fall garantera att jag aldrig under några omständigheter skulle stödja ett sådant lagförslag. Och jag utgår från att alla övriga Moderater också skulle rösta nej.

Yttrandefriheten är alltid värd att försvara. När den väl är inskränkt får vi den inte tillbaka.


Har regeringen handlingskraft nog för att rädda Göteborgs Hamn?

2018-01-03

I dag kom detta uppseendeväckande uttalande till SVT Nyheter från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S):



Att en socialdemokrat vill inskränka strejkrätten genom lagstiftning trodde man ju inte att man skulle få höra. Men när det gäller missbruket av konflikträtten i Göteborgs Hamn så är det faktiskt exakt vad som behövs. Det är också något moderaterna länge drivit i riksdagen. Att en konflikt mellan två fackliga organisationer om vem som ska få teckna kollektivavtal allvarligt skadar en arbetsgivare är helt oskäligt och orimligt. Självklart är det välkommet att ministern nu i vart fall säger det hon gör.

Anledningen till att arbetsmarknadsministern driver frågan lär väl möjligen främst vara att LO-förbundet Transport är Hamnarbetarförbundets konkurrent i Göteborgs Hamn, och de som innehar dagens kollektivavtal. Förhoppningsvis bryr hon sig också om verksamheten Göteborgs Hamn.

Tyvärr litar jag inte på att en s-regering har den kraft som krävs för att på allvar ta tag i problemet. Just nu är frågan begravd i en utredning. I bästa fall kan man tolka det som ministern säger idag som att hon faktiskt banar väg för en lagändring på riktigt, där man skriver in något slags krav på proportionalitet för strejkrätten. I sämsta fall betyder det hon säger ingenting. Den utredning som pågår ska alltså inte vara klar förrän i maj nästa år och som framgår av SVT:s artikel kommer sedan lagstiftning ta lång tid och inte bli klar förrän nästa mandatperiod.

Från moderat sida vill vi se snabb lagstiftning, före höstens val, inte minst för att rädda kvar verksamheten i Nordens största och Sveriges viktigaste containerhamn. Vi kommer att fortsätta pressa regeringen om detta.


Dagens Citat i Borås Tidning

2018-01-02

I dag står jag för dagens citat på debattsidan i Borås Tidning. Det kommer från mitt blogginlägg den 26/12 där jag kritiserar att regeringen vill dra ned på de nationella proven i gymnasiet. Det är nu andra gången BT uppmärksammar detta blogginlägg med ett citat i tidningen.




Inga riktiga klappar under den rödgröna granen

2018-01-01

Jag startar det nya året med en debattartikel i Borås Tidning idag. Den rödgröna tomten har svikit.



(För större text, klicka på bilden!)


Gott Nytt År!

2017-12-31



Vilket år 2017 har varit! Politiskt har det varit ett oerhört turbulent år, inte minst för oss moderater. I början av året hade vi fokus på en ordentlig översyn av politiken, under ledning av vår dåvarande partiledare Anna Kinberg Batra, där vi bygger vidare på det som varit framgångsrikt och förändrar annat i takt med att verkligheten förändras. Beslut togs på vår partistämma i höstas. Vår nye partiledare Ulf Kristersson har fått en bra start och är en god kommunikatör av den nya politiken. Opinionsstödet pekar uppåt och våra prioriterade frågor är nu också desamma som de väljarna tycker är viktigast. Allt detta tillsammans gör att hela partiet känner tillförsikt inför valåret 2018.

Själv fick jag i höstas det stora förtroendet att för fjärde gången (!) stå på valbar plats på riksdagsvalsedeln, vilket inte särskilt många politiker får uppleva. Jag är både stolt och rörd över förtroendet.

Jag har dessutom under året upplevt en fantastisk utveckling när det gäller uppmärksamheten av det jag publicerar på sociala medier. Jag är numera en av de mer följda, lästa och kommenterade moderaterna i landet på sociala medier, framförallt på Twitter, och antalet besökare på min blogg och hemsida växer hela tiden.

Min blogg och mitt twitterkonto citeras flitigt även av traditionella medier, både tidningar, radio och TV. Det är stundtals mycket tuffa tag, där vissa motståndare medvetet vantolkar det man skriver, men det ger också ett fantastiskt utrymme att nå ut med sina åsikter. Det är bara att ta för sig av de möjligheter som bjuds. Nästa år väntar nya överraskningar för dem som följer mig i sociala medier och vill lyssna på vad jag har att säga. Jag kommer att fortsätta vara en obekväm och orädd röst i svensk politik.


Nu tar vi skuttet över till 2018. Jag önskar alla vänner och bekanta, partivänner och politiska motståndare ett riktigt Gott Nytt År!


(Bilder nedladdade från gratissajten Pixabay)

Borås Tidning tipsar om mitt blogginlägg om "flumskolan"

2017-12-30

Borås Tidning tipsade igår om mitt blogginlägg den 26/12 om att regeringen tyvärr tar ett steg tillbaka mot "flumskolan" i och med sitt förslag om att minska mängden nationella prov på gymnasiets högskoleförberedande program.



I dagens BT ägnas även ledaren åt detta, och man instämmer i min kritik mot regeringen. Man påpekar också en intressant sak - att regeringen och riksdagen så sent som i höstas var överens om att de nationella proven måste väga tyngre för betygssättningen för att garantera rättvisa betyg över landet och olika skolor. "Jag vill att man ska lagstifta om att man särskilt ska beakta resultatet på nationella prov när man sätter betyg" sa gymnasieminister Anna Ekström (S) i höstas, och den 15 november i år tog riksdagen beslut om just detta. Nu gör man plötsligt helt om och vill minska mängden nationella prov. Det skapar ingen trovärdighet.

Vattenfall har förlorat mycket mer på kol o kärnkraft än på Nuon

2017-12-28

Jag har ju tidigare återkommande varje år jämfört Vattenfalls förluster på den olyckliga Nuon-affären under Alliansens regeringstid med förlusterna på andra investeringar som gjorts under tidigare s-regeringar. Vid min senaste jämförelse i augusti 2015 (efter 2015 års bokslut för Vattenfallkoncernen) kunde jag konstatera att Vattenfalls affärer under tidigare s-regeringar fram tills dess medfört betydligt större förluster och nedskrivningar än de affärer som gjorts under Alliansregeringen. Vattenfalls äventyrliga europeiska affärer påbörjades långt före Alliansens makttillträde.

Jag har tidigare gått igenom samtliga Vattenfalls årsbokslut för åren 2007 fram till 2015. Sedan 2008 har bolaget varje år tvingats skriva ned värdet på olika innehav eller täcka förluster i den europeiska verksamheten. De mest förlusttyngda investeringarna utöver Nuon är köpen av tysk kolkraft och kärnkraft. Dessa köp skedde under tidigare socialdemokratiska regeringar. Min granskning 2015 visade att Vattenfalls affärer under Alliansregeringen sammanlagt medfört nedskrivningar på ca 34 miljarder kronor tom 2014 års bokslut. Samtidigt hade Vattenfalls förvärv under tidigare Socialdemokratiska regeringar medfört nedskrivningar och förlusttäckningar på nästan dubbelt så mycket, eller 71,7 miljarder.

Jag har nu uppdaterat min lista med nedskrivningarna i 2016 års bokslut:

År och total nedskrivning:
2016, Tysk kärnkraft och kolkraft, 27,6 mdr (köp under s-regering)
avgår: Återförd nedskrivning från tidigare år avseende Tyskland -0,9 mdr (köp under s-regering)
Nordisk verksamhet (köp under s-regering) 0,5 mdr
Nedskrivningar i Nuon 2,6 mdr (köp under Alliansregering)
2015, Brunkolsverksamhet i Tyskland 15,2 mdr (köp under s-regering)
Kraftverket i Moorburg i Tyskland 4,0 miljarder (köp under s-regering)
Nedskrivning av värdet på Ringhals 1 och 2 med 17 miljarder (investering under tidigare s-regering, och nedskrivning till följd av bla nya beslut av dagens s-regering)
2014, Tysk kärnkraft 5 mdr (köp under s-regering)
2013, Nuon 11 mdr (köp under alliansstyre), Stenkolkraftverk Tyskland 3,0 mdr (köp under s-regering), Kraftvärmeverk Danmark/Norden 3,0 mdr (i huvudsak köp under s-regering), Övriga tillgångar i Tyskland 0,15 mdr (köp under s-regering), samt nedskrivning goodwill och tradingtillgångar Nederländerna 7,6 mdr (hänförligt till köp under alliansstyre)
2012, Nuon 8,6 mdr (köp under alliansstyre)
2011, Tysk kärnkraft 9,3 mdr (köpt under s-styre)
2010, Nuon 5,4 mdr (köp under alliansstyre) och Tyskt nätbolag 5,1 mdr (köp under s-styre)
2009 Danskt värmekraftföretag 4,1 mdr (köp under s-styre), Nuon 1,1 mdr (köp under alliansstyre), samt negativ resultateffekt stillestånd tysk kärnkraft 5,5 mdr (köp under s-styre)
2008 Diverse mindre nedskrivningar, totalt 0,4 mdr (hänförligt till köp under s-styre)
2007 Inga nedskrivningar

Källa: Vattenfalls årsredovisningar och finansiella information för respektive år. Finns att ta del av på Vattenfalls hemsida

Observera:
* Reservation för att ytterligare mindre förlusttäckningar och nedskrivningar gjorts som jag inte hittat eller som kvittats mot uppskrivningar av andra tillgångar, det är en ganska komplicerad materia att utreda.
* Jag kan också ha missat någon mindre nedskrivningspost som återförts senare år, men det handlar i så fall om små fel på marginalen.
* Vissa nedskrivningsposter är ibland något oklara eller otydliga när det gäller exakt vad som avses, men det är inget som påverkar helheten. De stora posterna är oftast klara och tydliga och i allt väsentligt lär mina siffror stämma.
* Samtliga siffror avser nettokostnaden efter skatteeffekter enligt bolagets egen redovisning, för att få en så rättvisande bild som möjligt av den faktiska förlusten för bolaget. Brutto har nedskrivningarna varit större.


Åren före 2007 gjorde Vattenfall vad jag kunnat få fram inga eller mycket små nedskrivningar. De stora har kommit 2008 och framåt. Totalt sedan 2007 har Vattenfall gjort nedskrivningar och förluster, netto efter skatteeffekter, på 135,2 miljarder. Därav investeringar under Alliansstyre nedskrivna med 36,3 mdr och investeringar under s-styre nedskrivna med 98,9 mdr.

Vattenfalls affärer under tidigare s-regeringar har alltså medfört nära tre gånger så stora förluster och nedskrivningar än de affärer som gjorts under Alliansregeringen. Även om man räknar bort nedskrivningen i Riknghals 1 och 2 och endast räknar med utländska tillgångar är förlusterna till följd av investeringar under tidigare s-regeringar mer än dubbelt så stora som förlusterna i Nuon.

Det är viktigt att observera att av konstitutionsutskottets tidigare granskningar framkommer att affärerna under såväl tidigare s-regeringar som under Alliansens regeringstid i allt väsentligt beslutades och genomfördes av Vattenfalls bolagsledning. Politikerna, även under den Socialdemokratiska regeringstiden, hade mycket begränsad insyn och påverkan på de direkta affärsbesluten. Politikerna - säväl under s-regeringar som under Alliansen - har dock aktivt uppmuntrat Vattenfalls europeiska expansion. Och Vattenfalls bolagsledningar har minst sagt gett sig ut på vådliga äventyr i denna europeiska expansionsiver.

Köpet av Nuon, liksom köpen av tysk kolkraft och kärnkraft har så här långt varit en extremt dålig affär för Vattenfall. Men allt företagande medför affärsrisker. Om man inte tål sådana ska man inte ägna sig åt att göra företagsaffärer med skattebetalarnas pengar. Många av de debattörer och politiker som riktar hårdast kritik mot nedskrivningarna i Vattenfall är samma personer som allra hårdast avvisar att staten ska minska sitt ägande i kommersiella företag utan snarare vill öka detta. Förhoppningsvis kan debatten kring Vattenfalls enorma förluster och nedskrivningar föra något positivt med sig, och det är att få en ökad politisk debatt om i vilken mån staten ska ägna sig åt riskfyllt företagande med skattebetalarnas pengar. Det finns god anledning till försiktighet med sådana affärer i framtiden.


Min överlägset mest uppmärksammade och gillade tweet

2017-12-28

Jag har aldrig fått så starkt gensvar på en tweet som denna. Över 2.500 reaktioner.




#Metoo är en murbräcka i tyshetskulturen

2017-12-28

Dagen före julafton hade jag denna debattartikel i Borås Tidnings nätupplaga. Det känns viktigt att ge moderaternas syn på #Metoo och att berätta vad vi vill göra för att förändra situationen.


Metoo är en murbräcka i tyshetskulturen

Land för land, bransch för bransch, har vittnesmålen under hashtagen Metoo berört och lämnat oss förfärade. Metoo är en murbräcka i tystnadkulturen rörande trakasserier och sexuellt våld och det är dags för förändring. Vi har alla ett ansvar för att de här vittnesmålen inte varit förgäves.

Övergrepp och kränkningar mot kvinnor, såväl som sexistiska attityder, är ett problem som kräver många olika åtgärder på flera områden. Det finns inte ett enkelt svar.

Kvinnors utsatthet för sexualbrott har ökat kraftigt under de senaste åren och samtidigt läggs utredningarna på hög hos polisen. Att ett av världens mest jämställda länder, med ett av världens högsta skattetryck, inte kan hantera detta är ofattbart och det duger inte.

Moderaterna har lagt fram ett brett åtgärdsprogram med förslag på skärpt lagstiftning och förbättringar av rättsväsendets hantering av sexualbrott. Bland annat föreslår vi en skärpning av straffen för våldtäkt, att skadestånden för de som utsätts för sexualbrott ska höjas samt att det i varje polisregion ska inrättas särskilda grupper som är specialiserade på sexualbrott.

Vi behöver också se till att förbättringar sker på våra arbetsplatser. Alla arbetsgivare måste klargöra att kränkningar inte är tillåtna och upprätta rutiner för att hantera dessa. Moderaterna vill också utvärdera om de skärpningar som genomfördes av diskrimineringslagen under alliansregeringen har haft effekt.

Men enbart poliska beslut kommer inte att lösa problemen. Vi kan alla bidra till att nästa generation står bättre rustad genom att tidigt prata om den självklara utgångspunkten att varje individ bestämmer själv över sin egen kropp och därtill sin egen sexualitet. Skolan är också en viktig plattform för att sprida sunda värderingar. Moderaterna vill stärka rektorers mandat till att tvångsförflytta förövare och stärka lärarens rätt att ingripa.

I ett av världens mest jämställda länder ska ingen behöva utsättas för sexuella trakasserier eller våld. Och det är tydligt att vi gemensamt måste ta krafttag och prata mer om jämställdhet och respekt mellan människor. I skolan, på arbetsplatsen, i samhället.

Jessica Polfjärd (M)
Arbetsmarknads- och jämställdhetspolitisk talesperson

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot Arbetsmarknadsutskottet

Cecilie Tenfjord- Toftby (M)
Riksdagsledamot Civilutskottet



Stolleri att slopa nationella prov "för att inte stressa eleverna"

2017-12-26

Alliansen gjorde ett stort antal viktiga skolreformer under våra regeringsår, och de flesta större reformerna trädde ikraft 2010-2011. Effekten dröjer av naturliga skäl, dagens elever går oftast 12 år i skolan, men efterhand syns en del ljuspunkter. Exempelvis var fler elever behöriga till gymnasiet i år än tidigare.

En sak vi gjorde för att tydligare kunna följa upp kvalitetsskillnader mellan skolorna och skapa rättvisare underlag för betyg var att utöka de nationella proven. Dessa har i lägre åldrar också en funktion för att fånga upp elever som har särskilda behov eller luckor i vissa ämnen. Nationella prov är helt enkelt ett sätt att kontrollera att alla elever i landet, oavsett skola, får den kunskap de ska ha.

Nu meddelar regeringen att man minskar de nationella proven, främst i gymnasiet. Huvudskälet sägs vara att "man vill minska stressen hos eleverna". Men också att avlasta lärarna arbete.

När lärare klagar över att för mycket tid läggs på att förbereda sig för de nationella proven säger det ju närmast att eleverna annars inte får de kunskaper de borde ha? Det är verkligen inget skäl att minska eller avskaffa de nationella proven, snarare tvärtom. De nationella proven ska testa kunskaper i det som läroplanen föreskriver, och detta ska ju lärarna lära ut oavsett. Däremot vill moderaterna digitalisera alla nationella prov där det är möjligt, och sedan rätta dem centralt. På det viset blir det inget merarbete för lärarna, och rättningen blir säker och objektiv.

När eleverna på de högskoleförberedande programmen i gymnasiet klagar över att de "blir stressade" av nationella prov blir man allvarligt bekymrad. Om dessa prov stressar, hur i allsindar ska man då klara av en högskoleutbildning? Och hur ska man klara ett krävande arbetsliv? Att curla sönder våra barn både hemma och i skolan kommer aldrig att lyfta dem.

Det är sorgligt att säga, men regeringen tar nu ett steg tillbaka mot den gamla flumskolan. Jag kommenterade saken på Twitter ikväll enligt nedan. Gensvaret är starkt och tydligt - inte en enda röst har försvarat regeringens beslut!




(Uppdaterad 28/12)


Svensk migrationspolitik i ett nötskal

2017-12-26

Dagen före julafton uppmärksammade jag detta obegripliga beslut från Migrationsverket med ett twitterinlägg, som nu fått väldigt stor spridning:


Detta är bara ett av ett stort antal liknande fall runt om i landet, bland annat har vi ju haft ett mycket omskrivet fall i Svenljunga i min egen valkrets. Min egen fundering är VEM på Migrationsverket som sitter och jagar hårt arbetande människor för att de fått en hundring eller två för lite i lön några månader för ett antal år sedan? Vad är meningen? Har man inte viktigare saker att lägga tid på, exempelvis att utreda alla asylärenden?

Politikerna har tröttnat på denna orimliga tillämpning av lagen. Moderaterna och Alliansen har i riksdagen tvingat regeringen att dels lägga fram ett förslag till förändring som trädde ikraft redan den 1 december, och ytterligare ett som ska träda ikraft den 1 juli 2018. Moderaterna ville ha en snabbare förändring, men det fick inte stöd i riksdagen - S, V, MP och SD . Läs mer i detta blogginlägg från den 15 november:

Riksdagen vill lindra regler för utvisning av arbetskraftsinvandrare

2017-11-15

Vi har de senaste åren sett flera exempel på hur kompetenta och kvalificerade arbetskraftsinvandrare utvisats på grund av små försummelser från arbetsgivarens sida. Ofta så små detaljer att ingen ens varit medveten om dem. Att utvisa kompetent arbetskraft för sådana bagateller är oskäligt.

Regeringen har nu äntligen föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa idag ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.

Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.

Alliansen ville att denna ändring skulle träda i kraft tidigare, vi ser ingen anledning till att regeringen ska behöva över ett halvår på sig att göra denna lilla lagkorrigering. Tyvärr blev vi nedröstade av S, V MP och SD.

Tyvärr lär vi alltså få leva med fler ärenden av denna typ på grund av att S-SD-V-MP bromsat en ändring av lagen. Samtidigt vill alltså S-V-MP ha en ny lag som kan ge vuxna män utan asylskäl rätt att stanna...

Citerad i Borås Tidning

2017-12-25

I går på självaste julafton blev jag återigen citerad i Borås Tidning, i en för mig mycket viktig fråga. Kvotering nej tack!



God jul!

2017-12-24

I år blir det en julhälsning i form av ett litet videobudskap, inspelat i arbetsmarknadsutskottets utskottssal. (Klicka på bilden för att spela upp hälsningen).



Det har varit ett omtumlande politiskt år för moderaterna, men nu är vi på rätt väg. Under Anna Kinberg Batras ledning gjordes en mycket grundlig översyn av politiken, inte minst migrationspolitiken, integrationspolitiken och försvarspolitiken, och många kloka beslut togs på vår partistämma i höstas. Ulf Kristersson har fått en mycket bra starkt som partiledare och blir nu en stark medial kraft för att få ut vår nya politik.


Jag vill önska alla mina allt fler bloggbesökare, följare på Twitter, Instagram och Facebook, liksom vänner, partikolleger och politiska motståndare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Jag ser fram mot valåret 2018!

Missvisande från SVT Nyheter om rekordhög "asylinvandring" i år

2017-12-23

I dag finns en oväntat dramatisk nyhetsrubrik från SVT Nyheter:



Även i artikeln rapporterar man om "rekordhög asylinvandring" i år. Det är ett rent felaktigt påstående. SVT visar med denna slarviga "nyhet" att man uppenbarligen inte vet skillnaden mellan ansökan om asyl och besked om uppehållstillstånd. Två helt olika saker, som oftast sker olika år beroende på att det tar tid att pröva en asylansökan. Att drygt 50.000 personer beviljats uppehållstillstånd i år innebär inte att alla dessa personer sökt asyl i år. Tvärtom har sannolikt flertalet av dem sökt asyl de senaste två åren, eftersom handläggningstiderna är långa.

I artikeln ifrågasätts också att de skärpta asylreglerna som bygger på överenskommelsen mellan Alliansen och regeringen i slutet av oktober 2015 skulle ha gett några resultat än. Även detta ett extremt okunnigt påstående. Verkligheten ser ut så här (siffror från migrationsverket). Antalet asylsökande har minskat dramatiskt efter överenskommelsen:



Av nedanstående graf från artikeln hos SVT framgår hur många som beviljats uppehållstillstånd de senaste åren, dels som asylsökande, dels som anhöriga som kommit senare. Siffrorna verkar korrekta. Migrationsöverenskommelsen 23 oktober 2015 mellan regeringen och Alliansen innebar att reglerna för anhöriginvandring skärptes ordentligt och att ett generellt försörjningskrav infördes. Men för dem som redan sökt asyl enligt de gamla reglerna gäller inget försörjningskrav för anhöriginvandring. De kommer att kunna ta hit sina anhöriga oavsett, och det är detta vi nu ser i statistiken. Effekten av de nya reglerna kommer i denna del att dröja, eftersom anhöriginvandring ofta följer ganska lång tid efter att människor beviljats asyl.



Men med detta sagt - läget är ytterst allvarligt. Alla samhällssektorer drabbas hårt av det omfattande asylmottagandet och anhöriginvandringen de senaste åren. Migrationsöverenskommelsen oktober 2015 var viktig och nödvändig och utan den hade läget varit rent katastrofalt idag. Men personligen står jag fast vid min åsikt att Sverige borde säga stopp för allt asylmottagande och all anhöriginvandring (om inte försörjningskrav uppfyllts) under några år och låta andra länder ta ansvaret för en tid. Även om detta kan strida mot internationella konventioner och EU-regler anser jag att vi helt enkelt inte har något val. Dagens problem är så extremt stora att vi inte hela tiden kan fylla på med fler nyanlända och anhöriga till tidigare asylsökande. Jag poängterar att detta är min egen åsikt, och inte moderaternas. Men jag jobbar såklart för att det ska bli det.

Det totala sammanbrottet för regeringens migrationspolitik

2017-12-21

I går kväll gjordes ett riktigt bra journalistiskt arbete av Cecilia Gralde på Aktuellt i SVT. I en intervju med statsminister Löfvén fullständigt pulvriserade hon all eventuell återstående trovärdighet för regeringens migrationspolitik, där de som ljugit om sin ålder kommer att kunna få stanna trots att de saknar asylskäl. Kort sammanfattning av det Löfven sa: "Vi har lagt om migrationspolitiken och det ligger fast. Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Eller ett ja. Eller ett kanske. För vi gör ett undantag för vissa."

Hela inslaget finns på SVT:s hemsida. Min twitterkollega @Daccraft har klippt ut de bästa bitarna och samlat i denna korta video (klicka på bilden). Inget av vikt är bortklippt, endast meningslöst prat, och det som sägs är det som visas i originalfilmen (som dock är 15 minuter lång):



I dag kommer så detta uttalande från vår finansminister (citat från Dagens Industri som även publicerats i Dagens Nyheter och Expressen):



Detta uttalande kommer alltså dagen efter att statsministern försvarat att personer som saknar asylskäl ÄNDÅ ska få stanna, till och med om de ljugit om sin ålder. Ett tydligare bevis på regeringens totala sammanbrott i migrationspolitiken får man nog leta efter.

SVT hade även ett längre citat på TextTV som jag kommenterade på Twitter:




Gårdagens interpellationsdebatt med migrationsministern

2017-12-20



I går kväll hade jag dagens sista interpellationsdebatt, med migrationsminister Heléne Fritzon (S). Det blev lite en fortsättning på vår debatt den 5 december i samma ämne, nämligen Migrationsverkets stora eftersläpning av utbetalningar till kommunerna för mottagandet av nyanlända.

Den glädjande summeringen av gårdagens debatt var väl i princip att ministern och regeringen nu går på den linje jag föreslog för ett drygt år sedan i debatt med dåvarande migrationsministern Morgan Johansson. Nämligen att efterhand gå över till med schablonmässiga utbetalningar och göra dem mer enligt en "a conto-modell" det vill säga betala ut preliminära schablonmässiga ersättningar och sedan detaljjustera i efterhand. När jag föreslog detta i december 2016 förklarade Morgan Johansson att det vore en helt orimlig lösning som riskerade att medföra för höga kostnader. Jag begrep aldrig det resonemanget då och tydligen var det inte heller något hinder att införa ett nytt ersättningssystem. Ministern gav mig faktiskt rent av ett erkännande (i slutet av sitt andra inlägg) för att jag föreslagit detta tidigare. Det händer inte ofta att man får det från en minister, så vem vet, kanske gjorde min debatt för ett år sedan faktiskt lite nytta?

En annan fråga i debatten var rättstvisterna mellan enskilda kommuner och Migrationsverket angående vilka typer av kostnader som ska ersättas. Jag påpekade att ett så otydligt regelverk, som enligt migrationsministern hanteras av 203 tjänstemän (!) på Migrationsverket är orimligt. Man borde förtydliga regelverken och vara tydligare på förhand med vilka kostnader kommunerna kan få ersättning för.

Jag tänker fortsätta följa frågan och bevaka hur Migrationsverket uppfyller sitt löfte att snabbt minska ned storleken på sina obetalda ersättningar till kommunerna.

Stoppa förslaget om ökad könskvotering av föräldraförsäkringen!

2017-12-19

I går kom ett väntat "beställningsuppdrag" från regeringen, nämligen en utredning som föreslår ökad könskvotering av föräldraförsäkringen där antalet tvingande månader för pappan och mamman ökar till fem från dagens tre.

Förslaget är ett hån mot alla dem som tror att svenska föräldrar är fullt kapabla att ta egna beslut om hur man vill forma sin vardag och vad som är bäst för familjen och barnen. Redan idag är föräldraförsäkringen hälftendelad, men med en rätt att överlåta dagar (utöver dagens tre "pappamånader"). Att ta bort denna rätt vore ett allvarligt ingrepp i föräldrarnas frihet att själva forma sina egna liv.

Förslaget motiveras med att det skulle lyfta kvinnornas löner. Det är ett märkligt resonemang. En bättre lösning vore i så fall att höja lönerna inom exempelvis äldreomsorgen och övriga vårdsektorn där många kvinnor arbetar. Detta behövs även för att klara framtidens rekrytering.

För egen del deklarerade jag redan i går när jag hörde om förslaget att jag aldrig kommer att rösta för könskvotering så länge jag sitter i Sveriges riksdag. Det är ett uttryckligt löfte. Helst skulle jag vilja ta bort dagens tre "pappamånader med". Jag och moderaterna röstade emot den tredje pappamånaden, som dock infördes häromåret tack vare att regeringen fick stöd av Liberalerna. Nu säger dock Liberalerna klokt nog stopp och vill inte utöka könskvoteringen ytterligare. Det är ett välkommet beslut.

De undersökningar som görs visar att en bedövande andel av både svenska folket och svenska föräldrar är emot ökad könskvotering i föräldraförsäkringen. Att könskvotera föräldraförsäkringen ytterligare har inget folkligt stöd alls, utan är mest en våt fröm bland alla socialister som vill styra människors liv och tror sig veta bättre än medborgarna. Det känns bra att samtliga fem oppositionspartier i går gjorde klart att man avvisar förslaget. Därmed lär det inte passera riksdagen.

"Samtyckeslagen" långt ifrån det viktigaste om man menar allvar

2017-12-18

Det blev mycket diskussion igår om den nya "samtyckeslagen" rörande sexualbrott. Nu är det ju inte alls samma märkliga förslag som tidigare fördes i samhällsdebatten om att man måste kunna styrka samtycke till sexuella handlingar. Det som många raljerade över i formen av att man "skulle behöva skriva kontrakt före sex". Det aktuella förslaget ändrar inte bevisbördan mot tidigare, det är fortfarande åklagaren som ska styrka att samtycke inte förelegat. Detta förtydligas exempelvis av Advokatsamfundets förre ordförande Bengt Ivarsson på Twitter:



Lagförslaget är mer normbildande, man vill göra en tydlig markering att om man har sex med någon mot dennes vilja så är det straffbart. En markering om att sex ska vara frivilligt kan knappast anses orimligt i sig, men man ska inte överdriva de juridiska effekterna av en sådan skrivning. I grunden är jag kritisk till lagstiftning som bara är "normbildande" utan att ha någon tydlig juridisk innebörd. Men i vissa fall, som detta, kan det kanske vara befogat med tanke på pågående samhällsdebatt.

Värre då att en del tunga juridiska remissinstanser oroar sig för att den nya lagen kan göra situationen värre för brottsoffren. Det är något som bland annat advokatsamfundet påpekat (jfr även Ivarsson ovan). Bevisproblemen kommer vara lika stora med den nya lagen som tidigare. Åklagaren ska styrka att samtycke inte förelegat vilket kommer vara svårt och leda till fler frågor till målsägande och åtalad. Kan man inte styrka detta kan inte någon dömas. Samtidigt menar vissa advokater att den nya lagen har en viktig normbildande effekt och att farhågorna är överdrivna. Frågan är svår. Nyttan av en "normgivande lag" står mot risken att en del brottsoffer kommer att uppleva en rättegång ännu jobbigare än idag.

Moderaterna har landat i att stödja en ny samtyckeslag i den form den nu föreslås få, inte minst eftersom bevisbördan inte förändras mot tidigare. Men vi menar att regeringen överdriver effekterna. Om man menar allvar med krafttag mot våldtäkter och sexuella övergrepp behövs mycket mera än så.

* Regeringens skärpningar av straffskalan bara gäller fall som rubriceras som grov våldtäkt, men 85 procent av domarna gäller våldtäkt av normalgraden och där lägger man inte fram några straffskärpningar överhuvudtaget. Moderaterna vill se skärpta straff även för våldtäkt av "normalgraden".
* De brottsoffer som utsätts för grova sexualbrott måste kunna räkna med att de också kommer att få stöd och att polisen kommer göra allt för att gripa förövarna och att de också kommer att ställas inför rätta. Idag finns stora brister i utredningsverksamheten. Moderaterna vill inrätta särskilda sexualbrottsgrupper i samtliga sju polisdistrikt.
* För att polisen ska kunna utreda fler brott krävs även att man får ökade resurser. Moderaterna satsar mer än regeringen på polisen, och vi vill se både fler poliser och fler civila brottsutredare.
* Moderaterna vill fördubbla kränkningsersättningen för sexualbrottsoffer.

Advokat Elisabeth Massi Fritz är inne på samma linje som Moderaterna. I ett uttalande säger hon: ”Jag är mycket nöjd och ser fram emot en efterlängtad samtyckeslag men jag kommer inte bli helt nöjd förrän det införs oaktsamhetsrekvisit istället för uppsåt för alla sexualbrott och inte bara för grova brott, jag vill också se avsevärt strängare straff för alla sexualbrott och att man förlänger preskriptionstiderna”

Vice statsminister Isabella Lövin har varit ordentligt ute och cyklat det senaste dygnet. Hon påstod först att det nya lagförslaget skulle leda till omvänd bevisbörda (!), och uttalandet kritiserades hårt av flera höga jurister. Hon backade sedan från påståendet, vilket är anmärkningsvärt. Återigen har en miljöpartistisk minister varit ute ock cyklat och spridit falska uppgifter om regeringens egna lagförslag. Det är anmärkningsvärt.





Sverige behöver ett nationellt säkerhetsråd

Jag har skrivit mycket om det totala haveriet i regeringens säkerhetsorganisation, vilket visade sig tydligt i samband med säkerhetsläckan vid Transportstyrelsen.

Efter Estoniaolyckan föreslog en kommission att en särskild krisledningsorganisation skulle inrättas i regeringskansliet, med placering i Statsrådsberedningen. Detta blev också verklighet när Alliansen tillträdde. Men när den nuvarande regeringen tillträdde 2014 flyttades ansvaret för nationell krishantering från statsministerns kansli till ett enskilt fackdepartement, justitiedepartementet. Därmed förlorade funktionen sin nödvändiga centrala placering. Och nu ser vi hur det gick.

I en debattartikel utlovar nu Ulf Kristersson (M) att om Alliansen vinner valet och han blir statsminister så kommer han att inrätta ett nytt nationellt säkerhetsråd med placering i Statsrådsberedningen. Det nya nationella säkerhetsrådet kommer att:
- Utgöra den centrala statliga krisledningsorganisationen.
- Vara knutpunkt i frågor som rör rikets säkerhet i bred bemärkelse (exempelvis terrorhot, cyberhot och dataintrång, militära säkerhetshot, organiserad brottlighet, otillbörlig påverkan mm).
- Se till att strategiska frågor som inte har en naturlig hemvist i ett enskilt fackdepartement fångas upp och bereds.
- Ledas av statsministern och bestå av för dessa frågor relevanta statsråd.

Läs hela debattartikeln här.

Mest uppmärksammat och uppskattat i Ulf Kristerssons jultal

2017-12-17

Moderatledaren Ulf Kristerssons jultal blev ganska uppmärksammat, och jag har fått många positiva kommentarer. Det mest uppmärksammade och uppskattade av det han sa är nog detta, som också sprids väldigt mycket i sociala medier:


Nu innehöll givetvis jultalet mycket mera än detta. Här är jultalet i sin helhet för den som vill läsa.

Talet handlade bland annat om hur den sociala rörligheten i Sverige ska öka. Barn ska inte behöva ärva sina föräldrars problem, utan få sin egen chans att forma sitt liv. För att ge möjlighet till detta måste politiken ta itu med de stora problem Sverige står inför, framför allt vad gäller integration samt lag och ordning. Här är två citat till ur talet:



Miljöpartiet har blivit migrationsanarkister

2017-12-17

Debattreplik i Borås Tidning idag:



(klicka för större storlek)

Det är inte invandringen som tvingar fram höjd pensionsålder

2017-12-15

Under dagen har jag fört en livlig debatt på Twitter med ett betydande antal personer (varav många SD-anhängare) som påstår att det är "massinvandringen" som orsakat att pensionsåldern nu måste höjas. Och att det är fel att den som kommer hit och aldrig jobbat ändå ska ha rätt till pension från pensionssystemet som bekostas av andra, vilket man menar gör att alla andra får sämre pension eller tvingas jobba längre.

Jag har bestämt avfärdat dessa påståenden eftersom de inte stämmer. Inkomstpension från pensionssystemet får man i relation till hur mycket man arbetat under sitt yrkesverksamma liv. Man tjänar in pensionsrätter varje år man arbetar. Den som aldrig arbetat i Sverige har inga pensionsrätter och får därmed inte heller någon inkomstpension och belastar alltså inte pensionssystemet. I stället får man garantipension eller äldreförsörjningsstöd som bekostas av staten via statsbudgeten.

Det stämmer att asylinvandring kostar mycket. Väldigt mycket. Det är bara att se på statens budget och även hur kommunerna tyngs av växande utgifter. Men det är viktigt att inte blanda ihop detta med pensionssystemet som är ett eget system, frikopplat från statsbudgeten. De nyanlända får bara del av pensionssystemet om de själva arbetar och bidrar med avgifter till samma system. Detta är faktiskt ett av de få "sociala" system där man på riktigt kvalificerar sig genom arbete för att få del av dem. Så borde det vara med fler förmåner. Garantipensioner och äldreförsörjningsstöd får man däremot alldeles automatiskt och oavsett om man överhuvudtaget bidragit med egen inbetalning av skatt eller inte. Det kan man såklart ha synpunkter på. Men det innebär alltså inte att man belastar pensionssystemet, utan statsbudgeten. Och därmed är det inte heller orsaken till att pensionsåldern måste höjas - det är en åtgärd som görs för att trygga just pensionssystemet.

Den enda betydelse asylmottagandet har för inkomstpensionerna är om det påverkar tillväxten och därmed kommande års pensionsuppräkningar. De senaste åren har asylmottagandet faktiskt "blåst upp" BNP med mellan 0,5% och 1,0%-enheter genom att själva mottagandet "dopat" ekonomin. Så faktum är att asylmottagandet på kort sikt faktiskt snarare kommer att ge några kronor extra i pension. Baksidan är ökade utgifter i statens budget.

Sammanfattningsvis - jag pekar ofta på de stora problemen som följer i spåren av den omfattande asylinvandringen. Men i detta fall är det faktiskt inte den som är problemet. Det är demografiska orsaker som medför att pensionsåldern måste höjas. Inte asylmottagandet.

Några tankar om gårdagens pensionsöverenskommelse

2017-12-15

Häromdagen presenterade ju den så kallade Pensionsgruppen sitt förslag till förändringar i pensionssystemet. Pensionsgruppen är en grupp sammansatt av representanter för S, M, C, L, KD och MP som sedan 1990-talet - oavsett färg på sittande regering - tillsammans löst ut frågor kring det nya pensionssystemet som sjösattes på 1990-talet.

Det är snart 20 år sedan det nuvarande svenska pensionssystemet kom på plats. I grunden är det ett sunt och bra system, men sedan det infördes har mycket förändrats. Under de senaste åren har systemet därför setts över och slutsatsen är att det behöver utvecklas och moderniseras för att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. I takt med att vi inträder allt senare på arbetsmarknaden och samtidigt lever allt längre måste vi också jobba längre om pensionerna ska kunna fortsätta växa. Detta är ett problem vi delar med större delen av västvärlden. Veckans överenskommelse är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv och därmed högre pensioner och mer resurser till välfärden.

Jag har nu översiktligt läst hela överenskommelsen som innehåller flera olika delar. Bland annat stegvis höjd pensionsålder, rätt att arbeta längre upp i åldrarna utan risk att bli uppsags av ålderskäl, ett reformerat premiepensionssystem, ett förbättrat grundskydd för dem med de lägsta pensionerna, åtgärder för ett mer hållbart arbetsliv och översyn av placeringsreglerna för AP-fonderna.

Det mest uppmärksammade är förslaget till höjd pensionsålder och rätten att arbeta längre utan att riskera uppsägning av ålderskäl. Så här ser förslaget kortfattat ut i dessa delar:

År 2020:
Lägsta ålder att ta ut pension höjs från 61 till 62 år.
Åldersgräns för garantipension ligger kvar på 65 år.
Rätten att arbeta utan risk för uppsägning av åldersskäl höjs från 67 till 68 år.
Pension kan börja att tas ut valfritt mellan 62 och 68 år.

År 2023:
Lägsta ålder att ta ut pension höjs från 62 till 63 år.
Åldersgräns för rätt till garantipension höjs till 66 år.
Rätten att arbeta utan risk för uppsägning av åldersskäl höjs från 68 till 69 år.
Pension kan börja att tas ut valfritt mellan 63 och 69 år.

År 2026:
Lägsta ålder att ta ut pension höjs från 63 till 64 år.
Åldersgräns för garantipension höjs till 66,5 år
Pension kan börja att tas ut valfritt mellan 64 och 69 år.

Dagens pensionssystem är åtskild från statsfinanserna och finansieras med öronmärkta pensionsavgifter (bortsett från garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg som bekostas med skattemedel). Det är en viktig princip - pensionerna ska inte kunna användas som buffert om statskassan går minus. Pensionssystemets princip är i stället att den som arbetar och betalar pensionsavgift också har rätt till inkomstpension i förhållande till sin totala livsinkomst (de som är äldre idag kan även ha pension även enligt det gamla ATP-systemet). Den som inte arbetat i Sverige (exempelvis invandrare som inte arbetat i Sverige före sin pensionering) får i stället garantipension eller äldreförsörjningsstöd av staten.

Varje år vi arbetar betalar vi pensionsavgift till systemet som går till att betala ut pension till dagens pensionärer. Och samtidigt får vi pensionsrätter som ger oss rätt till pension från samma system när vi blir pensionärer. Det finns också en premiepensionsdel med öronmärkta pensionspengar och man kan även ha tjänstepensioner och egna pensionsförsäkringar som komplement.

Eftersom vi lever allt längre och samtidigt börjar arbeta allt senare som unga (i genomsnitt vid 26 års ålder för män och 29 års ålder för kvinnor) så blir den totala yrkesverksamma delen av våra liv allt kortare. Det medför att vi inte hinner jobba ihop tillräckligt mycket pensionsrätter för att kunna få en bra pension under en lång tid som pensionärer. Denna utveckling fortsätter - medellivslängden ökar snabbt, och idag bedöms hälften av dem som föds ha god chans att bli över 100 år. I det läget måste vi efterhand också arbeta längre tid än idag. Dagens förändringar av pensionssystemet är därför ofrånkomliga, och i framtiden lär det säkert ske ytterligare höjningar av pensionsåldern, både i Sverige och i andra västländer liksom exempelvis i Japan och Sydkorea som har samma demografiska utveckling.

Det finns dock en baksida. Många med tunga jobb kommer att protestera och påpeka att de knappt orkar jobba till tidigaste pensionsåldern idag som är 61 år. Och detta är värt att ta på största allvar. Samtidigt är detta för alltför många ett problem redan med dagens pensionsålder. Det är olyckligt om arbetstagare tvingas gå i tidig pension av hälsoskäl i stället för att arbeta några år till eftersom det har enormt stor betydelse för den pension man får resten av livet. Som jag ser det krävs det flera åtgärder för att kunna höja pensionsåldern, men dessa åtgärder behövs ju egentligen redan med dagens åldersgränser:

1. Vi måste stimulera människor att byta arbete under livet. Man kan kanske inte arbeta i ett slitigt arbete som äldreomsorgen eller byggsektorn ända fram till pension. Möjligheten till vidareutbildning och byte av yrkeskarriär måste underlättas. Samma sak att kunna göra karriär inom det befintliga yrket.
2. Vi måste skapa bättre arbetsmiljö i utsatta yrken. Det kan handla om allt från arbetstider och bemanning inom äldreomsorgen till tekniska hjälpmedel som gör arbetet mindre slitsamt i tunga yrken.
3. Att förebygga stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet är också något som behövs inom hela arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är orsak till mycket sjukskrivningar och förtidspensioneringar och gör att många därmed får onödigt låg ålderspension.
4. Effektivare rehabilitering och tydlighet i sjukförsäkringssystemen. Om man "glömmer kvar" människor i sjukförsäkringssystemen eller "förtidspensionerar" dem i stället för att hjälpa dem tillbaka till arbetslivet blir pensionen lägre eftersom den då beräknas på onödigt lång tid med sjukpenning/förtidspension i stället för på den lön man annars kunde haft.

Att bara höja pensionsåldern utan att förbättra möjligheterna för människor att orka arbeta fram till pensionen vore helt orimligt. Därför är det bra att detta också nämns i överenskommelsen. Det är också positivt att man diskuterar åtgärder för att lyfta dem med den allra lägsta pensionen.

Ulf Kristerssons jultal

2017-12-15



I dag höll Ulf Kristersson sitt första jultal som moderat partiledare. Det var ett varmt och hoppfullt tal med stort fokus på social rörlighet och att barn inte ska behöva ärva sina föräldrars problem med utanförskap och sociala problem. Inte minst låg tyngdpunkten i talet kring integration och hur man både måste ställa tydliga krav och vara öppen för att ta vara på nyanländas kraft och förmågor. Talet var som sagt hoppfullt för framtiden, men också tydligt med vad som kan hända om vi inte för rätt politik.



Orimlig och rättsosäker migrationspolitik straffar sig

2017-12-14



I dag kom ännu en opinionsmätning, denna gång i Aftonbladet. Moderaternas uppgång fortsätter och Alliansen leder nu över de rödgröna med över 5 procentenheter. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet backar, till 27,5 respektive 3,1%.

Det finns sannolikt många skäl till att opinionen håller på att svänga till Alliansens favör. Moderaternas starka uppgång är en viktig del. Att allt fler ser hur den svaga S-MP-regeringen tar dåliga eller rent av inga beslut alls i viktiga frågor en annan. För egen del tycker jag ändå det känns rimligt att anta att regeringspartierna denna gång främst straffas för sitt ogenomtänkta och rättsosäkra förslag att ge personer utan asylskäl möjlighet att ändå beviljas uppehållstillstånd. Det nya förslget om ensamkommande upprör många, sannolikt även många socialdemokratiska väljare. Det är inte fle rkonstiga undantag vi behöver i asylpolitiken utan långsiktigt stabila och rättssäkra regler.

Glädjande idag att både Kristdemokraterna och Liberalerna nu säger nej till regeringens förslag. Sedan tidigare säger Moderaterna nej, och det lär även Sverigedemokraterna göra. Om nu bara Centerpartiet också inser att detta är ett helt orimligt förslag så faller det i riksdagen. Låt oss hoppas. Sverige har fullt tillräckligt stora integrationsproblem redan som det är med alla dem som anses ha asylskäl. Vi kan inte utöver detta även ta hand om personer som saknar asylskäl, det inser de flesta. Särskilt fel blir det när man vet att många av de som berörs av förslaget avsiktligt ljugit om sin ålder för att betraktas som ensamkommande barn och ungdomar. Med det aktuiella förslaget skulle de belönas med en chans till uppehållstillstånd medan de som talat sanning om sin ålder och därför avvisats inte fått samma chans.

Sverige är i ett nytt läge. Oansvarig migrationspolitik straffas av väljarna. Det är i grunden sunt.

I dag hade jag över tre timmars debatt om arbetsmarknadspolitik

2017-12-13

I dag hade jag en riktig maratondebatt om arbetsmarknadspolitiken. Jag inledden den över 3 timmar långa debatten, som går att ta del av nedan. Därefter tog jag repliker på tre socialdemokrater, däribland arbetsmarknadsministern. (Dessa repliker hitar man genom att klicka på filmen och sedan leta bland de små rutorna i den grå listen längst ned, då kommer namn fram på respektive talare och man kan gå in i varje replik och lyssna). Mitt anförande går även (på ett ungefär) bra att läsa här. Stundtals blev det en ganska tuff debatt och det kommer det att vara ända fram till kommande val.



Manifestation mot antisemitism

2017-12-13



I dag deltog jag och många av mina moderata riksdagskolleger i en så kallad "kippavandring" från Raoul Wallenbergs Plats till Riksdagen, genom centrala Stockholm. Vandringen avslutades med en manifestation i riksdagen mot antisemitism och de hot och attacker mot judar som vi sett flera exempel på den senaste veckan. Det känns bra att så många riksdagsledamöter deltog i manifestationen. Det är självklart helt ovärdigt vårt samhälle med hot och hat mot människor på grund av deras tro eller bakgrund.

Jag ställer en skriftlig fråga till statsminister Löfven

2017-12-12

Med anledning av den information som framkommit om att statsministerns säkerhetspolitiska råd haft 28 möten hittills har jag idag ställt nedanstående skriftliga fråga till statsminister Stefan Löfven:





Tidigare blogginlägg i ämnet finns samlade på denna sida


Ett ovärdigt slag under bältet på riksdagens ledamöter

2017-12-12



Låt mig vara rakt på sak. Detta är helt orimlig och ovärdig kritik. Ett slag under bältet på alla seriösa riksdagsledamöter.

Att Expressen mfl hånar oss som inte befann oss i riksdagens kammare igår för att passivt lyssna på anföranden om #metoo är ett medialt lågvattenmärke. Vi har många tunga och viktiga debatter i riksdagen om konkreta politiska förslag, inte minst kring rättssäkerhet, brott mot kvinnor eller andra mycket viktiga lagstiftningsfrågor. Närvaron i kammaren är lika låg då - av fullt naturliga skäl. Detta borde journalister och ledarskribenter känna till. Om inte är det hög tid att vi utbildar medias företrädare i hur riksdagens arbete bedrivs. Utebliven närvaro i riksdagens kammare under en debatt säger absolut inget alls om vilka frågor man tycker är viktiga eller inte. Som ledamot har man en central uppgift i ett riksdagsutskott och man kan inte sitta i kammaren hela dagarna och lyssna på alla debatter, hur viktiga dessa än är. Varje parti har sina talespersoner i olika frågor som i dessa debatter redogör för partiernas linjer.

I går var det måndag. Denna dag är normalt fri från debatter i kammaren just för att vi ledamöter ska kunna vara ute och träffa medborgarna, göra besök i verksamheter och hos företag eller träffa lokala politiker. Om det med mycket kort varsel, som i detta fall, dyker upp en särskild debatt i riksdagen kan man inte gärna begära att vi ska boka av inbokade möten och besök bara för att sitta i riksdagen och lyssna på en debatt. Det hade varit oerhört oförskämt mot dem vi bokat möte med.

Själv tillbringade jag i stället några timmar i Göteborg igår tillsammans med Transportnäringen för att diskutera problem med rekrytering (av både pojkar och flickor) till tekniska utbildningar och yrken. Rent konkret tror jag det mötet gav mig mer konkret när det gäller jämställdhetsarbete än vad ett passivt lyssnande på en debatt i riksdagen skulle göra.Dessutom har jag redan full kunskap om vad moderaterna tycker i dessa frågor.

Ofta får vi riksdagsledamöter kritik för att "vi bara sitter i riksdagen och aldrig besöker verkligheten". Nu gjorde många av oss tvärtom. Det var tydligen inte heller bra...

Markmoderaternas lista till kommunvalet spikades ikväll

2017-12-11

I kväll hade Markmoderaterna nomineringsstämma i Kinna för att fastställa valsedeln till kommunvalet 2018. Jag har ingått i valberedningen och tydligen hade vi föreslagit en väl avvägd lista eftersom den togs i enhällighet utan ändringar. Listan är en blandning av gamla och nya namn och har en ganska god spridning över kommunen.

De fem första namnen är:
1. Tomas Johansson (idag kommunstyrelsens ordförande)
2. Ann Iberius Orrvik (idag gruppledare)
3. Pär-Erik Johansson (idag bland annat ordförande för Teknik och Servicenämnden samt ordförande för Markmoderaterna)
4. Undertecknad (idag bland annat riksdagsledamot och vice ordförande i Markmoderaterna)
5. Elise Benjaminsson (idag vice ordförande i kommunfullmäktige i Mark)



På bilden från vänster: Pär-Erik Johansson, Tomas Johansson, Ann Iberius Orrvik samt undertecknad.

Och så till den traditionella frågan som jag fått av media inför varje val, nämligen varför jag som står på valbar plats till riksdagen även finns med högt upp på kommunvalsedeln. För mig är svaret enkelt. Jag är vice ordförande i Markmoderaterna, jag försöker vara med på gruppmötena i Kinna så ofta jag kan, och försöker vara en länk mellan rikspolitiken och kommunpolitiken. Jag har också en del starka åsikter kring kommunala frågor och försöker påverka markpolitiken så mycket jag kan på våra gruppmöten. För mig är det viktigt att visa markborna att jag är en del av markpolitiken trots att jag inte rent praktiskt kan ha några tyngre kommunala poster parallellt med riksdagsuppdraget. I dag har jag bara ett kommunalt uppdrag och det är som huvudman i Sparbanksstiftelsen Sjuhärad. Hur det blir efter kommande val återstår att se.

Nytt attentat riktat mot judar - och kraftfulla reaktioner i media

2017-12-11



I dag passerade jag förbi Synagogan i Göteborg och passade på att ta en bild på alla blommor och hjärtan som göteborgare fäst på staketet framför byggnaden efter lördagens attack.

Och idag inträffade alltså en ny attack, denna gång mot Judiska Kapellet i Malmö.

Mitt twitterinlägg i lördags blir allt mer aktuellt, och jag kan konstatera att media nu - äntligen - börjar vakna på allvar om hotet mot judarna i Sverige. I dag ägnar till exempel både Göteborgs-Posten och Borås Tidning sina ledarsidor åt saken.

Samtidigt har flera personer ägnat tid åt att försöka granska medieuppmärksamheten kring NMR-demonstrationen i Göteborg och jämföra med de hatiska demonstrationerna i Malmö. De påstår att de hittar ungefär 10 gånger fler reportage om NMR-demonstrationen i Göteborg än om de hatiska islamisterna i Malmö. Lite svar på tal till dem som påstod igår att jag hade fel i min bedömning.

Det är också intressant att läsa på tidningarnas ledarsidor där man beskriver en omfattande europeisk studie från 2015 om "antisemitiskt våld i Europa". I undersökningen svarande de svenska judar som utsatts för attacker eller hot att 51% var någon med extrem muslimsk hållning, 25% var vänsterextremister och 5% högerextremister. Andelarna var ungefär desamma i övriga underskta länder (Frankrike, Tyskland och Storbritannien).

Jag står fast vid att mediebevakningen inte alls speglar hotbilden. Frågan är exempelvis om vänsterextremistiska attacker och hot mot judar uppmärksammats av media överhuvudtaget? Jag kan inte påminna mig att jag sett det på väldigt länge i vart fall.

Möte i Göteborg med Transportföretagen

2017-12-11



Jag var en av endast två västsvenska riksdagsledamöter (den andre var Rickard Nordin, C) som idag deltog på en träff i Göteborg med Transportföretagen. Ämnet var transportsektorns problem att rekrytera personal. Det gäller allt från buss- och lastbilschaufförer till servicepersonal och motortekniker.

Att en näringssektor har rekryteringsproblem samtidigt som vi har både hög ungdomsarbetslöshet och många nyanlända som vill komma i arbete är mycket besvärande och visar att det är mycket i vårt land som inte fungerar. Jag blev återigen övertygad om att Arbetsförmedlingen inte fungerar. Flera företag vittnade om problemet att få tag i personal och att det är svårt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Det är hög tid att göra om Arbetsförmedlingen i grunden. Dessutom är vi dåliga på att kartlägga nyanländas kunskaper och erfarenheter, det blir ju så när alltför många kommer under kort tid, då hinns inte detta med.

Det blev även mycket diskussioner om hur man rekryterar fler elever till yrkesprogrammen på gymnasiet (att tvinga alla att läsa in högskolebehörighet som regering vill är knappast rätt sätt). Transportföretagens initiativ till att inrätta särskilda motorcollege i nära samarbete med branschen är ett bra initiativ. Likaså är det viktigt att även satsa på yrkesutbildningar inom Komvux och fortsätta att utveckla yrkeshögskolan i nära samarbete med branschen så att man utbildar i aktuella saker och med nya fordon.

Jag lyfte även mitt förslag om studielån för alla typer av körkort, och det fick ett starkt stöd, inte minst som Transportföretagen själva pekar ut ointresset bland unga för att ta körkort som ett stort problem. En representant för ett företag påpekade att man kan få studielån för att utbilda sig till pilot. Varför då inte till chaufför av tunga fordon?

Vinter i Ubbhult

2017-12-10

Snön faller i Ubbhult och så här fint är det vid Ubbhults Kapell. Den nya klockstapeln syns till höger.



Hysteriskt dygn på Twitter

2017-12-10

Oj vilket hysteriskt dygn det blev på mitt twitterkonto! I går kväll lade jag ut detta inlägg.



Strax efter att jag lagt ut inlägget lördag kväll kom den hemska nyheten om attacken mot Synagogan i Göteborg. Och något hände. Plötsligt verkar media ha vaknat, uppmärksamheten om hot och hat mot judar i Sverige ökade markant. Konstigt att det dröjt så länge, min bild är att intresset för alla de allvarliga händelser som inträffat i främst Malmö de senaste åren fått alldeles för lite utrymme i både media och samhällsdebatten. Visst har man rapporterat (framförallt i skånska medier), men uppmärksamheten har varit begränsad, inte minst när man jämför med hur mycket media det var kring NMR:s demonstration i Göteborg. Judar i Sverige angrips både från extremvänstern, extremhögern och islamistiska grupper. Det är dags att ta alla dessa hot på allvar.

Min tweet har nu slagit rekord som min mest uppmärksammade någosin av alla de 54.300 tweets jag lagt ut. På bara ett dygn har över 1.500 personer gillat den och över 500 retweetat den. Kommentarerna har varit många, i stort sett alla har hållit med, men någon handfull personer på vänsterkanten, samt några journalister som anser att jag "misskrediterar media" har angripit mig. Att lite vänsterfolk ger sig på mig är jag van vid. Men att vissa journalister har så ömma tår att de inte kan ta den minsta lilla allmänna kritik har jag svårt att begripa. Jag har ju inte ens pekat ut någon person eller någon konkret aktör hos media, bara konstaterat att det samlade mediegenomslaget var betydligt större inför och under NMR-demonstrationen i Göteborg än vad den någonsin varit när det gäller åratal av hot från islamister mot judarna i främst Malmö. Jag står för det påståendet varje dag i veckan och nästan alla verkar hålla med. Den som ifrågasätter det rekommenderar jag att titta på förstasidor, spaltutrymme och ledarsidor och jämföra själv. Sedan kan vi diskutera saken.

Men som sagt - nu verkar något ha hänt. Händelsen i Göteborg har satt fart på både artiklar och ledarsidor och kanske får vi nu en mer heltäckande debatt om hoten mot judarna i Sverige. Det är fruktansvärt att det ens ska behöva diskuteras. Och hur tänker de som sannolikt angriper svenska judar som "straff" för att USA:s president vill flytta sin ambassad i Israel?

Därför vill jag förbjuda tiggeriet - min erfarenhet från Stockholm

2017-12-08

Jag rör mig mycket i centrala Stockholm, och tiggarna är många och en påtvingad del av vardagen. Jag känner numera igen flera av dem, som suttit dag ut och dag in på samma ställe i flera år. Sannolikt bryter många av dem mot tremånadersregeln inom EU, men ingen verkar bry sig om det.

Ett nytt inslag är att man numera rör sig inne i tunnelbanetågen och försöker sälja saker. Tidningar, hantverk mm. Detta är förbjudet på tågen i tunnelbanan, men förbudet efterlevs inte. Jag har vid flera tillfällen också konstaterat att tiggarna använder tunnelbanan för sina resor, men att man inte betalar. I stället tränger man sig helt obekymrat förbi spärrarna när andra går igenom. Förvisso är inte tiggarna ensamma om att tjuvåka, det ser jag alltför många som gör. Men jag konstaterar samtidigt att biljettkontrollanter och spärrvakter inte verkar agera alls när de ser tiggare som tjuvåker. Lagen gäller helt enkelt inte längre lika för alla.

Jag ser också hur tiggarna råkar i interna bråk. Att de står och skriker åt varandra är vanligt. Och ibland blir det värre än så. Ett exempel var häromveckan utanför Konsum vid Östermalmstorg. Utanför sitter en äldre kvinna och tigger, hon sitter där i alla väder. Den aktuella kvällen var jag just på väg ut ur affären, när en man kommer fram till den tiggande kvinnan. Han har en bunt sedlar i ena handen och går fram och stoppar ned den andra handen i kvinnans burk. Jag får en känsla av att han ska hämta "dagskassan". Men kvinnan blir av någon anledning jättearg, tar en stor påse och slår till honom över armen och skriker åt honom. Han bara skrattar och går åt sidan och stoppar ned sedelbunten i fickan och tänder en cigarett. Jag står kvar inne i butiksentrén tills det lugnat ned sig och går sen mot min övernattningslägenhet. Strax efter att jag passerat den tiggande kvinnan hör jag hur hon skriker något igen och vänder mig om. Hon tar en stor välfylld grön påse och slår till den rökande mannen flera gånger över ryggen. Han bara skrattar och röker vidare men går sakta iväg bort från mitt håll. Kvinnan är ordentligt arg, skriker åt honom och följer efter och bankar på honom hela tiden. Jag kommer då plötsligt på att jag borde ta en bild, men hinner inte få någon bild förrän kvinnan vänder tillbaka för att återigen sätta sig på sin plats:



På andra sidan gatan, vid nedgången till tunnelbanan står fler män som jag tror tillhör samma gruppering, i vart fall verkar de känna varandra väl och talar samma språk som kvinnan. Männen brukar stå och hänga eller sitta där på golvet och röka och dricka öl innanför entrén till tunnelbanan samtidigt som den gamla kvinnan sitter utanför butiken på andra sidan gatan och tigger. Min absoluta känsla är att det är hon som tigger ihop pengarna till männens öl och cigaretter. Allt känns ovärdigt och förnedrande, hon sitter där i regnet och de står inne i tunnelbaneentrén och röker och dricker öl! Jag har inte svårt att förstå kvinnans ilska mot den man som hon uppenbart känner som försöker ta hand om de pengar hon själv tiggt ihop.

För egen del konstaterar jag att tiggeriet idag tar alltmer extrema uttryck och blir alltmer aggressivt. Även om många tiggare (främst kvinnorna) sitter snällt och tigger så ser jag allt oftare motsatsen. Jag ser av och till liknande bråk mellan tiggare utanför butiksentréer (vilket även butikspersonal vittnar om) och jag upplever att tiggare har allt svårare att få in de pengar de behöver vilket gör dem mer påflugna och irriterade när man inte ger några pengar. Jag har själv mötts av upprörda röster när jag inte lägger något i burken, tiggare har till och med spottat efter mig på gatan (!) och flera gånger har tiggare följt efter mig upprepande sitt mantra "tack så mycket". Det känns väldigt obehagligt, man vet ju inte vad som händer om man inte ger något? Att få en burk uppkörd i ansiktet när man sitter på en uteservering är inte heller särskilt trevligt. Inte heller att ha en tiggare sittande precis bredvid bankomaten när man tar ut pengar.

Till detta vet vi att kriminalitet och prostitution blir en sista utväg för alltför många när inte tiggeriet räcker för att få in de pengar man behöver. Vi ser nu också hur rättsväsendet uppmärksammat flera fall av organiserat tiggeri/människohandel. Dessutom kvarstår problemet med olagliga bosättningar på annans mark och därtill hörande sanitära problem.

Det är när man ser och upplever allt detta, dag efter dag, som man känner att det räcker nu. Det är hög tid att förbjuda tiggeriet. Den som säger nej till ett förbud bidrar till att skapa förutsättningar för allt större problem i tiggeriets kölvatten.

Ulf Kristersson (M) sträcker ut en hand till Löfven om tiggeriförbud

2017-12-08

I en intervju i Aftonbladet, som även kommenteras av bland annat Dagens Nyheter säger moderaternas partiledare Ulf Kristersson att han är beredd att medverka till en bred politisk kompromiss om ett tiggeriförbud. Och eftersom resten av Alliansen säger nej sträcker han ut en hand till Stefan Löfvén och erbjuder sig att medverka till en lösning. Lite citat från artikeln i Aftonbladet:

"När Moderaterna nyligen höll sin partistämma röstade ombuden igenom ett nationellt förbud mot tiggeri. Efter flera år av intern debatt, där man gradvis skärpt tonen, gick man nu hela vägen. Tidigare var det bara Sverigedemokraterna som varit för ett nationellt förbud. Ingen av de andra Allianspartierna står bakom förslaget och flera av dem tycker att det är en mycket dålig idé.

Moderatledaren Ulf Kristersson sträcker nu ut handen till statsminister Stefan Löfven (S) i tiggerifrågan. Han säger att M och S/MP-regeringen skulle kunna lösa frågan redan före valet nästa höst. Han säger att hans parti landat i att det inte finns någon annan lösning än ett förbud.

– Jag tycker att det finns flera dimensioner i den här frågan. Men man ser också alla de problem som följer i tiggeriets spår, hur människor utnyttjas och den kriminalitet som sprider sig. Vi måste stoppa tiggeriet, det är inte värdigt i Sverige. Då tror jag att man ska ta ett gemensamt politiskt ansvar för detta så att vi gör det som är rätt, säger Ulf Kristersson."

//

"M-ledaren hoppas nu på att regeringen ska vilja gå vidare och inleda förhandlingar.

– Det skulle väcka respekt om politiken gemensamt kunde enas. Om regeringen vill gå vidare i den här frågan är vi beredda att hjälpa till och hitta en bra politisk kompromiss som gör att vi gemensamt kan förbjuda tiggeriet i Sverige.

Kristersson säger också att han hört flera socialdemokrater som rört sig i samma riktning som M.

– Jag tycker att det sakligt sett skulle finnas ganska goda möjligheter till en lösning, men jag vet förstås inte. Det måste regeringen så klart ta ställning till. Men jag uppfattar att de ser samma problem som vi och därför måste man också kunna gå till politiskt handling och fatta beslut och väcka respekt för de besluten.


Jag anser att det är hög tid att förbjuda tiggeri i Sverige och att skicka en tydlig signal till omvärlden att vi inte accepterar detta. Om de små partierna i riksdagen inte vill medverka till att göra det som är rätt och riktigt så måste de två stora partierna försöka enas. Om S och M kommer överens finns en stor politisk majoritet i riksdagen för ett tiggeriförbud. Om även SD skulle stödja detta blir majoriteten än större. Jag upplever även att det finns en stor majoritet hos svenska folket som vill förbjuda tiggeri och ser ingen annan väg än den Ulf Kristersson föreslår.

Ny stor härva av människohandel för tiggeri avslöjad i Småland

2017-12-08

Sydöstran berättade i veckan att polisen gjort ett mycket stort tillslag mot organiserad brottslighet och människohandel i Kronobergs och Kalmars län, samt i ett annat land. Det kan enligt polisen vara ett av de största ärendena i Sverige hittills när det gäller den här typen av brottslighet. "Vi har ett antal personer frihetsberövade både i Sverige och i utlandet", säger Robert Loeffel, pressekreterare vid polisen i region Syd, till TT.

Ärendet rör organiserat tiggeri och totalt har tio personer frihetsberövats i Sverige. Sex har anhållits under dagen och fem av dem är misstänkta för människohandel. En anhållen är misstänkt för grovt näringspenningbrott, berättar polisen på en presskonferens. Ett 20-tal brottsoffer från Bulgarien har omhändertagits.

"Man har förmått dem att tigga och nätverket har tagit stora delar eller allt av förtjänsten", säger Mattias Sigfridsson, chef för sektionen mot internationell grov organiserad brottslighet vid polisens region Syd på presskonferensen. Enligt Sigfridsson rör det sig om miljonbelopp som har förts ut från Sverige. Tre personer har häktats i sin utevaro och två av dem har gripits i Bulgarien.

Radio Sjuhärad startar serie om klimatdebatten

2017-12-08

P4 Sjuhärad har startat en serie inslag om klimatdebatten. Först ut är en intervju med Gösta Walin, professor em i oceanografi vid Göteborgs Universitet och en av de tyngre och mest kunniga debattörerna i Sverige i klimatfrågan.

Här är hela intervjun med honom

Gösta Walin oroar sig inte alls för det påstådda klimathotet utan tycker det är svårt att förstå att klimatfrågan har skapat en sådan "hysteri".

Bland annat säger han i intervjun att endast "några tiotal personer" i Sverige har tillräcklig kompetens att uttala sig vetenskapligt om klimatförändringarna. Inom denna ganska begränsade grupp är åsikterna olika, och det finns ingen samstämmighet om ett allvarligt klimathot. Han kommenterar även problemet med att forskare måste ställa upp på klimathotsteorierna för att få fortsatta forskningsanslag. Och påpekar att många debattörer tjänar stora pengar på klimathotet och att de som går emot rent av blir hotade.

Walin säger också att det inte finns "skuggan av en chans" att människan kan minska koldioxidutsläppen så mycket att det påverkar det framtida klimatet överhuvudtaget. Det som avgör är befolkningstillväxt och vilka bränslen som globalt sett är tillgängliga för människor och vad som är billigast och bäst. Och för många är det just fossila bränslen. Att höja priserna så mycket på fossila bränslen att människor inte längre har råd att köpa dessa kan fungera, men det innebär i så fall lika stor inskränkning för människor att det är jämförbart med att "be dem att sluta äta". Walin menar i stället att en något högre andel koldioxid i atmosfären "är en välsignelse för mänskligheten" eftersom det gynnar allt liv på jorden.

Jag ställer inte upp på allt Gösta Walin säger, framförallt tycker jag att det - oavsett effekten på klimatet - finns goda skäl att i vart fall försöka byta till mer miljövänliga bränslen. Inte minst av hälsoskäl och andra miljöskäl. Kolgruvor är exempelvis inte särskilt miljövänligt, och i fattiga länder dör massor av människor i förtid till följd av vedeldning. Avskogningen av våra regnskogsområden är också bevisligen en risk för ett i vart fall lokalt förändrat klimat och väder som man inte kan bortse från. Och där har västvärldens tidigare vurmande för etanol och palmolja som "klimatåtgärd" tyvärr bidragit negativt.

Jag delar inte Walins bedömning om att det "inte finns något klimathot" (även om han väl sannolikt menar "av människan orsakat klimathot"). Jorden har ju genom årtusendena och århundradena bevisligen gått igenom många dramatiska klimatförändringar med mycket stor inverkan på mänskligheten, och vi behöver ha en beredskap att anpassa oss och hantera klimatförändringar, oavsett vad de beror på. Självklart finns det ett hot. Men jag delar Walins bedömning att människan knappast råder över jordens klimat mer än på marginalen. Det är så självklart att det inte borde behöva påpekas. Långt innan människan ens existerade genomgick jorden ett betydande antal klimatförändringar, och det är för mig bevis nog på att jordens klimat kommer att fortsätta förändras alldeles oavsett vad mänskligheten hittar på. Vi kanske kan påverka lite, men vi lär knappast kunna stoppa de naturliga dramatiska klimatförändringar som alldeles garanterat väntar i framtiden. Och då finns det anledning att stanna upp och fundera över hur mycket resurser vi ska lägga på att, sannolikt förgäves, försöka stoppa klimatförändringar, och hur mycket vi ska lägga på att försöka anpassa oss till dem?

När man följer klimatdebatten går det inte heller att blunda för att en del av argumentationen kring klimathotet inte är logisk. Det gäller argument från båda sidor, men kanske mest från de värsta alarmisterna. Och då finns det anledning av bli bekymrad. Detta är det första inslaget i en rad som Radio Sjuhärad kommer att publicera och det är en välkommen satsning. Det lär säkert komma ett antal inslag framöver där de som intervjuas är av rakt motsatt åsikt mot Gösta Walin. Det är mycket hedervärt av Radio Sjuhärad att faktiskt även låta en skeptiker som Gösta Walin komma till tals, det sker alltför sällan. En debatt blir aldrig meningsfull om alla tycker lika.

Jag återkommer med reflektioner kring kommande inslag efterhand.

Seminarium om medicinsk forskning utan djurförsök

2017-12-07



I dag deltog jag vid ett seminarium om medicinsk forskning utan djurförsök. Bakgrunden är att man idag använder försöksdjur som modeller inom medicinsk forskning, läkemedelsutveckling och riskbedömning av kemikalier. Studier visar dock att det är svårt att överföra resultat från djurstudier till människan. Inte sällan blir resultaten missvisande, och exempelvis kasseras idag 9 av 10 nya läkemedel då de vid test på människor visar sig inte ha någon medicinsk effekt, trots goda resultat i drjustudierna. Orsaken är att människor och djur är väldigt olika och fungerara väldigt olika - djurstudierna missar helt enkelt mycket som krävs för att ett läkemedel ska fungera väl på människor. Att ta fram läkemedel genom forskning på försöksdjur tar dessutom väldigt lång tid och kostar väldigt mycket. Förutom då det stora etiska problemet med användning av försöksdjur.

Seminariet beskrev hur nya vetenskapliga och tekniska landvinningar gör det möjligt att skapa bättre och mer tillförlitliga modeller och ändamålsenliga testmetoder utan försöksdjur. Det gör dessutom att det blir både billigare och säkrare samt går snabbare att utveckla nya läkemedel.





Jag skrev själv en riksdagsmotion i höstas tillsammans med några riksdagskolleger: Strategi för att fasa ut djurförsök. Staten måste stödja framväxten av nya forskningsmetoder, så att Sverige håller sig i framkant i denna forskning. Detta var även något som deltagarna från såväl universitetsvärlden som företagsvärlden efterlyste. Både genom lagstiftning och fördelning av forskningsanslag kan man främja denna nya forskning, och det är utan tvekan en framtidsbransch inom Life Science.

Migrationsverkets växande skuld till kommunerna engagerar

2017-12-06

Jag har ju nyligen lämnat in en interpellation till migrationsminister Helene Fritzon (S) rörande Migrationsverkets stora skuld till kommunerna för deras mottagande av nyanlända. Skulden uppgår idag till över 10 miljarder kronor. Min debatt med ministern blir veckan före jul, den 19 december.

Fler moderater har lämnat in interpellationer om detta, och i går kväll hölls två liknande debatter. Jag hoppade in i båda, dels för att känna ministern lite på pulsen, dels för att debatterna berörde lite andra vinklingar av frågan.

Ministern uppgav i sitt svar att det nu införts nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Ett system som i större utsträckning bygger på schbloner som betalas ut automatiskt. Detta var något jag föreslog i en liknande debatt med dåvarande migrationsminister Morgan Johansson i oktober 2016. Då avfärdade han alla tankar på schablonersättningar och preliminära a conto-utbetalningar som stäms av i efterhand. Men trots detta infördes ett nytt system den 1 juli 2017. Migrationsminister Fritzon kunde dock inte svara på om det gäller alla ersättningar till kommunerna för nyanlända, eller om det bara gäller ensamkommande barn. Hon bad att få återkomma om detta när vi ses den 19/12. Jag tycker det är anmärkningsvärt att hon som ansvarig minister inte kan svara på detta, men ser fram mot svaret nästa gång vi ses.

Ministern utlovade också att skulden på dryga 10 miljarder (när jag skrev min interpellation) skulle vara nere på 4-5 miljarder vid årsskiftet. Detta är något jag också kommer att följa upp den 19 december. I min debatt med Morgan Johansson förra året lovade han att man skulle vara ifatt runt årsskiftet. Men idag är skulden lika stor som den var för ett år sedan. Jag är därför en aning skeptisk till att Migrationsverket kommer att klara det denna gång heller.

Det ska bli en intressant debatt den 19 december. Jag kommer envist att peka på det enorma ansvar de svenska kommunerna tar idag och den svårighet de har att planera sin ekonomi när de inte vet när och hur mycket av sina kostnader de kommer att få täckta av Migrationsverket. Jag tänker också uppmärksamma att Migrationsverket ligger i rättstvist med en del kommuner om ersättningarna, vilket är helt orimligt. Regelverken för vad som ersätts och inte borde vara såpass tydliga att inte kommunerna behöver driva en rättslig tvist mot Migrationsverket för att få betalt för sina kostnader.

Här följer videoupptagningar av de två debatterna i går:





Privata företag tar inga resurser från välfärden

2017-12-06

Detta är absolut en partsinlaga från Svenskt Näringsliv. Men en seriös och saklig partsinlaga. Läs den!

Myten om skatteläckaget"

Några citat ur artikeln:

"Ett avgörande skäl som regeringen och Vänsterpartiet för fram till att vilja införa det som i praktiken är ett vinststopp i välfärden är att företagens vinster sägs dränera välfärden på pengar. Men detta argument är falskt. Inga pengar försvinner från välfärden därför att privata företag anlitas i stället för offentliga utförare.

Ersättningen till de privata utförarna är nämligen lika hög eller lägre jämfört med den ersättning som offentliga utförare får för samma prestation. Om de privata välfärdsföretagen inte fanns, och kommuner och landsting tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för välfärden sammantaget alltså öka. Därmed skulle högre skatter behöva tas ut från medborgarna. Eller så skulle vi få mindre välfärd för samma skattepengar.

Det verkliga läckaget av skattepengar är i stället den bristande effektivitet som finns i alltför många offentligt drivna verksamheter."


och

"Vår uppmaning till regeringen är självklar: Sluta jaga de privata företagen. De presterar lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden inom välfärden jämfört med de offentliga utförarna, till samma eller lägre ersättning. Ett vinstförbud skulle medföra att huvuddelen av de privata företagen avvecklas. Detta skulle bli dyrare för skattebetalarna.

Det problem som måste åtgärdas är det skatteläckage som finns i den offentligt drivna välfärden. Det totala skatteläckaget hos offentliga utförare kan beräknas till upp mot 60 miljarder kronor, vilket är närmare åtta procent av kommunernas och landstingens totala kostnader för välfärden. Det är dessa välfärdsförluster som måste jagas."


Vald till kassör för riksdagsgruppens gruppkassa

2017-12-05

I dag valde riksdagsgruppen mig till ny kassör för gruppens kassa. Varje moderat riksdagsledamot lägger 500 kronor varje månad till denna kassa, så det blir en hel del pengar under året. Kassan används bland annat för konferenser, uppvaktningar och sociala aktiviteter. Här ska putsas!



Besök hos Sveriges Television och Sveriges Radio

2017-12-05

I dag besökte Public Service-kommittén Sveriges Television och Sveriges Radio. Syftet var att få en bredare kunskap om verksamheten inför utredningens fortsatta arbete med sändningstillstånd mm för Public Service.



Ovan tv Jan Helin, programdirektör på SVT, tv om honom Hanna Stjerne, VD för SVT, och Jimmy Alstrand, strategichef på SVT. På högra bilden Sveriges Radios VD Cilla Benkö. Nedan tv Ekots chef Olle Zachrisson.

Förutom en beskrivning av verksamheten blev det också samtal om oberoendet och sakligheten hos Public Service. SVT:s ledning menade i sina föredragningar att man står för opartiskhet och objektiv nyhetsförmedling och programverksamhet. Jag påpekade för Jan Helin och Hanna Stjerne att alla inte delar denna bild, och frågade hur man arbetar med att få frågan om opartiskhet att genomsyra organisationen på allvar. Svaret var att man tar detta på största allvar och att man bland annat utbildat många av sina medarbetare i dessa frågor, samt att det alltid är en fråga som diskuteras internt.

Jag betvivlar inte detta, och egentligen inte heller den goda avsikten hos SVT:s ledning (som man ska veta har rekryterats från helt olika medieföretag såsom borgerliga tidningskoncernen UNT, Aftonbladet och TV4), men konstatrerar att alla medarbetare hos SVT trots detta uppenbarligen inte tar frågan om opartiskhet och saklighet på tillräckligt stort allvar. Man kan ju också göra olika bedömning av vad som faktiskt
är opartiskt. Min ingång är fortfarande att vi behöver en skarpare granskningsverksamhet med skarpa sanktioner vid övertramp.



Det blev också en del samtal kring ny teknik, och SR har just infört helt ny portabel teknik som möjliggör radiosändningar utan att man måste bära med väldigt mycket tung utrustning. Sveriges Radio Sjuhärad är ett av två ställen i landet som fått denna utrustning och det var lite kul att just RadioSjuhärad framhölls som exempel under presentationen.

Ljuger Löfven - eller är hans ministrar bara helt inkompetenta?

2017-12-05

Min riksdagskollega och vår moderate talesperson i försvarsfrågor, Hans Wallmark, hade i fredags en intressant interpellationsdebatt med justitieminister Morgan Johansson. I denna debatt säger justitieministern att man i efterhand (!) ska diarieföra samtliga sammanträden i det Säkerhetspolitiska rådet. Det råd som bland annat jag själv försökt få ut handlingar från just vad gäller antalet möten och vilka som deltagit och vad man diskuterat.

Hans Wallmark skriver följande på facebook:



Jag konstaterar att Säkerhetspolitiska Rådet alltså enligt justitieministern haft 28 möten. Om man räknar bort de 7-8 senaste i år som hållits efter att säkerhetsläckan offentliggjordes, så har ändå Försvarsminister Hultqvist och de andra närvarande ministrarna haft minst 20 möten på sig att berätta för statsministern om den allvarlig säkerhetsläckan hos Transportstyrelsen. 20 möten där man alltså från Löfvéns sida hävdar att en så allvarlig händelse aldrig berörts med ett enda ord! Man har alltså pratat om en massa andra saker som rör rikets säkerhet, men aldrig nämnt just detta. Allvarligt talat - ingen kan tro på det. Om det mot förmodan skulle vara sant visar det en total kollaps i kompetens och omdöme hos de närvarande ministrarna. Det blir allt mer uppenbart att det var helt korrekt att kräva misstroendeförklaring mot försvarsminister Hultqvist. Det som nu framkommer avslöjar i än högre grad hans bristande omdöme. Eller alternativt att han och andra ministrar, inklusive statsministern Löfvén, rent av blåljuger hela svenska folket rakt i ansiktet.

Jag vet inte vilket som är värst. Lögner eller total inkompetens och brist på omdöme?

Moderaterna säger nej till de nya "etableringsjobben"

2017-12-05

Förra veckan kom arbetsmarknadens parter överens om en ny modell för så kallade etableringsjobb. Upplägget bygger på att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få full avtalsenlig lägstalön, samtidigt som arbetsgivarna högst ska behöva betala 8.000 kronor per månad. Staten ska stå för mellanskillnaden. De nya etableringsjobben bör enligt parterna ge rätt till både a-kassa och sjukpenning, och dessutom ska etableringsjobben - till skillnad mot andra subventionerade anställningar kvalificera nyanlända för permanent uppehållstillstånd.

När förslaget presenterades var min spontana reaktion att detta kan vi bara inte stödja! Arbetsmarknadens parter kommer alltså "överens" om att staten och skattebetalarna ska stå för nästan alla kostnader. Då är det ju inte särskilt svårt att komma överens. Vilken arbetsgivare vill inte ha en anställd som kostar max 8.000 per månad? Och vad erbjuder facken i denna överenskommelse? Förslaget utestänger dessutom alla företag utan kollektivavtal, vilket gör att flertalet småföretag inte omfattas. Dessutom undantas ett antal branscher, eftersom bland annat LO-förbunden SEKO, Byggnads och Transport säger nej till förslaget. Inte heller bemanningsföretagen skulle kunna utnyttja möjligheten för personal som man hyr ut till andra. Bemanningsföretagen är annars duktiga på att anställa just personer som står längre från arbetsmarknaden.

Nu kommer tydligt besked från både Moderaterna och Liberalerna. Båda säger vi nej till förslaget. Elisabeth Svantesson (M) säger i Dagens Industri att "Parterna ställer väldigt hårda krav på den tredje parten som inte varit med i förhandlingarna. Det är staten och skattebetalarna som ska betala nästan hela kalaset".

Förutom rena ekonomiska argument känns det märkligt att en nästan helt skattefinansierad åtgärd ska ge rätt till permanent uppehållstillstånd, a-kassa och sjukpenning. Det skickar helt fel signaler. Permanent uppehållstillstånd ska man få när man fått en riktig anställning och egen försörjning som inte till största delen bygger på subventioner. Någon genväg till a-kassa och sjukpenning bör inte heller bli aktuell, det skulle bli väldigt orättvist jämfört med alla som finns i andra former av subventionerade anställningar.

Framtiden för dessa nya etableringsjobb är ytterst osäker. Och därför står vi från moderat sida fast vid Alliansens förslag som vi tidigare presentarat, alltså om inträdesjobb. Lönen för de nya inträdesjobben ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller utbildning. Hur denna utbildning organiseras och utformas bestämmer arbetsgivaren själv. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år (de 36 första månaderna som personen har ett jobb) inom ramen för anställningsformen. Rent juridiskt betraktas anställningen som en provanställning och ger därmed samma arbetsrättsliga skydd som en sådan. Anställningen övergår därmed till en tillsvidareanställning efter två år (och skulle förstå då kvalificera till permanent uppehållstillstånd). En person får ha denna typ av anställning i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned.

Inträdesjobben känns som en betydligt mer genomtänkt idé och jag hoppas att hela Alliansen ska stå fast vid denna och driva förslaget gemensamt i kommande valrörelse.

Gruppmöte och julmat med Markmoderaterna

2017-12-04



I kväll hade Markmoderaterna sitt sista gruppmöte före jul, och traditionsenligt blev det därför också lite julmat och tårta i M-lokalen i Kinna. Efter mötet hade vi sammanträde med nomineringskommittén inför nomineringsstämman till kommunvalsedeln som vi har nästa måndag. Jag är ledamot i denna nomineringskommitté och det är en mycket viktig uppgift att föreslå en väl avvägd kommunvalsedel.

Moderaterna vill dubbla skadestånden till brottsoffer

2017-12-04

Utöver straffskärpningar och mer resurser till Polisen behöver svensk rättspolitik få ett tydligare fokus på brottsoffren. De som utsatts för olika brott ska alltid kunna räkna med ett starkt stöd från rättsväsendets olika delar. Det är en central del i att förtroendet för rättsstaten ska kunna bibehållas. ett tydligare brottsofferperspektiv. Därför vill Moderaterna fördubbla nivån på den kränkningsersättning som i dag utgår till brottsoffer. Moderaterna vill att den kostnadsökning som en höjd kränkningsersättning medför i huvudsak ska täckas genom att de personer som begått brott får betala mer till statskassan.

Kränkningsersättning är en form av skadestånd som ersätter skador som uppstått till följd av brottsliga angrepp mot någon annans person, frihet eller frid. Det är en typ av skadestånd som oftast utgår till brottsoffer. Kränkningsersättningen handlar i grunden om att i någon mån försöka kompensera det obehag, såsom rädsla eller förnedring, som brottsoffret tvingats utså. Självklart tror ingen att en ekonomisk ersättning kan gottgöra ett allvarligt brott, men det är ändå en viktig markering att samhället ser allvarligt på det som hänt.

Kränkningsersättningen har hittills bestämts genom schablonbelopp som baseras på rådande etiska och sociala värderingar. Så bör det även vara fortsättningsvis. Nivåerna på ersättningen bör dock höjas avsevärt, och moderaterna vill se en fördubbling. En höjning är nödvändig för att ersättningen ska reflektera samhällets (och Moderaternas) skärpta syn på syn på brottslighet som drabbar brottsoffer på ett integritetskränkande sätt.

Här kan du läsa mer om moderaternas förslag och även se hur ersättningarna ser ut idag för ett antal olika brott, och hur vi vill att de ska se ut i framtiden.

Regeringens ryggradslösa migrationspolitiska haveri

2017-12-03



Borås Tidning citerar idag min blogg med kritik mot regeringens besked om hur de "ensamkommande" ska hanteras. Inte nog med att beskedet är så obegripligt att ingen riktigt verkar förstå hur det ska tillämpas i praktiken, det medför dessutom att många nu går under jorden i avvaktan på den nya lagen. Vilket i sin tur beror på att avvisningarna av ensamkommande som saknar asylskäl ska fortsätta tills den nya lagen införs nästa sommar.

Regeringen har lyckats med konststycket att dels urholka asyllagstiftningen och rättssäkerheten, dels skapa orättvisa där de som ljugit om sin ålder belönas medan de som sagt sanningen missgynnats. Samtidigt ger man oklara löften som i praktiken inte verka betyda något alls för dem som berörs idag, och därför får dem att gå under jorden i avvaktan på den nya lagen. Ett ryggradslöst migrationspolitiskt haveri i den högre skolan.

Den globala livsmedelsproduktionen väntas slå nytt rekord i år

2017-12-03

Vi hör allt oftare i debatten att klimatförändringar orsakar svält. Glädjande då att FN-organet FAO meddelar att den globala livsmedelsproduktionen väntas slå nytt rekord denna säsong. Läs mer på FAO:s hemsida.



Jag spred detta trevliga budskap på Twitter och Facebook igår. De flesta tyckte det var glädjande uppgifter. Men - ett antal kommentarer om att jag är "klimatförnekare" kom givetvis också som ett brev på posten. Man FÅR helt enkelt inte skriva något alls som är positivt om miljö, klimat, energi eller livsmedelsförsörjning, då är man automatiskt "klimatförnekare". Den enda politiskt korrekta åsikten verkar vara att sprida en domedagsbild om klimathotet. Hur hamnade vi här?

Dagens riksdagsomröstning om höjd skatt på sparande

2017-11-30

I dag röstade riksdagen om höjd skatt på sparande. Från moderat sida har vi varit tydliga - vi avvisar den höjda skatten. I ett läge där vi tycker människor lånar för mycket är det fel att beskatta sparande hårdare. Även om den höjda skatten på investeringssparkonton kanske inte betyder så mycket i kronor så skickar det fel signaler.

I vår alternativa moderata budgetmotion finns ingen skattehöjning på sparande, och vi har dessutom sagt att om vi vinner valet vill vi återställa den höjda skatten. I och med att vi röstar på vår egen budget avstår vi i alla omröstningar om detaljer i regeringens budget, exempelvis höjd skatt på sparande. Att bryta ut enskilda intäktsposter i regeringens budget skulle medföra att vi skapar budgetkaos och det tycker vi inte är ansvarsfull politik.

I några specifika fall med stora och mycket skadliga skattehöjningar enades Alliansen i somras om att hota med misstroendeförklaring mot flera ministrar om man fullföljde tre utpekade skattehöjningar. Regeringen backade då på två av dessa tre. Men självklart kan vi inte hota med misstroendeförklaring om varje enskild budgetpost vi inte gillar - det vore inte seriöst. Då är det en annan budget som är alternativet, och vi har från moderat sida verkat för att lägga en gemensam Alliansbudget redan i år. Detta har inte fått stöd av samtliga Allianspartier och då går det inte. Nu är vårt mål i stället att besegra regeringen i valet i september nästa år, och bilda en annan regering. Det är bara knappt tio månader till valet, och vinner vi det kan vi återställa mycket av denna regerings skadliga politik.

Jag känner oro för dagens beslut om skärpta amorteringsregler

2017-11-30

Beskedet från regeringen att man, trots hård kritik, går vidare med ett ännu hårdare amorteringskrav för bolån väcker oro.

Kritik kommer från många håll. Exempelvis Bankföreningen, Sveriges Byggindustrier, Fastighetsmäklarsamfundet, Stockholms Handelskammare, LO, Advokatsamfundet och Villaägarna för att nämna några. Samtliga Allianspartier är också kritiska, och både bostadsminister Peter Eriksson (MP) och finansborgarrådet Karin Wanngard i Stockholm (S) delar vår kritik och oro. Samma sak med ett antal tunga bankekonomer och fastighetsekonomer.

Att man bör amortera på sina lån, särskilt när man har höga lån, är en självklarhet. Men det är inte politiska beslut som ska styra detta, utan kreditgivarnas bedömning av låntagarens hela situation. I dag ser vi att amorteringskulturen stärkts och de flesta nya låntagare amorterar idag. Ett fyrkantigt amorteringskrav som helt bortser från låntagarens ekonomiska situation är inte särskilt lyckat.

Vi ser nu också att bostadspriserna verkar ha stannat upp, eller rent av börjat falla i de dyrare områdena. Färre kommer på visningar och en del objekt är svåra att sälja. Fastighets- och byggbolag lyckas inte sälja alla nybyggda bostadsrätter utan gör om dem till hyresrätter. Att i detta läge ta till dramatiska åtgärder som riskerar att pressa ned priserna är inte särskilt lyckat. Det är helt enkelt dålig timing.

De senaste åren har vi infört bolånetak, amorteringskrav och nu skärpta amorteringskrav. Resultatet hittills är att många ungdomar utestängs från bostadsmarknaden och att människor tar blancolån med höga räntor för att finansiera det som bolånen inte täcker. Det stärker knappast kredittagarnas ekonomiska ställning och rustar dem för sämre tider.

Jag hoppas att inte regeringens besked idag ska bli det som utlöser en djupare kris i bostadssektorn. Men jag känner oro för att det kan bli den utlösande faktorn. Jag tycker i vart fall det hade varit klokare att avvakta några månader och se hur bostadspriserna utvecklas. Regeringen leker med elden.

Gästtalare hos Sveriges A-kassor

2017-11-30



I dag var jag inbjuden till Sveriges A-kassor (den gemensamma organisationen för alla svenska a-kassor) för att berätta om moderat arbetsmarknadspolitik.

Jag började med att nämna vårt tydliga fokus på att halvera jobbklyftan till 2025, dvs den stora skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Det är den stora och allvarliga obalansen på svensk arbetsmarknad som kommer att kosta enorma pengar om vi inte gör något. Det blev mycket om våra tankar att göra om hela arbetsförmedlingen, vårt förslag om en ny anställningsform för att hjälpa in nyanlända på arbetsmarknaden, vår stora bidragsreform med bidragstak, uppstramad a-kassa, återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen mm, samt givetvis att vi vill sänka skatten på arbete.
Jag berättade också om regeringens proposition om enklare regler för a-kassa till förtroendevalda som förlorar jobbet, en fråga som utretts flera gånger utan att man lyckats få fram ett begripligt förslag. Jag beskrev hur jag själv personligen tog fram det nu liggande förslaget till Socialförsäkringsutredningen, som sedan enhälligt tog in det i sitt betänkande. Och nu är det alltså regeringens förslag! (Mer om detta i kommande blogginlägg).

Avslutningsvis hade jag flera intressanta diskussioner med åhörare. Bland annat om problemen med a-kassa för småföretagare och frilansare, men också om problemen med att arbetsgivare missbrukar olika former av skattesubventionerade anställningar, inte minst inom restaurangsektorn.

Västsvenska moderater diskuterade ny polishögskola i Borås

2017-11-30



I går kväll hade den västsvenska "moderatbänken" i riksdagen ett av våra regelbundna möten där vi diskuterar gemensamma västsvenska frågor. Det är samtliga m-riksdagesledamöter från Västra Götaland och Halland som samlas.

Vi hade besök av prorektor Jörgen Tholin från Högskolan i Borås som berättade om planerna och ansökan om en ny polishögskola, en ansökan som har brett stöd från hela Västsverige, både från politik, näringsliv och utbildningsväsende. Det är viktigt att vi trycker på i denna fråga för att Västsverige skall kunna få sin polisskola och tillräckligt med utbildade poliser i framtiden.

När statistik är viktigare än människors verklighet

2017-11-29

I dag fick jag en skrift i mitt postfack. "Olika kön, olika lön - en ESO-rapport om diskriminering på arbetsmarknaden". Det är Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi som står bakom rapporten.

Det märkliga är att man redan i förordet till rapporten faktiskt konstaterar att det är mycket små könsmässiga löneskillnader på svensk arbetsmarknad:

"Enligt lönestatistiken för 2016 motsvarade kvinnornas löner 88 procent av männens. Om skillnader i arbetstid, yrke, sektor, utbildning och ålder beaktas kvarstår en oförklarad skillnad på cirka 4 procentenheter. En delförklaring till skillnaden kan vara att kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden"

Fyra procentenheters skillnad är i sammanhanget närmast avrundsningsfel.

De 12 procenten i faktisk skillnad förklaras i rapporten främst med att män och kvinnor arbetar i olika sektorer med olika lönenivåer - ett stort och orättvist problem i sig. Det löser man främst genom att lyfta upp lönenivåerna inom ett antral yrken inom exempelvis sjukvårds och omsorgssektorerna, något vi lär tvingas göra oavsett om vi ska klara att locka personal till dessa sektorer i framtiden.

Inkomstskillnad på grund av att män och kvinnor väljer olika välbetalda yrken går knappast att lösa med politiska åtgärder (mer än möjligen att höja vissa löner så att vissa yrken blir mer attraktiva). Trots detta osar hela ESO-rapporten av en längtan efter att politiskt detaljstyra människors liv för att komma åt löneskillnaderna. Föräldraledigheten är som vanligt i skottgluggen. Och självklart vill rapportförfattarna styra upp föräldraförsäkringen, eller "reformera den" som man skriver:

* Man vill tvångsdela föräldraförsäkringen 50-50, och helt ta bort rätten att föra över dagar till den andre föräldern.
* Man vill göra det omöjligt att bara ta ut föräldrapenning enstaka dagar och avstå från inkomst vissa dagar för att förlänga föräldraledigheten, allt för att mammor inte ska vara frånvarande lika länge från arbetsmarknaden som man ofta är idag.

Försämringar av föräldrapenningen lär som sagt knappast påverka människors val av yrke. Så längtan från dessa uppenbart socialistiska kvoteringsivrare efter att få styra upp människors liv motiveras alltså endast av en löneskillnad på 4 procentenheter mellan män och kvinnor.

Är verkligen svenska föräldrar beredda att offra sin frihet och flexibilitet för att eventuellt på marginalen påverka denna löneskillnad på 4%? Jag tvivlar.

Minnesstund om Holodomor - svältkatastrofen i Ukraina 1932-33

2017-11-29



I dag anordnade den svensk-ukrainska parlamentarikerföreningen i riksdagen en minnesstund under ledning av talmannen och Ukrainas ambassadör (ovan), för att minnas den stora svältkatastrofen/folkmordet Holodomor i Ukraina 1932-33.

Holodomor, svältkatastrofen i Ukraina 1932–1933, var en av de största katastroferna i Ukrainas moderna historia. Men den är nog okänd för de flesta svenskar. Den innebar att miljontals människor dog direkt till följd av massvält. Uppskattningen av antalet döda varierar mellan 3–3,5 miljoner till 10 miljoner eller ännu mera. De döda var nästan uteslutande etniska ukrainare.

Termen Holodomor kommer av de två ukrainska orden holod (голод, 'hunger') och mor (мор, 'hemsökelse'). Den syftar specifikt på svältkatastrofen som ägde rum i Ukrainska SSR och de områden som var befolkade av etniska ukrainare, under den omfattande hungersnöden i Sovjetunionen i början av 1930-talet.

Bakgrunden till katastrofen var kommunismen under Josef Stalin, där Sovjetunionen införde planhushållning 1928, och avskaffade allt privat ägande av jord. Detta gällde även för Ukraina, där bönderna tvingades ingå i jordbrukskollektiv i stället för att som tidigare bruka sin egen jord och sälja överskottet på den lokala marknaden. Jordbrukskollektiven var ineffektiva, och samtidigt krävde de sovjetiska myndigheterna att kollektiven skulle leverera livsmedel till städerna. Brist på spannmål i hela Sovjetunionen fick dessutom regeringen att konfiskera spannmål från bönderna i Ukraina, vilket slutligen till att hungersnöd utbröt 1932–1933 i områden som tidigare tillhört de absolut bördigaste i Ukraina.

Begreppet kulak, som tidigare varit en benämning på rika bönder, utvidgades samtidigt, och alla bönder som motsatte sig kollektiviseringarna stämplas som kulaker. Åren 1930–1931 deporterades nära två miljoner människor från jordbruksområden i Ryssland och Ukraina till Gulag i Centralasien och Sibirien, eftersom de sades tillhöra kulakfamiljer.

Många menar att Holodomor ska betraktas som ett folkmord, och att svälten iscensattes av den kommunistiska regimen för att krossa det stora motståndet i Ukraina mot kollektiviseringen av jordbruket. Andra anser att svälten inte skapades medvetet av sovjetiska myndigheter, utan att den istället var en konsekvens av radikala ekonomiska förändringar som genomfördes av den kommunistiska regimen, exempelvis kollektiviseringen av jordbruket som medförde en katastrofal minskning av jordbruksproduktionehn. Man hänvisar bland annat till att även andra områden inom Sovjetunionen drabbades av hungersnöd. Detta ifrågasätts dock av andra, som påpekar att de områden inom Sovjetunionen som drabbades värst av svältkatastrofen – förutom Ukraina – var områden där ukrainare var i majoritet. Det var också i praktiken förbjudet för befolkningen att lämna dessa områden, man riskerade då att bli avrättad eller deporterad. Man tvingades stanna kvar trots svälten. Svältkatastrofen skulle därmed avsiktligt ha drabbat etniska ukrainare hårdare än andra, och därför anses som en del i Moskvaregimens förtryck av den ukrainska minoriteten.

Ukrainas parlament antog 2006 en lag som säger att Holodomor var ett sovjetiskt folkmord mot det ukrainska folket. Sammanlagt 233 av 450 ledamöter röstade för lagen. Bland de partier som röstade mot var Kommunistpartiet och Regionernas parti. Dåvarande premiärministern Viktor Janukovytj röstade mot lagen med motiveringen att det kunde skada relationerna med Ryssland. Europaparlamentet erkände 2008 Holodomor som ett brott mot mänskligheten, vilket de menade genomfördes avsiktligt av den sovjetiska regimen för att kunna kollektivisera jordbruket mot befolkningens vilja. 29 länder i världen har erkänt Holodomor som folkmord, däribland, USA, Kanada, Mexico, Australien, Argentina, Brasilien, Nederländerna, Storbritannien, Italien samt ett betydande antal länder i Östeuropa.

Sverige har inte erkänt Holodomor som folkmord, vi undviker att ta ställning till sådant i Sveriges Riksdag. Vi ägnar oss åt lagstiftning, inte åt att avgöra om historiska händelser är folkmord eller inte. Däremot högtidlighåller vi historiska händelser på annat sätt, så som vi gjorde idag. Oavsett om Holodomor var ett folkmord eller "bara" en sällsynt otäck påminnelse om kommunismens fasor är det värt att uppmärksamma. Och självklart även att sprida kunskap om.

Regeringen urholkar asyllagstiftningen och rättssäkerheten

2017-11-28

Gårdagens besked från regeringen att vill urholka asyllagstiftningen är anmärkningsvärt. Man vill alltså göra särskilda undantag för ensamkommande som fått avslag på sina asylansökningar, och låta dem stanna trots att de saknar skyddsskäl. Sverige behöver en långsiktig stabil migrationspolitik, och beskedet från regeringen är i stället ett tydligt avsteg från det. Det undergräver både rättssäkerheten i Sveriges migrationspolitik och tilltron till asylsystemet. Det öppnar upp för uppehållstillstånd för stora grupper vuxna män som saknar skyddsbehov.

Man kan också konstatera att beskedet skapar en enorm orättvisa. De som med avsikt uppgivit fel ålder (för att få en gynnsammare bedömning) och ändå fått avslag får nu en möjlighet att stanna kvar på svenska skattebetalares bekostnad, medan många andra som uppgivit korrekt ålder och fått avslag på sin asylansökan redan frivilligt lämnat Sverige.

Beskedet kan medföra att många tusen ensamkommande män får uppehållstillstånd trots att de saknar asylskäl. Dessa ska sedan försörjas och vara med och konkurrera om de bostäder som finns, vilket gör det ännu svårare att hitta boenden för dem som beviljats uppehållstillstånd för att de har asylskäl. Jag förstår ärligt talat inte hur regeringen resonerar. De klarar uppenbarligen inte av att stå upp mot aktivisterna på torgen och i media när det blåser.

Jag vill citera statsminister Stefan Löfvén från ett uttalande han gjorde till media i samband med sitt besök i Svenljunga nyligen. Slutsatsen blir att Sverige - enligt statsministern själv - nu inte längre har en ordnad migrationspolitik.



I ett tal i Göteborg i början av april i år lät det på ett liknande sätt från Löfven. Nu gäller tydligen inte detta längre:

"Vi har en ordnad asylpolitik...de som får avslag ska återvända"

Jag kommenterade en del på twitter i går kväll. Här ett par av de mest lästa inläggen:





Jag intervjuas även i Borås Tidning idag:

"Jan Ericson, moderat riksdagsman för Sjuhärad, är därmot starkt kritisk till det nya förslaget:
- Det finns enighet i vårt parti om att detta inte är ett bra förslag. Här skapas godtycke. Asylrätten urholkas när personer som inte borde få asyl ändå får rätt att stanna.
Jan Ericson vänder sig emot att skapa undantag för vissa grupper: - Vi behöver inte undantag utan en hållbar migrationspolitik som ligger fast.
Han ser också stor orättvisa i förslaget:
- Unga som korrekt angivit sin ålder och som friviligt lämnat får nu veta att andra som kanske fuskat med ålder och som inte har skyddsskäl får stanna.


Måga undrar vad som händer nu. Det första är att vi väntar på regeringens proposition. Beskeden på presskonferensen var ganska luddiga, man kunde vare sig säga hur många personer som skulle omfattas eller vad kostnaden blir, inte heller hur det ska betalas. Regeringen vill att lagen ska träda i kraft vid halvårsskiftet, så det lär bli riksdagsbeslut efter årsskiftet. Från moderat sida är vi tydliga med att vi inte kommer att stödja förslaget. Hur övriga partier kommer att agera återstår att se.

Ny interpellation om Migrationsverkets stora skuld till kommunerna

2017-11-27

För ett år sedan ställde jag en interpellation till dåvarande migrationsministern, Morgan Johansson (S). Det gällde Migrationsverkets stora obetalda skuld till kommunerna. Trots löften den gången om att läget skulle förbättras i takt med att asylmottagandet minskar så är det fortfarande lika illa. I dagsläget ligger de svenska kommunerna ute med över 10 miljarder kronor som de väntar på ersättning för från Migrationsverket.

Jag lämnade därför in en ny interpellation i fredags till vår nye migrationsminister, Helene Fritzon (S). Jag vill veta vad hon tänker göra åt saken. Jag vill också upprepa mitt förslag till Morgan Johansson för ett år sedan, nämligen att införa någon form av snabb preliminär a conto-utbetalning, varefter man i efterhand kontrollerar att kommunerna fått rätt ersättning och eventuellt gör en justering i samband med nästa a conto-utbetalning. Detta är självklart möjligt om bara viljan finns. Fast det verkar den inte göra. I stället agerar idag kommunerna bank åt Migrationsverket. Interpellationsdebatten blir preliminärt veckan före jul, den 19 december.


Möte med ledningen för Hyresgästföreningen i Västsverige

2017-11-24

I dag har jag träffat regionchef Maria Hjelm och regionordförande Lennart Derehag för Hyresgästföreningen i Västsverige för att diskutera bostadspolitik och Hyresgästföreningens verksamhet. Jag tyckte de skulle passa på att få se lite av den positiva utvecklingen i Sätila när det gäller nya bostäder med olika upplåtelseformer, så det blev möte och lunch på restaurang Lygnern.

Jag tror vi har en ganska stor samsyn när det gäller problemen, att det finns stora obalanser på bostadsmarknaden, att det byggs för lite hyresrätter och för mycket dyra bostadsrätter, och att tillgången på enklare och billigare lägenheter är alldeles för liten. Samtidigt är det väldigt olika förutsättningar i Sätila, Kinna och Bollebygd jämfört med centrala Stockholm eller Göteborg.

Vi diskuterade även hyressättning, bostadsstandard, byggkostnader och en massa annat.

Jag berättade lite kort om vad moderaterna vill göra. (Återkommer till det i nästa blogginlägg). Det enda vi väl var helt oeniga om var synen på regeringens byggsubventioner som vi från moderat sida tycker är helt felsatsade pengar. Vi såg såklart även lite olika på hur fri hyressättningen ska vara och hur det kan öka tillgången på bostäder, men man samtidigt vara ärlig och säga att vi redan idag har en betydligt mer flexibel hyressättning än vi haft tidigare, inte minst när det gäller nyproduktion. I övrigt upplever jag mer att det fanns nyansskillnader, men att vi som sagt har en stor samsyn i många frågor.

Ett riktigt bra möte om en av våra viktigaste samhällsfrågor. Vi har alla tre varit med länge och sett bostadskonjunkturer gå upp och ned. Det viktiga är långsiktighet i politiken och tänkandet när det gäller bostäder.

Apropå det här med klimatextremism...

2017-11-24

Twittrade lite förut...



Miljö och hållbarhet är visst inte fint nog för vänstern?

2017-11-24

Aftonbladets ledarsida gör det igen. Lyckas prestera ännu en helt intellektuellt undermålig, verklighetsfrämmande och obalanserad ledare. Jag tycker det är fascinerande att Anders Lindberg lyckas med dessa lågvattenmärken, gång efter gång. Han borde nästan kunna få någon form av kalkonpris som alternativ till Stora journalistpriset? Å andra sidan är det väl få som tar Aftonbladets ledarsida på allvar längre. De flesta jag vet skrattar mest åt den.

Denna gång betyder alltså moderaternas motstånd mot flygskatt och nej till subventionering av elcyklar att vi "slaktar miljöpolitiken" (!). Det är ganska starka ord. Så snart man inte gör exakt samma prioriteringar som vänstern så är man automatiskt ond. Att moderaternas miljösatsningar ger betydligt mer effekt för pengarna än regeringens talar Aftonbladet tyst om. Om den politik som ger mest nytta för pengarna är bäst är det väl i så fall snarare dagens regering som slaktar miljöpolitiken?

Själv får jag (som vanligt) min släng av Anders Lindbergs slev. Han brukar ju gilla att hänga ut mig personligen i sina ledare. Troligen är det väl för att jag avslöjat hans oseriösa och motstridiga ledare ett antal gånger genom åren. Och ofta ger honom en match på Twitter (som han brukar förlora).

Vad gäller citaten så är de säkert korrekta, och jag står för dem varje dag i veckan. Men däremot är det fel att påstå att jag "ifrågasätter klimatforskningen". Det jag ifrågasätter är politikernas tolkning av denna forskning, där man väldigt ofta drar mycket mer långtgående slutsatser än vad forskarna gör. I övrigt är det ingen hemlighet att jag genom åren varit mer nyanserad i klimatdebatten än majoriteten i mitt parti. Min kritik mot borgerlig klimatpolitik har främst handlat om tre saker. För det första en övertro på att människan kan styra över klimatet, för det andra att vi tappat bort andra viktiga och mer akuta miljöfrågor, och för det tredje att vi i alltför hög grad köpt vänsterns argumentation och lösningar. Vänstern använder klimatpolitiken för att bekämpa företagandet och "kapitalismen", man vill minska människors frihet och inskränka demokratin. Man vill driva upp skatterna, motverka möjligheten att driva ett lönsamt jord- och skogsbruk och försvåra att bo och leva på landet. Dessutom använder man klimathotet som ett sätt att intensifiera sin traditionella kamp mot bilar och flyg.

Moderat miljö- och klimatpolitik har blivit mycket bättre på senare år. Jag konstaterar att vi moderater står för en politik som ger mer effekt för varje satsad krona än den regeringen står för och att vår politik inte ger samma skador på samhällsekonomi och landsbygd som regeringens. Jag tror personligen inte att människan kan påverka klimatförändringar mer än på marginalen (historien är full av dramatiska klimatförändringar utan mänsklig påverkan), men ska man ändå göra "klimatåtgärder" måste de vara väl avvägda och genomtänkta. Moderaternas teknikpositiva linje i hela miljöpolitiken tilltalar mig och är en välbehövlig kontrast till vänsterns destruktiva politik.

Jag gör i övrigt två reflektioner. Det ena är att miljö och hållbarhet alltså inte är fint nog att tala om för Aftonbladet, oavsett om det är jag eller vår partiledare som använder dessa begrepp. Det är bara begreppet "klimat" som duger om man ska vara politiskt korrekt. Det andra är att Aftonbladet anser att moderaterna borde markera mot att jag tar avstånd från "extrem klimatpolitik" på min blogg. Att Aftonbladet med andra ord förespråkar en extrem klimatpolitik är ju intressant i sig.

Jag vet att många moderater i likhet med mig verkligen brinner för miljö och hållbarhetsfrågor. Många riksdagsmotioner i dessa frågor kommer exempelvis från moderater (varav ett inte obetydligt antal genom åren från just mig). För en moderat är det lika viktigt att hushålla med vår natur och miljö som med våra skattemedel. Och de flesta moderater (oavsett åsikt i klimatfrågan) inser att miljöpolitik handlar om så väldigt mycket mer än bara jakt på koldioxid.

Färre insekter hotar hela vårt ekosystem?

2017-11-23

Den senaste tiden har det kommit flera rapporter om att mängden insekter minskar. Hur mycket är oklart, men det verkar vara en ganska allvarlig minskning. Här två reportage om saken, från två helt olika källor. Dels en mycket mörk artikel från vänstertidningen ETC (nedan), dels en mer nyanserad från webbtidningen Natursidan. Jag delar inte alla slutsatserna från ETC, exempelvis innebär boskapsskötsel att marker betas av djur, vilket i sin tur gynnar många växter och ett rikt insektsliv. Vänsterns ständiga mantra om att minska mängden animalisk föda känns därför lite som ett stickspår i denna fråga. Men i övrigt finns det mycket tänkvärt i båda artiklarna.



I samhällsdebatten sägs såklart om att det är "klimatförändringar" som även minskat mängden insekter. Detta är den enkla och bekväma förklaringen till i stort sett alla miljörelaterade problem vi har idag. Men påståendet är mycket vilseledande. Visst inser alla att ett förändrat klimat också påverkar mängden växter och insekter av olika slag. Men om man läser dessa två artiklar inser man ju snabbt att det inte alls är klimatförändringar som är orsaken till dagens snabba minskning av insekter, utan våra allt mer ensidiga monokulturer i jordbrukslandskapet och sannolikt alltför mycket användning av bekämpningsmedel och konstgödning. Insekterna trivs helt enkelt inte. Det gäller inte minst de viktiga bina som sköter pollineringen, men också insekter som är föda åt våra fåglar, liksom exempelvis våra fjärilar.

Världens ledare lägger enorma resurser och massor av tid på att diskutera klimatförändringar och minskning av koldioxidutsläpp som (eventuellt) kan ha betydelse om 50 eller 100 år. Tänk om de ägnade bara en bråkdel av all denna kraft på att ta tag i mycket akuta miljöproblem som har direkt påverkan på vår miljö och natur just nu, idag? Men det är väl inte lika medialt intressant för alla NGO:s att ägna sig åt sådana frågor. Det medför inga storslagna dyra konferenser, välavlönade experter och frikostigt fördelade forskningsmedel.

När ska politiker och de stora medierna börja inse att miljö och hållbarhet handlar om så mycket mer än bara koldioxidutsläpp?

Sverigedemokraterna är inte ett borgerligt parti

2017-11-22

I SD-kretsar är det populärt att argumentera för att SD, M och KD skulle bilda regering. Många menar också att SD är ett "borgerligt" parti. Jag har ofta ifrågasatt denna bild. I mina ögon är inte SD särskilt borgerliga. Under denna mandatperiod har exempelvis SD mycket oftare röstat med den rödgröna regeringen än med Alliansen. I utrikespolitiska frågor och frågor som rör EU och Nato röstar SD inte sällan gemensamt med Vänsterpartiet.

Häromdagen fanns denna intervju med SD:s partiledare. Den som trodde att SD med automatik skule vara ett borgerligt parti måste ha fått anledning att tänka efter ytterligare en gång. För det står helt klart att en röst på SD lika gärna kan medföra en röst på en fortsatt s-regering.

Till detta kommer SD:s instabilitet. Denna mandatperiod har man tappat flera av sina riksdagsledamöter, och i hela landet lär det vara över 400 (!) SD-ledamöter som har lämnat eller uteslutits ur partiet. Min egen valkrets har sex riksdagsmandat (2 M, 3 S och 1 SD). Men SD-stolen har i princip varit tom i fyra år, SD:s ledamot har varit med på färre än 10 voteringar och i övrigt inte synts till alls. De sjuhäradsbor som röstade på SD fick alltså ingen representant i riksdagen. Vi andra fem har fått föra Sjuhärads talan.

När man nämner detta om alla avhopp, uteslutningar och tomma stolar brukar SD officiellt förklara det med att man är ett "nytt" parti med "barnsjukdomar". Jag köper inte den förklaringen. Man har snart funnits i riksdagen i åtta år, och man är ett a landets större partier. Ändå ser det ut så här, år efter år.

Kort sagt - en röst på SD är inte en röst för en ny regering. Jag har också väldigt svårt att se att någon skulle våga regeringsförhandla och bygga en regering på SD:s aktiva stöd. SD är ett alltför opålitligt parti (alldeles oavsett sakpolitiken). Att man däremot säkert kan agera gemensamt med SD i enskilda frågor är såklart en annan sak, det tycker jag som bekant alltid att man kan göra med alla partier om man har samma åsikt.

Vill man ha en ny regering bör man rösta på något av Allianspartierna. Och vill man att moderaternas restriktiva migrations och integrationspolitik ska få ett starkt genomslag i en ny regering är det bästa sättet att också ge moderaterna sin röst. Det ger oss ett starkare mandat vid förhandlingar inom Alliansen.

Hur var det nu - fanns det något organiserat tiggeri?

2017-11-21



Jag minns för en 4-5 år sedan när jag problematiserade tiggeriet och pekade på alla de vittnesmål som fanns om organiserat tiggeri. En kompakt kör av ledarskribenter, politiker och organisationer förklarade att vi som pekade på tiggeriets baksida spred myter.

I dag fick vi ett nytt bevis på det organiserade tiggeriets baksida. Det är bara ett i raden. Redan tidigare har personer dömts för människohandel och utnyttjande med koppling till tiggeri. Och både Aftonbladet, Expressen och Göteborgs-Posten har haft omfattande reportage om tiggeriets baksidor på senare år. Även Kalla Fakta hade ju ett utförligt reportage för något år sedan.

Att inte förbjuda tiggeri innebär att vi göder kriminell verksamhet. För mig är införande av tiggeriförbud närmast en självklarhet med den vetskap vi idag har om det växande problemet med kriminalitet, människohandel, utpressning, prostitution, narkotikahandel och svartjobb som har direkt koppling till tiggeriet.

Kommunsektorn brottas med växande problem

2017-11-21

Jag har många gånger varnat för att det blir kommunerna som får ta "smällen" när det stora asylmottagandet inte längre finansieras av staten. Då kommer kostnaderna för försörjning av nyanlända som saknar arbete att läggas till andra problem som redan plågar många kommuner.

De senaste fyra numren av oberoende Dagens Samhälle har haft dessa fyra förstasidor:



Den första sidan pekar på att skulderna inom kommunsektorn (kommuner och landsting) nu ligger på rekordnivåer. Störst skuld i kronor har rödgrönrosa Göteborgs Stad, hela 39 miljarder. Stockholm är tvåa och har ökat sina skulder kraftigt till 37 miljarder under det rödgrönrosa styret.

Den andra fölrstasidan går igenom den stora bostadsbristen i många kommuner som leder till trångboddhet. Orsaken är främst att allt fler nyanlända och asylsökande ska beredas plats.

Den tredje förstasidan handlar om att polisbristen gjort att många kommuner köper in väktartjänster och anlitar privata ordningsvakter. Förra året satsade kommunera över 1 miljard på detta. det är en ökning med 50% sedan 2014.

Den sista förstasidan belyser den växande lärarbristen. Just nu är det akut lärarbrist i var tionde skola. Det finns 477 grundskolor där inte ens hälften av lärarna är behödiga. Största bristen gäller, inte helt oväntat, lärare i svenska som andraspråk. Samtidigt vet vi från andra undersökningar att det även är brist på kuratorer, specialpedagoger och speciallärare. Även hemspårkslärare och tolkar är en bristvara. Kopplingen till mottagandet av nyanlända är uppenbart. Men det finns brist på lärare inom alla ämnesområden.

Utöver detta finns ett antal andra framtidsutmaningar för kommunerna. Inte minst kommer förändrad demografi att kräva mer resurser till skola, äldreomsorg och hemtjänst. Vi ser som jag skrev i inledningen också en stor risk för kraftigt ökade kostnader för försörjningsstöd när kommunerna efterhand tar över det ekonomiska försörjningsansvaret för kommunplacerade nyanlända som saknar försörjning av eget arbete.

Den mest populära lösningen från vänsterhåll är att tillföra kommunerna ökade statsbidrag. Det går ju an att lova i högkonjunktur när den statsliga kassan är hyfsat välfylld. Värre blir det när konjunkturen vänder ned. Då kommer det att krävas helt andra åtgärder. Att kommunerna lär sig prioritera - hårt - och att man har fokus på att vara företagsvändliga och bidra till att fler kommer i arbete är den enda långsiktigt hållbara lösningen. Dessutom krävs att riksdag och regering har fokus på att få fler nyanlända i arbete. Om detta inte lyckas kommer det att sluta väldigt illa för många utsatta kommuner.

Jag både tror och anser personligen att integrationen måste bli den stora valfrågan i 2018 års val. Den påverkar nämligen precis alla andra politikområden.

Dags för ett vuxet samtal om skatterna

2017-11-19

Min slutreplik i skattedebatten till Tommy Josefsson (V) i Borås Tidning igår:


(Klicka för läsbar storlek)

Tack!

2017-11-18

I dag beslutade de västsvenska valkretsarna om riksdagsvalsedlarna för kommande val. I vår egen valkrets gick det lugnt till och listan spikades i enlighet med valberedningens förslag. Det betyder att jag själv är tvåa på valsedeln efter Cecilie Tenfjord Toftby. Tre nomineringar i rad har jag kommit på platsen före henne, senaste gången med en enda rösts marginal, så det var väl ärligt talat inte mer än rätt att hon nu får stå överst.

Riksdagslistan ser nu ut så här:
1. Cecilie Tenfjord Toftby, Borås
2. Jan Ericson, Ubbhult
3. Ulrik Nilsson, Borås
4. Mikaela Engström, Vårgårda

Det fanns ett antal delegater som ville ha mitt namn överst. Jag är mycket smickrad över det. Kanske hade det också blivit så om det blivit omröstning om saken, men det får vi aldrig veta. Jag gjorde nämligen klart under mitt anförande att jag inte ser någon mening med en strid om förstanamnet på listan. Det viktiga är att samlas mot våra politiska motståndare i stället för att strida inbördes. Det finns ett stort symboliskt värde att alla moderater i Södra Älvsborg står enade bakom vår riksdagsvalsedel.

Jag har fått frågor de senaste veckorna från media som velat ha mina mina kommentarer till att jag "petats" från förstaplatsen. Jag tycker ingången att man "förlorar" en plats blir lite konstig. Varje val och varje valsedel bygger på helt nya förutsättningar. Olika kandidater kommer och går och en nomineringskommitté har en svår uppgift att tillgodose allt från geografisk spridning till kön och ålder och att både ta vara på erfarenhet och släppa fram nya duktiga politiker. Jag har också stor förståelse om Boråsmoderaterna som ju representerar en av Sveriges största städer tycker att de vill ha en boråspolitiker överst på riksdagsvalsedeln. Att dessutom en del tycker det är dags för en kvinna på förstaplatsen kan säkert också ha spelat in när nomineringskommittén gjorde sitt förslag. Sammanfattningsvis - ingen äger en riksdagsplats. Man får, om väljarna så vill, låna den tills det är val igen. Sedan ber man ödmjukt om ett nytt förtroende. Först av sitt parti och sedan av väljarna.

I dag har moderaterna två riksdagsmandat av valkretsens sex (Socialdemokraterna har tre och Sverigedemokraterna ett). Men eftersom valkretsen tillförts två kommuner till (Herrljunga och Vårgårda) och befolkningen i resten av valkretsen samtidigt växt lär vi sannolikt få sju riksdagsmandat efter valet, kanske rentav åtta. Chansen för moderaterna att få tre riksdagsmandat bör därför inte vara obetydlig. Och min egen chans att väljas till riksdagen en fjärde gång är rimligen hyfsat god. Jag ser verkligen fram mot den kommande valrörelsen!

Stort tack till nomineringsstämman och alla som tror på mig! Jag är stolt och glad för förtroendet!




Borgerliga ledarsidor varnar för diktatur och "klimatfascister"

2017-11-16

Jag har upprepade gånger genom åren varnat för högljudda "klimatextremister" som använder det påstått allvarliga klimathotet som förevändning för att angripa det demokratiska systemet, eller rent av öppet förespråkar ett avskaffande av demokratin. Tal om "världsregering", globala skatter och liknande har ju exempelvis framförts från lite olika håll, även från ledande företrädare inom FN. Även ord som "behov av ny ekonomisk världsordning" har hörts i debatten.

Plötsligt uppmärksammar nu två borgerliga ledarsidor samma sak. De senaste dagarna har både Kristianstadbladet och Borås Tidning uppmärksammat detta hot mot demokratin. (Klicka på bilderna nedan för att läsa texterna.)





Borås Tidning sammanfattar anmärkningsvärda uttalanden från två tunga klimatdebattörer:

"Svenska Dagbladets Jenny Stiernstedt intervjuade nyligen Jørgen Randers, professor vid Handelshögskolan i Oslo, som hävdar att klimathotet gör att vi ” inte kan invänta att demokratin får ha sin gång”. Därför vill han se ” ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen” som inför ”planekonomi”. Randers förebild är Kinas kommunistparti. Hans omdöme om den jättelika diktaturstaten delas av förre kristdemokratiske EU-parlamentarikern och klimataktören Anders Wijkman. I samma artikel säger han att ” Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar”.

Kristianstadbladet nämner ytterligare ett exempel:

"Tydligare är en annan känd klimatforskare, britten James Lovelock. Redan för tio år sedan, i en intervju med The Guardian gjorde han klart att: ”It may be necessary to put democracy on hold for a while.” Ett litet uppehåll i demokratin behövs, bara ett tag så där. Det blir ju så smidigt att fatta beslut då; i den himmelska fridens namn kan det behövas en å annan eldriven stridsvagn som kör över folk som yttrar oppositionella tankar, men lite spill får man räkna med i inrättandet av den globala klimatdiktaturen.

Det finns alltid goda anledningar för dem som anser att demokratin ska ”ta en paus”. Men bakom auktoritära styren, oavsett namn, ligger alltid idén att massan, folket, inte vet sitt eget bästa. Den upplyste despoten vet bättre, enligt denna teori.

Ett annat ord för det är fascism."


Ogenomtänkt riksdagsbeslut om utökat skydd mot diskriminering

2017-11-16

Förra veckan tog riksdagen ett beslut som vid första anblicken låter tilltalande. "Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet". Självklart är tanken god. Vem kan invända mot rubriken på beslutet?

Problemet är bara att beslutet kan få svåra konsekvenser för en massa små företag. Ändringen innebär nämligen att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Tidigare har företag med färre än tio anställda varit undantagna.

Regelverket bygger på en "skälighetsbedömning" som uppfattas som mycket otydlig av företag redan idag. I utskottets betänkande beskrivs det så här: "De åtgärder för tillgänglighet som krävs är alltså de som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse."

Samtidigt står det att "Enligt regeringen innebär skälighetsbedömningen att åtgärderna som kan komma ifråga för småföretag är av enkel katraktär". Hur en liten enmansföretagare (tex frisör, caféägare eller butiksägare) ska ha tid och resurser att tolka detta godtyckliga regelverk verkar ingen ha tänkt på.

Som politiker måste man ibland lyfta blicken. Människor med funktionshinder behöver samhällets stöd på många olika sätt, och det är ju en av välfärdssamhällets viktigare uppgifter. För att bekosta detta behövs skatteintäkter. Dessa får vi från privata företag och deras anställda - det är de som betalar hela vår välfärd och våra pensioner. Om vi försvårar för småföretag riskerar vi att färre startas eller i värsta fall att småföretag avvecklas. Då minskar skatteintäkterna. Det gynnar vare sig de funktionshindrade eller någon annan som behöver vår välfärd. Därför behövs hela tiden en balans i debatten, även i en fråga om diskriminering. Det tjänar alla på.

Moderaterna och Centerpartiet hade en gemensam reservation där vi krävde att regeringen före en lagändring borde gjort en ordentlig konsekvensanalys. Det är allvarligt att lägga ett så omfattande lagförslag utan att först analysera konsekvenserna. Förändringen riskerar att leda till ökade kostnader och försämrade förutsättningar för små företag och deras anställda. Det finns inte heller någon analys av om förändringen faktiskt kommer att påverka situationen för personer med funktionsnedsättning. Tyvärr gick inte riksdagen på vår linje. Ännu ett ogenomtänkt beslut har blivit verklighet.

Riksdagen vill lindra regler för utvisning av arbetskraftsinvandrare

2017-11-15

Vi har de senaste åren sett flera exempel på hur kompetenta och kvalificerade arbetskraftsinvandrare utvisats på grund av små försummelser från arbetstsgivarens sida. Ofta så små detaljer att ingen ens varit medveten om dem. Att utvisa kompetent arbetskraft för sådana bagateller är oskäligt.

Regeringen har nu äntligen föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa idag ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.

Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.

Alliansen ville att denna ändring skulle träda i kraft tidigare, vi ser ingen anledning till att regeringen ska behöva över ett halvår på sig att göra denna lilla lagkorrigering. Tyvärr blev vi nedröstade av S, V MP och SD.

Inte så många svar i gårdagens interpellationsdebatt

2017-11-15



Gårdagens debatt med migrationsministern gav inte så många svar. Ministern såg inte några problem med att vistelsekommunen får den statliga ersättningen även om en annan kommun har det juridiska ansvaret för ungdomen. Ministern var också tydlig med att hon låter kommunerna avgöra hur statsbidraget ska användas och vilka lösningar som väljs. Vilket jag anser innebär att regeringen smiter från sitt ansvar. Att bara skjuta till pengar utan att ge riktlinjer för hur man kan lösa frågan juridiskt är ett väldigt passivt sätt att styra ett land.

Det enda av substans som framkom under debatten var att ministern skulle träffa SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Jag var tydlig med att hon då bör ta upp den aktuella frågan så att SKL kan ge kommunerna lite riktlinjer för hur man kan erbjuda ensamkommande som passerat 18 år möjlighet att bo kvar i vistelsekommunen utan att det kommer i strid med kommunallagen och socialtjänstlagen.

Hela debatten går att se på riksdagens videoupptagning:




Intervjuad i Borås Tidning inför dagens debatt

2017-11-14



Jag debatterar ogenomtänkt statsbidrag för ensamkommande

2017-11-13

I morgon kväll har jag en interpellationsdebatt med regeringens nytillträdda migrationsminister Heléne Fritzon (S). Hon är den som ska besvara min interpellation som jag ställde för en tid sedan. Interpellationen handlar om att regeringen betalat ur pengar till kommunerna som ska användas för att göra det möjligt för ensamkommande som passerat 18 års ålder att bo kvar i kommunen i avvaktan på asylbeslut, i stället för att för att flytta till ett asylboende för vuxna. Tanken är god, men problemet är att det helt saknas riktlinjer från regeringen för hur kommunerna ska kunna ta dessa beslut på ett sätt som är förenligt med lagen. Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, har framfört kritik mot utformningen av bidraget och har flaggat för problem vid tillämpningen.

I Marks kommun är frågan politiskt het, vilket framgår av dessa artiklar i senaste numret av Markbladet:

Frågan har skapat en politisk oenighet. Moderaterna (som är största parti i den styrande majoriteten) anser att boende för vuxna inte är kommunens ansvar, och får stöd av kommunens jurister och socialförvaltning att det finns ett antal problem med den lösning som en majoritet i kommunen (S, V, MP, L, C och KD) står bakom. Kommunen kan inte enligt kommunallagen ta generella beslut att alla personer som enligt Migrationsverket är blivit 18 år eller äldre under utredningstiden ska behandlas som om de är under 18 år. Det strider mot principen att alla invånare i en kommun måste behandlas lika. Den som är 18 år när den ansöker om asyl anvisas till boende för vuxna. Men om man fyller 18 under utredningstiden ska man alltså behandlas som barn enligt den lösning en majoritet i kommunstyrelsen förespråkar. Mot detta står Moderaterna, som får stöd av Markbygdspartiet (som ingår i den styrande majoriteten), samt Marks Oberoende Demokrater och Sverigedemokraterna (som tillhör oppositionen).

Det har dessutom blivit en pseudodebatt där det påstås att Moderaterna och Sverigedemokraterna samtalat om saken, vilket dock dementeras av båda partierna. Tydligen har en lokal föreningsmedlem i SD uttryckt sig konstigt på Facebook vilket skapat missförstånd. Att vår moderate kommunstyrelseordförande frågar alla partier hur de ställer sig i olika frågor är en självklarhet, och innebär såklart inte någon förhandling.

Orsaken till problemen i Mark och andra kommuner att hitta en lösning som stämmer med lagen är att regeringen betalar ut pengar utan att ge några som helst riktlinjer för hur pengarna kan kunna användas på ett lagligt sätt. Detta kommer jag med skärpa att hålla migrationsministern ansvarig för.

Så här lyder min interpellation:


Farligt med "politiska krafttag" när bopriserna redan verkar vika

2017-11-10

Media uppmärksammar att det finns politisk oenighet om det kloka i att införa stärkta amorteringskrav för bolån. Oppositionen i riksdagen är skeptiska till ett skärpt amorteringskrav. För egen del står jag helt och fullt bakom den linje som vår moderate ekonomiskpolitiske talesperson Elisabeth Svantesson uttalade i Dagens Industri häromdagen. En sund amorteringskultur är viktig, men att skärpa amorteringskraven just nu, när marknaden redan verkar kylas av, kan i sig orsaka stora fall i bopriserna.

Skärpta amorteringskrav skulle, tillsammans med det införda bolånetaket, dessutom göra det närmast omöjligt för unga människor att köpa en bostad. Risken finns också att utsatta låntagare drivs att ta blancokrediter mot hög ränta för att finansiera amortering på sina bolån.

Jag har tidigare även kritiserat bolånetaket, och varnat för exakt det som nu händer. Nämligen att bankerna nekar bolån över en viss nivå, men där låntagaren samtidigt på olika sätt ordnar blancolån för betydligt högre ränta för mellanskillnaden. Man lånar alltså lika mycket pengar, men till en högre månadskostnad. Jag kan inte se hur detta dämpar kreditgivningen och motverkar skenande bopriser. Det orsakar bara sämre totalekonomi för låntagaren.

Som tidigare jurist och kredithandläggare på bank ser jag bara en rimlig väg. Nämligen att bankerna gör individuell bedömning av varje kund. Det är banken som ska pröva kreditvärdigheten och fastställa de rimliga villkoren efter kundens sammantagna ekonomi. Med den insyn jag har i bankvärlden är min bild att detta idag fungerar ganska bra. Inte minst tar bankerna sedan många år höjd för betydligt högre räntor än idag när de beräknar låneutrymmet. Politiker och myndigheter bör inte vara alltför klåfingriga och detaljreglera exakt hur mycket man får låna eller exakt hur mycket man ska amortera. Det är helt enkelt inte en politisk fråga. Politiken och ansvariga myndigheter bör ta övergripande beslut, medan detaljerna lämnas till kreditgivarna att tillämpa.

En annan fråga är diskussionerna om minskade ränteavdrag, höjda fastighetsskatter och annat som föreslås för att "kyla av" bostadsmarknaden. Att ta sådana dramatiska beslut just nu, när marknaden verkar kylas av alldeles av sig själv, är ännu farligare. Det kan leda till dramatiska prisfall som leder till både bostadskrasch och problem för bankerna.

Ska man långsiktigt förändra beskattningen på bostadsområdet behövs en bred samlad översyn, där sedan eventuella förändringar sjösätts stegvis på ett sätt som gör att människor vet de långsiktiga förutsättningarna.

Sparkad statssekreterare belönas med 1,3 miljoner ur S-partikassan

2017-11-09

Uppgifterna i media idag att statsminister Löfvens sparkade statssekreterare, Emma Lennartsson, får över 1,3 miljoner i avgångsvederlag från Socialdemokraternas partikassa (!) är uppseendeväckande.

Lennartsson tog ju efter lång tids medial och politisk debatt om säkerhetsläckorna vid Transportstyrelsen plötsligt på sig hela skulden av att inte ha informerat statsminister Löfvén om det som hänt. Genom att hon tog på sig hela ansvaret räddade hon Löfven, men framförallt försvarsminister Hultqvist, eftersom hennes ansvar kunde användas om förevändning av C och L att inte gå vidare med misstroendeförklaring.

Lennartssons agerande ansågs vara så oerhört allvarligt att hon fick sparken på dagen från regeringskansliet, efter ett extra regeringssammanträde en söndag, och utan någon sedvanlig fallskärm. Det var såklart Löfvens sätt att markera att hon var den stora skurken och att han själv var utan skuld till det som hänt. Han menade ju att han aldrig fått någon information alls av ansvariga ministrar, trots alla regeringssammanträden, regeringsluncher och möten i det säkerhetspolitiska rådet (vilket såklart ingen tror på). Genom Lennartssons offer kunde han ge en krystad men i vart fall möjlig förklaring till att han själv aldrig vetat något alls.

Att nu Socialdemokraterna från sin partikassa (!) tar fram drygt 1,3 miljoner och betalar till Lennartsson är en oerhört märklig hantering. Om hon begått ett så allvarligt fel som hon själv medgett borde det väl inte finnas något skäl att ger henne 1,3 miljoner ur partikassan? Jag kan inte tolka det på annat sätt än att man nu belönar Lennartsson frikostigt för att hon offrade sitt jobb för att rädda statsministern och försvarsministern. Jag kan inte komma ifrån en obehaglig känsla av att det kanske var uppgjort redan på förhand.

Hela hanteringen väcker mycket obehagliga frågor om vad som egentligen händer bakom kulisserna i regeringskansliet.


Inlägget uppdaterat: Medieuppgifter talade om 1,4 miljoner, vilket jag också angav i första versionen. Har nu kontrollräknat själv (Lennartssons månadslön på knappt 110.000 under ett år) och får det till drygt 1,3 miljoner, varför jag korrigerat summan i inlägget. Rätt ska vara rätt. Fast kostnaden för (S) lär bli betydligt högre om detta betalas ut som lön och beläggas med arbetsgivaravgifter.

Laglig skatteplanering och skattebrott är två olika saker

2017-11-09

I dag skriver jag i Borås Tidning om skillnaden mellan laglig skatteplanering och skattebrott. (Rubriken till debattinlägget är satt av Borås Tidning):


Skatteplanering varken fult eller omoraliskt

Jag konstaterar efter inslaget om den så kallade Paradisläckan i Uppdrag Granskning att det råder stor okunskap när det gäller skillnaden mellan skattebrott och fullt laglig skatteplanering. Att vissa debattörer inte kan hålla isär detta är inget nytt. Men det är givetvis helt orimligt att finansminister Magdalena Andersson (S), själv med förflutet på hög nivå i Skatteverket (!), slirar i debatten och använder moraliska argument för att närmast motivera att människor bör betala mer skatt än de är skyldiga till enligt lag.

Jag och moderaterna verkar för fler i arbete och ett sänkt skattetryck, precis som vi åstadkom under Alliansen. Då ökar skatteintäkterna, trots att var och en betalar lite mindre. När skattetrycket sjönk minskade dessutom svartarbetet och skattemoralen ökade. Under dagens regering stiger skattetrycket och jag är helt övertygad om att det kommer att slå mot skattemoralen.

Jag brukar dessutom påpeka att under Alliansen var skattetrycket lägre och vårdköerna kortare! Ständigt ökade skatter löser faktiskt väldigt få samhällsproblem. Så länge inte gamla mamma kan komma ut på promenad varje dag på hemmet och så länge inte polisen utreder våldtäktsbrott så används skattepengarna fel. Och då hjälper det inte att bara ta ut ännu mera skattepengar. Man måste börja prioritera.

Vi behöver en ökad samhällsdebatt om hur höga skatter vi ska ha i Sverige och hur dessa skattepengar ska användas. Jag har stor förståelse för att många upplever att de inte får valuta för sina skattepengar. Men att protestera mot högt skattetryck genom att jobba svart eller på ett olagligt sätt gömma inkomster undan beskattning i skatteparadis är självklart helt oacceptabelt. Det är dessutom straffbart.

Samtidigt måste vi som sagt skilja på laglig skatteplanering och skattebrott. Att gömma pengar i ”skatteparadis” som lagligen borde beskattats i hemlandet är givetvis olagligt. Att däremot ha pengar på konton i andra länder behöver inte alls vara olagligt eller det minsta konstigt - det beror helt på varifrån pengarna kommer.

Att skatteplanera inom lagens ramar är inte heller vare sig fult eller omoraliskt, och det gör många av oss i större eller mindre omfattning.

Att två makar fördelar ränteavdragen mellan sig för att få full avdragseffekt av dessa är fullt laglig skatteplanering. Samma sak att göra en renovering av huset under december och januari för att få en räkning vartdera året och därmed maximalt ROT-avdrag. Eller att hyra ut sin sommarstuga exakt så många månader att hyresinkomsten ligger precis under gränsen för beskattning. Att sälja förlustaktier samma år som man gjort vinster på andra aktier är givetvis fullt legal skatteplanering. Samma sak om en småföretagare passar på att göra lite extra investeringar i maskiner samma år som intäkterna råkat bli oväntat stora, för att på det sättet sänka årets skatt.

I ett högskattesamhälle är det givetvis intressant för alla att med lagliga medel försöka minimera sin skatt genom att skatteplanera. Och så länge man följer lagens gränser bör ingen moralisera alltför mycket över det. Att indirekt kräva att människor ska betala mer skatt än de måste är i sig synnerligen märkligt. Det finns självklart ingen skyldighet att maximera sina skatteinbetalningar. Om finansministern ogillar att människor anpassar sig efter lagen bör hon rimligen ändra lagen i stället för att moralisera.

För övrigt är det vanskligt för en politiker att uttala sig om sin bedömning av om en medborgare begått skattebrott eller inte, grundat på uppgifter i media. Vi har aldrig hela bilden och bör lämna den frågan åt Skatteverket och rättssystemet. Det är inte politikens uppgift att leka domare.

Jan Ericson
Jurist och riksdagsledamot (M)

Besök på Arbetsförmedlingen Stockholm City

2017-11-08



I dag besökte jag Arbetsförmedlingens Centralkontor i Stockholm tillsammans med kolleger i Arbetsmarknadsutskottet. Många intressanta diskussioner och en del tänkvärda inspel.

Stockholm har inte direkt de största problemen med arbetslöshet i landet, snarare tvärtom. Men ändå finns det stora grupper som har väldigt svårt att komma i arbete. Och antalet deltagare i etableringsreformen för nyanlända växer samtidigt hela tiden.

En viktig diskussion rörde avvecklingen av Fas 3. Arbetsförmedlingen själva tycker, i likhet med mig, att Fas 3 på det stora hela var en bra åtgärd för dem som stod allra längst från arbetsmarknaden. Det man i dag erbjuder är sämre. Och för en del tidigare deltagare i fas 3 erbjuds faktiskt inget alls.

Vi kunde också konstatera att det finns motstånd från fackliga organisationer mot en del av de åtgärder regeringen sjösatt. Helt enkelt för att dessa åtgärder riskerar att tränga ut riktiga anställningar.

Ett annat problem vi diskuterade är hur socialtjänsten i Stockholm, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bollar en del personer mellan sig som befinner sig oerhört långt från arbetsmarknaden. Ingen vill stå för kostnaden. Detta skapar en mängd improduktivt merarbete.

Sammanfattningsvis styrkte besöket bilden av att det finns många i personalen hos Arbetsförmedlingen som gör en enorm insats. Den kritik vi ofta riktar politiskt mot myndigheten och olika politiska åtgärder är inte en kritik mot personalen. De gör vad de kan under mycket svåra förhållanden och ibland ryckig politik. Men med detta sagt - det finns absolut anledning att förändra arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingens verksamhet.

Dagens interpellationsdebatter med arbetsmarknadsministern

2017-11-07



I dag var det dags att möta arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i två interpellationsdebatter. Den första handlade om att Sverige lyckas sämre än genomsnittet i EU när det gäller att minska arbetslösheten. Den andra handlade om tudelningen av svensk arbetsmarknad, där arbetslösheten bland utrikes födda ligger runt 22% medan den är under 4% för inrikes födda. Och att regeringens åtgärder riktade till nyanlända ger mycket svaga resultat.



Här är lite kort mina inledande anföranden i de två debatterna. Först debatten om den svenska arbetslösheten rent allmänt, och därefter den andra debatten om arbetslösheten för nyanlända. Som alltid blir det även en massa repliker som man inte har förberett. Nedan finns båda debatterna i sin helhet från riksdagens hemsida. (Arbetsmarknadsministern inleder båda debatterna och sedan följer mina och andras anföranden).





Moderaterna garanterar inte stöd till en ny obligatorisk TV-avgift

2017-11-06

I dag skriver jag och min riksdagskollega Lars Beckman en replik i Svenska Dagbladet rörande moderaternas syn på den framtida finansieringen av Public Service och den pågående debatten om Public Service verksamhet och omfattning i framtiden. Huvudbudskapet är att vi visserligen står bakom kompromissen om förslag till en ny avgiftsmodell, men vi har inte garanterat att vi kommer att rösta för att införa denna modell om regeringen lägger fram en sådan proposition. Innan vi tar ställning till det vill vi se helheten i alla förslagen som rör Public Service. Detta skriver vi också tydligt i vårt särskilda yttrande i utredningens delbetänkande om en ny avgiftsmodell.


Skillnad på skattebrott och laglig skatteplanering

2017-11-05

Jag konstaterar efter kvällens Uppdrag Granskning att det råder stor okunskap när det gäller skillnaden mellan skattebrott/skatteflykt och fullt laglig skatteplanering. Att media, journalister och debattörer inte kan hålla isär detta är vi vana vid. Men att finansminister Magdalena Andersson (S), själv med förflutet på hög nivå i Skatteverket, slirar i debatten och använder moraliska argument för att närmast motivera att människor ska betala mer skatt än de är skyldiga till enligt lag är helt orimligt.

Jag anser själv inte att vi får valuta för våra skattepengar idag. Inte på långa vägar. Vi betalar nästan världens högsta skatter, samtidigt som välfärden och tryggheten har stora revor. Jag verkar för fler i arbete och ett sänkt skattetryck, precis som vi åstadkom under Alliansen. Då ökar skatteintäkterna, trots att var och en betalar lite mindre. När skattetrycket sjönk minskade dessutom svartarbetet och skattemoralen ökade. Nu stiger skattetrycket och jag är helt övertygad om att det kommer att slå mot skattemoralen. Men att protestera mot högt skattetryck genom att jobba svart eller på ett olagligt sätt gömma inkomster undan beskattning i skatteparadis är självklart helt oacceptabelt. Det är dessutom straffbart.

Samtidigt måste vi skilja på laglig skatteplanering och skattebrott/skatteflykt. Att gömma pengar i skatteparadis som lagligen borde beskattats i hemlandet är givetvis olagligt. Att däremot ha pengar på konton i skatteparadis behöver inte alls vara olagligt i sig - det beror helt på varifrån pengarna kommer. Att skatteplanera inom lagens ramar är inte heller vare sig fult eller omoraliskt. Jag ska ge några vardagsexempel:

Att två makar fördelar ränteavdragen mellan sig för att få full avdragseffekt av dessa är fullt laglig skatteplanering. Samma sak att göra en renovering av huset under december och januari för att få en räkning vardera året och därmed maximalt ROT-avdrag. Eller att hyra ut sin sommarstuga exakt så många månader att hyresinkomsten ligger precis under gränsen för beskattning. Att sälja förlustaktier samma år som man gjort vinster på andra aktier är givetvis fullt legal skatteplanering. Samma sak om en småföretagare passar på att göra lite extra investeringar i maskiner samma år som intäkterna råkat bli oväntat stora, för att på det sättet sänka årets skatt.

I ett högskattesamhälle är det givetvis intressant att skatteplanera. Och så länge man följer lagens gränser bör ingen moralisera över det, vare sig finansministern eller någon annan. Att indirekt kräva att människor ska betala mer skatt än de måste är i sig synnerligen omoraliskt, inte minst av en finansminister. Om finansministern ogillar att människor anpassar sig efter lagen bör hon ändra lagen. För övrigt bör självklart inte en politiker uttala sig alls om sin bedömning av om en medborgare begått skattebrott eller inte - vi har aldrig hela bilden och bör lämna den frågan åt Skatteverket och rättssystemet. Ibland är frågan extremt komplicerad.

Jag har även kommenterat saken lite på Twitter ikväll:




2017 ett förlorat år för Elfsborg

2017-11-05

Allsvenskans sista omgång i dag blev för Elfsborgs del lite som året i sin helhet. Matchen mot Norrköping slutade 3-3. Av sluttabellen framgår att Elfsborg är ett av seriens tre målfarligaste lag. Samtidigt har man släppt in flest mål av alla lag, vilket självklart är klart underkänt.

Trots ett ganska misslyckat år där laget enligt min åsikt underpresterat i alltför många matcher, så slutar man på övre halvan. Och en tröst i bedrövelsen är att vi i vart fall kommer före ärkerivalen IFK Göteborg som har gjort en ännu sämre säsong än Elfsborg.

Den stora framgången i år står Elfsborgs ungdomslag för. Nyligen tog både U17- och U19-lagen guld i sina SM-finaler, och även U21-laget har chansen när man inom kort spelar guldfinal. Elfsborg har absolut en god chans att spela in nya framtidsspelare i laget kommande år, och det gör att jag ändå är positiv inför framtiden. Förhoppningsvis var årets insats av A-laget ett tillfälligt bottennapp.

Samtidigt ska man veta hur svårt det är att vara topplag år efter år. Elfsborg har ett fantastiskt decennium bakom sig med två guld och ett antal medaljer. Och det har kostat - många spelare har gått som utlandsproffs. I dagens allsvenska har många lag råkat ut för samma sak. De senaste 20 åren, alltså sedan 1997 när Elfsborg kom tillbaka till Allsvenskan, har endast två lag spelat i Allsvenskan samtliga år! Det är Elfsborg och IFK Göteborg (dock tvingades Göteborg vid ett tillfälle att spela kvalspel för att rädda sig kvar). Alla de övriga 14 lagen i årets serie har varit nere i superettan ett eller flera år, inklusive årets guldlag Malmö FF...



Jag är för fjärde gången föreslagen till valbar plats på riksdagslistan

2017-11-03

I dag offentliggjordes nomineringskommittéernas förslag till riksdagslistor för valsedlarna i Västra Götaland. Jag har sedan någon vecka tillbaka vetat hur förslaget kommer att se ut för vår valkrets. Som väntat blev det som jag spekulerade på bloggen den 10 oktober. Jag är en "utsocknes" ubbhultsbo, bosatt på landet längst ut i ena hörnet av valkretsen. Borås är valkretsens stora stad och har den i särklass största partiföreningen i valkretsen. Att man gärna vill ha en boråsare i topp på listan igen (senast det hände var 2006) är kanske inte så konstigt. Så var tongångarna även inför valet 2014, men då valde nomineringsstämman lite överraskande, med bara några få rösters marginal, att placera mig överst. Nu föreslår man min riksdagskollega Cecilie som förstanamn och mig som andranamn. Hur den slutliga valsedeln kommer att se ut beslutas på nomineringsstämman den 18 november.

Jag bryr mig ärligt talat inte så mycket om jag står etta eller tvåa, jag är mest smickrad över att än en gång föreslås till valbar plats på riksdagsvalsedeln. Om det blir stämmans beslut blir det i så fall fjärde gången i rad. Det hade jag aldrig kunnat drömma om när jag kandiderade till riksdagen 2006.

Nomineringskommitténs förslag ser ut så här:



Några av oss vågade faktiskt stå för våra åsikter i migrationsfrågan

2017-11-02

Kvällens avslöjanden i SVT-dokumentären om tvärvändningen i migrationspolitiken var intressant. Inte minst om rädslan att framföra kritik i migrationsfrågorna. Vi är många som känt exakt denna frustration under många år. Nedan en repris av mitt blogginlägg 5 juli 2016. Det säger det mesta. Det belönades såklart inte politiskt att vara kritisk i dessa frågor under regeringsåren. Och i media fick man löpa gatlopp så fort man uttalade minsta lilla tveksamhet rörande migration eller tiggeri. Citaten nedan från media gav inte direkt interna moderata pluspoäng för att uttrycka sig försiktigt.

Denna mandatperiod har dock något hänt. Plötsligt har jag fått en massa positiv respons från partiledningen (både nuvarande och föregående) för mina tidigare tydliga ställningstaganden. Och jag har haft god möjlighet att påverka den nya moderata migrationspolitiken mycket mer än jag någonsin hade förväntat mig. Plötsligt tycker partiet som jag. I dag är vi på rätt väg och det finns en klarsyn och högt i tak i debatten som jag saknat tidigare inom moderaterna.

Och jag kan ärligt säga till alla att jag inte bytt åsikt bara för att partiet gjort det. Partiet har bytt åsikt - inte jag. Jag slipper därmed också äta upp tidigare naiva uttalanden. För en del andra politiker är det precis tvärtom...

Välgörande moderat självkritik om den förda migrationspolitiken

2016-07-05

I går skrev moderaternas migrationspolitiske talesperson, Johan Forssell, nedanstående på Twitter. Ett mycket klokt och insiktsfullt inlägg i all sin enkelhet. Och något som vissa av oss tidvis stångade våra pannor blodiga för att få resten av riksdagsgruppen och andra ledande moderater att inse förra mandatperioden. Tyvärr förgäves. Och då gick det som det gick.



Det jag upprörs mest över är alla moderater, både många av mina riksdagskolleger, moderater i regeringen och ombud och debattörer på partistämmorna, som tyst och stilla accepterade försvaret av den ganska extrema politiken som trycktes på oss uppifrån, utan att protestera med ett enda ord och kräva förändringar. Och vi som luftade kritiska åsikter blev ofta bryskt åthutade på alla nivåer. Många har anledning att skämmas idag.

Moderaterna borde stått för balansen i migrationspolitiken redan före 2010, tagit initiativet för att komma åt avarterna och de extrema delarna i den svenska migrationspolitiken och skapat ett regelverk som fungerat även i tider när asyltrycket är högt. I stället för att bjuda in det extrema Miljöpartiet i migrationspolitiken. Då hade vi inte behövt ta till dagens hårda åtstramningar.

Jag påminner om några av mina egna kritiska inlägg i debatten. Redan 6 september 2010, i slutspurten av valrörelsen, skrev jag detta debattinlägg i Borås Tidning: Rösta för en human men realistisk invandringspolitik . Försiktigt hållet, men ändå ett rop på en balanserad politik - som jag då var helt övertygad om att moderaterna skulle driva efter valet. Det fanns många kloka tankar i vår moderata integrationsarbetsgrupp som skrev en rapport 2008, sammanfattad i en debattartikel av tre idag ledande moderater, Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson och Tobias Billström. Tyvärr fick denna rapport inget som helst genomslag i den förda politiken. Och så här i efterhand kan jag bara konstatera att mitt råd till väljarna 2010 att välja moderaterna för en nyanserad migrationspolitik var ett dåligt råd.

I ett antal olika blogginlägg och inlägg på Twitter efter valet 2010 kritiserade jag sedan dels överenskommelsen med Miljöpartiet (främst att belöna dem som håller sig gömda genom utökade rättigheter, men också en del andra uppluckringar i regelverket), dels den smala åsiktskorridoren i migrationsdebatten. Det får representeras av dessa två citat, dels på ledarsidan i Borås Tidning den 8 mars 2011, dels på Aftonbladets kultursida den 21 maj 2012:


Efter det usla moderata resultatet i EU-valet 2014 skrev jag ett mycket uppmärksammat blogginlägg med rubriken "Dags för moderaterna att ta kommandot i invandringsdebatten". Det var också en av de prioriterade frågorna för mig i riksdagsvalrörelsen senare samma år. Den 6 september, veckan före valet, publicerades denna debattartikel i Borås Tidning: Det behövs både humanism och realism i invandringspolitiken. Efter valförlusten 2014 konstaterade jag på bloggen och i mina inspel till moderaternas valanalysgrupp att migrationsfrågan var en av de viktigaste orsakerna. I ett annat blogginlägg avfärdade jag även påståendena om att flyktingmottagande är samhällsekonomiskt lönsamt och påpekade att de enda hållbara argumenten är humanitära. Detta uppmärksammades av Borås Tidning den 9 mars 2015.



Samma vår beslutade moderaterna med stor majoritet på sin stämma om en ny migrationspolitik och idag är det Johan Forssell som med stor klokhet och ödmjukhet hanterar frågan. Synd bara att så få redan tidigare lyssnade på oss som var kritiska. (Allt jag bloggat om i migrationsfrågan finns samlat på denna sida för den som är nyfiken.


Rörligt men positivt opinionsläge

2017-11-02

För bara några månader sedan dömde många experter ut moderaternas chanser att göra ett bra val 2018. Då låg opinionsstödet på 15-16% i de stora mätningarna. Men nu händer något. I dag presenteras ytterligare två mätningar som visar dramatiska uppgångar för moderaterna den senaste månaden. Dels Expressen/Demoskop som oss 21,9 % (+4,7% på en månad) och SVT/Novus som ger oss 20,6% (+4,4% på en månad). Moderaternas uppgång gör nu att det är ganska jämnt läge mellan de rödgröna och Alliansen, samt att SD som vågmästare är betydligt mindre än i somras.

Jag tar alltid opinionsmätningarna med en nypa salt. Men när alla mätningar som görs visar samma trend så ligger det nog en del i det. Och det tycker jag faktiskt vi är värda, så mycket arbete som lagts ned internt i moderaterna de senaste åren när det gäller att utveckla politiken. Jag tycker vi är det enda parti som idag har en genomtänkt och hyfsat heltäckande politik som riktas mot dagens stora samhällsproblem, och tror vi hart en god potential att locka fler väljare efterhand som vi sprider kunskapen om vår politik.

Jag har tidigare sagt att jag tror vi kommer att göra ett bättre val än 2014, och står fast vid det.

Grattis Maria Åkerberg och Dermanord - årets företagare 2017

2017-11-02

I dag, för exakt sex år sedan, den 2 november 2011, besökte jag och min riksdagskollega Michael Svensson (M) ett antal företag i Halland, däribland Dermanord i Frillesås. Dermanord tillverkar och saluför ekologiska hudvårdsprodukter. Jag minns att det var en intressant rundtur vi fick på företaget, och att jag imponerades av de eldsjälar som låg bakom satsningen.

Dermanord har blivit en riktig succé. Nyligen utsågs Maria Åkerberg (VD och grundare) av organisationen Företagarna till Årets Företagare i Sverige!

Stort grattis!







Dagens citat i Borås Tidning

2017-11-01



I dag har Borås Tidning detta citat i tidningen från mitt blogginlägg häromdagen med anledning av debatten kring sexuella övergrepp. Det är väl känt att många sexualbrottsoffer avstår från att anmäla brott eftersom man inte vågar, är rädd att inte bli tagen på allvar och inte heller vill genomgå en rättsprocess och inte ens tror att gärningsmannen kommer att dömas.

Jag tycker dock det är viktigt att påpeka att samma typ av problem även kan gälla en hel del andra brott. Ett exempel är hatbrott eller hot på nätet som ofta drabbar unga människor. Vi måste helt enkelt få fler brottsoffer att anmäla brott, vi måste ge polisen mer resurser att utreda brotten, och vi behöver se till att domstolarna utdömer hårdare straff för brott som allvarligt kränker andra människors integritet. Straffskalorna för exempelvis grov våldtäkt behöver skärpas. Men även straffen för exempelvis inbrott - ett brott som faktiskt också kränker människor och skapar stor otrygghet under lång tid.

Konflikten i Göteborgs Hamn är en skam för den svenska modellen

2017-11-01

Konflikten i Göteborgs Hamn har av och till pågått sedan 1970-talet när Hamnarbetarförbundet bröt sig loss/kastades ut från LO-förbundet Transport. Allt sedan dess ligger dessa två förbund i konflikt med varandra.



Just i Göteborgs Hamn är det Hamnarbetarförbundet som har flest medlemmar, men det är Transportarbetareförbundet som har kollektivavtal med APM Terminals och Hamnarbetarförbundet vill inte teckna hängavtal för sina medlemmar utan kräver eget kollektivavtal. Detta vägrar Transportarbetareförbundet att gå med på. Och mitt i striden mellan dessa två fackliga organisationer står arbetsgivaren och kan inte göra något alls utan bara se på när Hamnarbetarförbundets konflikter skadar verksamheten allt svårare. Inte ens det specialinkallade Medlingsinstitutet ser något sätt att lösa situationen utan har lämnat sitt uppdrag och i praktiken gett upp. Läs deras avslutande, och mycket uppgivna, rapport från det uppgivna medlingsförsöket.



Under 2016 och 2017 har konflikterna avlöst varandra. Samtidigt har volymerna i hamnen minskat med 23%. Detta har nu medfört att man sagt upp 170 anställda på grund av arbetsbrist, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av personalen.

Göteborgs Hamn är av oerhört stor betydelse för hela Sverige. 1/3 av den svenska exporten och en stor del av importen passerar hamnen. Bland annat 800.000 containrar och 250.000 personbilar (export och import) varje år. Konflikten gör nu att allt fler svenska företag väljer att använda andra hamnar, tex i Bremen eller Rotterdam.

En hamnarbetare hos APM tjänar idag i genomsnitt 49.500 kronor per månad inklusive tillägg. Grundlönen är ca 29.000 och till detta kommer att antal mer eller mindre automatiska tillägg som ger över 20.00 till varje månad. Tidigare arbetade man normalt en timme för att sedan vara ledig en timme. (49.500 kronor för ett halvtidsjobb låter ärligt talat ganska bra!). Nu har APM ändrat arbetstiderna så man arbetar två timmar varefter man är ledig en. Det gör att man i praktiken nu arbetar ca 75% effektivt för en lön på 49.500 kronor per månad. APM uppgav att Göteborg Hamn är den dyraste hamn som APM driver (och man driver ett stort antal hamnar över hela jorden). Det är till exempel dubbelt så dyrt att lossa en container i Göteborg som i Danmark.

Grunden för den svenska modellen är att man som arbetsgivare vet att när man undertecknat ett kollektivavtal ska man också kunna känna sig trygg med att slippa konflikter. Fredsplikt råder. Detta accepterar inte Hamnarbetareförbundet, de godtar av princip inte fredsplikt. Att konflikträtten på detta sätt missbrukas av en liten facklig organisation med stark koppling till mer extrema politiska rörelser på vänsterkanten är oacceptabelt. Hamnarbetareförbundet missbrukar sin makt och äventyrar både sina egna medlemmars jobb och Göteborgs Hamns framtid.

Även S-MP-regeringen inser detta och har tillsatt en utredning som ska presentera en rapport i maj nästa år. Det gör att inget kommer att hända lagstiftningsmässigt före valet utan blir en fråga för en ny regering. Jag utgår från att Alliansen vid en valseger beslutar i lag om en proportionalitetsprincip för konflikter samt en inskränkning av konflikträtten i en situation där det redan finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen för den yrkesgrupp konflikten gäller. Även sympatiåtgärder som riktas mot skötsamma företag som har kollektivavtal för sina medlemmar är givetvis helt oskäligt och ytterligare en avart som måste stoppas. Om konflikträtten fortsätter att missbrukas kommer det i längden att underminera hela legitimiteten för den svenska modellen. Det inser de flesta med kunskap på området.

Besök hos APM Terminals och Göteborgs Hamn

2017-11-01




I går besökte jag och mina m-kolleger i arbetsmarknadsutskottet även APM Terminals (som driver den stora containerhamnen i Göteborg) samt Göteborgs Hamn (Port of Gothenburg) som äger hamnen.

Syftet med besöket var att få en bild och uppdatering av läget kring den inflammerade arbetsmarknadskonflikten som allt mer skadar hamnens verksamhet. Vi fick även en föredragning om hamnens utvecklingsplaner och en rundtur på den hårt bevakade containerterminalen.

Besök hos utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb

2017-10-31

I dag besökte jag och tre av mina moderata kolleger i Arbetsmarknadsutskottet utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb i Göteborg. Man berättade om sin hittills framgångsrika verksamhet att hjälpa främst nyanlända till riktiga jobb. Vi träffade VD Johan Nordlund och två av lärarna/coacherna (som även är delägare i företaget), Nadja Charafi och Faduma Awil.

Det finns mycket att berätta från besöket. Bland annat att man tycker att vårt moderata förslag till bidragstak är bra, eftersom många nyanlända, även med bidragsförsörjning, tycker att de fått det betydligt bättre än de hade det i sitt förra hemland. Det gör att drivkraften att söka arbete är för liten.

Det var också tydligt att man genom att använda kunskaper om kultur och religion kan förklara våra svenska system på ett mer begripligt sätt för nyanlända. Nadja och Faduma har marockansk respektive somalisk kulturell bakgrund och är båda muslimer. De berättade att de med arabiska begrepp och referenser till islam kunde förklara för nyanlända hur de svenska socialförsäkringssystemen fungerar.

Inom islam är det acceptabelt att under en begränsad tid leva på det man kallar "allmosor", men sedan har man en moralisk skyldighet att arbeta och bidra för att kunna återgälda den hjälp man fått. Många nyanlända tror att deras bidrag kommer från FN (!), (något jag hört nämnas även i andra sammanhang). Coacherna förklarar att de som arbetar betalar bidragen med sin skatt, och uppmanar de nyanlända att se till att komma i arbete själva.

Intressant och tänkvärt. Att lyckas få nyanlända att förstå våra svenska system, vara tydliga med våra höga förväntningar, och se till att vi inte motverkar incitamenten att söka arbete genom att betala för höga bidrag är troligen tre förutsättningar för att överhuvudtaget ha en chans att lyckas med integrationen.

Det finns mycket mer att berätta från besöket, men jag sparar detta. Jag kom överens med coacherna om att försöka boka en hel dag hos dem framöver för att följa hur deras verksamhet fungerar. Goda exempel på coachning som leder till jobb är värt att studera lite närmare.

Jag ställer två interpellationer till arbetsmarknadsministern

2017-10-30

Jag har den senaste tiden, både här på bloggen och i flera olika debattartiklar (exempelvis denna), kommenterat regeringens skönmålning av arbetsmarknadsläget. Man har faktiskt väldigt lite att vara stolt över. Fram till valet kommer jag nu att jobba mer fokuserat med dessa frågor i Arbetsmarknadsutskottet. Jag börjar med att ställa två interpellationer till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

I den ena interpellationen konstaterar jag att uppgifter från Eurostat visar att Sverige under dagens regering har lyckats betydligt sämre än EU-genomsnittet när det gäller att minska arbetslösheten. Vi halkar allt längre ned på listan över de länder i EU som har lägst arbetslöshet, och vi ligger längre ned på listan än vi gjorde när Alliansen lämnade över regeringsmakten.

Den andra interpellationen handlar om den allt mer tudelade arbetsmarknaden. Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda växer, och samtidigt saknas förslag från regeringen för att göra något åt saken.

Jag ser fram emot att ta debatten med arbetsmarknadsministern om dessa viktiga frågor, vilket bör bli inom några veckor om inte ministern skjuter på debatten.

Statsminister Löfvén redan mest KU-anmäld av alla statsministrar

2017-10-29

Häromdagen hade Metro en intressant granskning som visade att statsminister Löfvén är den regeringschef som blivit i särklass mest KU-anmäld av alla i modern tid. På bara tre år har han dragit på sig 27 KU-anmälningar. Som jämförelse kan nämnas att Fredrik Reinfeldt (M) drabbades av 17 anmälningar under åtta år och Göran Persson (S) 26 anmälningar på tio år.

I artikeln går man igenom samtliga KU-anmälningar, bland dem den jag själv lämnade in i 20 juli 2015 med anledning av det märkliga att Löfvén utsett en person till vice statsminister samtidigt som en annan person informellt innehade posten i verkligheten. Jag tyckte detta var vilseledande och skapade stor osäkerhet utåt, och att det var viktigt att det var tydligt för medborgarna, media och inte minst omvärlden vem som var statsministerns verklige ställföreträdare. Otydligheten fick också hård kritik från ett enigt KU, vilket visar att min KU-anmälan var högst befogad. Samma sak gäller flertalet av de 27 anmälningar från olika partiers ledamöter som hittills hunnit granskas av KU, de har medfört kritik mot statsministern i varierande omfattning.

Reportage om barnhemmet i Tanzania som jag besökte 2008

2017-10-29



I dag ägnar Borås Tidning ett helt uppslag åt ett reportage om det barnhem i Moshi som grundades av en kvinna från Marks kommun, och som jag besökte 2008 i samband med en privat semesterresa till Tanzania och Zanzibar. Jag är prenumerant på Borås Tidning så jag kan ta del av artikeln, men eftersom den tyvärr ligger bakom en betalvägg i BT, så går det inte att länka till den.

Nedan ett inlägg från min reseberättelse från Tanzaniaresan, från vårt besök på barnhemmet. I reseberättelsen finns fler bilder från besöket i staden Moshi som ligger på Kilimanjaros sluttningar.

Barnhemsbesök i Moshi, 2012-08-08



Vi gjorde ett besök som låg helt utanför programmet, nämligen på ett barnhem i Moshi. Barnhemmet finansieras av svenska privatpersoner, för övrigt bosatta i Marks kommun. Vi träffade dessa markbor som för tillfället var på besök i Moshi och följde med på ett besök ut till barnhemmet.



Barnhemmet har 12 barn i varierande åldrar. Barnen är föräldralösa, flera av dem har mist båda sina föräldrar i aids, andra är gatubarn som man tagit hand om. Barnhemmet är en liten lummig oas med fin och lekvänlig trädgård i utkanten av Moshi. Man arbetar just nu med en utbyggnad av barnhemmet.



Man har några fast anställda och försöker ge barnen en bra uppväxt i något slags "storfamilj", där alla hjälper till efter förmåga. Vid vårt besök pågick hårklippning där den äldste ungdomen ordnade till frisyren på de mindre barnen. Stämningen var god och man kände verkligen att dessa tolv barn fått en chans som många andra barn saknar. Alla barnen går i skolan och de får en kärleksfull uppväxt i trygghet, finansierat av svenska pengar. En form av frivilligt bistånd som verkligen når dit det ska!

Barnhemmet har också ett hus där frivilliga volontärer kan bo. Man tar emot svenska ungdomar som vill arbeta frivilligt under en längre eller kortare tid. Tankar finns även att erbjuda elever från Marks Gymnasieskola, främst omvårdnadsprogrammet, praktik på barnhemmet framöver.

Mycket regn återställer grundvattennivåerna

2017-10-29



I går kväll berättade TV4 om den senaste rapporten från SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) om grundvattennivåerna i landet. Det naturliga grundvattnet i markerna och mindre vattenmagasin är nu helt återställt, eller till och med över normala nivåer för årstiden, efter några år med låga nivåer. Däremot tar det av naturliga skäl längre tid att helt fylla ytvattenmagasinen (de stora sjöarna) till normala nivåer. I delar av Mellansverige är det fortfarande låga nivåer. Det viktigaste är dock att vattenförsörjningen inte längre är hotad för alla dem med enskilda brunnar och små vattentäkter, där man tidigare haft stora problem. Inte minst i Småland och på Öland och Gotland.

Jag tyckte denna nyhet var glädjande och skrev så här på Twitter i går kväll:



Och givetvis kom ett antal reaktioner:






Okej, dessa kommentarer var en mycket liten minoritet av alla kommentarer, de flesta var positiva. Lite fascinerande ändå att en kommentar om vädret tolkas som ett ifrågasättande av att klimatet förändras? Vet inte dessa personer ens skillnaden mellan väder och klimat? Det är grundkurs ett om man ska kunna diskutera klimatfrågan överhuvudtaget.

Det är bara att konstatera att de värsta klimatalarmisterna (de som bygger hela sin retorik på att skylla alla oväder och alla historiskt sett naturliga vädervariationer på klimatförändringar), tycker det är väldigt jobbigt när det kommer positiva nyheter som eventuellt kan hota deras domedagsretorik. Så låt oss prata mycket mer om detta. Sans och balas behövs i all samhällsdebatt, och inte minst i klimatdebatten.

Jag skrev för övrigft en del om myterna kring vattenbristen på bloggen den 3 april i år och satte även frågan i ett historiskt perspektiv. (Scrolla ned en bit på min "miljö- energi och klimatblogg").

Varför gör SVT allt för att sabotera sin egen framtida finansiering?

2017-10-28

Häromkvällen slogs nog ett nytt rekord i extrem vänstervridning av SVT. Denna gång i SVT Opinion. Man fyllde en hel studio med extrema vänsteraktivister och gav dem obegränsad talartid, medan de två övriga debattörer som deltog var i princip ensamma om sin åsikt. Så skapar man alltså en balanserad debatt?

Rebecca Weidmo Uvell beskriver detta på Facebook, och jag rekommenderar alla att läsa hennes inlägg.

Ibland får man nästan en känsla av att SVT inte ens VILL försöka vårda bilden av sin egen opartiskhet. Man låtsas inte ens längre, struntar i kritiken och blir helt öppet vänsteraktivister på riktigt. Jag bara undrar om man inte begriper att man på detta sätt sågar av den gren man sitter på?

Om detta extrema aktivistbeteende fortsätter tvivlar jag starkt på att en majoritet i riksdagen kommer att stödja införandet av en ny obligatorisk TV-avgift. I stället lär kraven komma på en kraftig bantning (eller rent av nedläggning) av Public Service. SVT gräver just nu på sin egen grav. Med många spadar samtidigt. Genom att leka vänsteraktivister på bästa sändningstid riskerar man på sikt att offra alla de värdefulla och uppskattade delarna av Public Service.

Min egen riksdagsmotion om kraftigt skärpt granskningsverksamhet blir allt mer aktuell. Jag vill se både ett helt nytt granskningsorgan med rejäla muskler, som dessutom har möjlighet att utfärda kännbara sanktioner för Public-Service-bolag som bryter mot kravet på opartiskhet och saklighet. Jag tycker det är ett absolut krav för att legitimera en ny obligatorisk TV-avgift.

Och återigen - att stödja en ny avgiftsmodell rent tekniskt i en utredning är definitivt inte detsamma som att moderaterna också med automatik kommer att stödja införandet av en sådan avgiftsmodell. Det är mycket som måste falla på plats först i så fall, och vi kommer att se till helheten innan vi stödjer enskilda delar från utredningen. Vilket vi varit tydliga med i vårt särskilda yttrande. Just nu gör SVT märkligt nog allt för att slå undan benen på sin egen framtida finansiering. Att man är så totalt tondöva när det gäller debatten om den föreslagna TV-avgiften är närmast obegripligt. Om man inte ens i detta läge försöker att vårda bilden av ett opartiskt Public Service, när ska de då göra det?

Opinionsläget börjar rätta till sig - kanske får jag rätt?

2017-10-28



I veckan som gått har det kommit flera opinionsmätningar som visar samma sak - moderaterna har ökat sitt opinionsstöd ordentligt de senaste veckorna.

I den senaste mätningen från Novus var siffran över 22% och en ökning med över 6%-enheter på bara en månad. I TV4:s sammanvägda siffror (bilden ovan) där man tar genomsnittet av ett antal olika opinionsmätningar är moderaterna återigen med god marginal näst största parti, med 19,4%. I denna sammanvägning finns dock flera mätningar "kvar" som gjordes före partiledarskiftet.

Den positiva bilden bekräftas idag av Svensk Väljaropinion, en annan sammanvägning av ett antal institut som Sifo gör på uppdrag av Ekot (bilden tv). Det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver.

Jag tror inte att uppgången bara beror på partiledarskiftet utan också på vår arbetsstämma nyligen där vi tog ett stort antal kloka beslut om den politik vi tänker gå till val på, och att det fick stor uppmärksamhet i media. Detta tillsammans med ett antal riktigt starka framträdanden av Ulf Kristersson bådar gott för fortsättningen.

Samtidigt upplever jag hos en del väljare en kvarlevande misstro mot moderaterna efter bland annat migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet och Decemberöverenskommelsen. Att bygga förtroende tar tid, men att rasera det går snabbt. Det såg vi när opinionssiffrorna rasade i våras. Arbetet med att återställa förtroendet för moderaterna har bara börjat, men det ser lovande ut så här långt, och nyfikenheten på vad vi vill växer, det märks både i fysiska möten med väljare och på sociala medier.

Jag har vid flera tillfällen de senaste månaderna stuckit ut hakan och sagt att vi moderater kommer att göra ett bättre val än 2014, alltså över 23,3%. Inget av det som händer nu i opinionen motsäger i vart fall att jag kan få rätt. Men ett opinionsstöd under 20% är såklart fortfarande historiskt lågt.




Bifall till min riksdagsmotion om utvärdering av "Sjöfyllerilagen"

2017-10-27

Ett enigt civilutskott föreslår i ett betänkande att inte mindre än sjutton (!) enskilda motioner, däribland en från mig, ska bifallas av riksdagen. I samtliga motioner föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att den så kallade "sjöfyllerilagen" ska utvärderas.

Jag har motionerat i frågan även föregående mandatperiod, och den motion som nu tillstyrks lämnade jag in för bara några veckor sedan: 2017/18:2831 Utvärdering av sjöfyllerilagen.

Min motivering i motionen är denna: "Sjöfyllerilagen, dvs. den lagskärpning som trädde i kraft sommaren 2010, har nu fungerat under åtta säsonger med båtliv i våra skärgårdar och sjöar. Lagen har fått kritik från polis och andra myndigheter för att vara för tandlös, men också fått kritik från båtfolket för att vara ogenomtänkt och omöjlig att tillämpa i praktiken. Vissa menar samtidigt att lagen även borde gälla mindre båtar. Samtidigt finns vissa positiva tecken som tyder på att lagen medfört ett minskat sjöfylleri. Det är dags att efter åtta säsonger med lagen se över lagens samlade effekter och vid behov överväga korrigeringar eller förändringar av regelverket."

Utskottet motiverar sitt beslut enligt följande: "Som utskottet framhållit vid tidigare behandlingar är det alltid angeläget att beslutad lagstiftning följs upp. Det kan konstateras att lagstiftningen om ett utvidgat straffansvar för sjöfylleri i form av en fast, nedre promillegräns infördes 2010. Som framgår av redogörelsen ovan har regeringen gjort en viss uppföljning av lagstiftningen. Utskottet anser att det nu finns skäl att gå vidare med en grundligare utvärdering av lagstiftningens tillämpning och effekter. Vid en sådan utvärdering bör man även överväga om det finns behov av ändringar i något avseende. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen."

Beslutet från Civilutskottet uppmärksammas av många organisationer med koppling till båtlivet. Bland annat av tidningen Båtfolket. Även många andra medier uppmärksammar nyheten och våra bifallna motioner. Och det är ju inte ofta man får en riksdagsmotion bifallen. Men denna gång tyder allt på att riksdagen kommer att gå på Civilutskottets förslag, eftersom utskottet är enigt. Det känns bra!

En hälsning från Anna Kinberg Batra

2017-10-27

Jag har haft en väldigt bra personlig relation till Anna Kinberg Batra, både som partiledare, tidigare utskottskollega i finansutskottet och som riksdagskollega såklart. Jag är en av dem som försökt stötta henne efter bästa förmåga, men nu är hennes tid som partiledare över. Hennes ersättare, Ulf Kristersson, är en mycket bra debattör som rivstartat med ett antal riktigt bra framträdanden, och jag tror han kommer att bli en utmärkt talesperson för vår nya politik - som ju tagits fram under Annas ledning. Även Ulf är en person jag har god personlig relation med efter att vi arbetat tillsammans i finansutskottet i nästan fyra år, och han kommer att ha mitt fulla stöd i sitt viktiga uppdrag.

Förra veckan hade Anna Kinberg Batra avtackning efter att hon lämnat partiledaruppdraget. Jag funderade på vad jag skulle köpa för present. Till slut fastnade jag för en liten guldfärgad elefant. Nu kan Anna och David alltid ha en elefant i rummet framöver om de vill. Häromdagen kom ett litet personligt tack från Anna med en bild från avtackningen.



Alla mina riksdagsmotioner detta riksdagsår

2017-10-26

Alla årets riksdagsmotioner finns nu utlagda på riksdagens hemsida, och nedan följer alla mina motioner, egna och tillsammans med andra. Totalt blev det 56 motioner, varav två var moderata kommittémotioner som jag var med och undertecknade.

Totalt lämnade riksdagsledamöterna in 3.852 motioner under allmänna motionstiden. Det betyder 11 motioner i genomsnitt per riksdagsledamot. Jag tillhör därmed (som vanligt) en av de flitigaste motionärerna i riksdagen.

2017/18:3851 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (moderat kommittémotion)
2017/18:3870 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (moderat kommittémotion)
2017/18:389 Redovisning av infrastrukturinvesteringar
2017/18:2547 Se över överimplementeringen av EU-lagstiftning
2017/18:2245 Tillämpning av EU-bestämmelser
2017/18:2270 Inrättandet av en konstitutionsdomstol
2017/18:2247 Översyn av regelverk och kostnader för körkort
2017/18:395 Studielån för körkort
2017/18:2274 Regelförenkling för näringslivet
2017/18:2248 Minerallagen
2017/18:394 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol
2017/18:399 Alternativa arbetsförmedlingar
2017/18:2249 Manlig omskärelse
2017/18:2250 Grundlagsskydd för äganderätten
2017/18:386 Pant på lågenergilampor
2017/18:2259 Krafttag mot månggifte och barnäktenskap
2017/18:2261 Rösträtt och valbarhet i allmänna val bör kopplas till medborgarskap
2017/18:1298 Förläng tiderna för återreseförbuden
2017/18:2267 Den nya polishögskolan bör placeras i Borås
2017/18:2251 Säkerställande av identiteten på vittnen
2017/18:2252 Skärpta åtgärder mot övergrepp i rättssak
2017/18:2272 Statistik över brottslighet
2017/18:2262 Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen
2017/18:3423 En moderniserad vapenlagstiftning
2017/18:2275 Översyn av stämpelskatter vid fastighetsköp
2017/18:2260 Utvidgning av REP-avdraget
2017/18:2263 Sänkt förseningsavgift vid mindre skattebetalningar
2017/18:2264 Avskaffande av fastighetstaxeringen
2017/18:2266 Slopa reklamskatten för ideella föreningar
2017/18:1276 Värnskatten
2017/18:2268 Ökad helhetssyn i djurskyddslagstiftningen
2017/18:398 Ökad rättssäkerhet vid beslut om djurförbud
2017/18:2265 Skärpning av straff för smuggling av djur
2017/18:2246 Initiativ för att minska mängden onödiga förpackningar
2017/18:397 Pant på batterier
2017/18:392 Avregistrering av skrotbilar
2017/18:393 Alternativ till användningen av vägsalt
2017/18:390 Avskaffa avgiften för av- och påställning av fordon
2017/18:3768 Strategi för att fasa ut djurförsök
2017/18:2269 Järnvägen Borås-Göteborg
2017/18:2271 Bevarandet av det rörliga kulturarvet
2017/18:2273 Översyn av statens stöd till organisationer
2017/18:2760 Avgiftsbeläggning för myndighetsbesök
2017/18:2761 Slopa möjligheten till undantag för lottförsäljning på kredit
2017/18:2762 Tjänstefel som begås av offentliganställda
2017/18:2763 En bättre granskning för Public Service
2017/18:2764 Restriktivitet vid inrättande av miljözoner
2017/18:2765 Ersättning till närboende vid vindkraftsetablering
2017/18:2766 Kommunala tillsynsavgifter
2017/18:2822 Krav på att följa sysselsättningsutvecklingen
2017/18:2831 Utvärdering av sjäfyllerilagen
2017/18:387 Avskaffa statens stöd till genusforskning
2017/18:396 Avskaffa det nationella sekretariatet för genusforskning
2017/18:388 Återinförande och utveckling av vårdnadsbidraget
2017/18:391 Minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete
2017/18:400 Tillfällig hastighetsbegränsning vid vägarbeten

Alliansen sänkte pensionärernas skatt fyra gånger så mycket

2017-10-25

Denna vecka har jag detta debattsvar i ett antal lokala tidningar i Sjuhärad. Bland annat idag i Markbladet och Svenljunga Tranemo Tidning.



Dagens citat i Borås Tidning

2017-10-25



Från mitt blogginlägg häromdagen.

Logiskt tänkande är fortfarande en bristvara i migrationsdebatten

2017-10-24

I dag rapporterar media om att Migrationsverkets handläggning av asylärenden tar längre tid än man tidigare trott. Väntetiderna på besked är långa. I sak är det inget konstigt - många ärenden är extremt komplicerande, det är brist på både kompetenta utredare och inte minst tolkar. Migrationsverket kunde omöjligen bemannats i förhand med en så enorm presonalstyrka som behövs för att hantera den extrema mängd ärenden som följer av det rekordstora antalet asylsökande 2015-16. Det är också stor brist på utbildade och erfarna socionomer och andra kompetenser som behövs under utredningarna.

Som väntat kommer nu kritik från grupper och debattörer som tycker det är "omänskligt" att asylsökande ska behöva vänta så länge på besked. Det märkliga är att samma debattörer i andra sammanhang tycker Sverige ska bli ännu mer generösa när det gäller att ta emot asylsökande. Att detta skulle göra väntetiderna ännu längre verkar man inte inse.

Logiskt tänkande är fortfarande - märkligt nog - en bristvara i migrationsdebatten.

Jag ställer ännu en interpellation, nu till migrationsministern

2017-10-23

I dag registrerades nedanstående interpellation till migrationsminister Helene Fritzon (S). Jag har kommenterat saken tidigare på bloggen och bland annat konstaterat att kommunerna hanterar frågan olika. Inte minst i min egen hemkommun Mark har det blivit en politisk stridsfråga. Jag har tidigare kommenterat frågan i riksdagsdebatter, och nu vill jag ha ett tydligt svar om hur regeringen tänker agera för att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna hantera denna fråga på ett likvärdigt sätt och utan att det strider mot kommunallagen.


Rikspolitisk debatt på Marks Gymnasieskola

2017-10-23



I dag var det dags för den rikspolitiska debatten under Demokrativeckan på Marks Gymnasieskola. Jag tror jag varit med samtliga år sedan Demokrativeckan startade för många år sedan. I dag hade eleverna valt ut tre ämnen - försvar, jämställdhet och lag/ordning, och det blev en stundtals het debatt. Vi fick också ett antal ja/nej-frågor att besvara. (Bilden ovan kommer från Demokrativeckans Facebooksida)



Efter debatten bjöds vi på lunch i skolrestaurangen och därefter deltog jag i korta duelldebatter i Stora Cafeet om ett antal olika frågor.

Demokrativeckan På Marks Gymnasieskola är nog en av de mer ambitiösa i landet och genom åren har man haft många kända politiker på besök, även partiledare. Det är kul att sådant händer hemma i min egen kommun, och det kändes bra att som ende närvarande riksdagsledamot från Marks kommun få delta i debatterna.

Rättssamhället måste få brottsoffer att våga anmäla brott

2017-10-22

Den senaste veckans många avslöjanden om hur en del män beter sig (och tidigare genom åren har betett sig) mot kvinnor väcker känslor. Även om mycket är sådant som hänt långt tillbaka i tiden, kan man konstatera att många kvinnor bär på mörka hemligheter.

Nu höjs röster om "skärpt lagstiftning" och regeringen bjuder in till "samtal" med arbetsmarknadens parter. Men som vanligt skjuter man vid sidan av målet.

För det första är det svårt att lagstifta bort idiotiska beteenden. Att använda nedsättande ord om sina medmänniskor, kasta könsord omkring sig eller uttrycka sig allmänt nedlåtande eller förminskande är svårt att stoppa med lagstiftning. Om man vill förändra attityder, beteenden och språk handlar det om att uppfostra våra barn till att bli respektfulla medmänniskor, och såklart även att markera och reagera med civilkurage när man upplever att någon beter sig illa mot någon annan. Just detta löser vi nog aldrig med lagstiftning, att låtsas det är bara populism.

När det gäller sexuella trakasserier är det redan straffbart, samma sak med sexuella övergrepp. Moderaterna vill höja straffen för grövre fall av dessa brott. Men problemet är inte främst brist på lagar utan brist på reaktioner från samhället där lagarna inte tillämpas. När inte polisen ens hinner utreda anmälda våldtäkter inser man att andra former av sexuella trakasserier ligger långt ner på prioriteringslistan.

Vi måste få brottsoffer - oavsett brott - att våga anmäla brott till polisen, känna att man får stöd och blir tagen på allvar, och känna tillförsikt över att brottet också kommer att utredas och förövaren förhoppningsvis också kanske kommer att dömas. Om vi i stället går åt andra hållet, att allt fler brottsoffer inte bryr sig om att anmäla brott har vi i praktiken avskaffat vårt rättssamhälle.

Mycket okunskap kring vad en statlig utredning är

2017-10-22

Debattens vågor går höga i spåren av Public Service-utredningens första delbetänkande, det om framtidens finansiering, Jag står för vårt kompromissbeslut, även om det finns argument både för och emot, och även finns anledning att rikta kritik mot utredningens snäva direktiv. Grundfrågan, framtidens omfattning och verksamhet inom Public Service, liksom frågan om effektivare granskning av opartiskhet och saklighet, ingår inte i utredningsuppdraget. Det är i grunden orimligt. Jag har förklarat utförligt i två tidigare blogginlägg hur jag och min moderate kollega resonerat, och ska inte upprepa det igen.

Däremot inser jag att det finns en stor okunskap om vad en utredning egentligen är. Det normala är att regeringen tillsätter de utredningar man vill, med de direktiv man önskar. Det är en del av regeringsmakten att på detta sätt förbereda inför eventuella framtida lagförslag. Ibland blir det enmansutredningar som kanske pågår bara några veckor eller månader, ibland blir det mycket långa parlamentariska utredningar, exempelvis Socialförsäkringsutredningen där jag ingick, och som pågick i fem år. Public Service-utredningen är lite mittemellan, alla partier ingår och den kommer att arbeta fram till nästa sommar.

När regeringen lagt fast direktiv för en parlamentarisk utredning, bjuder man in partierna att utse representanter. Det är alltså andra gången jag blivit utsedd av moderaterna att ingå i en parlamentarisk utredning. Jag har då att förhålla mig till den ram regeringen lagt fast för utredningen. Tycker jag inte den ramen är rimlig kan jag avstå från att delta och låta någon annan vara med i stället. Partiet kan också, rent formellt, givetvis avstå från att ingå i en utredning, vilket dock gör det omöjligt att påverka resultatet. Normalt ingår man därför i de utredningar man erbjuds vara med i. Att det största oppositionspartiet skulle avstå från sina platser är inte sannolikt - vi vill inte minst ha insyn i de diskussioner som förs. För egen del tycker jag alltid det är bättre att vara med och försöka påverka än att avstå. Och tack vare moderat medverkan har kompromissförslaget blivit bra mycket rimligare än det annars skulle ha blivit. Utredningens förslag är mest att betrakta som ett "diskussionsunderlag". Nu är det upp till regeringen att om man önskar skicka utredningen på remiss och sedan skriva ett lagförslag som därefter behandlas av riksdagen på sedvanligt sätt. I det läget kan partierna säga ja eller nej. Inget parti är bundet av att det finns en kompromiss i en utredning, och från moderat sida har vi varit tydliga med att vårt stöd till kompromissen i utredningen inte med automatik innebär att vi också röstar för förslaget i riksdagen. Det kan bli aktuellt att ställa en del villkor för detta.

Många undrar idag bland annat varför vi inte diskuterat att göra SVT/SR till betalkanaler som det är frivilligt att betala till. Man undrar varför vi inte diskuterat att krympa Public Service. Man undrar varför vi inte diskuterat en nedläggning. Man undrar varför vi inte diskuterat en effektivare och tuffare granskning för att garantera ökad opartiskhet. Och så vidare. Svaret på dessa frågor är att de ligger helt utanför utredningens ram. Vår uppgift var, lite förenklat, att i det första delbetänkandet presentera en ny modell för "solidarisk" avgiftsfinansiering av dagens verksamhet, som garanterar samma intäkter som dagens TV-licens och som därmed inte kan vara frivillig. I nästa del av utredningen ska vi diskutera sändningstillståndet Public Service kommande år, och där kan det bli en del diskussioner kring verksamhetens omfattning. Men det handlar inte om att vi kan föreslå en kraftig bantning eller nedläggning av Public Service. Även skärpt granskning ligger utanför regeringens direktiv, vilket vi från moderat sida upprört kritiserar i vårt särskilda yttrande i utredningen.

Man måste kunna hålla två saker i tankarna samtidigt. Man kan försöka påverka och göra det minst dåliga av dagens system i en utredning som diskuterar dagens verksamhet och dess finansiering. Samtidigt kan man givetvis debattera och argumentera för en långsiktig förändring av omfattningen av Public Service, där man också gör avgiften helt eller delvis frivillig. Och skärper upp granskningen.

Mycket av den principiella kritiken mot Public Service som sådan är högst begriplig, och jag har ju själv genom åren ofta uppmärksammat politiska övertramp från SVT och SR. Jag delar kritiken till stor del. Samtidigt vet jag att det inte finns någon majoritet i riksdagen för att krympa eller avveckla Public Service. De undersökningar som finns visar att det inte heller hos svenska folket finns någon majoritet för detta. Public Service finns för övrigt i olika former i de flesta europeiska och västliga demokratier.

Kritikerna har dessutom många olika linjer som är omöjliga att förena. Vissa vill banta ned Public Service och därmed få en betydligt lägre avgift. De som helt vill avveckla Public Service av principiella och ideologiska skäl kommer knappast att nöja sig med att krympa verksamheten. Andra säger att om bara Public Service skulle vara opartiska och sakliga och om vänstervridningen försvann skulle man gärna betala den föreslagna nya avgiften. Jag vet inte hur politikerna skulle unna ena alla dessa motstridiga viljor?

Jag avslutar med det jag brukar säga. Bäste bloggläsare: Att jag som politiker inte alltid verkar för exakt det förslag som just du kräver innebär faktiskt inte att jag inte lyssnar eller att jag är odemokratisk. Demokrati innebär inte att man som enskild medborgare alltid får exakt som man vill. Min uppgift är att lyssna på alla och i denna fråga är det faktiskt extremt spretiga åsikter. Just därför välkomnar jag en bredare debatt där man respekterar just att det finns mycket olika syn på saken. Jag tillhör själv de mer kritiska till Public Service och har självklart med detta synsätt i alla sammanhang där frågan diskuteras.

Varför är det torka och svält i norra Afrika?

2017-10-20

Det pågår lite i det dolda en allvarlig torka och svältkatastrof i delar av Norra Afrika, och den har pågått länge nu. Framförallt i den så kallade "Sahel-zonen" precis söder om Sahara, samt på Afrikas Horn. Jag hörde en del om detta vid mitt besök i Ethiopien i våras, och påmindes återigen om saken när jag läste tidningen Fokus för en tid sedan och artikeln "Torkans pris". Det som var intressant är att det finns så många uppenbara orsaker till torkan och svälten. Vissa påstår såklart (närmast med automatik) att det "bara" handlar om klimatförändringar. Så enkelt är det definitivt inte.

Den här kartan visar på ett ungefär var "Sahel-zonen" finns, direkt söder om Saharas ökenområde. Större delen av Sahelregionen består av savann, delvis busktäckt. Långt tillbaka i tiden, för många tusen år sedan, utgjorde Sahel en del av Sahara och täcktes av sanddyner som format dagens landskap. Men när klimatet blev fuktigare och det kom mer nederbörd började gräs och låga buskar breda ut sig. Nederbörden verkar variera kraftigt från år till år i decennielånga cykler.

Vid mitt besök i Ethiopien fick jag klart för mig att torkperioder kommer och går i både detta område och på Afrikas Horn, och vid vissa tillfällen har det skapat omfattande svält. Lite sökningar på nätet bekräftar den bilden. En torka drabbade exempelvis Sahel 1914 och orsakade omfattande hungersnöd. Under 1960-talet ökade nederbörden i regionen vilket gjorde torra områden mer tillgängliga och stora grupper uppmanades av sina regeringar att bosätta sig längre norrut. Torkperioden 1968–1974 gjorde dock snart betet ohållbart och stora områden ödelades, med allvarlig svält som följd. I Ethiopien var den senaste riktigt stora torkan på 1980-talet, det var då kända artister spelade in skivor för att stödja torkkatastrofens offer.

Det sägs i artikeln i Fokus att torkan kommer oftare nu och varar längre "på grund av klimatförändringar". Källa är en professor vid Stockholm Resilience Center som är expert på vattenfrågor. Detta stämmer dock dåligt med en del andra analyser, forskningsrapporter och artiklar om ämnet.

Exempelvis har SMHI Rossby Center skrivit om detta, Men man nämner främst att det i Sahelområdet ofta kommer kraftiga skyfall och att det blivit fler sådana oväder de senaste 35 åren. Självklart kopplar man det till av människan orsakade klimatförändringar, även om man i slutet av artikeln är ganska ödmjuk. "Vi har hittills inte sett någon avstanning av temperaturökningen i Sahara. Om vår teori stämmer, att det är temperaturskillnaden som intensifierar de extrema ovädren och skyfallen, så kommer de extrema ovädren och intensiteten i nederbörden över Sahel att fortsätta att öka" skriver man. Man tror alltså på mer och kraftigare nederbörd i Sahelzonen, inte mindre.

Jag hittade också en annan intressant artikel i Nature från 1986. Där presenterades en engelsk studie där man jämförde nederbörden i Sahel-regionen med Atlantens vattentemperatur och man fann ett tydligt samband. När Atlantens vatten var kallare föll det mindre regn i Sahel, och när Atlanten blev varmare föll det mer regn. Det talar i så fall också emot att klimatförändringar i form av stigande temperatur skulle minska regnmängderna.

Den 10 maj 2016 hade för övrigt SR:s Vetenskapens Värld detta inslag som jag berättat om tidigare. Där berättade man att ökenspridningen är en myt, och att Sahelområdet snarare blivit grönare och att ökenområdet faktiskt krymper.

Nåväl, oavsett hur mycket och hur klimatförändringar spelar in är detta bara en av möjliga orsaker till svälten. Internationell biståndspolitik har också bidragit. Sedan 1950-talet har man arbetat för att människor ska bli bofasta. Samma sak gäller i södra Ethiopien, vilket jag berättade om i min reseberättelse från mitt besök i Etiopien i våras. Förr flyttade nomaderna sina djur till de områden där de fann vatten. I dag är man fast i sina bostäder och kan inte flytta ditt vattnet finns. Det gör både människor och boskap mycket mer sårbara.

Ett annat problem är att afrikanska bönder uppmuntrats att odla för att sälja på marknader i stället för till eget behov. Mer storskaliga odlingar av få grödor har ökat sårbarheten. Jag har tidigare också berättat att en del bönder i Afrika odlar biobränslegrödor till Europa i stället för mat till byn, eftersom man får bättre betalt för biobränslegrödorna. Ytterligare ett problem är att utländska investerare, inte minst kineser, har köpt upp den bästa odlingsmarken.

Ett annat problem, som också berördes vid mitt besök i Ethiopien, är tillgången på vatten från Nilen. 95% av vattnet i Nilen kommer från Ethiopiens bergstrakter. Inte minst i Ethiopien bygger man dammar för att magasinera vatten, men det gör att länderna nedströms, inte minst Sudan och Egypten, får mindre vatten. Men Nilen rinner faktiskt genom 11 länder. Kampen om vattnet skapar konflikter mellan länderna och dammar leder till vattenbrist på sina håll.

Ovanpå alla dessa problem är det krig och konflikter i flera av de länder där torkan är som värst. Det gäller exempelvis Mali, norra Nigeria, Sydsudan, samt Somalia och Jemen på Arabiska halvön. Striderna medför flyktingströmmar och försvårar hjälparbete och hjälpsändningar.

Kort sagt sammanfaller alla negativa faktorer samtidigt just nu, och det leder till det Fokus kallar "den värsta svälten i norra Afrika sedan andra världkriget. Men väldigt få uppmärksammar detta idag.

Vad kan man då göra åt situationen? Förutom att försöka få slut på väpnade konflikter behöver man undervisa människor att samla regnvatten i dammar, odla grödor som tål torka bättre och bli bättre på att lagra spannmål under goda år för att klara av torkperioder. Läs mer i reseberättelsen där jag berättar om vårt möte med CDI, en av de utvecklings- och hjälporganisationer som verkar i Ethiopien.

Avskogningen var en annan sak jag berörde i min reseberättelse från Ethiopien. Mycket handlar om att få ved till matlagning. För bara en bråkdel av de pengar vi lägger på mycket dyra "klimatåtgärder" skulle vi exempelvis kunna köpa massor av soldrivna spisar till Afrikanska byar, och därmed minska både avskogningen och koldioxidutsläppen. Men då måste man släppa fixeringen som vänstersidan i svensk politik har på att alla svenska "klimatåtgärder" måste göras i Sverige. Insatser utomlands ger mångdubbel effekt för både hälsa och miljö. Och det är väl effekten som är viktigast?

Därför kandiderar jag om till riksdagen - efter moget övervägande

2017-10-19

För ett par veckor sedan träffade jag nomineringskommittén för moderaterna i Södra Älvsborg för sedvanlig kandidatintervju. Jag har redan tidigare meddelat att jag ställer upp som riksdagskandidat även i valet 2018.

Efter snart tolv år i riksdagen var det absolut ingen självklarhet att ta beslutet att ställa upp ännu en gång. När jag kandiderade 2006 var min tanke att ge rikspolitiken en eller kanske två mandatperioder, men jag valde ändå att ställa upp en tredje gång 2014. Jag hade vissa tankar på att kanske lämna inför valet 2018, och efter denna frustrerande mandatperiod där vi enligt min mening tagit flera olyckliga beslut (exempelvis Decemberöverenskommelsen) och inte alls tagit den strid vi borde tagit om såväl regeringsmakt som moderat politik har det stundtals känns ganska motigt och inte särskilt inspirerande att fortsätta. Men de senaste månaderna har flera positiva saker hänt.

För det första har partiet gjort ett imponerande arbete med att uppgradera och delvis förändra politiken. Inte minst gäller det migrations- och integrationsfrågan, där jag själv varit med en del i den interna debatten. Men även exempelvis den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken har förändrats. Och vi har lagt mer fokus på försvar, polis och rättsfrågor, vilket varit helt nödvändigt. På många områden har saker utvecklats i precis den riktning jag själv arbetat för (tidigare periodvis i stark intern motvind). Vår tidigare partiledare Anna Kinberg Batra skapade förutsättningar för en bred intern diskussion och politikutveckling där det varit mycket högt i tak. Nyligen beslutade vår partistämma att i allt väsentligt slå fast den nya politiken och det skapar stor framtidstro.

För det andra har vi idag en ny partiledare, Ulf Kristersson, som har fått en väldigt bra start och som är en mycket bra debattör och kommunikatör. Han lyckas förmedla budskap och föra en balanserad och intellektuell diskussion om svåra frågor. Det lyfter hela partiet. Anna Kinberg Batra gjorde det tuffa jobbet att få fram en ny politik och Ulf Kristersson blir nu den som på bästa sätt kommer att kommunicera ut det vi vill erbjuda väljarna. Ulfs tydliga besked om "inte en sådan här mandatperiod till" betyder mycket för min syn på fortsättningen.

För det tredje känner jag en växande revanschlust. Vi förlorade valet 2014, helt i onödan enligt min åsikt, och nu vill jag vara med och visa att vi kan bättre än så. Målet är självklart att ta tillbaka regeringsmakten. Viljan att köra ut Löfven & Co från Rosenbad växer för varje dag när jag ser hur man missar att ta vara på högkonjunkturen för att stärka Sverige.

För det fjärde, och det allra viktigaste och faktiskt helt avgörande. Det senaste året har så många hört av sig till mig, velat försäkra sig om att jag ska ställa upp för ännu en mandatperiod och gett mig beröm och erkännanden i en omfattning som jag inte hade förväntat mig. Och det är inte bara personer från min egen valkrets utan människor från hela landet. Jag märker det i mailboxen, jag märker det i sociala medier och jag märker det när jag är ute på besök hemma i valkretsen. Att jag är en av de rikspolitiker som regelbundet finns i topp på rankingar av inflytelserika politiska twittrare är en annan glädjande sak. Jag får ofta höra att jag är synlig i debatten, att jag står stark i mina värderingar, att jag vågar stå för det jag tycker även när vinden blåser i andra riktningar, och att jag inte är en politisk vindflöjel som byter åsikt så som andra byter skjorta. Att jag tar debatten även i svåra frågor är också något jag får beröm för.

Det finns tyvärr alltför många politiker som gör allt med fokus på sin egen karriär utan att ha någon ideologisk eller politisk kompass eller mod att stå upp när det blåser. Jag har aldrig haft min egna politiska karriär som viktigaste fokus, utan det viktigaste har varit att försöka påverka politiken. De senaste åren har det lyckats riktigt bra inom flera områden. Jag känner ett växande ansvar att inte svika alla de som tror på mig, och inte minst därför har jag som sagt ställt upp för ännu ett riksdagsval.

Om jag sedan får förtroendet att stå på första plats ännu en gång återstår väl att se. Ingen äger någon plats i politiken, man "lånar" den i fyra år. Att en "utsocknes" Ubbhultsbo som jag, två val i rad stått överst på riksdagsvalsedeln, och att valkretsens "huvudstad" Borås haft sin främsta kandidat först på andra plats är nog unikt. Jag vet att det finns en del åsikter om detta och kanske är det dags för någon annan att toppa valsedeln. Men det skulle såklart vara trevligt att finnas med på någon av de översta platserna även på den kommande riksdagsvalsedeln. Vi får väl se hur det går. Beslut fattas på vår nomineringsstämma den 18 november. Jag är redo att ta mig an ännu en valrörelse med full kraft om jag får nomineringsstämmans stöd. Jag står och faller inte med fortsatt riksdagsplats, men erbjuder en kombination av stark vilja, rutin, rent spel och bred kunskap om vår politik. Sedan får vi se hur långt det räcker.

Kort om besluten på moderaternas arbetsstämma

2017-10-18

På moderaternas arbetsstämma nyligen togs ett stort antal viktiga beslut. Jag har sammanfattat lite kort, självklart finns inte allt med och jag lär återkomma med mer detaljerade beskrivningar av vår politik efterhand. Men detta kan vara en bra första sammanfattning. Det handlar om de största reformerna för jobb och integration sedan 2007, den största bidragsreformen sedan 1980 och den största förstärkningen av rättsstaten på 20 år.

Här en kort sammanfattning av vår nya politik.

Ris och ros för utredningsförslaget om ny TV-avgift via skattsedeln

2017-10-18

Som väntat blev det blandade reaktioner på måndagens besked att Public Service-utredningen föreslår att dagens TV-licens ersätts med en avgiftsdebitering via skattsedeln. Jag redogjorde för förslaget och de moderata ståndpunkterna i föregående blogginlägg.

Många har välkomnat förslaget, inte minst att avgiften görs individuell, vilket gör att alla ensamhushåll som idag betalar full TV-licens får halverad avgift. Att man kan lägga ned Radiotjänst och slippa avgiftskontroller och räkningar tycker många också är bra.

Men med detta sagt - man märker tydligt hur ifrågasatt Public Service är idag. Både SVT och SR har uppenbarligen allvarligt solkat ned sitt rykte och sin trovärdighet genom att många tittare och lyssnare upplever att de alltför ofta ha en osaklig och vänstervriden vinkling av sina inslag. Jag delar den bilden och har ju ofta själv ifrågasatt denna vänstervinkling. Många har de senaste dagarna hört av sig till mig på olika sätt och ifrågasatt att de som borgerliga sympatisörer ska behöva skattefinansiera vänsterpropaganda. En del kritiker har varit mycket upprörda. Och ärligt - jag förstår dem.

Andra tycker frågan är mer ideologisk. Man menar att det är principiellt fel att tvinga människor att betala för en mediekanal överhuvudtaget. Och de påpekar att om inte SVT/SR funnits idag hade ingen politiker rimligen kunnat föreslå inrättandet av en skattefinansierad TV- eller radiokanal. Vilket säkert är sant. Även om vi idag även med skattemedel finansierar exempelvis presstöd till en massa tidningar vi aldrig läser, kulturarrangemang som vi aldrig besöker, och stöd till svensk filmproduktion av filmer vi kanske aldrig ser. Så egentligen är det inte bara en principiell diskussion om Public Service som i så fall behövs, hela medie- och kulturpolitiken behöver diskuteras - vad ska betalas med skattemedel och vad ska betalas av konsumenten själv?

Ytterligare andra menar att man borde krympa Public Service och endast använda SVT och SR för sådant som inte andra medier erbjuder, kombinerat med en del andra funktioner som krisinformation mm. Då kunde man sänka avgiften dramatiskt och sälja ut resten av verksamheten till kommersiella kanaler, alternativt införa någon form av betaltjänst för övriga delar.

Jag upprepar det jag skrev igår. När man sitter i en utredning måste man förhålla sig till utredningens direktiv och göra det bästa av dem. Utredningen ska inte diskutera en kraftig bantning av Public Service eller införande av betaltjänster. Vi får inte heller diskutera en skärpt granskning av saklighet och opartiskhet. Vi står från moderat sida bakom utredningens förlag om en ny avgiftsmodell, även om vi från moderat sida hade velat lösa finansieringen direkt via statsbudgeten. Men vårt stöd till utredningens förslag betyder inte ett automatiskt moderat stöd i riksdagen till ett eventuellt kommande lagförslag från regeringen om att införa en sådan avgiftsmodell. Vi moderater vill först se helheten i de förslag den fortsatta utredningen om Public Service ska diskutera och för egen del kommer jag även att lägga stor vikt just vid hur vi kan garantera en ökad opartiskhet och saklighet genom en utökad granskningsverksamhet med mer muskler och med möjlighet till kännbara sanktioner vid övertramp. Om vi inte kan garantera en mer objektiv och saklig Public Service kommer i vart fall inte jag att kunna se mina väljare i ögonen och rösta för att de ska tvingas betala för verksamheten.

Det jag också hoppas nu är att inte minst moderaterna och andra borgerliga debattörer börjar diskutera frågan om framtiden för Public Service på allvar. Det är faktiskt dags att börja välja sida. Man kan inte rent allmänt säga att vi ska behålla dagens SVT, SR och UR och samtidigt vara emot en ny hållbar finansieringsmodell som omfattar alla. Vill man ha en frivillig avgift måste man samtidigt vara tydlig med att man också vill krympa Public Service rejält.

Debatten har bara börjat, och jag välkomnar den.

Moderaterna ställer krav för att införa ny avgiftsmodell för Radio/TV

2017-10-16

I dag presenteras det första delbetänkandet från den parlamentariska Public Service-kommittén. Förslaget handlar främst om den framtida finansieringen av SVT, SR och UR, det vi normalt kallar för "Public Service".

Utredningsförslaget är en bred politisk kompromiss som innebär att dagens TV-licens skulle kunna skrotas från och med 2019. I stället införs då en avgift som debiteras via skattesedeln (ungefär som dagens begravningsavgift). Alla som har inkomst skulle då betala denna avgift, som ökar med inkomsten upp till ca 130.000 kronor i årsinkomst där full avgift tas ut. Den fulla avgiften föreslås bli ca 1.300 kronor per år, dvs ungefär hälften av vad dagens TV-licens beräknas uppgå till 2019 när det nya systemet skulle kunna träda ikraft. För ett hushåll med två vuxna som arbetar blir därmed avgiften lika hög som den skulle ha blivit om man behållit dagens TV-licens. För dem med lägre inkomst, exempelvis garantipensionärer, blir avgiften lägre. För ensamhushåll blir avgiften halverad mot idag. Många studenter kommer att slippa TV-avgift, eller få en mycket låg sådan. Alla företag och juridiska personer befrias helt från avgift (eftersom ju alla som tittar på TV på en pub, ett hotell, ett äldreboende eller i ett varuhus ju redan betalat en avgift). Radiotjänst läggs ned och Skatteverket ansvarar för att ta in pengarna. På detta sätt blir det mer pengar till program och mindre till administration.

Moderaterna föreslog från början att TV-licensen skulle skrotas och att Public Service i stället skulle finansieras genom omfördelning i statsbudgeten. Detta stoppade regeringen genom sina direktiv till utredningen, och moderaterna var ensamma om sitt förslag. Att regeringen inte ens var beredd att utreda en finansiering över statsbudgeten beklagar vi. Det hade varit värdefullt om utredningen förutsättningslöst hade kunnat utreda och överväga samtliga de finansieringsalternativ som varit uppe för debatt. Istället valde regeringen att stänga den dörren och istället endast låta utredningen överväga en teknikneutral radio- och tv-avgift, samt en avgift i form av direktdestinerad skatt. Nu har vi från moderat sida i utredningen i stället rent tekniskt ställt oss bakom det liggande förslaget, som har stöd av samtliga åtta riksdagspartier. Men det betyder inte att vi som parti med automatik ställer oss bakom att också införa denna nya avgift. Först är det upp till regeringen att presentera ett lagförslag, och innan vi från moderat sida röstar för att verkligen införa det nya avgiftssystemet kommer vi att ställa krav på helheten vad gäller regleringen av Public Service.

Det kommer säkert en del kritik och frågor om utredningens förslag och hur från moderat sida resonerat i olika delar. Här kommer svar på några av dessa frågor:

1. Varför ska man tvingas betala för något man inte vill ha?

Visserligen betalar de flesta TV-licens idag, men 23% gör inte detta. Vissa har, av blandade orsaker, "kastat ut TV:n" för att slippa TV-licensen, andra tittar på TV utan att betala licens. Ungefär 10% uppskattar man har TV utan att betala. Med den nya avgiftsmodellen tvingas alla att betala den nya avgiften/skatten. Det finns samtidigt en del logiska skäl att alla ska betala. SVT/SR har exempelvis en viktig roll i krissituationer och beredskapsläge. UR har en roll i vårt utbildningssystem och producerar en mängd utbildningsprogram riktade till den svenska skolan. Hela Public Service har ett uppdrag från regering och riksdag att sända program även på minoritetsspråk och att främja olika kulturinslag. Det finns rimliga skäl att alla svenskar bör vara med och betala för i vart fall en del av Public Service verksamhet.

Public Service i form av TV och radio finns i de flesta europeiska länder. I andra länder har man valt olika betalningsmodeller. I Danmark tex tar man en utvidgad apparatavgift för datorer, mobiler mm. Detta hade varit en sämre idé. Att lägga avgifter på alla tekniska prylar där man kan ta del av TV-program hade blivit extremt byråkratiskt och många skulle troligen blivit ännu mer upprörda över detta än en ny avgift via skattsedeln.

2. Varför kan man inte avveckla SVT/SR/UR, eller i vart fall banta verksamheten och sänka avgiften?

Jag anser personligen att SVT/SR/UR borde kunna bantas ordentligt. Färre kanaler, mindre kringverksamhet på web mm, och mindre pengar. I dag omsätter man över 8 miljarder per år, vilket är enormt stora summor. Men inga partier har idag tagit ställning för att banta Public Service, tvärtom är alla överens om att Public Service ska finnas kvar. Det finns inte heller något som tyder på att en majoritet av svenska folket idag vill avveckla Public Service. I det läget måste vi också finansiera verksamheten. För egen del anser jag att moderaterna borde starta en mer principiell diskussion om framtiden för Public Service. Att banta verksamheten går exempelvis utmärkt att kombinera med den nya modellen för avgiftssystemet, där man i så fall kan sänka avgiften.

3. Varför vill moderaterna införa en ny skatt?

Det är mer kostnadseffektivt att ta in avgiften via skattsedeln. Moderaterna ville från början skrota TV-licensen utan att införa en ny skatt, men detta avvisades av regeringen och hade inget stöd från andra partier heller vad jag vet. Om den nya "TV-skatten" införs leder det till något högre skatt, även om dagens TV-avgift enligt EU också betraktas som en skatt. Men med moderaternas politik kommer samtidigt skatterna på arbete och pensioner att sänkas mycket mer än vad den nya TV-skatten höjs. Det totala skattetrycket kommer därmed att minska. I praktiken blir det därmed samma effekt som om vi omfördelat kostnaderna via statsbudgeten.

4. Varför hoppade inte moderaterna av utredningen när regeringen uteslöt det moderata finansieringsalternativet?

Om moderaterna hoppat av utredningen hade den nya finansieringen riskerat att slå väldigt fel. Det har ju exempelvis funnits förslag om att avgiftsbelägga alla media där man kan ta del av TV-utbud. Det hade blivit en väldigt klåfingrig och kritiserad modell som vi nu slipper. Men det fanns även förslag från vänsterhåll om full progressivitet i den nya avgiftsmodellen, dvs att avgiften skulle öka med inkomsten utan tak, och vissa ville även ha ett högre tak än utredningens förslag. Båda dessa saker lyckades vi stoppa från moderat sida. Det fanns även diskussion om att behålla avgiften för juridiska personer, vilket nu har slopats. Jag anser att moderaternas medverkan i utredningen varit både viktig och framgångsrik och ser inte att vi hade vunnit något alls på att lämna utredningen.

5. Varför ska en moderat väljare tvingas betala för en vänstervriden nyhetsrapportering i SVT/SR?

Frågan är tyvärr befogad, det finns tyvärr alltför många exempel på vänstervridningen i Public Service. Från moderat sida hade vi velat att utredningen även skulle titta på framtidens granskningsverksamhet. Jag har själv tidigare framfört att jag skulle vilja se en effektivare granskning av opartiskhet och saklighet, där man kanske även skulle kunna utdöma ekonomiska sanktioner om SVT/SR bryter mot reglerna. Tyvärr har regeringen i sina tilläggsdirektiv för utredningens fortsatta arbete stoppat möjligheten att utreda en effektivare granskning. Detta är något vi från moderat sida är mycket upprörda över. Vi menar att om man ska införa en tvingande avgift för hela befolkningen måste man också kunna garantera att det som produceras är politiskt opartiskt och sakligt. Vi har bland annat därför gjort ett särskilt yttrande till utredningen där vi konstaterar att vi kommer att bedöma helheten i regeringens kommande förslag innan vi tar ställning till om vi ska stödja den nya "TV-skatten" när den eventuellt läggs fram som en proposition i riksdagen. Den tekniska utformningen av den nya avgiften har vårt stöd, men innan vi röstar jag till den i riksdagen vill vi se helheten i regeringens förslag kring Public Service. Vi avslutar vårt särskilda yttrande enligt följande:

"Den parlamentariska public service-kommittén går nu vidare med sitt arbete i enlighet med de tilläggsdirektiv som presenterades den 22 juni 2017. Kommittén ska föreslå hur en ändamålsenlig reglering bör utformas, hur utbudet ska nå ut till publiken, samt bedöma hur public service ansvar och oberoende påverkas när relationer till olika former av kommersiell verksamhet förändras. Moderaterna kommer givetvis delta konstruktivt även i detta arbete, men vill samtidigt framhålla att vi kommer att utvärdera samtliga liggande förslag som en helhet innan vi tar ställning till framtida konkreta lagförslag om enskilda delar. Dock vill vi redan nu rikta kritik mot det faktum att utredningsdirektiven effektivt stänger möjligheten för kommittén att även se över hur ett medieetiskt system för public service kan utformas. Förslag om en utvidgning och förstärkning av det självreglerande pressetiska systemet har väckts bland annat från Utgivarna. Regeringens tilläggsdirektiv fastslår dock uttryckligen att detta inte ska övervägas inom kommitténs arbete. Att överväga och lägga förslag om public service, utan att samtidigt kunna se över hur granskning och uppföljning ska utformas på ett effektivt sätt är givetvis orimligt. Detta avser vi återkomma till i andra sammanhang."

Sammanfattningsvis - jag vet att en del moderater inte kommer att uppskatta utredningens förslag. Men det är viktigt att tänka på att det som nu presenteras är just ett utredningsförslag om en teknisk lösning. Det är inte ett lagförslag! Förslaget kommer först att skickas ut på remiss, där de som vill kan yttra sig över förslaget, sedan ska regeringen presentera ett konkret lagförslag, varefter detta ska behandlas i riksdagens utskott. Först därefter ska riksdagen fatta beslut.

Med vår moderata deklaration om en framtida helhetsbedömning innan vi röstar för en ny avgiftsmodell i riksdagen tycker jag att vi som moderata ledamöter i utredningen gjort det bästa vi kan för våra väljare. Den nya avgiftsmodellen är rent tekniskt effektiv och rimlig, och bättre än andra alternativ som föreslagits. Och avgiften blir inte högre än idag för dem som betalar TV-licens, däremot lägre för väldigt många. Och med våra moderata förslag till andra skattesänkningar blir det totala skattetrycket inte högre. Men innan vi går med på att sjösätta den nya avgiftsmodellen kommer vi att bedöma helheten i alla förslag som gäller Public Service och ställa rimliga moderata krav i övriga delar.

Jag kommer personligen att argumentera för att moderaterna ska ställa tydliga krav på att effektivisera (och eventuellt banta) SVT, SR och UR, samt att skärpa upp granskningsverksamheten. Med en effektivare granskning som stärker opartiskhet och saklighet kommer legitimiteten i den nya avgiftsmodellen att bli större och motviljan mot att betala mindre. För egen del har jag också lämnat in en riksdagsmotion i höst just om skärpt granskningsverksamhet.

Jag hoppas också att ledningarna för de olika programbolagen på allvar ska anstränga sig mer för att skapa en företagskultur där varje anställd - oavsett politisk åsikt - inser att förutsättningen för att Public Service ska ha ett berättigande är att en stor majoritet av medborgarna känner förtroende för just opartiskhet och saklighet hos bolagen. Detta förtroende har fallit över tid och det är allvarligt. Att stärka detta förtroende måste bli en tydlig ledstjärna för alla anställda. Om man inte lyckas med detta kommer trycket hos befolkningen att avveckla SVT/SR/UR att öka. Programbolagen har framtiden i sina egna händer.

Tidigare inlägg finns samlade i bloggarkivet